Vi valde att undersöka hur lärarna uppfattade matematiksatsningens undervisningspraktik. Under arbetets gång har vi även fått fram resultat som visar att lärarna har en samstämmig bild av vad som har påverkat implementeringen av matematiksatsningen. Lärarna lyfter bland annat fram att skolan bör börja med TRR i årskurs 1 och helst redan i förskoleklassen, för att eleverna ska kunna utföra och delta i de matematiska samtalen på ett givande sätt. Lärarna nämner även att det är bra om alla pedagoger är med på ”båten” då implementeringen är krävande och tar både tid och energi för att kunna utföras. Det kommer också fram i intervjusvaren att lärarna anser att de deltagande skolorna i respektive kommun inte har likvärdiga förutsättningar för att arbeta med TRR. De förutsättningar som lärarna nämnde var elevernas schema, antal matematiktimmar per vecka,
35 gruppsammansättningar, antal SVA elever, lärarens ansvarsuppgift (ämneslärare, klasslärare), lokaler, antal pedagoger att tillgå under undervisningen, tillgång till speciallärare/specialpedagog och språkstödjare. En implementering av en ny rutin eller metod tar lång tid och inför/under en ny satsning krävs det att medarbetarna får det stöd som de behöver för att lyckas. I
matematiksatsningen: Styrning och ledning-Matematik ingår även styrkedjan (Figur 1) som ska se till att satsningen ska kunna genomföras på de skolor som deltar. Här anser vi att det skulle vara intressant att forska vidare på om styrkedjan har haft den funktion som det var tänkt och om styrkedjan har underlättat implementeringen av matematiksatsningen på skolorna. Det skulle även vara intressant att forska vidare på hur implementeringen påverkar lärarnas arbetsmiljö och arbetsförhållanden.
Under studien fick vi även fram att lärarna är intresserade av att se hur eleverna som arbetat med TRR under årskurs 1–3 presterar på de nationella proven i årskurs 3. Lärare nämnde att de redan nu kan se att eleverna uppvisar kunskaper de vanligtvis inte brukar ha redan i årskurs 2. Här skulle vidare forskning vara intressant för att se om TRR kan höja elevernas kunskaper inom
matematikämnet och på så sätt även påverka de svenska elevernas resultat i kommande Pisa undersökningar.
Skolans verksamheter har påverkats av den pågående pandemin och vi kunde se att även
implementeringen av TRR hade påverkats av de restriktioner som har funnits i samhället. Lärarna lyfte fram en stor oro om huruvida eleverna har missat för mycket av undervisningen under det senaste ett och ett halvt år. Vidare forskning skulle kunna titta på hur elevernas kunskapsresultat har påverkats på grund av elevernas större mängd frånvaro. Här skulle det vara intressant att undersöka vilken effekt pandemin har haft på implementeringen av TRR både ur ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv. Har undervisningen och TRR:s upplägg varit en fördel eller en nackdel under pandemin?
36
8 Referenslista
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101. http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Liber.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet: En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. [Doktorsavhandling, Linköpings universitet]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100179 Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl.). Liber.
Gersten, R., Chard, D. J., Jayanthi, M., Baker, S., Morphy, P., & Flojo, J. (2009). Mathematics instruction for students with learning disabilities: A meta-analysis of instructional components. Review of Educational Research, 79(3), 1202–1242.
https://doi.org/10.3102/0034654309334431
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. GUPEA.
http://hdl.handle.net/2077/26669
Hattie, J., Fisher, D., & Frey, N. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik: en praktisk handbok. Natur & Kultur.
Helenius, O. (2019). SKL. Ledning och styrning, matematik. Ställningstaganden och vetenskaplig bakgrund. https://doi.org/10.13140/RG.2.2.13744.10240
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2020). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (2 utg.). Natur & Kultur.
Jacobsen, J.K. (1993). Intervju – Konsten att lyssna och fråga. Studentlitteratur.
Jarrick, A., & Josephson, O. (1996). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. (2 uppl.). Studentlitteratur.
Kilhamn, C., Nyman, R., Knutsson, L., Holmberg, B., Frisk, S., Skodras, C., & Cronberg, F.G.
(2019). Matematiska samtal i klassrummet: Vägar till elevers lärande. Liber.
Koljonen, T. (2020). Finnish mathematics curriculum materials and teachers' interaction with them in two cultural-educational contexts. [Doktorsavhandling: Åbo akademi University]. Åbo akademi University. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4002-7
37 Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: Lärarens uppfattningar om lektionsplanering och
lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv ([Doktorsavhandling, Malmö Högskola]. MUEP. https://doi.org/10.24834/2043/23228
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl.). Studentlitteratur.
Lindvall, J., Helenius, O., Eriksson, K., & Ryve, A. (2021) Impact and design of a national-scale professional development program for mathematics teachers. Scandinavian Journal of Educational Research. https://doi.org/10.1080/00313831.2021.1910563
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Löwing, M. (2017). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å.). Läromedel. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021, 25 april från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läromedel
Nationalencyklopedin. (u.å.). Konkret. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021, 3 maj från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konkret-substantiv
Norberg, M. (2020). Från design till meningsskapande – En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1. [Doktorsavhandling, Mittuniversitet]. DiVA.
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1427593/FULLTEXT01.pdf
Nyström, P., & Helenius, O. (2021). Styrning och ledning – Matematik. En satsning riktad mot grundskolan F-3. Skrivelse från Nationellt Centrum för matematikutbildning, ncm.gu.se, till Utbildningsdepartementet 2021-02-04. Opublicerad.
Ramböll. (2016). Slututvärdering utvärdering av Matematiklyftet 2013–2016.(Rapport). Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3705
Remillard, J. (2005) Examining key concepts in research on teachers´use of mathematics curricula.
Review of Educational Research. 75(2). 211–246.
https://doi.org/10.3102/00346543075002211
Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning – vad vet vi? Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.
http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/laborativ_mat_und.pdf
Schoenfeld, A.H. (2014). What makes for powerful classrooms, and how can we support teachers in creating them? A story of research and practice, productively intertwined. Educational Researcher. https://doi.org/10.3102/0013189X14554450
38 SFS 2010:800. Skollag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolforskningsinstitutet. Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan. (Systematisk översikt 2017:01). Solna. https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2020/05/Fullst%C3%A4ndig-rapport-Klass.pdf
Skolverket. (2020). TIMSS 2019. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. (2020:8).
https://www.skolverket.se/getFile?file=7592
Skolverket. (2019a). Bedömningsstöd i matematik i grundskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i- grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-matematik-grundskolan#h-Bedomningforlarandeiarskurs19
Skolverket. (2019b). Hitta matematiken - nationellt kartläggnings-material i matematiskt tänkande i förskoleklass. Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskoleklassen/kartlaggning-i-forskoleklassen
Skolverket. (2019c). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-in
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik: Reviderad 2017.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3794
Skolverket. (2016). PISA 2015. 15 åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. (Rapport 450). https://www.skolverket.se/getFile?file=3725
Sterner, G., Helenius, O., & Wallby, K. (2014). Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. NCM, Göteborgs universitet.
Solem, I.H., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke – matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Studentlitteratur.
Sveriges kommuner och landsting. (u.å.) SKL Matematik PISA 2015: Sammanställning av slutrapporter från deltagande kommuner 2012–2016.
https://skr.se/download/18.4829a209177db4e31aa43697/1615820574027/Sammanst%C3
%A4llning%20av%20slutrapporter%20fr%C3%A5n%20deltagande%20kommuner.p
39 Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes. & R. Thornberg. (Red). Handbok i kvalitativ
analys. (s. 148–164). Liber.
Vennberg, H. (2020). Att räkna med alla elever: Följa och främja matematiklärande i förskoleklass.
[Doktorsavhandling, Umeå universitet]. DiVA.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-168752
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vetenskapsrådet. (2015). Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1555424869045/Tre-forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf
Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. [Doktorsavhandling, Högskolan
Kristianstad]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-29896 Witzel, B., Mercer, C.D., & Miller, D.M. (2003). Teaching algebra to students with learning
difficulties: an investigation of an explicit instruction model. Learning Disabilities Research & Practice, 18(2), 121–131. https://doi.org/10.1111/1540-5826.00068
40