Medverkande: Lomma kommun, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun, Svedala kommun och Kävlinge kommun samt länsstyrelsen Skåne
Beviljat belopp: 600 000 kronor
Vad kan vara problematiskt med de bygglovsbefriade åtgärderna som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a–e §?
En av anledningarna till projektets uppkomst var att problem kunde förutspås till följd av införandet av de bygglovsbefriade åtgärderna i plan- och bygglagen, inte minst då det saknas rättspraxis på området. Projektets inriktning och mål har varit att ta fram information och gemensamma riktlinjer för de bygglovsbefriade åtgärder som införts i plan- och bygglagens 9 kap 4 a–e §§. Till följd av regionens förutsättningar samt kommunernas demografi och bebyggelsestruktur har införandet av nya
bygglovsbefriade åtgärder bedömts få stort genomslag. I projektet lyfts vikten av att kommunerna samverkar kring tillämpningen av bygglagstiftningen. Projektet har resulterat i ett femtiotal problemformuleringar och utbredningsområden. Dessa har sammanställts och beskrivits i externt riktad information och riktlinjer samt i handläggarstöd. Handläggarstödet omfattar en utförlig diskussion kring konkreta frågeställningar, lagstöd, konsekvenser och problemområden.
8. Effektivare och tydligare förmedling av planbestämmelser
Medverkande: Höörs kommun och Hörby kommunBeviljat belopp: 336 620 kronor
Vad innebär egentligen planbestämmelser som sätts i detaljplanen och vad får de för konsekvenser i bygglovet?
Syftet har varit att undersöka möjligheterna för hur detaljplanebestämmelser kan förmedlas på ett tydligare sätt genom att öka samarbetet och samsynen mellan kommunernas planenheter och
bygglovsenheter. Målet har varit att ta fram metoder och arbetssätt som ska minska tolkningsutrymmet i detaljplaner och därmed ge större möjlighet för att planerna genomförs enligt intentionerna.
Detaljplaners syften och planbestämmelser ska tolkas likartat av de som handlägger detaljplaner, de som tolkar dem i bygglovs- och anmälningsärenden samt av de politiker som lämnar bygglovsbeslut. Projektet har sedan utmynnat i tre konkreta förslag på hur en tydligare och effektivare förmedling av planbestämmelser kan uppnås. Dessa tre förslag handlar om en matris som kan redogöra vilka effekter en kombination av planbestämmelser ger, syftets innebörd och hur det ska lyftas fram samt vikten av
Beviljat belopp: 1 000 000 kronor
Hur kan ekosystemtjänster genomsyra och involveras i de beslut som fattas med plan- och bygglagen som grund?
Regeringen påtalade i SOU 2013:68 vikten av att integrera ekosystemtjänster (EST) i beslutsprocesser för att uppnå miljökvalitetsmålen och en hållbar samhällsutveckling. Projektet syftar till att utreda vilka möjligheter som i dag finns inom PBL för att integrera EST i planarbetet, vilka praktiska och juridiska redskap kommunerna upplever sig behöva som stöd i sitt arbete, samt bidra till en mer enhetlig och effektiv tillämpning av PBL vad gäller frågor om EST. BEST-projektet har utgjort ett steg i arbetet att aktualisera och driva frågan om att hantera ekosystemtjänster inom den fysiska planeringen. Flera områden har identifierats där en utveckling behövs för att åstadkomma en enhetlig integrering av ekosystemtjänster i planeringsprocessen. De områden som ses som mest angelägna är: (I) riktlinjer för framtagande av ett enhetligt och relevant underlagsmaterial, (II) riktlinjer för en ändamålsenlig och likvärdig tillämpning av PBL samt (III) en generell kunskapshöjning på både kommunal och regional nivå.
10. Handledning för anläggande och utveckling av campingplatser
Medverkande: Strömstad kommun och Region GotlandBeviljat belopp: 781 600 kronor
Vad finns det för möjligheter och begränsningar inom plan- och bygglagen att hantera efterfrågan och behov rörande anläggande, utveckling och tillsyn av campingplatser?
Fokus i projektet har legat på att titta på de möjligheter som dagens plan- och bygglag ger för att reglera campingplatser. Projektet har försökt förtydliga hur man kan tillämpa den lagstiftning som redan finns. Projektet anser att begreppet camping bör ges en ny och modernare ideologisk bas, som är bättre anpassad till fenomenet camping som det ser ut i dag. Begreppet är i behov av en demokratisk översyn. Projektet visar att frågan om campingens framtid, utifrån begrepp som hushållning med mark- och vattenresurser och hållbar utveckling, ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv, måste ha ett genomtänkt politiskt fundament att stå på. Projektets slutsats är dock att delar av
lagstiftningen bör ses över och anpassas för att bättre kunna användas när det gäller planering av campingplatser. De talar också om betydelsen av reglering via detaljplaner respektive bygglov i sammanhanget.
11. Tillsyn – arbetsgång, metoder och tydliga mallar för skrivelser
Medverkande: Skellefteå kommun, Malå/Norsjö kommun, Arvidsjaur kommun, Åsele kommun, Lycksele kommun, Storuman kommun, Vilhelmina kommun, Arjeplog kommun, Dorotea kommun, Sorsele kommun och Piteå kommunBeviljat belopp: 217 000 kronor
Hur ser arbetsgången ut när det gäller att handlägga ett tillsynsärende som rör en olovligt utförd åtgärd eller ovårdad tomt?
förfarande, minskade formaliafel samt erfarenhetsutbyten mellan kommunerna.
12. Hur genomför vi översiktsplanen?
Medverkande: Växjö kommun och Alvesta kommun Beviljat belopp: 664 294 kronorVad händer med översiktsplaneringen efter att en översiktsplan har antagits och hur kan planen börja leva och implementeras i senare skeden?
Projektet grundar sig i upplevelsen att det finns ett gap mellan de två planverktygen översiktsplan och detaljplan. Projektet visar på vikten av att samordna översiktsplanen och andra strategiska dokument i ett mellansteg mellan översiktsplanen och detaljplanen för att konkretisera visioner och mål.
Projektgruppen menar vidare att det kontinuerliga arbetet med översiktsplanen är den viktigaste utmaningen där medborgardialogen och kommunens övriga strategiska dokument har en viktig roll. Projektgruppen har genomfört en studieresa till Roskilde, Danmark för att ta lärdom av deras sätt att arbeta med kontinuerlig översiktsplan.
13. Stadsbyggnadsbenchen
Medverkande: Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Huddinge kommun, Haninge kommun, Upplands Väsby kommun, Täby kommun, Sollentuna kommun och Nacka kommun
Beviljat belopp: 1 342 100 kronor
Hur skapar man en effektivare stadsbyggnadsprocess – från initiativ om ändrad eller utvecklad markanvändning till i drift tagen förändring?
En tydlig ambition har varit att tydliggöra stadsbyggnadsprocessen, såväl internt som externt, samt att informera om de utmaningar som processen rymmer. Projektet har vidarutvecklat ett redan existerande samarbete för att lära av varandra och för att kunna se utvecklingsmöjligheter inom
stadsbyggnadsprocessen samt för att kunna effektivisera arbetet inom kommunerna. I arbetet har man jämfört hur kommunerna arbetat med hjälp av statistik samt genomfört en enkätundersökning bland byggherrar. Projektet har varit angeläget om att visa att ansvaret för processen delas av alla inblandade aktörer – även av staten och byggbranschen. En bättre stadsbyggnadsprocess kan bara uppnås i
samarbete aktörerna emellan. Genom en effektiv process skapas bättre förutsättningar för att tillgodose det stora behovet av bostäder och övrig infrastruktur för en snabbt växande befolkning.
14. Handläggarstöd för hantering av ovårdade tomter och byggnader
Medverkande: Sundsvalls kommun, Ånge kommun, Timrå kommun, Kramfors kommun, Härnösands kommun, Sollefteå kommun och Örnsköldsviks kommun samt Länsstyrelsen Västernorrlandbygglagen omfattar ovårdade tomter och byggnader. Dessa ärenden är både tids- och resurskrävande och behovet av bra stöd i handläggningen är därför stort. Projektet har resulterat i ett handläggarstöd bestående av en övergripande processbeskrivning, läshänvisningar med övergripande exemplifierad vägledning och hänvisningar till rättsfall samt mallar för inspektionsprotokoll, kommunicering och beslut m.m. En tydlig slutsats som projektet dragit är att den viktigaste delen av tillsynsprocessen är starten av densamma. En mycket viktig del är att nämnden tydligt kommunicerar med den aktuella fastighetsägaren och hur detta genomförs. Bristande kommunikation och dokumentation är ofta orsak till överprövande myndigheters kritik och orsakar därmed onödigt långa handläggningstider.
15. Lathund för bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder
Medverkande: Gnosjö kommun, Orskarshamns kommun, Gislaveds kommun och Värnamo kommun samt Länsstyrelsen Jönköping
Beviljat belopp: 1 196 000 kronor
Hur skapar vi en likartad bedömning av enkla bygglovs- och anmälningsärenden och en enhetlig tolkning av PBL?
Projektet Lathunden kom till på grund av att de bedömer att det finns ett stort behov av en likartad bedömning av framför allt enkla bygglovs- och anmälningsärenden. Projektgruppens arbete har inneburit ett stort rekognoseringsarbete över vilka ”enkla ärenden” som vållar störst problem i kommunerna. Projektet har genomfört ett antal workshops runt om i Sverige med syfte att diskutera bygglovs- och anmälningspliktiga åtgärder och tolkningen av plan- och bygglagen i relation till detta. De olika ärenden som finns med och de förslag till bedömning som finns i Lathunden har valts ut genom diskussioner på dess workshops. Resultatet blev en lathund med syfte att göra det enklare för handläggare att hantera byggärenden på ett likartat sätt över hela Sverige.
16. Erfarenhetsutbyte kring digitalisering av PBL-processen – dPBL
Medverkande: Vellinge kommun, Lomma kommun, Burlöv kommun, Svedala kommun, Höganäs kommun, Bjuvs kommun, Kävlinge kommun, Staffanstorps kommun, Ängelholms kommun, Krokom kommun, Båstad kommun och Borgholms kommun med stöd av Sveriges kommuner och landsting och Länsstyrelsen SkåneBeviljat belopp: 1 776 380 kronor
Hur skulle digitalisering av PBL-processen kunna se ut?
Projektet har utvärderat hur Sveriges kommuner och bygglovsavdelningar kan gå vidare med sin digitalisering inom PBL-området, på ett så standardiserat, säkert och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innehåller också en nulägesbeskrivning och en guide till vad som ska prioriteras vid digitaliseringen. Huvudresultatet från projektet är ett dialogspel som projektgruppen har döpt till Rivstart. Rivstart ska leda till framgångsrik digital innovativ transformation, en förändringsresa som berör alla och där människor har samsyn och själva har förmåga och tillit att innovativt leda
17. Effektivare samhällsbyggnadsprocess – med fokus på enhetlig
kommunikation
Medverkande: Södertälje kommun och Kiruna kommun Beviljat belopp: 450 000 kronor
Är kommunikation en av nycklarna till en smidig och mer demokratisk samhällsbyggnadsprocess?
Tanken bakom projektet har varit att en god kommunikation under alla samhällsbyggnadsprocessens delar ska leda till ökad effektivitet och snabbare handläggning. Projektet har haft ett särskilt fokus på att förbättra kommunikationen mellan kommun och exploatör/intressent vad gäller rollfördelning, ansvar samt vad som förväntas av de involverade parterna i de olika skedena i processen. Projektet har arbetat med att skapa en effektiv och tillgänglig samhällsbyggnadsprocess där alla har möjlighet att komma till tals, framför allt i tidiga skeden. För att underlätta för till exempel byggbolag, exploatörer och medborgare att göra rätt från början har kommunerna skapat mallar, rutiner, informationsmaterial och processbeskrivningar för att alla ska få en rättssäker information.