• No results found

Vikten av lärares kompetens

5. Resultat och analys

5.3 Vikten av lärares kompetens

Lärarens kompetens, när det gäller arbetet med digitala verktyg i matematiken, uppmärksammades ha stor betydelse. Utifrån det sociokulturella perspektivet har lärarens kompetens stor betydelseför elevers lärande, då läraren behöver ha kunskap för att finna en balans i svårighetsgraden för att eleverna ska nå den proximala utvecklingszonen, en zon där lärande sker. Det ska varken vara för lätt eller för svårt (Säljö, 2011). Vi sammanställde informanternas svar angående deras kompetens i arbetet med digitala verktyg i matematikundervisningen och fick svaren nedan.

L1 bedömer sin kompetens, när det gällerdigitala verktyg i matematikundervisningen, som god men känner att hon vill utvecklas vidare för att på bästa sätt arbeta utifrån läroplanen. L1 nämner att fler fortbildningar hade underlättat detta.

L2 anser att hon har brister i kompetens när det gäller arbetet med digitala verktyg i matematikundervisningen. L2 menar att det delvis beror på brist på tillgångar avdigitala verktyg i undervisningen, dels för att hon inte förstår allt med digitala verktyg.

L3 anser sig ha god kompetens i arbetet med digitala verktyg i matematikundervisningen, men vill trots det nå en ökad kompetens.

L3: Jag vill ju alltid ha mer… kompetens, alltså att lära sig hur man verkligen använder det så att det ger effekt. För det är väll det jag känner att jag är lite osäker på, att det man gör verkligen ger den effekten man hoppas.

29

L4 bedömer sin egen kompetens i arbetet med digitala verktyg i matematikundervisningen som god, men känner ändå en viss brist på kompetens. L4 tillfrågades om hon ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att arbeta med digitala verktyg i matematikundervisningen, och L4 svarade följande

L4: Ja, det tycker jag nog, det tycker jag. Ehm… kompetens på det viset att jag inte är rädd för att använda det och jag vet att jag måste in i det och jag vet att jag får hjälp och jag har lite fortbildning i det. Jag behöver bara få in rutinen och vanan att ta med det när jag planerar, det är nog det som är grejen egentligen…

L5 tycker att hans kompetens, när det gäller arbetet med digitala verktyg i matematikundervisningen, brister en hel del. När vi frågade vad anledningen till detta var, fick vi svaret:

L5: Jag är ingen man som använder mig av speciellt mycket teknik… i vardagen så att säga. Jag kan inte mycket om det och när jag började jobba som lärare så var det inget vi använde alls.

5.3.1 Vikten av lärares kompetens ur ett sociokulturellt perspektiv

Kompetens för att arbeta med digitala verktyg i matematikundervisningen behövs för att läraren ska få en förståelse för hur digitala verktyg kan användas i matematikundervisningen och därmed bidra till lärande. Detta är något som flertalet informanter menar att de saknar. Läraren behöver ha kompetens för att kunna leda eleven till att finna den proximala utvecklingszonen, en zon där lärande sker. Det genom kommunikativt stöd (scaffolding), där eleven med hjälp av läraren lär sig något nytt utifrån elevens egen kunskap (Säljö, 2011). Oftast behövs endast lite stöttning från en kompetent lärare, men det behövs ändå kompetens för att kunna anpassa matematikundervisningen så att nivån varken är för hög eller för låg för elevens kunskaper. Lärarens handlingar ses därmed som mycket betydelsefulla och bör vara motiverande för att eleverna ska känna att det som lärs in är viktigt (Säljö, 2014). De informanter som saknar denna kompetens i arbetet med digitala verktyg kan därmed hämma elevers utveckling i matematiken.

30

5.4 Möjligheter och hinder med digitala verktyg

Informanterna tillfrågades vilka möjligheter och/eller hinder de ser med digitala verktyg i undervisningen. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv är digitala verktyg gynnsamt för elevers lärande då människor har byggt in tankar och idéer i dessa som fungerar som resurser i sociala praktiker (Säljö, 2000).

L1, L3 och L4 nämner i intervjun att digitala verktyg ökar motivationen hos eleverna. L4 säger att ”digital teknik är som en magnet för eleverna”.

L1: Det får igång många elever. Speciellt de som har svårt för att skriva. Matteprogrammen gör att eleverna kan göra liknelser med andra appar (paus) som de spelar där hemma. Detta gör så att de blir ännu mer motiverade för att spela, för att komma till en ny nivå.

L3 menar däremot att han inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet för att kunna gå in mer på djupet om möjligheter och/eller hinder med digitala verktyg. Han vill dock tro att lärarens kompetens är viktig. Används det av mindre kompetenta lärare kan det ge negativ effekt på elevers lärande.

L2 nämner i intervjun att det kan finnas risk för att elever arbetar för mycket enskilt. L2 tycker att det är viktigt med gemensamma genomgångar, därefter kan elever öva sina kunskaper på egen hand med hjälp av digitala verktyg. L2 menar däremot att det då kan finnas risk för att elever går in på saker som de inte bör. Detta är även något som både L4 och L5 nämner som ett hinder med digitala verktyg. L4 menar att disciplinen är en viktig faktor för att använda digitala verktyg. L4 menar att det således är viktigt att entusiasmera elever och ge dem en förförståelse så att de inte känner behovet av att göra andra saker. L5 nämner en oro av att alltid ha digitala verktyg i sin vardag.

L5: Eleverna använder redan mobilen och datorn dagligen…, alldeles för mycket. Att inte ha så mycket av digitala verktyg i undervisningen kan jag tycka är nyttigt.., och bra för eleverna!

31

5.4.1 Möjligheter och hinder med digitala verktyg ur ett sociokulturellt

perspektiv

Vi kan tydligt se att informanterna har delade meningar om digitala verktyg är en möjlighet eller ett hinder i undervisningen. Sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv är digitala verktyg en möjlighet, då det ses som kulturella redskap som bidrar till lärande genom att det fungerar som en resurs som innehåller lagrad information från människor (Säljö, 2011).

Den främsta möjlighet som informanterna nämner angående digitala verktyg i undervisningen, är att det bidrar till ökad motivation. Något som kan kopplas till det sociokulturella perspektivet, som menar att det som lärs in ska kännas viktigt för eleverna men även vara motiverande (Säljö, 2014). Att informanterna väljer att arbeta med digitala verktyg i matematikundervisningen räcker för att en ökad motivation ska ske.

Det hinder som togs upp av informanterna var att digitala verktyg leder till distraktion, då elever gör annat på lektionerna än vad de blivit tillsagda att göra. Utifrån det sociokulturella perspektivet finns det däremot oändligt med kunskaper som en människa kan lära sig på (Säljö, 2000). Det behöver därför inte betyda att eleverna inte lär sig något, de lär sig däremot inte det informanten syftade på.

Flertalet informanter nämner vikten av kompetens och förförståelse för att digitala verktyg ska vara en möjlighet i matematikundervisningen. Detta är något som stödjs av det sociokulturella perspektivet då, som nämnts tidigare, en kompetent lärare är nödvändig för att utveckla elever i deras lärande (Säljö, 2011).

32

Related documents