Avgörande faktorer som lyfts fram i resultatet handlade om vilka yttre ramfaktorer som förskollärarna ansåg förutsatte hur undervisningen kunde bedrivas. Förskollärarna ansåg att tiden för planering var av relevans då planeringen la grunden för undervisningen. Persson och Tallberg Broman (2019) lyfter i sin forskning fram hur förskollärarna inte hade rätt förutsättningar att genomföra sitt uppdrag, vilket berodde på en hög arbetsbelastning samt att det fanns för få förskollärare på samma arbetsplats. Vårt resultat visade att förskollärarna hade rätt förutsättningar gällande tid för planering. Däremot menade förskollärarna att förutsättningarna för att kunna genomföra sitt uppdrag på bästa sätt inte finns på grund av för få
33 förskollärarekollegor. Det framkommer en komplexitet för de förskollärare som jobbar som enda utbildade förskolläraren i arbetslaget. Som förskollärare är du ansvarig för att läroplansmålen uppnås (Hamilton &
Hermansson, 2019) vilket förskollärarna i vår studie menar skapar en press och samtidigt stress i vardagen vilket var utmärkande för dem i vår studie som jobbar som enda förskollärare i sitt arbetslag. Genom att vara enda utbildade förskolläraren i arbetslaget saknar man kollegor som har samma grund och inblick i uppdraget som förskollärare har. Bilden av att det finns en otakt mellan förskollärarens förutsättningar att kunna nå upp till målen i läroplanen som Vallberg Roth och Tallberg Broman (2018) skriver om i sin studie bekräftas av vårt resultat. Förskollärarna i vår studie menar att kvalitén av undervisningen påverkas negativt då det inte finns fler förskollärarekollegor i arbetslaget eftersom de menar att dem först och främst måste handleda sina kollegor i undervisning, vilket tar tid från barnen, jämfört med om kollegorna vore självständiga och planerade egen undervisning utifrån läroplanen. Detta menar förskollärarna ligger till grund för den press och stress de upplever eftersom de känner sig ansvariga för den kvalité av undervisning barnen får möta, vilket kan ses i motsats till de förskollärare i studien som har fler utbildade förskollärare i arbetslaget där man delar på ansvaret.
Hamilton och Hermansson (2019) såg i sin studie vikten av samsyn och samarbete i arbetslaget för att kunna nå upp till de nya målen för undervisning i läroplanen för förskolan. Att samsyn är en viktig faktor för att få undervisningen att fungera på bästa sätt framkommer även i vår studie. Förskollärarna berättar om fördelarna med att diskutera begrepp och förhållningssätt för att lyckas med undervisningen eftersom man då har större möjlighet att lyckas när alla i arbetslaget jobbar utifrån samma synsätt och alla har klart för sig vad syftet med undervisningen är, vilket resulterat i ett samarbete i arbetslaget som tar undervisningen framåt genom att alla jobbar åt samma håll. Det framkommer dock i vårt resultat hur skör undervisningen i förskolan är eftersom den påverkas när förskolläraren eller annan personal är sjuka eller borta av andra anledningar. Vid sådana tillfällen menar förskollärarna att om undervisning ska kunna bedrivas är det avgörande vilken vikarie man får in i verksamheten, då förskollärarna menar att vissa barn inte känner trygghet till vikarien vilket gör att förskolläraren inte kan lägga upp dagen som planerat eftersom fler barn blir beroende av den ordinarie förskolläraren. Denna problematik framkommer även i Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) studie som menar att arbetet med det planerade innehållet försvåras när kollegor är sjuka eller borta av annan anledning.
Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) diskuterar hur barngruppens storlek påverkar undervisningens genomförande, något som innebär att den stora barngrupp som finns i förskolan gör det svårt för förskollärarna att nå ut till varje barn. Detta resonerar förskollärarna i vår studie om då de beskriver hur deras metod för att nå ut till varje barn är att dela upp i grupper. Det som framkom var att en barngrupp på runt fyra barn i en undervisning gjorde det relevant att ha ett gemensamt fokus och känna sig tillräcklig mot det individuella barnet. Den homogena gruppen barn visade sig också vara av vikt för att lättare kunna planera och bedriva undervisningen. Skolverkets (2019) riktlinjer för barngruppernas storlek spelar också in av hur vilken ålder barnen i gruppen har. Detta ansåg förskollärarna i vår studie gjorde att de behövde arbeta i åldersbaserade grupper. Det som kunde variera var vilken åldersindelning som gjordes. Vanligast var 1–3 år och 3–5 år. Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) betonar hur förskollärarna i deras studie känner sig pressade av att uppfylla läroplanens krav, något som även framkom från vår studie. Detta berodde enligt vårt
34 resultat främst på att om inte förskolläraren fick tid för sin planeringstid, eller kunde dela upp i grupper vid undervisning, så var det svårt att genomföra undervisningen utifrån de mål som läroplanen
formulerar.
Thulin och Jonsson (2018) lyfter fram hur barns perspektiv utifrån det utvecklingspedagogiska perspektivet ger förskollärarna fokus på sitt innehåll i undervisningen, hur det bygger på barnens intressen. Detta resonemang har kopplingar till studies beskrivning av hur en undervisningssituation som hålls av förskolläraren behöver hålla barnens fokus och samtidigt rikta fokus på det som barnens intresserar sig för. Något som framstår som viktigt utifrån bland annat Thulin och Jonsson är att arbeta utifrån relationellt perspektiv, att relationerna ska bygga på ömsesidig förståelse för syftet med undervisningen. I Jonsson, Williams och Pramling Samuelssons (2017) studie framgick att den spontana undervisningen försvann mer. Utifrån vår studie kan vi se hur spontan undervisning sker vid ett tillfälle där förskolläraren kan koppla målstyrda ambitioner från läroplanen till en form av lek - undervisning. Det främsta kännetecknet för den formen av undervisning ligger i att förskolläraren har en medvetenhet i hur det går att utveckla leken som barnen befinner sig i, med att till exempel föra in begrepp. Det som framgick går i linje med vad Björklund och Palmér (2019) utgått från, kallat lekresponsiv undervisning. Här ses leken som en mötesplats som förskolläraren integrerar sin undervisning med. Hur barnen har en tanke med sin lek och förskolläraren har sin tanke utifrån läroplanen, vilket förskollärarna i vår studie gav uttryck för.
I vår studie problematiseras de yttre ramfaktorer som kan uppstå i den pågående undervisningssituationen.
Förskollärarna berättade om när annan personal eller vårdnadshavare störde undervisningen genom att komma in och till exempel meddela om telefonsamtal eller om frågor om barnet. Främsta faktorn var att andra vuxna ville ha hjälp av förskolläraren. En annan orsak till avbrott kunde vara inom barngruppen, barnen visade inte tillräckligt intresse för innehållet i undervisningen och störde resterande barn så att fokuset tappades eller att något barn behövde hjälp på till exempel toaletten. Slutsatsen vi kan dra utifrån det här resultatet är att de oförutsägbara händelserna som sker utanför den undervisande förskollärarens kontroll har stor påverkan på undervisningen i stunden, alltså de händelserna som sker i undervisningssituationen. Att bli avbruten i sin undervisning menade förskollärarna hade stor betydelse för barngruppens fokus men även för förskolläraren.
För att undvika att bli avbruten i undervisningen måste förskollärarna bli bättre på att tala om för övrig personal att undervisning pågår och att det måste respekteras.
Slutsatser
Syftet med vår studie var att utifrån sex förskollärares uppfattningar skildra hur de uppfattar begreppet undervisning i förskolan samt vilka faktorer som påverkar undervisningen som förskollärare. Det ramfaktorteoretiska perspektivet som vi har använt i studien har hjälpt oss att fokusera på de yttre faktorerna i förskollärarnas uppfattningar om förutsättningar för att bedriva undervisning. Resultatet visar på de motsättningar som finns gällande den aktuella kompetensen i förskolan kopplat till uppdraget om undervisning som skolverket (2018) ålägger förskollärarna att bedriva. Motsättningen bygger på det vår studie visade, att vissa förskollärare saknar kollegor med utbildning inom uppdraget vilket gör att förskollärarens
35 förutsättningar för att kunna nå upp till läroplansmålen försvåras genom att vara enda förskollärare i ett arbetslag. Rätt förutsättningar att genomföra sitt uppdrag beror till stor del på de yttre ramfaktorer som finns på förskolan. Det är organisatoriska faktorer och det är kompetensen i arbetslaget som i dag bestämmer vilken sorts kvalité barnen på förskolan får. För att förskolan ska nå upp till den ambition som skolverket (2018) anser ska finnas behövs det fler utbildade förskollärare och utöver detta ses över vilka förutsättningar förskolläraren har att i sitt arbetslag bedriva undervisning.
En faktor som framkommer i vår studie är hur själva undervisningssituationen påverkas i stor grad av den yttre omgivningen vilket ibland resulterar i att undervisningen måste avbrytas. Med den yttre omgivningen menas att förskolläraren blir avbruten av andra vuxna eller att något oväntat sker i verksamheten som förskolläraren måste prioritera. Undervisningssituationerna i förskolan behöver få en större förståelse från omgivningen där förskolläraren inte behöver riskera att bli avbruten.