• No results found

9 Diskussion

9.4 Vidare läsning och vidare forskning

Innan policyanalys är en intressant teoretisk utgångspunkt måste ett policy-problemområde identifieras. Utan ett strukturerad problembild finns inget problem att forska kring. Med andra ord

65 har forskaren redan funderat kring policy och skapat sig själv en problemuppfattning redan innan policyanalysen påbörjas. Som argumenterat i avsnitt 3.1.1 utgår policyformulering från

problemformulering, och således även policyanalys, men i detta fall forskarens problemformulering.

Resultatet av problemuppfattningen presenterades inledningsvis under kapitel 1. Dunn (2016) redogör för resonemang och tankegångar för hur denna process kan verkställas i praktiken.

Vid den tid då detta mastersarbete publicerats lär också artiklar och resultat från CAMEL-projektet publicerats eller publiceras inom snar framtid. Dessvärre fanns inte möjlighet att ta del av

forskningsprojektets resultat för denna uppsats, men framtida arbeten om planerad reträtt kan möjligen se flera lärdomar från CAMEL-projektet. Se RISE (2018) för vidare läsning.

Planerad reträtt är fortfarande ett outforskat område och det finns flera aspekter som behöver undersökas framöver. Till att börja med finns det ett behov att komplettera denna uppsats med policyanalys inom andra verksamheter för att kunna kartlägga större samhällskontexter. Forskning behöver också göras för var och hur planerad reträtt praktiskt kan implementeras och hur lyckad planerad reträtt ser ut. Därtill finns ett behov av verktyg för att lösa praktiska moraliska och etiska nyanser i samband med planerad reträtt, såsom vem som flyttar först, i vilken utsträckning planeringsorgan kan hjälpa eller tvinga människor att flytta, och vem som får vilket stöd. Vidare behöver också andra typer av analyser genomföras, såsom kostnads-nyttoanalyser.

Omvärldsanalyser för att identifiera hur andra länder har gått tillväga kan vara behjälpliga. Särskilt för länder såsom Danmark, vilka har en relativt närbesläktad planeringslagstiftning som Sverige, samt har snarlika geotekniska förutsättningar som Skåne, där ju planerad reträtt främst är aktuellt i en svensk kontext. Internationell forskningslitteratur lyfter ofta planerad reträtt som en

kostnadseffektiv klimatanpassningsmetod (se avsnitt 3.2), men det måste också förstås i en svensk institutionell kontext, vilket det idag inte finns någon forskning om. Det finns redan verktyg för kostnads-nyttoanalyser, såsom LISCoAsT5 (Schöld, et al., 2020: 10), för andra typer av

klimatanpassningsåtgärder. Behovet av liknande verktyg, och framförallt jämförbara verktyg, för planerad reträtt bör också utredas vidare.

Detta arbete har utgått från planerad reträtt med ett svenskt policyperspektiv, med utgångspunkt från ett infrastrukturperspektiv och särskilda klimathot i åtanke. Detta innebär dock inte att planerad reträtt bör begränsas till dessa sammanhang. Planerad reträtt i andra sammanhang är också

nödvändiga att förstå för att skapa en helhetsbild av problematiken, samt ur fler

klimathotsperspektiv. Framtida forskning kommer att behöva överväga vilka aspekter som går att applicera interkontextuellt.

66

R EFERENSER L

ITTERATUR

Adams, D., Colebatch, H. K. & Walker, C. K., 2015. Learning about Learning: Discovering the Work of Policy. Australian Journal of Public Administration, 74(2), p. 101–111.

Adger, W. N. o.a., 2009. Are there social limits to adaptation to climate change?. Climatic Change, Volym 93, p. 335–354.

Albrechts, L., 2004. Strategic (spatial) planning reexamined. Environment and Planning B: Planning and Design, Volym 31, pp. 743 - 758.

Albrechts, L., 2010. More of the same is not enouch! How could strategic spatial planning be instrumental in dealing with the challanges ahead?. Environment and Planning B: Planning and Design, Volym 37, pp. 1115 - 1127.

Alvehus, J., 2013. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.

Andersén, J., 2020. Ett politiskt bygge – översiktsplaneringens innehållsmässiga utveckling.

Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola, Diss., 2020.

André, R., 2020. Teaching Climate Leadership: Promoting Integrative Learning in Courses on Strong Sustainability. Journal of Management Education, 44(6), p. 766–793.

Baard, P., Johansson, M., Carlsen, H. & Edvardsson Björnberg, K., 2012. Scenarios and sustainability:

tools for alleviating the gap between municipal means and responsibilities in adaptation planning.

Local Environment, Volym 17, p. 641–662.

Bacchi, C., 2009. Analysing policy: What's the problem represented to be?. Frenchs Forest: N.S.W.:

Pearson.

Bjerström, E., 2020. Strid om mur mot översvämningar – ”Förstör vår utsikt”. [Online]

Tillgänglig via: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/strid-om-jattemur [Använd 10 04 2021].

Boverket, 2010. Klimatanpassning i byggande och planering – analys, åtgärder och exempel, Karlskrona: Boverket.

Boverket, 2016. Genomförandetid vid ändring av detaljplan. [Online]

Tillgänglig via: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/andring-av-detaljplan/genomforandetid-vid-andring-av-detaljplan/

[Använd 04 05 2021].

Boverket, 2018. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker, Karlskrona: Boverket.

Boverket, 2020. Att reglera med detaljplan. [Online]

Tillgänglig via:

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/planbestammelser/

[Använd 04 05 2021].

67 Brady, A. & Boda, C., 2017. How do we know if managed realignment for coastal habitat

compensation is successful? Insights from the implementation of the EU Birds and Habitats Directive in England.. Ocean & Coastal Management, Volym 143, pp. 164-174.

Brante, T., Johnsson, E., Olofsson, G. & Svensson, L. G., 2015. Professionerna i kunskapssamhället - En jämförande studie av svenska professioner. Malmö: Liber.

Brundtland, G., 1987. Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, Oxford, Oxford University Press.: United Nations General Assembly document.

Bryman, A., 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 red. Stockholm.: Liber.

Burford, G., Tamás, P. & Harder, M. K., 2016. Can We Improve Indicator Design for Complex Sustainable Development Goals? A Comparison of a Values-Based and Conventional Approach.

Sustainability, 8(9), pp. 861-899.

Bäck, H., Erlingsson, G. & Larsson, T., 2015. Den svenska politiken: struktur, processer och resultat. 4 red. Stockholm: Liber.

Carey, J., 2020. Core Concept: Managed retreat increasingly seen as necessary in response to climate change’s fury. Proceedings of the National Academy of Sciences, 117(24), pp. 13182-13185.

Colebatch, H., 2005. Policy analysis, policy practice and political science. Australian Journal of Public Administration, 64(3), pp. 14-23.

Colebatch, H., 2018. The idea of policy design: Intention, process, outcome, meaning and validity.

Public Policy and Administration, 33(4), p. 365–383.

Dachary-Bernarda, J., Rey-Valetteb, H. & Rulleaua, B., 2019. Preferences among coastal and inland residents relating to managed retreat: Influence of risk perception in acceptability of relocation strategies. Journal of Environmental Management , Volym 232, p. 772–780.

Daniell, K., Morton, A. & Ríos Insua, D., 2016. Policy analysis and policy analytics. Annals of Operations Research, Volym 236, p. 1–13.

Davoudi, S., Crawford, J. & Mehmood, A., 2009. Climate change and spatial planning responses. i: S.

Davoudi, J. Crawford & A. Mehmood, red. Planning for climate change: strategies for mitigation and Adaptation for Spatial Planners. London: Earthscan, pp. 7-18.

de Vries, J. & Wolsink, M., 2009. Making Space for Water: Spatial Planning and Water Management in the Netherlands. i: S. Davoudi, J. Crawford & A. Mehmood, red. Planning for Climate Change : Strategies for Mitigation and Adaptation for Spatial Planners. London: Earthscan, pp. 191-204.

Denscombe, M., 2016. Forskningshandboken - för småskaliga forsknigsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3 red. Lund: Studentlitteratur.

Doody, J. P., 2004. ‘Coastal squeeze’ – an historical perspective. Journal of Coastal Conservation, Volym 10, pp. 129-138.

Dunn, W., 2016. Public policy analysis. 5 red. New York: Taylor & Francis Group.

Du, S. o.a., 2020. Hard or softflood adaptation? Advantages of a hybrid strategy for Shanghai. Global Environmental Change, Volym 61.

68 Eklund, A. o.a., 2015. Sveriges framtida klimat: Underlag till Dricksvattenutredningen, Norrköping:

SMHI.

Esteves, L. C., 2014. Managed Realignment: A viable long-term coastal management strategy?. New York: Springer.

Esteves, L. & Williams, J., 2017. Managed realignment in Europe: a synthesis of methods,

achievements and challanges. i: D. Bilkovic, M. Mitchell & J. a. L. P. M. Toft, red. Living Shorelines:

The Science and Management of Nature-based Coastal Protection. u.o.:CRC Press/Taylor & Francis Group, pp. 157-180.

Europeiska kommissionen, u.d. EU Adaptation Strategy. [Online]

Tillgänglig via: https://ec.europa.eu/clima/policies/adaptation/what_en#tab-0-0 [Använd 26 Februari 2021].

FN-förbundet, 2019. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. [Online]

Tillgänglig via: https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/

[Använd 26 Februari 2021].

French, P. W., 2006. Managed realignment e The developing story of a comparatively new approach to soft engineering. Estuarine, Coastal and Shelf Science, Volym 67, pp. 409-423.

Gibbs, M. T., 2016. Why is coastal retreat so hard to implement? Understanding the political risk of coastal adaptation pathways. Ocean & Coastal Management, Volym 130 , pp. 107-114.

Giddings, B., Hopwood, B. & Geoff, O., 2002. ENVIRONMENT, ECONOMY AND SOCIETY: FITTING THEM TOGETHER INTO SUSTAINABLE DEVELOPMENT. Sustainable Development, Volym 10, p. 187–

196.

Glaas, E., Jonsson, A., Hjerpe, M. & Andersson-Sköld, Y., 2010. Managing climate change

vulnerabilities: formal institutions and knowledge use as determinants of adaptive capacity at the local level in Sweden. Local Environment, 15(6), p. 525–539.

Glover, L. & Granberg, M., 2021. The Politics of Maladaptation. Climate, 9(69).

Granberg, M. & Bodland, T., 2019. Klimatanpassning och samhällets resiliens : Ett svenskt perspektiv, Karlstad: Karlstads universitet.

Griggs, S., 2017. Rational Choice in Public Policy: The Theory in Critical Perspective. i: F. F. Fischer, G.

J. Miller & M. S. Sidney, red. Handbook of Public Policy Analysis Theory, Politics, and Methods. New York: Taylor & Francis Group, pp. 173-186.

Hansson, A., 2019. Omstridd skyddsvall oroar de boende på Falsterbonäset. [Online]

Tillgänglig via: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/manga-asikter-om-skyddsvallar-kring-falsterbonaset

[Använd 04 05 2021].

Healey, P., 2007. Urban Complexity and Spatial Strategies: Towards a relational planning for our times. Oxon: Routledge.

Heidrich, O. o.a., 2016. National climate policies across Europe and their impacts on cities strategies.

Journal of Environmental Management, Volym 168, pp. 36-45.

69 Herweg, N., Huß, C. & Zohlnöfer, R., 2015. Straightening the three streams: Theorising extensions of the multiplestreams framework. European Journal of Political Research, Volym 54, p. 435–449.

Hopwood, B., Mellor, M. & O'Brien, G., 2005. Sustainable Development: Mapping Different Approaches. Sustainable Development, Volym 13, p. 38–52.

Hospers, G., 2010. Sptial self-preference: On the limits of place marketing to attract new residents and firms. Place Branding and Public Diplomacy, 6(4), pp. 280-286.

Howard, J., 2009. Climate change mitigation and adaptation in developed nations: A critical perspective on the adaptation turn in urban climate planning. i: S. Davoudi, J. Crawford & A.

Mehmood, red. Planning for climate change: strategies for mitigation and Adaptation for Spatial Planners. London: Earthscan, pp. 20-32.

IPCC, 2018. Framing and Context. In: Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. [Masson-Delmotte, V., P. Zhai, H.-O.

Pörtner, D. Roberts, J. Skea, P.R. Shukla, A. Pirani, W. Moufouma-Okia, C. Péan, R. Pidcock, S.

Connors, J.B.R. Matthews, Y. Chen, X. Zhou, M.I. Gomis, E. Lonnoy, T. Maycock, M. Tignor, and T.

Waterfield (eds.)]. In Press.

IPCC, 2014. Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. [Core Writing Team, R.K.

Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC: Geneva, Switzerland.

Jann, W. & Wegrich, K., 2017. Theories of the policy cycle. i: F. F. Fischer, G. J. Miller & M. S. Sidney, red. Handbook of Public Policy Analysis : Theory, Politics, and Methods. New York: Taylor & Francis Group, pp. 43-62.

Jongman, B., 2018. Effective adaptation to rising flood risk.. Nature Communications, Volym 9.

Kalantari, Z., 2014. Road structures under climate and land use change: Bridging the gap between science and application. Stockholm: PhD Thesis, TRITA LWR PhD.

Klimatanpassning, 2019. Översvämning. [Online]

Tillgänglig via: https://www.klimatanpassning.se/hur-klimatet-forandras/klimateffekter/oversvamning-1.21324

[Använd 15 Februari 2021].

Knaggård, Å., 2015. The Multiple Streams Framework and the problem broker. European journal of political research, 54(3), pp. 450-465..

Kuhlman, T. & Farrington, J., 2010. What is Sustainability?. sustainability, Volym 2, pp. 3436-3448.

Lejano, R. P., 2019. Relationality and Social–Ecological Systems: Going Beyond or Behind Sustainability and Resilience. Sustainability, 11(10), pp. 2760-2769.

Liljegren, E., 2019. Regeringsuppdrag om Trafikverkets klimatanpassningsarbete, Borlänge:

Trafikverket.

LKAB, 2016. SAMHÄLLE OCH GRUVA TILLSAMMANS. [Online]

Tillgänglig via:

https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/om-samhallsomvandlingen/samhalle-och-70 gruva-tillsammans/

[Använd 28 Februari 2021].

LKAB, 2020. Tidplan Kiruna. [Online]

Tillgänglig via: https://samhallsomvandling.lkab.com/sv/kiruna/tidplan-kiruna/

[Använd 28 Februari 2021].

Länsstyrelsen Skåne, 2014. Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 - Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle, u.o.: Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsen Västra Götaland, 2021. Handlingsplan klimatanpassning 2021-2024, u.o.:

Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

MacDonald, M. A. o.a., 2020. Benefits of coastal managed realignment for society: Evidence from ecosystem service assessments in two UK regions. Estuarine, Coastal and Shelf Science, Volym 244, pp. 1-11.

Mattsson, N. & Hagander, C. G., 2011. PBL 2010: En handbok om nya PBL och samhällsbyggande. 3 red. Stockholm: AB Svensk Byggtjänst.

Mitrovica, J. o.a., 2015. Reconciling past changes in Earth's rotation with 20th century global sea-level rise: Resolving Munk's enigma. Science Advances, 1(11).

Naturvårdsverket, 2017. Sweden’s Seventh National Communication on Climate Change, Stockholm:

Statens Naturvårdsverks förlag.

Naturvårdsverket, 2021. Naturbaserade lösningar: ett verktyg för klimatanpassning och andra samhällsutmaningar, Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket, 2021. Vad är Parisavtalet?. [Online]

Tillgänglig via:

https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och- internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/Vad-ar-Parisavtalet/

[Använd 26 Februari 2021].

NCCARF, 2016. Adaptation options for coastal environments, Gold Coast: National Climate Change Adaptation Research Facility.

Nerheim, S., Schöld, S., Persson, G. & Sjöström, Å., 2017. Framtida havsnivåer i Sverige, Norrköping:

SMHI.

Nikulin, G. o.a., 2011. Evaluation and future projections of temperature, precipitation and wind extremes over Europe in an ensemble of regional climate simulations. Tellus A: Dynamic Meteorology and Oceanography, Volym 63, pp. 41-55.

Nohrstedt, D. & Olofsson, K., 2016. A Review of Applications of the Advocacy Coalition Framework in Swedish Policy Processes. European Policy Analysis, 2(2), pp. 18-42.

Olsson, J. o.a., 2017. Extremregn i nuvarande och framtida klimat: Analyser av observationer och framtidsscenarier, Norrköping: SMHI.

Pierce, J. J. o.a., 2017. There and Back Again: A Tale of the Advocacy Coalition Framework. The Policy Studies Journal, Volym Vol. 45, pp. 13-46.

Pierre, J., 2011. The Politics of Urban Governance. London: Palgrave Macmillan.

71 Regeringskansliet, 2018a. Ansvar för anpassningsåtgärder. [Online]

Tillgänglig via: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationell-strategi-for-klimatanpassning/ansvar-for-anpassningsatgarder/

[Använd 19 Februari 2021].

Regeringskansliet, 2018b. Varför behövs klimatanpassning?. [Online]

Tillgänglig via: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/nationell-strategi-for-klimatanpassning/varfor-behovs-klimatanpassning/

[Använd 19 Februari 2021].

RISE, 2018. Climate adaptation by managed realignment. [Online]

Tillgänglig via: https://www.ri.se/en/what-we-do/projects/climate-adaptation-managed-realignment

[Använd 28 Februari 2021].

Rotmans, J. & Van Asselt, M. B. A., 2000. Towards an Integrated Approach for Sustainable City Planning. JOURNAL OF MULTI-CRITERIA DECISION ANALYSIS, Volym 9, pp. 110-124.

Sabatier, P. & Weible, C. M., 2007. TheAdvocacy Coalition Framework: Innovations and Clarifications.

i: P. Sabatier, red. Theories of the Policy Process. Colorado: West Press, pp. 189-220.

Schlager, E. & Blomquist, W., 1996. A Comparison of Three Emerging Theories of the Policy Process.

Political Research Quarterly, 49(3), pp. 651-672.

Schöld, S. o.a., 2020. Hur kan Sverige rusta för stigande hav? Sammanfattning och slutsatser från Workshop on Sea Level Rise; IPCC SROCC Science and Planning for Climate Adaptation, u.o.: SMHI.

Shih, S. C. W. & Nicholls, R., 2007. Urban Managed Realignment: Application to the Thames Estuary, London. Journal of Coastal Research, 23(6), pp. 1525-1534.

Siders, 2019. Managed Retreat in the United States. One Earth, Volym 1, pp. 216-225.

Siders, A., Hino, M. & Mach, K. J., 2019. The case for strategic and managed climate retreat. Science, 365(6455), pp. 761-763.

Siders, A. R. & Pierce, A. L., 2021. Deciding how to make climate change adaptation decisions.

Current Opinion in Environmental Sustainability, Volym 52, p. 1–8.

Sitvor, M. & Memmler, M., 2012. The Advocacy Coalition Framework in natural resource policy studies — Recent experiences and further prospects. Forest Policy and Economics, Volym 16 , p. 51–

64.

Sjökvist, E. o.a., 2015. Klimatscenarier för Sverige: Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier , Norrköping: SMHI.

Smart, L., Vukomanovic, J., Sills, E. & Sanchez, G., 2021. Cultural ecosystem services caught in a

‘coastal squeeze’ between sea level rise and urban expansion. Global Environmental Change, Volym 66, pp. 1-13.

SMHI, 2016. Framtidsklimat i Sveriges län – enligt RCP-scenarier. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/framtidsklimat-i-sveriges-lan-enligt-rcp-scenarier-1.95384

[Använd 11 Februari 2021].

72 SMHI, 2017. Ny studie om effekter vid olika stor global uppvärmning. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/ny-studie-om-effekter-vid-olika-stor-global-uppvarmning-1.119056

[Använd 01 Februari 2021].

SMHI, 2019. Temperaturen i Sverige stiger mer än för jorden som helhet. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/temperaturen-i-sverige-stiger-mer-an-for-jorden-som-helhet-1.146120?l=null

[Använd 08 Februari 2021].

SMHI, 2020a. Klimatförändringen är tydlig redan idag. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimatforandringarna-marks-redan-idag-1.1510

[Använd 01 Februari 2021].

SMHI, 2020b. Klimatindikator - temperatur. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430

[Använd 11 Februari 2021].

SMHI, 2020c. Stormskador i framtiden. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimateffekter/stormskador-i-framtiden-1.7080

[Använd 11 Februari 2021].

SMHI, 2021. Framtida vattenstånd längs kusten. [Online]

Tillgänglig via: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/vattenstand-och-klimat/framtida-vattenstand-langs-sveriges-kust-1.133483

[Använd 11 Februari 2021].

Storbjörk, S. & Hjerpe, M., 2014. "Sometimes Climate Adaptation is Politically Correct”: A Case Study of Planners and Politicians Negotiating Climate Adaptation in Waterfront Spatial Planning. European Planning Studies, 22(11), pp. 2268-2286.

Storper, H., 2010. Why Does a City Grow? Specialisation, Human Capital or Institutions?. Urban Studies, 47(10), pp. 2027-2050.

Sun, Y. & Riva, R. E., 2020. A global semi-empirical glacial isostatic adjustment (GIA) model based on Gravity Recovery and Climate Experiment (GRACE) data. Earth System Dynamics, Volym 11, p. 129–

137.

Svenska FN-förbundet, 2019. Globala målen för hållbar utveckling. [Online]

Tillgänglig via: https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/

[Använd 22 Januari 2021].

Thörn, P. o.a., 2011. Climate change adaptation of Frihamnen: visualising retreat, defend and attack.

Stockholm, International Water Association.

Trafikverket, 2015. Åtgärdsvalsstudier – nytt steg i planering av transportlösningar, Handledning, u.o.: Trafikverket i samarbete med Boverket och Sveriges kommuner och landsting.

73 Trafikverket, 2019. Sveriges järnvägsnät. [Online]

Tillgänglig via: https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Sveriges-jarnvagsnat/

[Använd 04 Maj 2021].

Trafikverket, 2020. Val av scenarier för klimatanpassning 2020/121590. Stockholm, Trafikverket.

Turner, R. K. o.a., 2007. A cost–benefit appraisal of coastal managed realignment policy. Global Environmental Change , Volym 17, p. 397–407.

Weible, C. M. & Sabatier, P. A., 2017. Guide to the Advocacy Coalition Framework. i: F. F. Fischer, G.

J. Miller & M. S. Sidney, red. Handbook of Public Policy Analysis. New York: Taylor & Francis Group, pp. 123-136.

Westlin, S. o.a., 2012. Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna, u.o.:

Länsstyrelserna.

Ziemba, P., 2019. Towards Strong Sustainability Management—A Generalized PROSA Method.

Sustainability, 11(6), pp. 1555-1584.

Zotov, L., Bizouard, C. & Shum, C., 2016. A possible interrelation between Earth rotation and climatic variability at decadal time-scale. Geodesy and Geodynamics, 7(3), pp. 216-222.

O

FFENTLIGT TRYCK FRÅN

EU

Europeiska kommissionen, 2021. Forging a climate-resilient Europe - the new EU Strategy on Adaptation to Climate Change, Bryssel: COM(2021) 82 final.

Europeiska kommissionen, 2021. En EU-strategi för klimatanpassning. Bryssel: COM(2013) 216 final.

O

FFENTLIGT TRYCK Lagstiftning

SFS 2018:1428, 2018. Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete. Stockholm:

Miljödepartementet.

SFS 2010:900, 2010. Plan- och bygglag. Stockholm: Finansdepartementet SPN BB.

SFS 2003:778, 2003. Lagen om skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet L4.

SFS 2010:185, 2010. Förordning med instruktion för Trafikverket. Stockholm:

Infrastrukturdepartementet RST US.

SFS 1998:808, 1998. Miljöbalk. Stockholm: Miljödepartementet.

Propositioner

Regeringens proposition 2017/18:163, 2018. Nationell strategi för klimatanpassning. Stockholm:

Miljö- och energidepartementet.

Regeringens proposition 2016/17:16, 2016. Godkännande av klimatavtalet från Paris. Stockholm:

Miljö- och energidepartementet.

74 Statens offentliga utredningar

Statens offentliga utredningar 2017:42, 2017. Betänkande av Klimatanpassningsutredningen.

Stockholm: Miljödepartimentet.

Rättsfall

Mark- och miljödomstolen dom 2020-05-07 i mål nr. M 3258–18. Ansökan om tillstånd för översvämningsskydd m.m. på Falsterbohalvön i Vellinge kommun. Växjö Tingsrätt.

BILDER

,

FIGURER OCH TABELLER

Bild 1: Michael Hellborg, 2011. Rasad väg Kisträskån. [Internt dokument]

Bild 2: Kristina Bäcklund, 2020. Skred Landvetter. [Internt dokument]

Bild 3: Leif Johansson, 2014. Översvämning Kristinehamn. [Internt dokument]

Bild 4: Monica Näslund, 2021. Ånn slamskred liggande. [Internt dokument]

Figur 1: Nerheim, S., Schöld, S., Persson, G. & Sjöström, Å., 2017. Framtida havsnivåer i Sverige, Norrköping: SMHI, P.: 10.

Figur 2: Anton Hall, 2021. Förenklad illustration av drivmotorn för policyskapande.

Figur 3: Anton Hall, 2021. Flödesschema över ACF. Baserad på Weible, C. M. & Sabatier, P. A., 2017.

Guide to the Advocacy Coalition Framework. i: F. F. Fischer, G. J. Miller & M. S. Sidney, red.

Handbook of Public Policy Analysis. New York: Taylor & Francis Group, P.: 127.

Figur 4: Anton Hall, 2021. Flödesschema över ACF med forskningsfrågor illustrerade.

Figur 5: Anton Hall, 2021. Lådagram över Totalstoppdatabasen 2007–2018.

Figur 6: Anton Hall, 2021. Antal inträffade totalstopp per län från Totalstoppdatabasen 2007–2018.

Figur 7: Anton Hall, 2021. Kartläggning över identifierade teman i ACF-flödesschemat.

Tabell 1: Anton Hall, 2021. Exempel på kodning från innehåll till tema.

Tabell 2: Anton Hall, 2021. Lista över informanter som deltagit i arbetet.

Tabell 3: Anton Hall, 2021. Olika typer av klimatanpassningsmetoder.

Tabell 4: Anton Hall, 2021. Resultatet av teman kopplat till analytiska begrepp.

Ö

VRIGA KÄLLOR

Göransson, G., 2021. Mailkorrespondens. [Intervju] (4 Februari 2021)

Informant 1, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (12 April 2021) Informant 2, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (9 April 2021) Informant 3, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (22 April 2021) Informant 4, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (20 April 2021) Informant 5, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (20 April 2021) Informant 6, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (12 April 2021)

75 Informant 7, 2021. Digital personlig korrespondens. [intervju] (19 April 2021)

Trafikverket, 2019a. AVS-00033 [Internt dokument]

Trafikverket, 2019b. AVS-01157 [Internt dokument]

Trafikverket, 2019c. AVS-00183 [Internt dokument]

76

A PPENDIX A

I

NTERVJUFRÅGOR

Har ni använt klimatanpassning i er verksamhet och hur såg arbetet ut när ni beslutade vilken klimatanpassningsmetod som är aktuell?

Vilka typer av klimatanpassningsåtgärder diskuteras i er verksamhet som möjliga alternativ för att klimatanpassa byggnader/infrastruktur/samhällsviktiga funktioner som ligger inom riskområden och vilka tidsperspektiv används?

En av strategierna för att minska samhällets sårbarhet från tillfälliga eller permanenta klimathot, t.ex. översvämning, är ”planerad reträtt”. Hur skulle ni beskriva planerad reträtt?

Har planerad reträtt lyfts som en möjlig åtgärd vid möten? Vilka attityder har ni märkt?

Finns det några handlingsplaner för klimatanpassning och planerad reträtt?

Vilken kunskap och andra resurser används för att fatta beslut om klimatanpassning?

Vilken kunskap och andra resurser krävs för planerad reträtt?

Vilken kunskap och andra resurser krävs för planerad reträtt?

Related documents