Yttre motivation

Många av Carolines elever har yttre motivationsfaktorer som mål i livet, så som pengar. Därmed får hon jobba med denna yttre motivation för att de ska vilja arbeta

under lektionen. För att följa upp kopplar hon det till skolans mål för att få ihop det med elevens mål. Hon diskuterar saker med dem som t.ex. hur de uppfattar sin omgivning och hur de uppfattas. Därmed kopplar hon deras yttre motivationsfaktorer till de inre så att eleverna inser hur man ska ta sig till det mål man har, även om det är en yttre motivationsfaktor som pengar. Här kan vi se den växelpåverkan som tas upp i Jenners teori och som vi visar i vår modell (se ”Inre och yttre motivation”). Eleven kan då koppla den yttre och den inre motivationen till sitt mål, och sitt eget liv. Här funktionaliseras de yttre motivationsfaktorerna som från början egentligen skulle kategoriseras som något formaliserat, en motivationsfaktor som inte är kopplat till innehållet.

Både den formaliserade undervisningen och den yttre motivationen står utanför eleven och behöver inte förankras i ett sammanhang. Erik och David vittnar om att deras elever drivs mycket av betygsmål som ju är yttre motivationsfaktorer. Erik berättar att han ibland motiverar sina elever med hjälp av dessa. David betonar istället processen och att eleven ska sätta upp rimliga mål vilket han i sin handledarroll hjälper dem att reflektera över. Här motiveras eleven enligt de punkter Jenner tar upp när han pratar om målet är möjligt att uppnå, om det är eftersträvansvärt och hur stor chansen är att lyckas. Då blir inte den yttre motivationen endast något utanför eleven utan har tillförts en reflektion över vägen dit och den egna förmågan.

Angående betygen säger David att ”det är ju lätt att vara väldigt konkret där alltså om vi pratar om betyg och så, men om man ska abstrahera det så tror jag ändå att den inre motivationen hos eleverna är nog det viktigaste ändå”. Det kan ju vara så att det är svårt att nå målet om den inte motivationen inte finns med. Betyg är en yttre motivationsfaktor men detta måste inte innebära att vägen mot ett betyg inte innehåller inre motivation. Eftersom betygen finns är det inte förvånande att elevernas mål innefattar bra betyg. Motivatörens eller lärarens roll kan vara att motivera eleverna genom en funktionaliserad undervisning mot ett formaliserat mål. När de väl är framme vid målet har de fått en funktionaliserad, sammanhangsförankrad bild av sin kunskap som de inte hade med i sitt betygsmål.

Erik uttalar sig efter att ha diskuterat hur han gör för att motivera sina elever att ”det ger sig själv det där med att motivera dem”. Han menar att de flesta av sina elever ser nyttan med det, trots att de inte tycker att det är roligt. Här motsäger han vad motivationsteorierna säger om att intresse främjar motivation samtidigt som nyttoaspekten finns med i RISE-modellen. Vi ställer oss frågande till Eriks uttalande

och undrar om det inte måste finnas en tanke bakom motivationsarbetet? Kan man blunda för motivationsteorierna och säga att ”det ordnar sig”? Vi undrar här samma sak som tidigare om nyttoinsikten verkligen är tillräcklig för att skapa motivation. Om inte nyttan har ett sammanhang blir även den formaliserad och förankras inte hos eleven vilket hämmar motivationen.

7 Sammanfattande slutsatser

Även om lärarna inte verkar kunna ge några direkt raka svar kring sin praktik, eller snarare inte verkat ha ord för den, återfinns det som teorin säger kring motivation. Lärarna visar att de genom att vara lyhörda för elevernas intressen kan följa de punkter som enligt Stensmo är lärarens/motivatörens roll (se ”Ledarskap och motivation”). Det verkar alltså som att erfarenhet på något sätt leder till praktik i enlighet med teorin. Anna nämner att hon ”tror inte alltid man sätter namn på sina strategier”.

Under vår lärarutbildning har vi funderat över våra egna lärarroller och kommit fram till att kunskapen om hur man motiverar elever är a och o för att skapa ett bra lärande. Denna undersökning har fått oss att reflektera över detta ytterligare och respondenternas svar har i viss mån inspirerat oss i våra framtida roller som motivatörer. Om läraren ska ta till sig sin roll som motivatör verkar trenden i respondenternas vara att undervisningen ska bedrivas sammanhangsförankrat och funktionaliserat med hänsyn till den enskilda individen och hennes person och miljö. Lärarna påpekar dock inte detta i lika hög grad som teorierna kring motivation, kunskapssyn och ledarskap.

I vår undersökning har vi sett att motivatörens roll främst innebär att man fungerar som en handledare för eleverna som gör kunskap av information genom att koppla det till sig själva och ett sammanhang. En motivatör undervisar funktionaliserat. I denna roll innefattas att varje elev ses som den individ han/hon är vilket i sin tur för med sig att relationen blir viktig. Läraren måste ta hänsyn till varje elevs erfarenheter, intressen och tankar. Motivatörens uppgift är också att tillsammans med eleverna skapa en god och trygg lärandemiljö.

Respondenterna visar att de använder en funktionaliserad undervisning då de bygger på kunskap eleverna redan kan och bygger ny kunskap på t.ex. texter eleverna

har skrivit, för att utgå från dem. Funktionaliseringen innefattar också ett ifrågasättande av det subjektiva perspektivet och respondenterna diskuterar med eleverna hur man kan påverka bilden av sig själv. Skapandet av kunskap kommer ur en dialog mellan lärarna och eleverna, men även inuti eleven själv där han/hon skapar sitt eget sammanhang.

Dock har vi även sett exempel på formaliserad undervisning i våra respondenters svar. Vi har fått exempel på där kunskap står utan ett sammanhang i och med synen på kunskap som färdighet. Utan sammanhang står även de yttre motivationsfaktorerna som vi dock har sett kan knytas an till de inre i en växelpåverkan. Angående yttre motivation har våra respondenter inte efterfrågat det som Jan Björklund anser öka motivationen, med fler betygssteg och fler nationella prov. Det respondenterna anser vara viktigt för motivationen går i linje med det Markus Samuelsson menar, alltså att det är en bärande relation som ligger till grund för motivationen.

Var finns då motivationen i allt detta? Vi har sett att det är svårt att skilja på kunskapssynen och ledarskapet och att de påverkar varandra. Eftersom vi har insett att dessa två är så tätt sammanknutna resulterar båda faktorerna i hur en lärare motiverar sina elever. Man skulle ändå kunna utläsa att våra tre huvudaspekter påverkar varandra. Vi tror att kunskapssynen påverkar ledarskapet som i sin tur påverkar hur man motiverar. Vi anser att lärare borde ha en tydlig bild över alla dessa tre aspekter och kunna inkorporera dem i sin professionella praktik och innefatta dem i sin lärarroll.

8 Förslag till framtida forskning

En intressant uppföljning av vår studie hade varit att få se båda sidorna av undervisningen och motivationsarbetet i praktiken. Detta hade inneburit observationer av respondenternas undervisning och intervjuer alternativt enkätfrågor till eleverna, för att få deras syn på hur de blir motiverade och om detta stämmer överens med hur läraren ser på sin praktik.

Referenser

Bell, Judith. (1995) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Börjesson, Bengt. (2002) Utbildningsdepartementet. Från dubbla spår till Elevhälsa. Stockholm: Norstedts förlag.

Davidsson, Bo och Patel, Runa. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Evenshaug, Oddbjørn och Hallen, Dag. (2001) Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Giota, Joanna. (2002) ”Skoleffekter på elevers motivation och utveckling - En litteratur översikt”. Pedagogisk Forskning i Sverige. årg 7 nr 4 s 279–305, Stockholm: Stockholms Universitets förlag.

Gustavsson, Bernt. (2002) Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk

kunskap. Stockholm: Liber.

Imsen, Gunn. (1999) Lärarens värld, Lund: Studentlitteratur.

Jenner, Håkan. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Kalmar: Lenanders grafiska AB.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen:

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget.

Lundgren, Mikael och Lökholm, Kent. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan – att

motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, Lars-Göran. (1996) Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Selghed, Bengt. (2004) Ännu icke godkänt. Lärares sätt att erfara betygssystemet och

dess tillämpning i yrkesutövningen. Doktorsavhandling: Lärarutbildningen, Malmö:

Malmö Högskola.

Selghed Bengt. (2006) Betygen i skolan. Stockholm: Liber Ab Skolverket. (2006) Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Stensmo, Christer. Ledarskap i klassrummet. (2008) Lund: Studentlitteratur. Stensmo, Christer (2001) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan. (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Ej tryckta källor

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning: http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska

principer_fix.pdf (Hämtad 081117).

Hootstein, Edward, Motivating the unmotivated child. 1998:

http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3666/is_199811/ai_n8814439

Kris i skolan, Radioprogram i P1: sändes 24 augusti - 14 september: www.sr.se

Nationalencyklopedin. Nätupplaga: www.ne.se (Hämtad 080916).

Andrahandskällor:

Turney, C., Hatton, N., Laws, K., Sinclair, K, Smith, D. (1992). The Classroom