Ett lands internationella konkurrenskraft bestäms på lång sikt till största delen av faktorer som investeringar i humankapital, satsningar på forskning och utveckling samt investeringar i realkapital. I detta avsnitt behandlas Sveriges konkurrenskraft i ett snävare perspektiv, nämligen internationella jämförelser av arbetskraftskostnader och produktivitet. På kort och medellång sikt är detta viktiga faktorer tillsammans med utvecklingen av konsument- och exportpriser, växelkurser samt vinstnivåer. Jämförelserna begränsas till att avse utvecklingen
12 Statistiken för löner och arbetskraftskostnader baseras på Eurostats Labour Cost Index, se faktaruta Statistiskt underlag för löneutveckling i andra länder i avsnitt 2.3. Det är sannolikt att beräkningarna av löneökningstakten för helåret 2007 kommer att vara högre än vad beräkningarna för de tre första kvartalen indikerar.
inom näringslivet, eftersom den offentliga sektorn inte är utsatt för internatio-nell konkurrens. Den privata tjänsteproducerande sektorn blir i allt högre grad internationaliserad men fortfarande är den varuproducerande sektorn – i synnerhet industrin – i särskilt hög grad utsatt för internationell konkurrens. Av denna anledning behandlas industrin särskilt utförligt.
Viktsystem
För att väga samman de olika länderna till landaggregat, som t.ex.
euroområdet eller EU-länderna har i detta kapitel använts ett viktsystem (se tabell 2.1) hämtat från TCW-index (Riksbankens växelkursindex). Vikterna bygger på handelsflödena av bearbetade varor till 20 OECD-länder och avspeglar såväl vilka länder Sverige exporterar till respektive importerar från som vilka länder som är de viktigaste konkurrenterna till svenska exportörer.
Här svarar euroländerna för ca 55 procent och de i indexet ingående EU-länderna för nästan 75 procent av totalen.
Ca 23 procent av den svenska varuexporten och 21 procent av varuimporten avsåg länder som inte är med i Riksbankens valutakorg. Bl.a. av denna anledning använder sig Konjunkturinstitutet numera av ett bredare mått för växelkursberäkningar än TCW-index, det s.k. KIX-index. I detta ingår samtliga OECD-länder samt Brasilien, Indien, Kina och Ryssland. Indexet avspeglar ländernas betydelse för svensk export och import av samtliga varor.
Jämfört med TCW-index har länderna i EU-15 en mindre vikt samtidigt som några nya EU-länder som Polen och Tjeckien tagits med i indexet. Framför allt är skillnaden att några viktiga asiatiska länder som Kina och Sydkorea tagits med, vilket fått de asiatiska länderna att väga tyngre än i Riksbankens TCW-index.
Svenska företag konkurrerar med andra länders företag på både export- och hemmamarknaderna. Tabell 2.1 belyser bl.a. den geografiska inriktningen av Sveriges utrikeshandel januari–september 2007. Enskilda länder har
särredovisats om deras export- eller importandel är minst 1,5 procent. De fem största exportmarknaderna var Tyskland, Norge, Storbritannien, Danmark och USA. Av Sveriges totala export gick drygt 40 procent till euroländerna och drygt 60 procent till EU-området, varav de 12 nya EU-länderna tillsammans svarade för drygt 6 procent. Av dessa har endast Polen en mer betydande andel i den svenska utrikeshandeln. De fem största importländerna var Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien och Nederländerna. USA har väsentligt mindre betydelse i den svenska importen än i exporten. Nästan hälften av Sveriges totala import av varor kom från euroländerna och över 70 procent från EU-länderna, varav de 12 nya EU-länderna svarade för ca 7 procent. Nästan en fjärdedel av den svenska varuhandeln gick till eller kom ifrån de nordiska länderna.
Tabell 2.1 Vikter i utrikeshandeln med varor Procentuella andelar
Alla varor Alla varor Bearbetade varor
Alla länder OECD-länder,
Ryssland, Kina
20 OECD-länder
Exportvikter Importvikter KIX-vikter TCW-vikter
Tyskland 10,6 18,5 17,2 22,3
Frankrike 5,0 4,9 6,6 7,2
Italien 3,2 3,6 4,8 6,1
Belgien 4,6 4,3 5,0 3,6
Finland 6,4 6,0 4,9 6,7
Nederländerna 5,1 6,2 5,5 4,2
Spanien 2,8 1,5 2,8 2,5
Euroländer1 40,4 48,9 50,3 56,1
Danmark 7,3 8,9 4,7 5,6
Storbritannien 7,3 6,8 7,8 11,6
EU-15 55,0 64,2 62,7 73,3
Övriga EU-länder 6,2 7,1 4,5 ..
Därav: Polen 2,5 2,8 2,2 ..
EU, totalt 61,2 71,3 67,2 ..
Övriga Europa 14,2 13,3 9,2 ..
Därav: Norge 9,2 8,4 4,9 5,6
Ryssland 1,9 3,0 1,9 ..
Afrika 2,4 0,6 .. ..
Nordamerika 8,8 3,5 13,5 12,8
därav: USA 7,8 3,2 9,8 11,6
Central-och Sydamerika
2,1 1,5 .. ..
Asien 9,7 9,6 9,1 5,2
därav: Japan 1,3 1,8 3,4 5,2
Kina 1,9 3,6 3,5 ..
Övriga länder 1,7 0,3 1,0 0,4
Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0
1. exkl. Slovenien
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB), Riksbanken, Konjunkturinstitutet
Globaliseringen har hittills inte på något avgörande sätt rubbat Sveriges handelsmönster. Den övervägande delen av handeln sker alltjämt med våra närmaste grannländer. Vissa förändrade tendenser är dock värda att notera.
I diagram 2.1 belyses handeln till EU-15 respektive till samtliga 27 EU-länder år 2000 och 2007 (uppgifterna för 2007 baseras på månaderna
januari–september). Export- respektive importandelarna till EU15-länderna har sjunkit relativt obetydligt mellan 2000 och 2007, medan de ökat något till hela EU-området.
Diagram 2.1 Procentuell andel av Sveriges export och import av varor till EU-15 respektive EU totalt
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Det innebär att såväl export- som importandelar till de nya EU-länderna har ökat betydligt, vilket belyses i diagram 2.2. Av detta diagram framgår också att exportandelen till Asien (exkl. Mellanöstern) har sjunkit rejält mellan 2000 och 2007, medan importandelen inte förändrats särskilt mycket. Med tanke på den ökande globaliseringen med bl.a. Kinas starka framryckning på
världsmarknaden kan detta synas något förvånande.
Diagram 2.2 Procentuell andel av Sveriges export och import till nya EU-länder och till Asien exkl. Mellanöstern
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Av diagram 2.3 framgår att nedgången i exportandelen gäller framför allt Japan och de fyra tigerekonomierna (Hong-Kong, Singapore, Sydkorea och Taiwan) och endast i liten grad Kina. Däremot har Indien ökat i betydelse som exportmarknad även om exportandelen fortfarande ligger under 1 procentenhet.
Av diagrammet framgår också att den svenska importen från Kina ökat högst
väsentligt. Men detta har för området som helhet motverkats av att importen från Japan och de fyra tigerekonomierna har minskat.
Diagram 2.3 Procentuell andel av Sveriges export och import till vissa länder och länderområden
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)