• No results found

zoonotiska sjukdomar?

16. Integrativ etnologi, forskning och samvrkan Britta Lundgren1

1 Umeå University

”One Health” (OH) är insikten att människors, tamdjurs, vilda djurs och delar med djur, zoonoser, och om hur myndigheter och forskare bättre måste samarbeta t.ex. avseende djurhållning och antibiotikaresistens, pandemihot och beredskap. Detta paper behandlar hur tvärvetenskap, myndighetssamverkan och utbrottshantering inom OH utvecklas och förstärks med hjälp av integrativ etnologi.

fältarbetet innebar samarbete och samverkan med många olika myndigheter och organ-isationer. Jag vill diskutera frågan hur denna typ av etnologisk och tvärvetenskaplig kunskap kan nyttiggöras inom området hälsa, medicin och livskvalitet, och därmed öppna för andra typer av kunskapsöverföring, samarbete och ömsesidighet rörande epidemiologiska studier och arbetssätt.

Det andra exemplet rör utbrottet av mjältbrand bland tamdjur och vilda djur i Omberg-strakten 2016. Med inspiration från rapid ethnography utfördes 2017 ett kortare fokus-erat fältarbete med inriktning mot de djurägare som var drabbade. Mjältbrandsutbrotten visar en ökande trend i Sverige och mest troligt är det omöjligt att undvika eller exakt förutse nya mjältbrandsutbrott. Men det går att skapa ökad kunskap kring dess kon-sekvenser, lindra effekterna och eventuellt försvaga utbrottets överraskningsmoment.

Tänkbara redskap kan vara en mera demokratisk syn på beredskap och dess praktik

16. Integrativ etnologi, forskning och samvrkan

1

1 Lunds universitet, Lund

Det sexuella våld som utövas mot unga människor, och som unga männis-frågor att hantera. Samhället har ställts inför vad som uppfattas vara helt nya fenomen såsom sexuell uthängning på nätet och efterfrågan på s.k. oskuldsintyg. Vi har sett en kraftig ökning av antalet anmälda sexuella trakasserier och våldtäkter under musikfes-professionella grupper ställs dagligen inför dilemman i sin yrkespraxis som bottnar i bristande kännedom om hur de ska agera på ett pragmatiskt sätt som samtidigt är etiskt hållbart. Hur ska skolsköterskor bemöta elevers och föräldrars önskemål om oskuldsin-tyg? Hur ska poliser och ordningsvakter förhålla sig till rapportering om sexuella trakasserier i ett hav av ungdomar? Hur bör rektorer agera när de får vetskap om hot och kränkningar på sociala medier?

Ett sätt att skapa kunskapsgenererande interaktion mellan forskning och praktiker är brukarkonferenser, tvärprofessionella möten mellan praktiker och forskare, med målet att utveckla forskningsbaserade lösningar på etiska och praktiska dilemman.

Brukarsamverkan har under senare år allt mer kommit att framhållas som viktigt för forskningsprocessen då de kan bidra till att utjämna det hierarkiska förhållandet mellan forskare och brukare och därigenom möjliggöra medskapande i kunskapsprocessen. Ett utvecklat brukarperspektiv kan bidra dels till att fördjupa den humanistiska forskningen om våld, dels generera vetenskapligt underbyggda handlingsplaner och modeller för etisk hållbar praxis.

Vår samarbetspartner är Malmö stads Kompetenscentrum mot våld i nära relationer.

Lägerliv och flyktingskap i Norden

1, Fredrik Nilsson2

1 Lund University, Department of Arts and Cultural Sciences, Lund, Sweden

2 Lund University, Center for Öresund Studies, Lund, Sweden

aktörer.

avseende som en vardaglig kulturell praktik där olika aktörer, intressen och former av maktutövande – men också motstånd – ställs mot varandra. Sessionen vill rikta särskilt fokus mot de olika erfarenheter, villkor och stämningar som har präglat och präglar

Genom att fokusera på lägerliv, förläggningsvardag och boende välkomnar sessionen bidrag som problematiserar hur nationsgränser utövas, utmanas, kontrolleras och

över-iscensätts, men tar sin utgångspunkt i hur lokala praktiker och sammanhang formar

Sessionen önskar därmed bidrag som på en mångfald sätt och utifrån varierande teore

-Maryam Adjam1

1 Nordiska muséet

försvinnande i sikte. Att slå läger är att befästa det förgängliga. Att slå fast och sätta på undantag på en och samma gång. Lägret är också en rörelsens tillfälliga anhalt, ett rum på väg och emellan. Efter sig lämnar lägret en dubbelexponerad karta, platser som

-tingskap av ett varande i detta mellanrum? Och hur skaver det mot rummet?

Jenny Lönnroth (n. Ask)1

1 Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universi-tet, Stockholm, Sverige

This paper will focus on the relation between parenthood, civil society and the reception of refugees in Sweden since the urgent crisis in Syria in 2015. Of special interest are the social and cultural responses to refugees within civil society and local communities. One question that will be adressed is how refugee reception affect the local community and the parenting process; how are refugees believed to affect the communi-ty; socially, culturally and economically? How are parents involved in the welcoming of refugees and how is the reception organized and experienced in different locations? How do parents activities shape and transform social and cultural values connected to identity, home and belonging? How do activism affect or transform peoples ideas of themselves,

The study is based on ethnographic methods and qualitative in-depth interviews in dif-ferent geographic and demographic locations. My aim is to discuss parenthood and the formation and (ex)changes of social and cultural values connected to refugee reception in relation to local conditions and resources. Theoretical inspiration comes from the-ories of motherhood/mothering, national identiy, (forced)migration, race/racism, civil society, activism, hospitality studies and sustainability.

39. Other / Free

Britta Zetterström Geschwind1

1 etnologiska avdelningen Stockholms universitet

Under arbetet med avhandlingen, som studerade publika rum och

demokratiska ideal på Historiska museet 1943–2013, stötte jag på ett utrymme i äm -dra världskriget och anställdes av museet. Även Nordiska museet tog emot baltiska museerna? Vad gjorde de? Hur såg relationerna ut till övriga forskare och antikvarier?

Vad hände med dem sen? Historiska Museets och Riksantikvarien Sigurd Curmans roll

Ludwig Lienhard och förhandlingar med den svenska regeringen. Rummet har väckt frågor om de statliga museernas politiska roll vid denna tid.

-1

1 Lunds universitet, Institutionen för kulturvetenskaper

Helsingborgs historia läser jag om ”danska militärer, judar och motståndsmän och så till sist koncentrationslägerfångarna”. De första

och bodde ”i en gymnastiksal men även ålderdomshemmet och Råå barnhem tog emot en del”. Tre år senare kom danska militärer som ”inkvarterades på Grand Hotel”.

polisens dagrum på rådhuset men där blev det snart för trångt och i stället öppnades i en byggnad på Berga som tillhörde regementet” samt i privata bostäder. År 1945 då fångarna från koncentrationslägren anlände i stora grupper hyrdes lokaler på Ramlösa brunn liksom på ”Sundsgårdens folkhögskola, på Leofabriken och på Örenäs slott söder om staden” (Lövgren 1992:261-3).

Detta paper intresserar sig för nationalstatens performativa gräns i ljuset av

utfördes och iscensattes i den lokala kontext som gränsstaden Helsingborg utgjorde under krigsåren. Hur regisserades mottagandet samtidigt som gränsen både öppnades och upprätthölls?

Referens: Lövgren, Anna-Brita 1992: Politik och förvaltning från kommunalreform 1862 till sammanläggning 1971. I: Helsingborgs historia, VII:1. Befolkning,

förvalt-.

Fredrik Nilsson1

1 Lunds universitet, Institutionen för Tjänstevetenskap

-passager. Detta gränsarbete var impregnerat av en djupare liggande symbolik och kul-turellt formade föreställningar om den Andre. Flyktingen betraktades som oren och för att hantera risken för kulturell kontaminering blev särskilda reningsritualer viktiga ele-ment i gränsarbetet. I detta paper undersöks hur nationen synliggjordes genom sådana ritualer, dvs. hur gränsen mellan rent-orent, moral-omoral, svenskt-osvenskt, tog sig uttryck. Teoretisk inspiration hämtas från performativ gränsforskning. Ett performativt

gränsperspektiv betonar att gränser är i ständig tillblivelse och att de materialiseras genom exempelvis gränsbommar och staket, men också genom narrativ som

beskriv-hanteras och diskuteras, oavsett om detta sker i direkt anslutning till gränsen, på kon-tor långt från själva gränsen eller i media. Jag avser därför att diskutera såväl materi-aliserade som narrativa gränspraktiker. Studien knyter även an till etnografen Arnold van Genneps (1908/1960) analyser av övergångsritualer med transformativ potential.

Sådana ritualer har ofta en tydlig rumslig dimension och rening utgör ett centralt inslag.

Den som ska passera blir föremål för reningsriter som syftar till att minska risken för kulturell kontaminering i mötet med världen på andra sidan. Frågan är om sanering funktion?

Rethinking Heritage and Why It Still Matters so Much 2

Lizette Gradén1 2

1 Lund University, Division of Ethnology

2 Lund Univeristy, Division of Ethnology

2018 is the “European Year of Heritage” by the European Commission. As part of this celebration of heritage, the commission encourages the citizens of the EU is to do that by placing the concept of heritage, and how it is used, into a critical cultur-al perspective. Many of the groundbreaking texts that are still commonly referred to in -blatt-Gimblett, Barbro Klein, David Lowenthal and others, still inform our understand-ing of heritage. From these scholars we have learned that heritage involves processes through which the past is re-framed to meet the needs of the present. Heritage, after all,

“is made, not found” as Kirshenblatt-Gimblett argued (1998).

It’s hard to disagree. However, much has happened in the world since the 1990s. What new perspectives on heritage have developed, or need to be developed? In what ways have contemporary political processes, neoliberal market forces, and identity politics of the 21st century affected understandings of heritage? Has this changing context affect-ed the manner in which people invoke heritage and allow it “to play out in their daily lives” to paraphrase the European Commission’s words above?

This session invites papers (in English as well as the Scandinavian languages) that ad-dress aspects of tangible, intangible and natural heritage, and which strive to push the concepts in new directions.