Skolornas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser görs elektroniskt i Wilma.
Argument:
- Verksamhetsplanen är ett modernt elektroniskt verktyg som bidrar till större genomskinlig-het och offentliggenomskinlig-het.
- Föräldrar har tillgång till sitt barns skolas verksamhetsplan.
- Bildningsväsendet kan snabbt kontrollera vad som planeras och görs i skolorna. Bildnings-väsendet kan även kommentera planerna (vårdnadshavarna ser inte dessa kommentarer).
- Verksamhetsplanen byggs på under läsåret och blir en verksamhetsberättelse. En skild verksamhetsberättelse uppgörs inte.
- Verksamhetsplanen kan vara låst tills den är färdig och därmed synlig för vårdnadshavare först då den är godkänd. Planen ska vara öppen för stadens alla rektorer.
- De ärenden som skall uppdateras årligen skrivs in i verksamhetsplanen (läroplanen skrivs inte om utan en länk till denna infogas i verksamhetsplanen).
- Rubrikerna i verksamhetsplanen motsvarar så långt det är möjligt kvalitetskriteriernas ru-briker.
↓
SLUTRESULTAT: Verksamhetsplanen ger 1. en lagstadgad årsplanering
2. skolans kvalitetshandbok
Den elektroniska verksamhetsplanen kan ses som skolans kvalitetshandbok, där beskrivs varda-gens tillvägagångssätt.
11. Utbildningstjänsternas team
Utbildningstjänsternas ledning svarar för utvecklandet av den strukturella kvaliteten.
Utbildningstjänsternas kvalitetsteam består av utbildningsdirektörerna, de kvalitetsansvariga och teamens ordförande. Kvalitetsteamet ansvarar för utbildningstjänsternas självutvärdering och åt-gärder i anslutning till denna.
Utbildningstjänsternas tvåspråkiga team är undervisningsteamet, omsorgs- och välmående tea-met, delaktighets- och samarbetsteamet samt lärmiljöns teamet. Teamen sköter beredningen av ärenden inom sitt eget verksamhetsområde, samt förverkligar de målsättningar som finns i Utbild-ningstjänsternas program. Under varje team fungerar arbetsgrupper som bereder ärenden som härrör till teamets verksamhet.
Teamens uppgifter:
Undervisningsteamets uppgift är att koordinera läroplansarbetet samt handleda arbetsgruppen för läroplansarbetet Lp2016.
Omsorgs- och välmåendeteamets uppgift är att planera och utveckla det multidisciplinära arbe-tet i skolorna kring inlärning, uppväxt och välbefinnande. Teamet handleder arbetsgrupperna inom sitt verksamhetsområde.
Delaktighets- och samarbetsteamets uppgift är att öka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande, utveckla samarbetet mellan hem och skola samt handleda arbetsgrupper inom teamets verksamhetsområde.
Lärmiljöns teamets uppgift är att utveckla skolornas inlärningsmiljö, samt handleda arbetsgrup-perna inom sitt verksamhetsområde.
1. Undervisningsteam
2. Omsorgs- och välmåendeteamet 3. Delaktighets- och samarbetsteamet 4. Lärmiljöns team
- Sänkt usk åt kvalitetsansvarig - Ordf. Och vice ordf. betalt enligt redovisade timmar,
Utbildningsdirektörerna bereder förslaget på team och teammedlemmar, samt arbetsgrupper. Den egna sektionen gör beslut om teammedlemmar. Teamet fungerar tvåspråkigt. Teamets medlem-mar kan delta i arbetet på sitt eget modersmål. Samtliga dokument produceras tvåspråkigt och kan sålunda presenteras åt bägge språkgrupper samtidigt. Teamen väljs för tre år i taget.
12. Utbildningstjänsternas utvecklingsprojekt, som ett stöd för kvalitetsarbetet
Utbildningstjänsterna i Borgå har under flera år fått ta del av statliga utvecklingsprojekt. Under de senaste åren har utvecklingsprojekten varit en del av arbetet för att förbättra kvaliteten inom den grundläggande undervisningen på flera områden. Staden har fått understöd för att ta i bruk kvali-tetskriterierna inom den grundläggande utbildningen, skolornas klubbverksamhet samt ut-vecklandet av det intensifierade och särskilda stödet. Utvecklingsprojekten kan också vara en del av olika nationella tyngdpunkter inom undervisning och utbildning, eller som en del av stadens egen utvecklingsstrategi.
Följande projekt har Utbildningstjänsterna tagit del av:
Det nationella Osaava-Kunnig-programmet, genom det lokala programmet KKK-UUU. Projektet understöds av regionalförvaltningsverket. Målsättningen är att utveckla undervisningspersonalens yrkeskunskap främst genom fortbildning.
Utvecklingen av inlärningsmiljön samt skolornas IKT-anskaffningar hör till Oppiympyrä-Lärcir-keln-projektet. Målsättningen var att lärarnas digitaliska arbetsbord skulle finnas för alla lärare en-ligt stadens IKT-strategi, speciellt i de skolor där situationen låg under nationell nivå eller var brist-fällig vad gäller anskaffningar av datorer.
Kultur- och undervisningsministeriet stöder projektet Utbildningsmässig jämställdhet (går under namnet KOTA-projektet). Projektet strävar efter att jämna ut skillnader mellan olika skolor, speci-ellt där arbetslösheten inom området är hög, det finns många elever med invandrarbakgrund eller där bildningsnivån för de vuxna har stannat vid avgångsbetyget från grundskolan.
Inom de svenska Utbildningstjänsterna finns dessutom två utvecklingsprojekt: VOV (Vi och värl-den), vars målsättning är att aktivera den internationella verksamheten inom de svenska skolorna.
Projektet Språk och läsning strävar efter att lyfta elevernas läslust och –motivation. I bakgrunden ligger en stark oro för elevernas svaga prestationer i nationella lästester.
I fortsättningen strävar man efter att binda utvecklingsprojekten starkare till de behov som finns utgående från utvärderingen av den egna verksamheten. Lärarnas fortbildning, skolornas klubb-verksamhet samt den utbildningsmässiga jämställdheten finns med i utvecklingsprogrammet.
Dessutom satsar man på utvecklingen av lärmiljön och IKT-stödet samt att förbättra elevernas väl-mående t ex genom att aktivera eleverna att röra på sig under skoldagen.
13. Utbildningstjänsternas kvalitetsrapport
Inom utbildningstjänsterna har man traditionellt uppgjort en utvärderingsrapport årligen. Rapporten ger en bild av kvaliteten i skolorna enligt de tidigare nämnda principerna.
Dokumentet går under namnet kvalitetsrapport. Rapporten skrivs skilt för de finska och svenska utbildningstjänsterna. De kvalitetsansvariga sammanställer och skriver rapporten till slutet av no-vember. Rapporten behandlas i kvalitetsteamet och godkänns därefter i vardera språkgruppens utbildningssektion. Kvalitetsrapporten presenteras för rektorerna och därefter i alla skolor och gymnasier.
Utbildninsgtjänsternas kvalitetsrapport
Kvalitetsansvarige sammanställer till slutet av november
↓
Kvalitetsteamet fastställer
↓
Utbildningssektionen godkänner december/januari mötet
↓
Rapporten publiceras
↓
Presenteras för rektorerna januari
↓
Skolorna behandlar rapporten januari/februari
3 Bilagor
Utbildningstjänsternas enkät för vårdnadshavare
Skala:
1. Vi är nöjda med de grundläggande utbildningstjänster som kommunen erbjuder.
2. Vi är nöjda med den undervisning som vårt barn får.
3. Vårt barn går gärna till skolan.
4. Skolan erbjuder en fungerande och trivsam lärmiljö.
5. Skolan ingriper effektivt i mobbningsfall.
6. Vårt barn känner sig tryggt i skolan.
7. Vi är nöjda med skolans läromedel.
8. Samarbetet mellan hem och skola fungerar bra.
9. Skolan ger tillräcklig information om sådant som berör vårt barns skolgång.
10. Vårt barn får tillräckliga färdigheter både inom kunskaps- och färdighetsämnen för sina fort-satta studier.
11. Vårt barns undervisningsgrupper är av lämplig storlek.
12. Vårt barn kan vid behov f hjälp av skolhälsovårdaren.
13. Vårt barn kan vid behov få hjälp av skolkurator eller skolpsykolog.
14. Vårt barn får vid behov tillräckligt med stödundervisning eller annat stöd.
15. Vårt barn har en trygg skolväg.
16. Det ordnas tillräckligt många föräldramöten och andra tillställningar.
17. På föräldramöten behandlas viktiga ärenden.
18. Min respons till skolan har beaktats.
19. Den vardagliga verksamheten i skolan har organiserats väl.
20. Mitt barn får tillräcklig handledning i sina studier.
21. Jag ger mitt barns skola vitsordet ( 4-10)
22. Övriga önskemål eller åsikter som berör skolan: