För de övriga variablerna (dvs. inte den viktbaserade dummyn) fanns även oväntade och intressanta resultat. Ett av dessa var den begränsade effekt som andelen arbetslösa har på mängden källsorterat avfall, oavsett materialslag. Däremot har kommuner med mycket hög (eller mycket låg) andel personer över 65 effekt på källsorteringen av glas och pappersförpackningar. Även för källsorteringen av tidningar kan den stora variationen mellan kommuner spela in, i detta fall vad gäller variationen i variabeln medelinkomst. En högre medelinkomst skulle kunna innebära en större konsumtion av tidningar (ex fler morgontidningar) och därigenom finns det mer material att sortera ut. Detta är dock bara en spekulation, både effekten av medelinkomst och andel invånare över 65 är svåra att analysera eftersom effekterna endast finns för vissa materialslag. Om en kommun där invånarna har hög medelinkomst skulle konsumera fler morgontidningar borde de även konsumera mer av de andra materialslagen och därigenom också källsortera mer av dessa. Liknande svårigheter att
förklara orsaker finns för variabeln andel invånare över 65 som påvisade tydligast effekt för källsorteringen av glas och pappersförpackningar.
En något spekulativ orsak till de skilda effekterna från arbetslöshet, andel över 65 och medelinkomst kan vara att källsortering nu funnits så länge och är en så naturlig del av vardagslivet att generella skillnader mellan kommuners invånare inte alltid räcker för att förklara skillnader i källsorterade mängder. Det är troligt att det finns större variationer i källsorterade mängder inom kommuner än mellan kommuner (detta gäller framförallt arbetslöshet). Om undersökningens mål och syfte hade varit att utreda de tidigare nämnda variablernas (andel pensionärer, inkomst och arbetslöshet) påverkan på källsorteringsmängder hade det varit lämpligare att använda individdata, insamlat via exempelvis enkäter. Det finns dock även problem med denna typ av data. I Dahlén och Lagerkvist (2008) förklaras att det ofta finns betydande skillnader mellan hur människor själva säger att de källsorterar (självrapportering, enkäter etc) mot hur de faktiskt källsorterar (uppmätt via t ex plockanalyser)22.
Vad gäller inverkan på källsorteringen från gles- och tätbebyggelsevariablerna i förhållande till kommunerna i mellankategorin finns skilda resultat. Som nämnts har glesbygd signifikanta och starka positiva samband för källsorteringen av plast- och pappersförpackningar. Tätbebyggda kommuner har endast ett signifikant negativt samband, och då för pappersförpackningar. De starka positiva sambanden mellan källsorterade mängder av pappers-, plastförpackningar och glesbyggd motsäger att längre avstånd till ÅVS innebär lägre källsorteringsmängder. FTI hävdar dock att personer i glesbebyggda områden tar med sig sin källsortering när de skall på andra ärenden t ex till mataffären. Detta har medfört att ÅVS har placerats på just sådana platser där människor samlas och därför lätt kan ta med sig källsorteringen till vid behov (personlig kommunikation, 2008-12-02). Detta förklarar dock bara varför de källsorterade mängderna inte är mindre i glesbygd, inte varför det finns så starka positiva samband för plast- och pappersförpackningar. En möjlighet kan vara att när man åker med sin källsortering en längre sträcka kanske man vill att det ska vara mycket källsorterat avfall för att det inte ska upplevas som onödigt att transportera det. Att färdas med bil med källsorteringen kanske inte heller upplevs lika jobbigt som att transportera den på
22 Författarna hänvisar även till flera andra studier med detta resultat, bl a Åberg et al (1996), Read et al (2005) och Perrin & Barton (2001).
annat vis. Detta förutsätter dock invånarna i glesbebyggda kommuner tar bilen till ÅVS i högre utsträckning än andra, vilket inte är säkert.
Källsorteringen av pappersförpackningar är signifikant lägre i tätbebyggda områden. Att det negativa sambandet skulle vara så högt i förhållande till de andra variablerna, (ca 4,7 kg mindre källsortering per person och år i kommuner som är tätbyggda enligt uppsatsens definition) var däremot oväntat. Det negativa sambandet mellan tätbygd och pappersförpackningar kan bero på att det kan vara svårt att få byggnadslov för ÅVS och att människor har mindre plats i hemmet för källsortering i tätbebyggda områden. En möjlig anledning till avsaknaden av signifikans för de övriga materialslagen kan vara det låga antalet observationer (10 st). Men alla 10 kommuner som definieras som tätbebyggda har värden för både källsortering av plast- och pappersförpackningar som understiger dessa materials medelvärden23. För pappersförpackningar är skillnaden mer markant, vilket förklarar signifikansen i regressionsmodellen. Att samtliga tätbebyggda kommuner har värden under medelvärdet för dessa två materialslag tyder på att betydelsen av mindre utrymme och brist på ÅVS ändå inverkar negativt för dessa materialslag. Ett t-test (i bilaga 6) visar även det på signifikanta skillnader i medelvärden för källsorteringen av plast- och pappersförpackningar mellan tätbebyggda och icke tätbebyggda kommuner. Det är alltså lägre medelvärden för mängden källsorterade plast- och pappersförpackningar i tätbebyggda kommuner (både tester är signifikanta på en procent nivån).
Parametern för andelen röster på miljöpartiet i riksdagsvalet 2006 är signifikant och positiv för källsorteringen av glas och tidningar. Syftet med variabeln var att försöka approximera den inte direkt mätbara ”miljömoralen” hos kommuninvånarna, dvs om befolkningen i vissa kommuner generellt sett är mer engagerade i miljöfrågor kan man förvänta sig en större mängd källsortering. Den högre källsorteringsmängden är som mest märkbar för glas, där en enprocentig ökning av andelen röster på miljöpartiet resulterar i ungefär 1,5 kg extra källsorterat glas per person och år. Varför inte denna variabel är signifikant för plast- och pappersförpackningar är svårt att förstå, särskilt med tanke på att den var signifikant för källsortering av plastförpackningar i Hage och Söderholm (2006). En orsak som också nämndes tidigare kan vara att många andra partier idag profilerar sig i miljöfrågor. Att människor med en hög ”miljömoral” inte ovillkorligen röstar på miljöpartiet är uppenbart men
23 Se bilaga 6
det är möjligt att det blivit tydligare, särskilt i det senaste valet när i stort sett alla riksdagspartier hade någon typ av miljöprofilering. Det påpekades även tidigare att Schultz et al (1995) drog slutsatsen att ”environmental concern” endast är viktigt för de materialslag som är mer krävande att källsortera. Både tidningar och glas har en återvinningsgrad på över 80 procent. Att då andelen röster på miljöpartiet endast är signifikant för dessa två materialslag kan tyda på att det är mer besvärligt att sortera ut ytterligare mängder av dessa materialslag än de andra två.
6 Slutord
Resultaten från uppsatsen visar att det inte är helt okomplicerat att försöka skatta modeller för människors källsorteringsbeslut. Flera av parametrarna till modellens förklaringsvariabler är insignifikanta och därför är förklaringsgraderna inte högre. Möjligheten att mer precist kunna skatta individers miljömoral skulle troligtvis förbättra modellen avsevärt. Likaså att kunna inkludera variabler som kan ta hänsyn till informationskampanjer, dålig städning kring källsorteringsstationer och andra saker som kan inverka på mängden källsortering. Den allmänna tillgången samt graden av tillförlitlighet hos statistiken är lägre än önskvärt.
Framförallt råder oklarheter när entreprenörer lämnat till viss del oriktig statistik för de kommuner där de verkar. Detta har naturligtvis medfört att resultatet i modellen inte är felfritt.
Det är dessutom ganska litet antal kommuner som har viktbaserad taxa (26 st) vilket påverkar modellens möjligheter att ge säkra skattningar. Med fler observationer blir det lättare att göra inferens (generalisera resultaten).
Men uppsatsen visar ändå en del intressanta resultat. Viktigast kanske är att den viktbaserade taxan verkar ge mer källsortering av tidningar, plast- och pappersförpackningar än vad den volymbaserade taxan gör. En förklaring kan vara att hushållen har störst möjlighet att källsortera ut dessa fraktioner från det brännbara avfallet. Hushållen kan också uppleva att det är enklare att källsortera glas (och till viss del tidningar) än de andra två materialslagen, det kanske inte är lika mycket förpackningar som behöver sköljas ur eller inte tar upp lika mycket plats i hemmet. I så fall kan eventuella ökade incitament för källsortering mestadels påverka källsorteringen av plast och pappersförpackningar. Det kan också vara mer utbrett med källsortering av glas (och kanske tidningar) till följd av att de insamlingarna funnits under längre tid.
En annan synpunkt är att incitamenten för att minska avfallsmängderna genom andra metoder såsom kompostering är starkare och ger mer ekonomisk utdelning för hushållet i slutändan.
Om det då eventuellt finns lägre mängder av brännbart avfall i kommuner med viktbaserad taxa har antagligen minskningen skett genom flera metoder, där ökad källsortering bara är en.
Det gör att man inte kan förvänta sig stora effekter för alla typer av källsorterade material av den viktbaserade taxan, vilket också resultatet visar. Å andra sidan finns det säkerligen en del kommuner där en viktbaserad taxa inte medfört mindre mängder av brännbart avfall och då bör man heller inte förvänta sig mer källsortering. Detta skulle kunna vara fallet med kommuner som har en viktbaserad avgift kring en krona, här måste hushållet nästan minska sitt brännbara avfall till ingenting för att det ska märkas i räkningen. En närmare undersökning av dessa kommuner borde därför vara lärorik. Mer intressanta områden för vidare studier är att se hur den viktbaserade taxans effekter påverkas över tiden, fallstudier om vad som ökar respektive minskar källsortering när återvinningsgraderna redan är höga eller ett försök att utveckla något slags miljömoralsindex för kommuninvånare.
Slutligen är den viktigaste implikationen av uppsatsen således att en viktbaserad taxa kan innebära ökade källsorterade mängder, då troligtvis av plast- och pappersförpackningar och eventuellt även tidningar.
Referenser
Avfallsverige, (2005:5), Trender och variationer i hushållsavfallets sammansättning plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall i sju svenska kommuner, Avfall Sverige utveckling, Malmö.
Avfallsverige, (2007:5), Insamling och behandling av hushållsavfall: Former och utförande samt ekonomiska effekter på avfallsavgifterna, Avfall Sverige utveckling, Malmö.
Avfallsverige, (2008), Svensk avfallshantering 2007, Malmö.
Berglund, C, (2006), ”Återvinning och samhällsekonomi”, Ekonomisk Debatt nr 8 årgång 34, 49-61.
Bruvoll, A. och K. Nyborg (2002), ”On the value of households' recycling efforts”
Discussion papers no. 316, Statistics Norway, Research department.
Dahlén, L. och A. Lagerkvist (2008), “ Monetary incentives and recycling: Strengths and weaknesses of weight-based billing in household waste collection systems”, Doktorsavhandling, Luleå Tekninska Universitet, 2008:33.
Fullerton, D. och T.C. Kinnaman, (1995), ”Garbage, recycling, illicit burning and dumping.” Journal of Environmental Economics and Management 29, 78–91.
Hage, O och P. Söderholm, (2006), ”An Econometric Analysis of Regional Differences in Household Waste Collection: The Case of Plastic Packaging in Sweden”, SHARP Research Programme Working Paper 4.
Jenkins, R. Martinez, S. Palmer, K. och M. Podolsky, (2003), ”The determinants of household recycling: a material-specific analasis of recycling program features and unit pricing”, Journal of Environmental Economics and Management 45, 294–318 Linderhof, V. Kooreman, P. Allers, M. och D. Wiersma, (2001), ”Weight-based pricing in
the collection of household waste: the Oostzaan case”, Resource and Energy Economics 23, 359–371.
Miranda, M. L. Bauer, S. D. och J. E. Aldy (1996), “Unit Pricing Programs for Residential Municipal Solid Waste: An Assessment of the Literature, EPA, Washington.
Naturvårdsverket, (2005), “Strategi för hållbar avfallshantering Sveriges avfallsplan”, Stockholm.
Perrin, D. and Barton, J.R. (2001) Issues associated with transforming household attitudes and opinions into materials recovery: a review of two kerbside recycling schemes. Resources, Conservation and Recycling, 33, 61-74.
Read, A., Harder, M. and Coates, A. (2005) UK best practice in doorstep recycling promotions campaigns, Tenth International Waste Management and Landfill Symposium, Sardinia. Italy.
Rechovsky, J.P. och S. E. Stone, (1994), “Household incentives to encourage waste recycling: paying for what you throw away” Journal of Policy Analysis and Management 13, 120–139.
SCB, www, (2008), Genomsnittlig timlön och lönespridning, arbetare privat sektor, [http://www.scb.se/templates/tableOrChart____28207.asp], hämtad 03-12-2008.
SCB, www, (2008), Antal hushåll i 1 000-tal efter antal boende samt medelantal boende per hushåll, [http://www.scb.se/templates/tableOrChart____26356.asp], hämtad 01-08-2009
Schultz, P. W. Oskamp, S. och T. Mainieri (1995), Who Recycles and When? A Review of Personal and Situational Factors. Journal of Environmental Psychology 15, 105 -121.
Sterner, T. och H. Bartelings (1999), “Household Waste Management in a Swedish Municipality: Determinants of Waste Disposal, Recycling and Composting”, Environmental & Resource Economics 13, 473-491.
Svensk Författningssamling, (1998:808), Miljöbalk 15 Kap. 2 §, Thomson Förlag.
Sörbom, A., (2003), ”Den som kan – sorterar mer!”, FMS rapport 120, Totalförsvarets forskningsinstitut - Gruppen för miljöstrategiska studier, Stockholm.
Villaägarna, 2007, Bättre återvinning med kommunalt ansvar, Sollentuna.
Åberg, H., Sven Dahlman, Shanahan, H. and Säljö, R. (1996) “Towards Sound Environmental Behaviour: Exploring Household Participation in Waste Management.” Journal of Consumer Policy 19, 45-67.