Vilken betydelse har miljön för konflikter i leken

Ett tema som återkom i intervjuerna handlar om miljöns betydelse för konflikter i leken. Även om fokus hos informanterna låg på vilka strategier och synsätt som var lämpliga återkom de ofta till miljöns betydelse. Miljön kan sägas vara en faktor i sig som påverkade möjliga strategier och förhållningssätt i leken. Därför väljer jag också att lyfta fram hur informanterna resonerade kring miljön. Även många forskare lyfter fram vikten av lek miljön och dess utformning och påpekar dess möjligheter att skapa mening men också begränsa (Johansson & Pramling Samuelsson 2003; Nordin-Hultman 2004; Björklid 2005). Jag ser att alla mina informanter menar att de drar nytta av fysiska miljön. De påpekar att lek styrs av pedagogerna hur utformar miljön, väljer material och även att miljö signalerar till specifika lekar. Miljön kan alltså vara en strategi att arbeta med konflikter. Björklid (2005) menar att fysisk och psykisk miljö spelar en viktigt roll för barns lärande och utveckling. Barn

inspireras till olika aktiviteter utifrån miljön och det är något som pedagoger behöver tänka på att utveckla mer av. Björklid anser att miljön och dess utformning ger möjligheter till fri lek men det kan också begränsa vilket kan vara en orsak till konflikter. En av pedagogerna säger:

I vissa rum där vi vill att en annan lek ska ske,till exempel har vi rum “Utklädningskläder” och “Affär” och här försöker vi att blanda vilka barn som ska vara där samtidigt just för att få fram en annan sorts lek, för att göra rummet mer lekbart, att barnen lärt sig en annan sorts lek än att springa, brottas och slåss. För att då kanske vi sätter upp saker i mitten av rummet, kanske man sätter garderoben med utklädnindnigskläderna i mitten av rummet så minskas stora rörelser utan springa. På så sätt stoppar vi viss sorts av lek som också äger rum men inte alltid de lär sig en annan lek också. (Emma)

Den andra pedagogen, Josefin säger att “vi vet ju att vissa typer av aktiviteter, vissa typer av leksaker och vissa typer av möbleringar stimulerar ju olika typer av aktiviteter hos barnen”. De båda citaten är en tydlig exempel på att pedagogerna använder den fysiska miljön som stöd och det gör de med full medvetenhet. Sara påpekar att alla de rutiner och strukturer som finns i förskolans verksamhet kan förstöra barns fria lek. Den här tanken är intressant

fenomen som kan tolkas som att förskolans verksamhet med den utformade miljö, dagliga rutiner och struktur bidrar till att förstöra den fria leken. Det påminner mig hur forskaren Åm (1986) beskriver att intrycksfattig miljö, material och rum ger viktiga förutsättningar för lek. Åm anser att de ram-betingade faktorerna reducerar möjligheterna för lekinspiration eller skapar ett dåligt gruppklimat vilka leder till konflikter och avbrott i leken.

7. Diskussion

I den här delen kommer arbetets helhet att sammanfattas vilket ska vara slutdelen av arbetet. Den här delen innebär diskussion och kritisk reflektion över studien. Det kommer att diskutera mitt resultat med hjälp av tidigare forskning. Syftet med min studie var att undersöka hur pedagogerna ser på konflikter som uppstår i pågående leksituationer och hur arbetar pedagogerna med konflikter mellan barn i leken. Jag kommer även att redogöra min egen tolkning av resultatet jag kommit till.

7.1. Resultatdiskussion

Min undersökning syftar till att få förståelse för hur pedagogerna ser på och arbetar med konflikter mellan barn i pågående leksituationer. I min analys resonerar jag utifrån olika definitioner och teorier. De definitioner som tar del i analysen var lek, fri lek, konflikter, kamratkultur, kulturell interaktion och socialt samspel. I de genomförda intervjuer har jag ställt olika frågor om lek och konflikter för att samla information om hur pedagogerna ser på lek, fri lek och konflikter och hur de arbetar med konflikter i pågående lek situationer. När jag frågat om lek visade alla informanter engagemang och har svarat att lek är en viktig för ett barn. Den slutsatsen jag har dragit är att pedagogerna uppfattar lek som något som barn gör och är en del av deras liv. Konflikter är något som är vardagligt förekommande och barn tillägnar sig sociala kompetenser. Den tidigare forskning som jag har undersökt var utifrån lek, konflikter och pedagogiska miljöer.

I min första frågeställning undersöker jag pedagogernas synsätt om lek och konflikter som uppkommer mellan barn i pågående leksituationer. Resultatet av det insamlade materialet visar att pedagogerna har full förståelse att lek är något som är viktigt för barn och det är del av barns liv. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) menar att lek tar central plats för barns eget meningsskapande. Forskningen visade att barn och pedagoger inte har samma uppfattning om barns perspektiv. De lekfulla aktiviteter som pedagogerna försökte göra utifrån barns perspektiv har dock genomförts utifrån sitt perspektiv (Johansson & Pramling Samuelsson 2006). Lillemyr (2013) menar att pedagoger inte tar lek på allvar för att vuxna uppfattar lek utifrån vuxnas perspektiv med sina erfarenheter, kunskap och värderingar. Dessutom påpekar Lillemyr (2013) att pedagoger behöver öka sin kunskap och attityd om lek. Hangaard

Ett annat resultat som min undersökning visar är att pedagoger uppfattar konflikter som något som förekommer vardagligt. Med konflikter tillägnar sig barn sociala kompetenser genom att pröva och ompröva dem i olika leksituationer, vilket stärker barn som individer och gruppmedlemmar. Maltén (1998) och Nilsson (2005) anser att konflikter är en naturlig del av livet och en del av gruppens vardag. Nilsson (2005) menar att människor samarbetar i en grupp och påverkar varandra på positivt och på negativt sätt. Det kan vara stärkande för individen och för gruppen. Enligt Eklund och Fältsjö (2013) ser konflikter inte som problem därför att de ligger till grund för ett utbyte av kommunikation och som ett möjlighet att bredda sitt synsätt. Ett fenomen jag kom till är att trots att pedagogerna hävdar att barns lek ska vara fri och att konflikter är nyttiga, övervakar de barnen ändå och menar att barnen inte kan riktigt själva.

Min andra frågeställning undersöker vilka strategier pedagogerna använder för att arbeta med konflikter i pågående lek. En tendens som jag ser i det insamlade materialet är att barn idag vanligtvis inte kan leka på ett bra sätt, de kan inte hantera konflikter i leken uppfattar och pedagogerna måste vara närvarande mycket mer. Pedagoger vill också, trots att konflikter är lärorika och naturliga inte ha konflikter i leken och använder därför olika strategier. De strategier som pedagogerna drar nytta av i förskolan kan delas in i aktiva och passiva samt preventiva. Med aktiva strategier menas att pedagogerna behöver vara närvarande i lek och avstyra eller avbryta lek och konflikter. Dessutom använder pedagogerna många gånger konflikter i leken som undervisande tillfällen för att lära barnen färdigheter. Det kan vara att gå in i leken och påverka den eller att ge ett exempel på en lösning. De passiva och

preventiva strategier som pedagogerna drar nytta av är att observera och sedan organisera om. Pedagogerna observerar och lär sin grupp och bygger sina strategier utifrån dominerande gruppklimat. Klimatet i barngrupperna påverkas av olika anledningar såsom händelser då nya situationer och varje förändring kräver att tänkas om för att gruppklimaten ska bibehållas. Knutsdotter Olofsson (2003) påpekar att leksignaler, lekram och sociala lekregler är del av att skapa lekharmoni.

Att observera och sedan omorganisera handlar ofta om att förändra rummet eller

gruppsammansättningen så att vissa barn lär sig leka på rätt sätt eller ha konflikter på ”rätt” sätt. Men den ”passiva” pedagogen arbetar så att säga ”hemligt” eller “subtilt” med syfte att hjälpa barnen genom att skapa en så bra miljö som möjligt, för att undvika konflikter eller att skapa miljö i vilken mer konflikter ska förekomma. Johansson och Pramling Samuelsson (2006) har kommit fram till att de miljöer och sammanhang som pedagogerna skapar påverkar barns lek och lärande. Det är även så att pedagogerna medvetet arbetar barns erfarenhetsvärld. Nordin-Hultman (2004) påpekar att pedagogiska miljöer påverkar barns beteende och handlingar och att ett relativt glest och begränsat material kan fånga och hålla barnens uppmärksamhet och koncentration. Utifrån mitt resultat som förankrats med hjälp av tidigare forskning kan jag se att mitt syfte har uppfyllts. Jag har studerat hur pedagogerna ser på och arbetar med konflikter barn emellan i pågående leksituationer. Dessutom kan jag se att jag fått svar på mina frågeställningar.

7.2. Metoddiskussion

Under arbetets gång har jag använd mig av kvalitativ intervju för att genomföra

datainsamlingen. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger ser på och arbetar med konflikter mellan barn i leksituationer. Denna metod är vanligast och mest lämplig i skrivandet av

examensarbete. De intervjuade personer lämnat sina personliga uppfattningar och åsikter, vilket bidrar till att få fram en bred information om pedagogernas synsätt och förhållningssätt (Johansson & Svedner, 1998). I intervjuerna hade pedagogerna kunnat känna av vad det var jag ville få fram och svarat därefter som jag tycker stämmer bra in på mitt arbete. Jag har ställt många olika frågor som jag förberett väldigt noggrant för att garantera att svaren jag fått var genomtänkta. Det visade sig att snöbollsmetoden i urvalet har funkat bra (Larsen 2018) och innebär att personerna rekommenderade varan och på så vis fick jag fler intervjupersoner till min studie på ett naturligt sätt. Informanterna har förstått frågorna och verkade vara öppna med sina tankar och ville berätta omfattande och detaljerat. Intervjuerna genomfördes digitalt bekvämt och informanterna hade got tid som jag upplever som fördel då informanterna verkade vara avslappnade.

En nackdel var att intervjuerna byggde på subjektiva intryck och jag som forskare tänker att resultaten kunde varit annorlunda om jag hade valt en annan metod. Dessutom har

som kunde vara en komplettering till intervjun och ge tydligare empiri men det kan vara en utgångspunkt till en fortsatt forskning.