• No results found

Ytutlakning av PAH, justerat m a p förluster i 0-prov

3. Resultat

3.7 Ytutlakning av PAH, justerat m a p förluster i 0-prov

Som underlag för bedömning av förluster under ytutlakningsförsöken har jämförelse gjorts mellan olika haltnivåer i 0-proven (kapitel 3.6) och i ytutlakningsförsöken, deras olika förlustandelar och uppehållstider i behållare. Beräkning och bedömning av hur 0-provsförluster påverkat totalt utlakade ackumulerade mängder i de reguljära laktesterna, redovisas i Bilaga 5. Resultaten sammanfattas enligt följande.

Två alternativa bedömningar (Alternativ 1 och Alternativ 2) har utförts. Alternativ 1 inkluderar enbart de ämnen som uppvisat signifikant reduktion i 0-proven, med hänsyn

till angivna mätosäkerheter (Tabell 15). I Alternativ 2 (redovisas enbart i Bilaga 5), som enbart tagits fram för att ett tänkt ”värsta fall, låg relevans”, har ingen hänsyn tagits till storlek på mätosäkerheter.

För de aktuella tyngre PAHerna bedöms förlust främst berott på adsorption på glasytor.

Baserat på trend i Tabell 15 bedöms jämvikt för dessa inställt sig relativt snabbt, inom något dygn, mellan mängd adsorberade PAH och mängd i vattnet. Förlust i efterföljande del-lakningar har då endast uppkommit om halten från föregående lakning varit lägre än efterföljande lakning. Om halten i efterföljande lakning varit lägre än i föregående har jämvikt med den lägre halten antagits gälla i den efterföljande lakningen. I övrigt antas glasyta ha varit mättad med adsorberad PAH mellan och under de sekventiella lakning-arna.

För de lättare PAH-erna (för alternativ 1 enbart naftalen) bedöms förlust skett av annan orsak, troligtvis avdunstning, vilken skett kontinuerligt under 20 dygn. Att så kan ha varit fallet indikeras av ett annat liknade testförsök utfört vid SGI (ej redovisat), där glasbägares ytor tvättats med organiskt lösningsmedel. Bägarna var täckta på samma sätt som i föreliggande undersökning. Bägarna hade innan fyllts med vatten med olika halter av tillsatt standard-PAH (halter i nivå med vad som detekterades i lakvattnen i föreliggande undersökning) och tömdes vid olika tidpunkter upp till maximalt 20 dygn.

I det försöket erhölls preliminärt indikation på att försumbar andel av naftalen kan ha adsorberats på glas-ytorna medan en stor - mycket stor andel av förlust av benso(a)-pyren, indeno(1,2,3-cd)benso(a)-pyren, benso(g,h,i)perylen och dibenso(a,h)antracen kan ha be-rott på adsorption till glasbehållares ytor.

Sammantaget bedöms i föreliggande fall de PAH som avdunstat ha försvunnit från lak-uppsättningen under hela undersökningsperioden, medan de tyngre PAHernas existens som adsorberade bedömts ha berott på lakvattnens koncentration i jämvikt med adsorbe-rat och laktid. Principiellt sett betraktas alltså de tyngre PAHerna ha adsorbeadsorbe-rats under de första laksekvenserna, med justering för uppkomna haltdifferenser (som var relativt små) i efterföljande lakvatten. För de lättare PAHerna beräknas dessa ha förlorats linjärt med tiden, varvid lägst förlust erhållits i den inledande laksekvensen med ökad linjär förlust med ökad laksekvenstid (som ökade med antalet laksekvenser).

I Alternativ 1 har förlust av naftalen, benso(a)pyren, indeno(1,2,3-cd)pyren, benso-(g,h,i)perylen och dibenso(a,h)antracen medtagits. Baserat på ovanstående antaganden och i Bilaga 5 beskrivna bedömningsmodell har värden på förlustprocent beräknats för de enskilda ämnena (Bilaga 5, Tabell 5:5 – Tabell 5:7). Baserat på dessa förlustprocent har nya värden på utlakade halter i varje enskilt lakvatten och på ackumulerade utlakade mängder per m2 beläggningsyta upp till 64 dygns total laktid räknas fram. De härav er-hållna teoretiska totala kompensationsprocenten för summa cancerogena PAH och för summa övriga PAH ges i Tabell 16 och i Diagram 13a-13b och Diagram 14a – 14b.

Sammantaget fås att justering enligt Alternativ 1 enbart ger marginell ökning av acku-mulerat utlakat av cancerogena PAH från de tre materialen vid 64 dygns lakning. Vad gäller justering av summa övriga PAH erhålls dock en signifikant procentuell ökning för Västerås-Cem. Detta beror till mycket stor del på att naftalenhalten i sista lakvattnet med Västerås-Cem var osedvanligt hög. När detta kopplas till antagandet att naftalen avdunstats (och helt förlorats från systemet) linjärt med tiden, i förhållande till uppkom-na förluster i 0-prov, fås dessa markanta teoretiska kompensationsprocent. Detta gör

beräknade totalförluster för naftalen och därmed för summa övriga PAH avsevärt osäkra och sannolikt alldeles för höga.

Enligt ansatt hypotes skulle alltså 55 % av naftalenet avdunstats efter 20 dagar. Om ut-vecklingen varit linjär skulle härav 88 % förlorats i sista del-lakningen som pågick i 32 dagar. I fallen Västerås-Utan och Västerås-Bi blir den totala kompensationen av summa övriga PAH liten eftersom naftalenhalten var låg i deras fall i slutet av lakstudien. Den uppkomna kompensationsprocenten för summa övriga PAH från Västerås-Cem blir däremot hög eftersom alltså halten naftalen var hög i dess sista lakvatten. Detta genere-rar ett teoretiskt förlustvärde som får anses vara i högsta laget. De teoretiska kompensa-tionsprocenten för summa övriga PAH från Västerås-Cem baserade på teoretiskt 88 % förlust i sista lakvattnet för naftalen ges därför i Tabell 16 inom parantes. Intill dessa värden ges alternativt hypotetisk kompensation om förlusten antas vara 55 % i sista lak-vattnet från Västerås-Cem (dvs vad som erhölls i 0-provstestet efter 20 dagar). I Dia-gram 13a-13b och DiaDia-gram 14a – 14b ges hur ackumulerat utlakat av summa cancero-gena PAH och summa övriga PAH förändras då hänsyn tas till Alternativ 1, jämfört med ojusterade värden. För Alternativ 1 har alltså här en 55 %-ig förlust för naftalen ansatts att gälla fullt ut vid 64 dygn.

Tabell 16. Procentuell ökning av ackumulerat utlakade PAH, 64 dygn, efter juste-ring för uppkomna förluster i 0-prov enligt bedömningsmodell

”Alternativ 1”, jämfört med utan hänsyn till förluster.

Parameter Västerås-Utan Västerås-Bi Västerås-Cem

Summa cancerogena PAH 1,1 % 2,1 % 0,5 %

Summa övriga PAH 0,19 % 1,5 % 14 (54) % A/

Summa 16PAH 0,24 % 1,5 % 14 (53) % A/

A/ Se text ovan.

Diagram 13a. Ackumulerat utlakat. Diagram 13b. Ackumulerat utlakat med

värden justerade enligt Alternativ 1.

Diagram 14a. Ackumulerat utlakat. Diagram 14b. Ackumulerat utlakat med värden justerade enligt Alternativ 1 (med varianten 55 % förlust av naftalen i sista lakvattnet, se text ovan).

Generellt kan konstateras att då hänsyn tas, enligt angivna teoretiska hypoteser, till de förluster som uppkom i 0-prov så påverkar dessa förluster obetydligt differensen i ac-kumulerat utlakat mellan Västerås-Utan och Västerås-Bi eller mellan Västerås-Utan och Västerås-Cem, med undantag för summa övriga PAH från Västerås-Cem.

För Västerås-Cem skulle alltså ökningen av utlakade summa övriga PAH bli ännu större än den ca 50 %-iga relativa ökning som redovisats utan hänsyn tagen till förluster. Där-till resulterar hänsyn Där-till förluster endast i en marginell förändring i utlakade mängder för de enskilda monoliterna, jämfört med utan nämnda hänsyn (med undantag alltså för summa övriga PAH för Västerås-Cem).