”FINNS MYCKET SOM SKULLE
KUNNA BLI BÄTTRE”
En kvantitativ studie om förskolepersonals upplevelse utav sin arbetsmiljö.
ELEONORE NORDQVIST OGUNTUNMIBI & EMELIE ERIKSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Ove Eriksson Examinator: Anette Sandberg
2
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation Kurskod: PEA098 15 hp
Termin: 7 År: 2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Eleonore Nordqvist Oguntunmibi & Emelie Eriksson
”Finns mycket som skulle kunna bli bättre”
En kvantitativ studie om förskolepersonals upplevelse av sin arbetsmiljö. ”There´s a lot that could be improved”
A quantitative study about preschool personnel’s experience of their work environ-ment.
3 _______________________________________________________ Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal upplever deras arbets-miljö. De frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Hur upplever förskolepersonalen deras arbetsmiljö? Vad anser förskolepersonalen själva behöver förändras för att för-bättra deras arbetsmiljö? För att få svar på studiens syfte så valde vi att använda oss utav en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkätundersökning. Vi har valt att utgå ifrån det psykosociala perspektivet där det framkommer att hur man reagerar på faktorer i sin arbetsmiljö är individuellt och därav ganska komplext. Resultatet utav denna studie anser vi visar på komplexiteten utav alla ramfaktorer och förutsätt-ningar som förskolans verksamhet grundar sig på och som påverkar förskolepersona-lens arbetsmiljö, och därav hur de kan uppfylla sitt pedagogiska uppdrag. De teman som framstod som stressande utav respondenterna insåg vi ändå är en del utav ar-betsmiljön inom förskolan i dagens verklighet.
Slutsatsen utav denna studie blir att för att kunna hantera stress bättre i arbets-miljön inom förskolan så behövs det i makrosystemet arbetas mer med implemente-ring utav styrdokument och skapa en ökad didaktisk medvetenhet. I sin tur så behövs det i mikrosystemet även arbetas mer med att få till ett bra samarbete i arbetslagen, och skapa större klarhet över de olika yrkesrollerna och vad det är som ingår i t.ex. en förskollärares uppdrag kontra en barnskötares uppdrag, och även vilka arbetsuppgifter som ingår däri.
_______________________________________________________ Nyckelord: Förskolan, personal, arbetsmiljö, stress, ramfaktorer, ansvar
4
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 1 1.2 Studiens disposition ... 2 2 Bakgrund ... 2 2.1 Ansvarsområden utifrån Lpfö18 ... 2 2.2 Teoretiskt perspektiv ... 32.2.1 Det psykosociala perspektivet ... 3
2.3 Stress ... 4
2.4 Tidigare forskning ... 4
2.4.1 Förskolan som arbetsmiljö ... 4
3 Metod ... 7
3.1 Val av metod ... 8
3.2 Urval ... 9
3.3 Tillvägagångssätt ... 9
3.4 Validitet och reliabilitet ... 10
3.5 Etiska överväganden ... 11
4 Resultat ... 11
4.1 Bakgrundsfrågor ... 12
4.2 Resultatet utav de två öppna frågorna ... 14
4.2.1 Barngruppens storlek till antalet personal ... 14
4.2.2 Yrkesrollen och kraven den ger ... 16
4.2.3 Arbetsrelationer ... 17
4.2.4 Organisation ... 17
4.2.5 Den fysiska miljön ... 18
4.2.6 Tiden ... 19
5
4.3.1 Personalens upplevelser av stress i sin arbetssituation ... 20
4.3.2 Barngruppens storlek till antalet personal ... 23
4.3.3 Yrkesrollen och kraven den ger ... 23
4.3.4 Arbetsrelationer ... 24
4.3.5 Fysisk miljö ... 26
4.3.6 Organisation ... 27
4.3.7 Tiden ... 27
4.3.8 Sammanställning utav resultatet ... 28
5 Analys ... 30
5.1 Barngruppens storlek till antalet personal ... 30
5.2 Yrkesrollen och kraven den ger ... 31
5.3 Arbetsrelationer ... 32
5.4 Organisation ... 32
5.5 Den fysiska miljön ... 33
5.6 Tiden ... 33
6 Diskussion ... 34
6.1 Resultatdiskussion ... 34
6.1.1 Hur upplever förskolepersonalen deras arbetsmiljö? ... 34
6.1.2 Vad anser förskolepersonalen själva behöver förändras för att förbättra deras arbetsmiljö? ... 36 6.2 Metoddiskussion ... 37 6.3 Fortsatt forskning ... 38 6.4 Slutsats ... 38 Referenslista ... 40 Bilaga 1 ... 1
1
1 Inledning
Vi har i denna studie valt att fördjupa oss i arbetsmiljön på förskolorna, och i synnerhet den vardagsstress som kan uppstå där. Förskolan är en verksamhet där personalen dagligen möter olika vardagssituationer som kan upplevas som stressande. Genom ti-digare erfarenhet så har vi uppmärksammat olika situationer som upplevdes som extra stressande i arbetsmiljön på förskolan, där personalen önskade bättre förutsättningar för att kunna underlätta denna stress. De faktorer som vi uppmärksammade som extra stressande var brist på tid för att hinna med både barngruppen och planeringar i ar-betslaget, för stora barngrupper, relationerna mellan personalen, lokalernas utform-ning och hur utbildutform-ningen organiseras och sköts av rektorer och andra ledutform-ningar, och även socioekonomiska förutsättningar. Dessa faktorer har även blivit mer och mer om-talade i Media och på sociala medier och framställs som problematiska (Arbetsmiljö-verket, 2015). Under denna studies gång så var det en pågående global pandemi som hade lett till en rad olika restriktioner som alla i samhället behövde förhålla sig till. Denna ovanliga situation har drabbat förskolans verksamhet hårt och många som ar-betar inom förskolan har uttryck en oro och frustration över sin egen situation, arbets-miljö och hälsa, men också över sina kollegors hälsa och frånvaro, och hur allt faktiskt påverkar barnen inom förskolan och deras säkerhet och välmående.
Forskning visar att en persons arbete har ett stort inflytande på en persons välmå-ende, då man ändå spenderar en ansenlig del av sin vakna tid på sitt arbete (Jeding, Hägg, Vingård, Theorell, 1999). Den psykosociala arbetsmiljön (den fysiska arbetsmil-jön och arbetets uppläggning och ledning) kan leda till stress och inverka på en persons välmående och hälsa, både fysiskt och psykiskt. Därför vill vi i denna studie ta reda på hur personal upplever stress i deras arbetsmiljö. Och vad de själva anser behöver för-ändras för att förbättra den.
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal upplever deras arbets-miljö.
Frågeställningar
Hur upplever förskolepersonalen deras arbetsmiljö?
Vad anser förskolepersonalen själva behöver förändras för att förbättra deras arbets-miljö?
2
1.2 Studiens disposition
Kapitel 2 presenterar studiens bakgrund som behandlar ansvarsområden utifrån Lä-roplan för förskolan (Skolverket, 2018); teoretiskt perspektiv, förklaring utav begrep-pet stress, tidigare forskning utifrån doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Kapitel 3 presenterar metod som behandlar metodval, urval, tillvägagångsätt, validi-tet och reliabilivalidi-tet samt etiska aspekter. Kapitel 4 presenterar resultavalidi-tet utav enkä-terna. Kapitel 5 presenterar analysen av resultatet. Kapitel 6 presenterar diskussionen som behandlar metoddiskussion, resultatdiskussion, vidare forskning och slutsats.
2 Bakgrund
Här nedan har vi skrivit en kort beskrivning utav de ansvarsområden som förskolans personal har utifrån Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018); en definition av vårt teoretiska perspektiv - det psykosociala perspektivet; förklarat begreppet stress; och till sist kommer tidigare forskning.
2.1 Ansvarsområden utifrån Lpfö18
Förskolan har sedan 1998 haft styrdokumentet Läroplan för förskolan som har styrt den pedagogiska verksamheten. Under årens gång så har den reviderats och uppdate-ras för att förbättra förskolans kvalitet. De mål som förskolans personal behöver sträva emot idag finns nedskrivna i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) där det förtyd-ligats att förskolan nu är en utbildning. I den finns riktlinjer som beskriver ansvarsför-delningen mellan de olika yrkesrollerna i det pedagogiska arbetet inom utbildningen. I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) så framkommer det att utbildningen i för-skolan behöver planeras och utföras på ett sätt så det främjar barnens utveckling, väl-befinnande och hälsa. Barnen ska erbjudas en god och trygg miljö med en väl avvägd dagsrytm där de erbjuds vila och aktiviteter utefter deras behov och vistelsetid. Alla som arbetar inom förskolan ska se till att barnen erbjuds en trygg omsorg och perso-nalen har en viktig roll i att ge barnen en bra grund för deras självkänsla och trygghet. Under rubriken Varje förskolas utveckling så tar de upp de olika yrkesrollernas an-svarsområden och vad som krävs för att se till att förskolorna och dess kvalitet utveck-las framåt:
”Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudman-nen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervis-ningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns ut-veckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och konti-nuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.” (Skol-verket, 2018. s. 11)
3
2.2 Teoretiskt perspektiv
2.2.1 Det psykosociala perspektivet
I denna studie har vi valt att utgå ifrån ett psykosocialt perspektiv där det framkommer att sociala, samhälleliga och psykiska faktorer påverkar en persons välmående och hälsa, även dess upplevelse av stress (Jeding, m.fl., 1999). I detta perspektiv är den psykosociala miljön runt en person av vikt för dess utveckling och hälsa. Fokuset i denna studie är den psykosociala arbetsmiljön och pedagogers upplevelser av just ar-betsmiljön och de stressfaktorer som kan förekomma i denna. Jeding och Theorell (1999) förklarar skillnaden på fysisk och psykosocial arbetsmiljö så här:
“Med ”psykosocial” menar man de psykiska reaktioner som uppstår i en social struktur. Vi skil-jer på fysisk och psykosocial arbetsmiljö. När vi använder uttrycket ”den psykosociala arbetsmil-jön” avser vi icke-fysiska aspekter av arbetet – arbetets uppläggning och ledning och vilka relat-ioner det finns mellan medarbetare” (Jeding & Theorell, 1999. s. 15).
Sedan 1970-talet så har det utvecklats flera olika modeller för att förklara hur den psykosociala miljön runt en person påverkar dess hälsa och välbefinnande. Den modell vi har valt att utgå ifrån i denna studie är den som har utvecklats av Lennart Levi och Aubrey Kagan, och som senare förenklades av Töres Theorell (Jeding m.fl., 1999). Töres Theorell är professor vid Karolinska Institutet och har forskat om socialmedi-cinska och psykosomatiska frågeställningar som hjärt-kärlsjukdomar, arbetsliv och stress. Ett viktigt begrepp inom denna modell är individuellt program som är en upp-sättning av åsikter, förmågor, fördomar, preferenser och kunskaper som en person har. Det individuella programmet påverkas dels av erfarenheter, dels av gener. Det gene-tiska arvet begränsar en persons program och det är dessa förutsättningar som påver-kar denna persons liv, som att vissa har lättare för matematik än andra, eller att vissa blir sjukare oftare än andra. Miljön och dess förutsättningar påverkar en person lika mycket som det genetiska arvet. Alla de erfarenheter som personen möter under sitt liv påverkar det individuella programmet. Den psykosociala miljön, alltså arbetets uppläggning och ledning, leder till reaktioner hos personen. Dessa reaktioner kan vara olika, och man delar oftast in dem i psykologiska, beteendemässiga och fysiologiska reaktioner. En psykologisk reaktion kan vara koncentrationssvårigheter och oro, en beteendemässig reaktion kan vara en ökad alkoholkonsumtion och nedsatt prestation på arbetet, och en fysiologisk reaktion kan vara ett förhöjt blodtryck och muskelsmärta. Dessa reaktioner blir till erfarenheter som påverkar personens individuella program och som i sin tur kan påverka arbetets uppläggning och ledning. Minskad prestanda på arbetet kan leda till att arbetsledaren behöver införa åtgärder. Arbetets uppläggning och ledning, den psykosociala arbetsmiljön, kan påverka både en anställds hälsa och företagets produktivitet. Det den här modellen gör är att hjälpa en att tänka på både fysiska och psykosociala faktorer inom arbetsmiljön, och vilka effekter dessa ger på anställda. Hjärnan gör ingen åtskillnad på den fysiska och den psykosociala arbetsmil-jön, utan samma reaktioner sker i kroppen oavsett vad det är som är den utlösande faktorn. Dessa reaktioner påverkas av det individuella programmet, vilket betyder att
4 en arbetsmiljö triggar igång olika reaktioner hos olika personer. En ohälsosam arbets-situation kan leda till reaktioner som att en person t.ex. utvecklar magsår, medan en annan blir deprimerad och mer passiv. Skillnaden i reaktionerna beror alltså på det individuella programmet (Jeding m.fl., 1999).
2.3 Stress
I en artikel utgiven av Socialstyrelsen (2003) där tidigare forskning om stress hade gåtts igenom så kom de fram till slutsatsen att det sällan är belastningar, påfrest-ningar eller hot i sig som avgör hur vi reagerar, utan att det är snarare relationen mel-lan belastningarna och de resurser vi har för att hantera dem som är avgörande för hur vi kommer att reagera. Stress kan definieras som en obalans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera dem. Att i en krävande situation ha för lite resurser än vad som behövs, ett underskott, för att klara av situationen skulle kunna resultera i så kallad negativ stress. Detta kan också gälla om man har för mycket resurser än vad som krävs, ett överskott, som att man har ett arbete som är alldeles för understimule-rande. Vare sig det är ett underskott eller ett överskott av resurser så kan de båda ex-trema lägena över tid leda till allvarliga stressrelaterade sjukdomar (Socialstyrelsen, 2003).
Kroppens stressreaktioner är anpassade för att möta plötsliga fysiska hot, vilket är en gammal instinkt som människan har kvar för att överleva farliga situationer (Arons-son, Astvik & Gustavs(Arons-son, 2010; Daniels(Arons-son, Helmer(Arons-son, Lundberg, Perski, Stefans-son & Åkerstrand, 2012; Socialstyrelsen, 2003). Idag utsätts vi alltmer för långvarig mental och psykosocial stress, vilket kan ge upphov till en rad stressrelaterade pro-blem: dålig prestationsförmåga, ointresse, kronisk trötthet, nedslagenhet, sömnpro-blem, minnesstörningar, domningar och oförklarliga muskelsmärtor. Dessa symtom kan så småningom följas av depression, kroniskt trötthetssyndrom och posttrauma-tiskt stressyndrom (PTSD), detta kan tillslut leda till kroniska smärttillstånd, diabetes och hjärt-kärlsjukdom (Danielsson m.fl., 2012; Socialstyrelsen, 2003).
I tidigare forskning om stress (Aronson m.fl., 2010) så framkommer det att bris-tande återhämtning spelar en stor roll inom stressrelaterad ohälsa. Om kroppen inte ges möjligheter till att vila och återhämta sig så leder det till en förslitning utav de kroppsliga resurserna, vilket ökar risken för ohälsa. Enligt Danielsson m.fl. (2012) så är motsatsen till stress sömn. Sömnen gör det möjligt för kroppen att återhämta sig ordentligt. Därför är god sömn avgörande för vår förmåga att hantera stress och hålla oss friska.
2.4 Tidigare forskning
2.4.1 Förskolan som arbetsmiljö
Hur arbetsmiljön är utformad och vilka förutsättningar den ger har stor betydelse för en anställds hälsa och välmående. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och en anställds psykiska ohälsa (Socialstyrelsen,
5 2003). I en artikel utav Patricia Jennings (2019) så nämndes det om hur känslomässigt och kognitivt krävande läraryrket kan vara på individnivå, med konstant aktivitet och känslomässiga upp- och nergångar. Att arbeta med yngre barn och att undervisa dessa kräver stor uppmärksamhet och flexibilitet. Lärare måste rikta sin uppmärksamhet på enskilda barn samtidigt som de fortsätter ha uppsikt över hela barngruppen, tiden och de aktiviteter och rutiner som ska utföras, och även läroplanen och vad som ska uppnås i den. Det finns även många känslomässiga utmaningar i arbetet med yngre barn. Unga barn har precis börjat lära sig sociala färdigheter och självbehärskning, och lärare måste hantera de utbrott och konflikter som uppstår mellan barnen hela dagen. Dess-utom, när lärare upplever att de själva blir känslomässigt påverkade utav dessa utma-ningar så måste de behärska sina känslor, ofta utan möjlighet att kunna ta en paus för att lugna ner sig. Dessa psykologiska krav kan leda till lärarens emotionella utmattning och de reaktioner som kan komma utav det, som irritation, vilket påverkar barngrup-pen ännu mer negativt och kan leda till ytterligare utmattning.
Sedan 1990-talet så har det skett en rad reformer inom förskolans verksamhet som personalen upplever har påverkat deras arbetsmiljö. 9 år efter införandet av styrdoku-mentet Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) så undersökte Kenneth Ekström (2007) hur olika arbetslag inom förskolor arbetade, samt hur förskolans verksamhet påverkade personalens förutsättningar. Hans resultat visade att personalen upplevde en frustration över att de administrativa uppgifterna hade lagts på dem, vilka tog tid ifrån barngruppen. Innan undersökningen så hade de nya reformerna dels bringat med sig allmän förskola och en rättighet för alla barn att få gå i förskolan, vilket ledde till större barngrupper än innan med fler yngre barn än tidigare. Personalen i undersök-ningen uttryckte det att de större barngrupperna och de nya administrativa uppgif-terna, utan att få extra tid till att utföra dessa, ledde till att de hade mycket mer att göra än tidigare. Enligt Aronsson m.fl. (2010) så är en av de vanligaste orsakerna till stress på arbetsplatsen när det uppstår situationer av tidsbrist och att arbetsuppgifterna kon-stant ökar. Tidsbrist påverkar hur man kan utföra sina arbetsuppgifter, eller ens av-sluta dessa, och läggs det då på ännu mer arbetsuppgifter till detta så kan det leda till att det blir svårt att fullgöra dessa på ordinarie arbetstid. Detta i sin tur kan leda till att man tar hem dessa uppgifter och färdigställer dem på sin fritid, vilket är tid som egent-ligen är till för återhämtning. Något som också framkom var att om det fattades perso-nal så fick just det administrativa arbetet och planeringstid prioriteras bort. Detta ledde till att personalen fick svårt att få tid till gemensam reflektion för att kunna förstå varandras tolkningar utav läroplanens mål och få till en samsyn i arbetslaget (Ekström, 2007).
Ekströms (2007) resultat visade också att omorganisationen av ledningen inom förskolan, där ansvaret tidigare hade legat på Socialstyrelsen men nu hade flyttats över till Skolverket, hade inneburit att personalen upplevde ett ökat avstånd och frånvaro av den närmaste ledningen. Även den frihet och inflytande personalen upplevt att de haft tidigare över sin verksamhet begränsades utav denna omorganisation. I en kine-sisk studie (Hu, Li, Wang, Reynolds, & Wang, 2019). så diskuterar de om hur ledar-skapet påverkar personalen och deras syn på sin egen självförmåga, tilltro till sin egen kompetens. Det kom i denna studie fram att i arbetsmiljöer med kollegialt ledarskap,
6
hög professionalitet och stödjande klimat så upplevde förskolelärarna lägre nivåer av stress. De stressfaktorer som i denna studie diskuterades var sociala, förskoleorgani-satoriska och lärares individuella förutsättningar. På de arbetsplatser där lärarna upp-levde lägre nivåer av stress så hade de haft en mer närvarande ledning vars förhåll-ningssätt gick ut på vänlighet, öppenhet, styrt av normer för jämlikhet, hjälpsamhet, stödjande och ett äkta intresse för sina anställdas välmående och att de ska kunna upp-fylla sitt uppdrag. Detta förhållningssätt ansågs vara effektivt för att öka samarbetet och förtroendet för ledningen hos de anställda. En kollegial ledarstil ansågs även ge de anställda mer inflytande i ansvaret och därmed får större förtroende för sin egen själv-förmåga.
En stressfaktor som Ekström (2007) fick fram i sin studie var att kraven på verk-samhetens kvalitet och redovisningarna av dessa hade ökat, där både allmänna och lo-kala mål inom kommunen skulle åtföljas och redovisas, vilket ökade det administra-tiva arbetet men minskade personalens inflytande på verksamheten. Pramling Samu-elsson, Williams och Sheridan (2015) diskuterar och förklarar om detta i deras studie genom att relatera till Bronfenbrenners makro- och mikrosystem, där det är övergri-pande politiska och ekonomiska värderingar, makrosystemet, som styr och skapar la-gar och läroplaner som inte en enskild personal inom förskolan egentligen kan på-verka. Dessa lagar och läroplaner blir normativa då de pekar på samhällets intentioner, vilka är grundade på värderingar som framkommit genom historien inom Sveriges skolor. Makrosystemet är också det som styr när de kommer till vilka kompetenser för-skolans personal förväntas ha och vad de ska utveckla i förför-skolans verksamhet. Dessa påverkar de förutsättningar som skapas för personalens arbete och också för barnens lärande, utveckling och välmående. Detta makrosystem visar också på vad som är önskvärt när det kommer till t.ex. storleken på barngrupperna, vilket också blir en faktor som påverkar hur personalen kan utföra sitt arbete. Det är som sagt makrosy-stemet som bestämmer hur läroplanen och andra styrdokument förs fram och ställs upp, men det är upp till mikrosystemet, arbetslagen i förskolan, att ta ställning till hur de ska tolka och implementera dessa riktlinjer. Det är dem som behöver planera för hur de vill arbeta med läroplanen med sin barngrupp utifrån de förutsättningar de har, och visa didaktisk medvetenhet för att kunna utföra sin undervisning. Det är en hel del ramfaktorer som förskolans personal inte kan påverka då dessa bestäms i makrosyste-met, men de kan själva satsa på kompetensutveckling och omorganisation för att kunna få till en fungerande verksamhet både för personalen och för barnen. Genom att t.ex. utveckla sin kunskap inom didaktik och då öka sin medvetenhet om hur de kan utföra sin undervisning, så kan personalen känna större trygghet i sin egen arbetsroll (Kroksmark, 1997).
Pramling Samuelsson m.fl. (2015) tar i sin studie upp om problematiken med stora barngrupper i förskolan, där ökningen utav inskrivna barn i förskolans verksam-het har lett till en ökad medvetenverksam-het om vilka konsekvenser som storleken på en barn-grupp utgör. Stora barnbarn-grupper kan bidra till att personalen känner att de inte räcker till för alla barn, och därav blir stressade. Ju fler barn det är i en barngrupp desto fler individer blir det att se och förstå, att lära känna och försöka följa i deras lärande, eller
7 att få tid till att samtala ordentligt med alla barnen under dagen. I Pramling Samuels-son m.fl. (2015) studie så upplevde perSamuels-sonalen detta som ett hinder för att kunna ar-beta utifrån läroplanens intentioner, vilket därmed påverkar kvaliteten på förskolan. Den fysiska miljön framkommer också i tidigare forskning som en stress- och trött-hetsfaktor, där ljudnivåer och buller är det som ofta framkommer som stressande. I deras studie om bullermätning i förskolan och om hälsoeffekterna av för höga buller-nivåer så visade Sjödin, Kjellberg, Knutsson, Landström och Lindbergs (2012) resultat att daglig påverkan av för höga ljudnivåer ökar risken för långsiktiga problem med häl-san hos personalen på förskolan. Dessa hälsoproblem kan vara hörselnedsättning, tin-nitus, trötthet, oroskänslor och stress. Det framkom i studien att de ljud som persona-len ansåg vara som mest påfrestande var barnens röster. Detta bekräftades även i en australiensk studie (Grebennikov & Wiggins, 2006) där personalen på förskolorna i studien hade en tendens att vilja undvika sociala miljöer där för höga ljudnivåer kan förekomma. Hur individer upplever höga ljud och buller kan påverkas av olika indivi-duella faktorer så som kön, ålder och fysiskt eller psykiskt välbefinnande. Det finns även externa faktorer som kan påverka, t.ex. relationer, familjekonstitution, levnads-förhållanden och politiska beslut. Om en individ är känslig för höga ljud eller buller har den lättare för att utveckla stressrelaterad ohälsa. Det problematiska med detta är om individen känner höga nivåer av stress eller utbrändhet så kommer den att ha färre möjligheter att kunna hantera bullret eller de höga ljuden (Sjödin m.fl., 2012). Den re-kommenderade ljudnivån som ska hållas inom förskolan är 40 dB, men under en dag på förskolan kan ljudnivån uppnå 85dB vilket kan leda till att förskolepersonalen inte kan hålla i en pedagogisk undervisning där samtal mellan personalen och barnen ska ske (Arbetslivsinstitutet, 2001; Sjödin m.fl., 2012). Sjödin m.fl. (2012) kom också fram till att storleken på barngrupperna påverkar ljudnivån. Personal på avdelningar med större barngrupper löper en större risk att utsättas för stress och utmattning p.g.a. för höga ljudnivåer.
En faktor som kan vara stressande är den om det brister i en kollegas professionella förhållningssätt. Brister det i kollegors professionalism så kan detta upplevas som irri-terande utav deras kollegor och leda till onödiga konflikter. Hu, Li, Wang, Reynolds, & Wang, (2019) tar i sin artikel upp om att lärarprofessionalism är en viktig faktor för arbetsmiljön. I denna professionalism så ingår det att lärarna är engagerade i eleverna, respekterar andra kollegors kompetens och sköter sitt arbete på ett ansvarsfullt och seriöst sätt. Författarna menar på att när känslan av professionalism är stark så upp-levdes lärarna som mer vänliga och var mer stödjande emot varandra i arbetslaget, och stressen minskade.
3 Metod
Här nedan presenteras vårt val av metod, urval, tillvägagångssätt och de etiska aspekter vi har utgått ifrån.
8
3.1 Val av metod
Vår studies teoretiska anknytning är det psykosociala perspektivet. Respondenternas svar kategoriserades utifrån 6 olika teman.
För att få svar på studiens syfte och få reda på hur pedagoger inom förskolan upp-lever stress så valde vi att använda oss utav en kvantitativ datainsamlingsmetod i form av en enkätundersökning. Vi valde denna metod för att vi önskade en större svarsfre-kvens, då vi med hjälp utav att skicka ut enkäter kan nå ut till många på en gång, i kontrast till intervjuer där man oftast intervjuar en i taget och det då krävs mycket tid för att kunna intervjua många. Alan Bryman (2018) förklarar att en enkät kan passa respondenterna bättre då den kan fyllas i när det passar dem. Bryman (2018) påpekar att det kan vara tidssparande att använda sig utav enkäter då det kan vara mer tidskrä-vande med intervjuer och transkriberingen som ska utföras efteråt. En enkät kan också nå ut till fler, och alla respondenter får precis samma frågor, till skillnad ifrån inter-vjuer där frågorna kan formuleras olika p.g.a. vem som ställer dem (Bryman, 2018). De nackdelar som dock kan uppstå med en enkät som datainsamlingsmetod är att det inte kan ställas uppföljningsfrågor där respondenten kan förtydliga sitt svar. Respon-denterna kan inte heller få hjälp om de inte förstår en fråga, vilket kan leda till att vissa frågor förblir obesvarade (Bryman, 2018).
Enkäten bestod utav 31 frågor, varav 6 var bakgrundsfrågor och 2 var öppna frå-gor, där respondenterna kunde ge mer personliga svar. Att använda sig utav öppna frågor ger respondenterna en chans att svara med egna ord, men då tar man också förgivet att de kan formulera sig på ett sätt så det blir förståeligt för de som läser. Det kan vara svårare att besvara öppna frågor, men de är mindre styrande än de slutna frågorna. Enligt Bryman (2018) så kan fler slutna frågor vara ett bra val i en enkätun-dersökning då det är lättare att svara på dem, men i sin tur så ger öppna frågor mer djupare förklaringar om hur respondenterna tänker kring ämnet. Bryman (2018) på-pekar dock att det är bra att inte ha för många öppna frågor, vilket kan avskräcka då det blir för mycket att svara på.
Vi valde att använda oss utav webbsidan Google Forms, där vi på ett enkelt sätt kunde utforma en personlig enkätundersökning, med valfri text, färg, utformning. Svarsalternativen kan ges i form av skattningsskalor eller rena ja och nej frågor m.m. Webbsidan kan länkas och antingen kopieras in i mejl till de önskade respondenterna eller länkas den på officiella sidor, som sociala medier, om så önskas. Bryman (2018) tar upp om det positiva med enkätundersökningar (surveyundersökningar) online, där det numera finns flera olika webbsidor där det är enkelt att utforma en enkät till att vara enkel att förstå och fylla i, men också till att se professionell ut. En annan positiv fördel med enkätundersökning online är att det är lätt att nå ut till ett större geografiskt område (Bryman, 2018), vilket vi eftertraktade. Då enkäten var anonym så kunde vi dock inte få ut om vi faktiskt hade nått ut till olika städer i Sverige om inte respondenterna skrev i det själva.
9
3.2 Urval
Vi valde att använda oss utav ett bekvämt urval där vi via mejl kontaktade alla rektorer för samtliga förskolenheter inom en svensk medelstor kommun. Vi förklarade vårt syfte med studien och att vi önskade att de vidarebefordrade vår förfrågan att svara på enkäten till alla deras anställda. Vi önskade att alla skulle kunna svara, både förskollä-rare, barnskötare, rektorer och övrig personal, för att kunna få en sådan bra inblick i förskolans verksamhet som möjligt. Vi önskade få allas åsikter, inte bara t.ex. förskoll-lärares, då de bara är en del utav all personal som arbetar inom förskolan, och vi ville få fram helheten. Samtliga rektorer svarade snabbt tillbaka att de hade vidarebeford-rat mejlet till deras anställda.
För att kunna nå ut till så många som möjligt och för att kunna få ett större svars-antal så lade vi också ut en förfrågan och länken till enkäten på sociala medier. Vi valde att lägga ut en förfrågan i olika Facebookgrupper, detta för att nå ut mer nationellt. De utvalda grupperna var Förskolan.se som riktar sig till förskolepersonal och vårdnads-havare, som då hade ca 3700 medlemmar; Utforskande i förskolan, 1 - 2 år, som riktar sig till förskolepersonal som arbetar med barn i yngre åldrar och som hade ca 11 100 medlemmar; Marias lekrum som också riktar sig emot förskolepersonal och vårdnads-havare som hade ca 51 800 medlemmar, samt Idébank för förskollärare/lärare som riktar sig emot både förskolepersonal och grundskolans personal som hade ca 59 000 medlemmar. I alla dessa grupper krävs det att man skickar in en ansökan för att kunna bli medlem, vilken ska godkännas utav antingen en administratör som är ansvarig för gruppen, eller av en annan medlem. Eftersom vi valde att lägga ut en förfrågan i dessa Facebookgrupper så kan vi inte vara helt säkra på att det enbart var förskolepersonal som besvarade enkäten, då alla hade tillgång till den. Bryman (2018) påpekar att det kan finnas en risk att de individer som väljer att svara på enkäterna egentligen inte uppfyller de kriterier som egentligen krävs för vår studie, trots att vi nämnde detta i det medföljande informationsbrevet. Därför var vi noga med att gå igenom svar för svar för att se hur pålitliga svaren faktiskt var och om vi behövde välja bort någon som vi ansåg inte stämde överens med vårt urval, eller där svaren upplevdes som slumpvist ifyllt.
3.3 Tillvägagångssätt
Som det nämndes här ovan så valde vi att utföra denna studie med hjälp utav en kvan-titativ undersökning i form av en enkätundersökning.
Efter vi hade fått fram vilka frågor vi ville ställa så skapade vi en enkät på hemsidan Google Forms, och via den hemsidan kunde vi sedan länka enkäten så att responden-terna kunde gå in på hemsidan och svara direkt där. Vi utformade ett missiv, ett in-formationsbrev (se bilaga 1), där vi förklarade studiens syfte, etiska överväganden och vår kontaktinformation som inledning till enkäten. Respondenterna behövde klicka i en ruta om samtycke om de etiska reglerna som vi hade nämnt i informationen för att kunna komma in i enkäten.
10 En förfrågan mejlades ut till de utvalda förskolerektorerna och Facebook-grup-perna. Enkäten var öppen mellan 2 – 23 december 2020. Under den tiden fick vi in 280 svar och vi valde att stänga ner enkäten som planerat den 23 december då vi hade fått in tillräckligt många svar.
Hur Google Forms är utformat hjälpte oss mycket i sammanställandet utav resul-tatet. Bryman (2018) tar upp om det positiva med enkätundersökningar (surveyunder-sökningar) online, webbenkäter, där det numera finns flera olika webbsidor där man enkelt kan utforma en enkät till att vara enkel att förstå och fylla i, men också till att se professionell ut. Han nämner också, vilket vi själva upplevde, att dessa webbsidor kan underlätta datainsamlingen och analysen av resultatet, då vi i det valda programmet, Google Forms, lätt kunde sammanställa hela resultatet till ett lättförståeligt Excel-do-kument som gick att ladda ner, och i Google Forms kunde vi också välja att se resultatet i helhet, fråga för fråga, svar för svar och individ per individ. Svaren kunde även visas i olika typer av diagram som också gick att ladda ner. Detta hjälpte oss också att kunna gå igenom svar för svar för att kunna se validiteten i svaren. Bryman (2018) nämner att en fördel med webbenkäter är att införandet av data sker automatiskt, vilket gör att man kan undvika att det blir något fel i datan som det kan bli om man inmatar det manuellt.
Vi sammanställde materialet och analyserade det utifrån en univariat analys i form av stapel- och cirkeldiagram för de slutna frågorna, detta för att kunna urskilja mönster samt likheter och skillnader bland svaren. Svaren räknades ut i procent för varje fråga och fördes in i antingen ett stapeldiagram, eller ett cirkeldiagram.
De öppna frågorna valde vi att färgkoda för att kunna kategorisera dessa. En-ligt Bryman (2018) kallas detta för öppen kodning och går ut på att lättare kunna ka-tegorisera och gruppera data för bearbetning. Utifrån dessa fick vi fram 6 teman som grundar sig på vad respondenterna upplevde var mest stressande i deras arbetsmiljö.
3.4 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet handlar om trovärdigheten och tillförlitligheten i studiens tillvägagång-sätt och hur enkätfrågorna ställer sig i relation till syfte, metod och urval. Det handlar även om hur stor sannolikheten är att resultatet blir detsamma om studien genomförs igen, blir resultatet detsamma innehar studien en hög reliabilitet (Bryman, 2018). Vi fann tidigare forskning som liknade vår studie, både till syfte och till resultat, vilket vi anser ökar studiens reabilitet. Trovärdigheten kan minska eftersom vi valde att lägga ut en förfrågan i olika Facebookgrupper. Så vi kan inte vara helt säkra på att det enbart var förskolepersonal som besvarade enkäten, då alla hade tillgång till den. Bry-man (2018) påpekar att det kan finnas en risk att de individer som väljer att svara på enkäterna egentligen inte uppfyller de kriterier som egentligen krävs för vår studie, trots att vi nämnde detta i det medföljande informationsbrevet. Därför var vi noga med att gå igenom svar för svar för att se hur pålitliga svaren faktiskt var och om vi behövde välja bort någon som vi ansåg inte stämde överens med vårt urval, eller där svaren upplevdes som slumpvist ifyllt.
11 Validitet handlar om studiens slutsatser är mätbar i enhetlig med det syfte som vi har valt, vilket gör att det är beroende utav en hög reliabilitet. Frågor man kan ställa sig för att få svar på detta kan vara; Har vi valt rätt metod? Är enkätfrågorna utformade på ett sätt som gör att studiens syfte besvaras? (Bryman, 2018). Vi anser att valet av metod passade in på studiens syfte och att våra enkätfrågor gav oss de svar vi behövde för att kunna få svar på vårt syfte och frågeställningar, vilket vi anser ökar undersök-ningens validitet.
3.5 Etiska överväganden
Enligt individskyddskravet så ska människor som ingår i forskning skyddas. Individ-skyddskravet delas upp i fyra mindre krav: informationskravet, samtyckeskravet, kon-fidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2017). I vår studie så tog vi hänsyn till - Informationskravet genom att respondenterna tilldelades information om studien via ett informationsbrev, missiv, i inledningen till enkäten, där det bland annat framgick vad vårt syfte med studien var och att den var frivillig och anonym. Konfiden-tialitetskravet och samtyckeskravet genom att vi informerade deltagarna om att det inte framkommer vilka som hade deltagit i studien, alltså att den är anonym. I inled-ningen av enkäten fick de respondenterna klicka i en ruta om de samtyckte till det som stod i missivet. Genom att sedan faktiskt svara på enkäten så gav de sitt samtycke till att medverka i studien. Nyttjandekravet tog vi hänsyn till genom att vi i informations-brevet informerade om att insamlade datamaterialet och resultatet enbart skulle an-vändas i vår studie. Efter att kursen har avslutats så ska det insamlade datamaterialet raderas så snart studien är godkänd.
4 Resultat
I enkäten så fick respondenterna fylla i två öppna frågor, där de med egna ord fick förklara hur de upplevde sitt arbete och vad de skulle vilja ändra för att deras arbetssi-tuation skulle bli bättre. Utifrån de två öppna frågorna så fick vi fram 6 olika teman som respondenterna mest hade fokuserat på i sina svar; Barngruppens storlek till an-talet personal; Yrkesrollen och kraven den ger; Arbetsrelationer; Organisation; Den fysiska miljön och till sist Tiden. Det blev dessa 6 teman som vi sedan använde för att ställa upp resultatet till både de öppna och slutna frågorna, därför har vi valt att redo-visa för de öppna frågorna först i kvantitativ form här i resultatdelen där vi argumen-terar varje del med text och svarsfrekvens. Därefter gör vi en ren kvantitativ redovis-ning utav de slutna frågorna. För att kunna förstå resultatet och hur många som har svarat vad så behöver ni veta att respondenterna inte bara nämnde ett tema var, utan en respondent kan ha nämnt flera av temana. Det vi har valt att räkna är hur många gånger dessa teman nämndes bland respondenternas svar.
12
4.1 Bakgrundsfrågor
De bakgrundsfrågor vi bad respondenterna fylla i var dessa: Vad är din yrkestitel? Vad är din tjänstgöringsgrad? Hur gammal är du? Hur många år har du arbetat inom för-skolan? Hur många är ni i arbetsgruppen på er avdelning?Hur stor är barngrup-pen? Hur många avdelningar har ni på er förskola? Under studien så har vi prövat att se om vi hittar mönster och samband mellan svaren av dessa och de faktorer som re-spondenterna upplever som stressande i deras arbetsmiljö ifrån de andra frågorna. Vi har dock inte funnit något klart mönster eller samband som kan ge oss möjlighet att svara på studiens frågeställningar.
Tabell 1: Vad är din yrkestitel?
Respondenterna består av 211st förskollärare (75,9%), 63st barnskötare (22,7%), 4st är en annan yrkeskategori (1,4%) och 2 har inte svarat på denna fråga. (Se tabell 1.)
Tabell 2: Hur gammal är du?
42st av respondenterna är mellan 0-29 år (20,6%), 90st är mellan 30-39 år (32,5%), 79st är mellan 40-49 år (28,5), 42st är mellan 50-59 år (15,2%),
9st är 60 år och uppåt (3,2%), 3st har inte svarat på denna fråga (Se tabell 2). Tabell 3: Hur många år har du arbetat inom förskolan?
13
Tabellen visar att 39st av respondenterna har arbetat 0-2 år inom förskolan (14%), 57st i 3-5 år (20,3-5%), 3-53-5st i 6-10 år (19,8%), 63-5st i 11-20 år (23,4%), 31st i 21-30 år (11,2%), 28st i 31-40 år (10,1%), 3st i 41 år eller mer (1,1%), och 2st svarade inte på frågan (Se tabell 3). Tabell 4: Hur många är ni i arbetsgruppen på er avdelning?
201st av respondenterna svarade att de är 1-3st I arbetsgruppen på deras
avdel-ning (72,3%), 71st är 4-6st (25,5%), 6st är 6-10st (2,2%) och 2st svarade inte på frågan (Se tabell 4).
Tabell 5: Hur stor är barngruppen?
Resultatet visar att 15st (5,4%) av respondenterna svarade att de har 0-10 barn I de-ras barngrupp, 94st (33.8%) har 11-15 barn, 101st (36,3%) har 16-20 barn, 17st (6,1%) har 26-30 barn och 2st har inte svarat på frågan (Se tabell 5).
14
108st (38,8%) av respondenterna svarade att de har 1-3 avdelningar på deras förskola, 137st (49,3%) har 4-6 avdelningar, 31st (11,2%) har 7–10 avdelningar, 2st (0,7%) har ännu fler avdelningar, 2 har inte svarat på frågan (Se tabell 6).
4.2 Resultatet från de två öppna frågorna
4.2.1 Barngruppens storlek till antalet personalDet första temat var barngruppens storlek till antalet personal. Svaren visar att det var många respondenter, 67 utav 180, som upplevde att barngruppens storlek på deras bete var för stor för antalet personal, och att detta påverkade hur de upplevde sitt ar-bete. De önskade att barngruppen antingen skulle vara mindre på samma antal perso-nal, eller att fler personal skulle anställas för att passa in till antalet barn. Anledningar de nämnde var att den stora barngruppen försvårade det pedagogiska och didaktiska arbetet då det var svårt att få till aktiviteter och lärandesituationer med större grupper och de kände att de inte hade möjlighet att möta barnen på ett rätt sätt, eller att ens kunna dela upp personalen för att få till mindre grupper.
“Färre barn i grupperna för att skapa lugna lärandesituationer och för att hinna se det en-skilda barnet i undervisningen. Mer reflektionstid, både enskilt och i arbetslaget. Men fram-för allt, när vi får något nytt krav uppifrån - att det görs en rimlig bedömning inser ryms inom-tidsramen. Annars måste det skapas förutsättningar för det innan vi åläggs det.”
Omsorgen påverkades också då de kände att de inte hann med alla barn, några respondenter nämnde att det kunde gå en hel dag utan att de hann prata med vissa av barnen. Detta försvårade arbetet med att man som personal inom förskolan ska möta alla barn på samma sätt och anpassa verksamheten utifrån alla barnens behov. Några påpekade att de stora barngrupperna försvårade arbetet med barn med speciella be-hov, då tiden inte fanns till för att kunna möta alla barnen, de fick välja barnet med speciellt behov eller de andra. Speciellt om det fattades resurs i form av extra personal. En del av respondenterna efterfrågade att det ska finnas lagar på hur stor en barngrupp får vara, både anpassat till antalet personal och till lokalens utformning.
“Färre barn i gruppen!! Man hinner inte med alla barn då man oftast bara är tre personal 9-13.30. och under den tiden ska även en pedagog iväg på veckomöte på
försko-lan en FM, en FM gå iväg och hjälpa till på andra avdelningar för att de ska få ut sin gemen-samma reflektionstid. Tiden nu med barnen går mest ut på att förhindra olyckor så som bit-ningar, "tjuvnyp" och fallolyckor. När man försöker sitta med några barn måste man ha
ögo-15 nen på resten av barngruppen, speciellt om nån t ex har bajsat. För då är en
peda-gog iväg med ett barn och resten är kvar. För att värna om barnets integritet tar vi inte med andra barn vid blöjbyten.”
Det var liknande uppfattningar hos flera respondenter som i citatet ovan att de stora barngrupperna försvårar planeringstiden och kan utgöra en säkerhetsrisk då de olika arbetslagen behöver stötta varandra under planeringstiden, vilket innebär att det blir två avdelningars barn på ett arbetslag eller att det blir för lite personal kvar när någon behöver hjälpa till på en annan avdelning när det arbetslaget har sin planerings-tid.
“Vi gör de åtgärder vi kan för att hantera stora barngrupper. Politikerna behöver göra sitt nu för barnens bästa nu. Skolverket behöver ändra sina forskningsbaserade rekommendationer angå-ende barngrupperna storlek till riktlinjer som förskolorna ska följa. Jag skulle vilja utvecklas ge-nom att inte längre försköna sanningen och berätta utåt att såhär ser det ut och denna utveckl-ing måste vi få stopp på.”
“...att barngruppen storlek motsvarar det som politikerna hävdar men som är långt ifrån verklig-heten. Dagens 22 barn på 3 personal gör högkvalitativ utbildning orimligt och ouppnåeligt.” Citat som dessa visar hur några av flera respondenter svarade angående politiker och huvudmäns ansvar att göra förändring inom förskolan, speciellt när det kommer till storleken på barngrupperna. En annan respondent uttryckte det som så att hen tycker om sitt jobb, men visste inte om hen skulle orka med så länge till då barngrup-perna och kraven bara blir större, men ledningen ger inte de resurser som krävs för att faktiskt klara av att hantera dessa stora barngrupper och krav.
I respondenternas svar så framkom det även att de upplever det som att även bar-nen påverkas utav de stora barngrupperna. Respondenterna ansåg att de inte hann med att se det enskilda barnet och följa och främja dess utveckling. Några respondenter diskuterar att om de hade haft mindre barngrupper så hade det varit lättare att skapa lugna lärandesituationer och en mer allmän lugn och trygg miljö på avdelningen och kvaliteten skulle öka. Detta framkom speciellt hos de respondenter som arbetar med de yngre barnen, 1 – 3 år.
“Vi behöver konstant organisera för att strukturera dagen på bästa sätt för att undvika att det blir för mycket barn på samma plats. Flera av barnen visar otrygghet när flera barn är i samma rum och vi behöver ta med barn till ett annat rum för att lugna situat-ionen. Barn skriker i leken. Någons ledsna skrik ger affekt på nästa barn som också skri-ker. Ljudvolymen ökar. Ett eller två barn känner av stress och blir utåtagerande (knuf-fas, biter). Vi måste strukturera hur vi löser den situationen bäst och skapar lugn osv för att motverka eller förebygga dessa situationer. Att vi arbetar i grupper är jättebra men hade vi haft en liten småbarngrupp på max 12barn på 3 personal så hade dagen inte be-hövts struktureras hela tiden. Vi måste tänka så mycket på allt omkring. Ta in vikarier för att kunna göra vår planering då det inte går att täcka upp. Stora grupper leder till en stressig vardag på arbetet som skulle kunnat vara så mycket enklare och hanterbar.” Respondenterna nämnde också att de stora barngrupperna påverkade arbetet med de barn som var i speciellt behov. Respondenterna ansåg att då de behövde fokusera mer på dessa barn så hinns det inte med de övriga barnen i barngruppen.
16 “Vi har flera barn som är i behov av extra stöd. De är utåtagerande och har behov av ett lågaffektivt bemötande. Vi vet vilka verktyg som fungerar för att stötta upp men med så många barn i barngruppen så räcker vi inte till. Det känner barnen av och då eskalerar situationen ... Jag har kollegor som inte klarar stressen och där det går ut över barn-gruppen. Jag har fått larma min chef om detta och trots att hon gör så gott det går för oss så finns inte ekonomin för att stötta upp med personal resurser.”
En respondent ansåg att bristen på resurser påverkade alla barnens mående i barn-gruppen. Hen ansåg att om de fick resurser till att hantera barnen med speciella behov så skulle situationen i barngruppen bli bättre och dessa barn skulle inte hamna i utan-förskap redan i förskolan. Detta skulle även leda till att de övriga barnen mådde bättre och stressen skulle minska hos personalen och alla barn skulle då få sina behov tillgo-dosedda.
4.2.2 Yrkesrollen och kraven den ger
70st, utav 180, av respondenterna ville ha mer handledning om hur de ska utföra sitt yrke, då de kunde känna sig lite osäkra då det inte finns någon klar instruktion om det i Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018), utan det är upp till hur man som individ tolkar dess innehåll. Hur man tolkade Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) kunde också leda till konflikter inom arbetslaget då vissa ansåg att deras kollegor inte följde sitt uppdrag utan ansågs mer utföra barnpassning än faktiskt undervisning. Vissa re-spondenter eftersökte mer utbildade förskollärare och kompetenta kollegor som de kunde utvecklas tillsammans med utifrån kollegialt lärande.
“Att förskollärare får någon form av mandat att sätta arbetssätt och förhållningssätt i försko-lan utifrån styrdokumenten. Nu för mycket tyckanden som inte är till godo för alla barn eller ve-tenskapligt förankrade.”
Det var några av respondenterna som ansåg att det skulle underlätta om det blev en klarare avskiljning i yrkesrollerna, förskollärare och barnskötare, och vad man skulle ansvara för. En nämnde att detta kunde underlätta hens roll som förskollärare då hen kunde fokusera mer på undervisningen och dess planering om hen inte behövde utföra alla vardagsrutiner också.
“Som nyexaminerad föeskollärare handlar det om för mig att sänka kraven på mig själv.” Denna respondent har insett att hen i sin nya roll som förskollärare hade för höga krav på sig själv. Andra respondenter efterfrågade kompetensutveckling för förskollä-rare inom planering och undervisning för att bli mer klaförskollä-rare om vad det innebär. Re-spondenten i citatet nedanför uttryckte en frustration som stressar då hen inte får ta den rollen hen egentligen ska ha, och samtidigt ser att kollegan inte värderar de krav de fått ifrån deras kommun på samma sätt som hen.
“Jag skulle vilja få möjlighet att utföra fler moment/mer undervisning och ha en kol-lega som ger utrymme för detta. Just nu försöker jag finna min roll i verksam-heten och öka mitt inflytande undan för undan men frustrationen
stres-sar mig då vi har krav på oss från kommunen att utveckla vissa områden hos bar-nen som min kollega inte värderar som lika viktigt.”
17 En respondent anser att hennes mångåriga erfarenheter och utbildningar nu hjäl-per henne att nå de läroplansmål hon sätter upp och vilka krav hen
stäl-ler på sig själv och hur hen ser på dem:
“Det gäller att inte ta på sig själv ansvaret för kvalitén. Det är politikernas ansvar. Mitt an-svar är att göra mitt bästa i alla situationer under min arbetstid. Jag prioriterar omsor-gen kring barnen för att undvika samvetsstress.
Jag vill åka hem varje dag med rak rygg och veta att jag gjort det bästa jag kunnat med de förut-sättningar jag fått. Att barnen fått bli sedda, varit glada och lekt. Det är för mig det viktig-aste. Dokumentation kan jag lägga åt sidan till förmån för att tillbringa mer tid i barn-grupp, stressas inte alls över det. Pratar med min chef ofta om detta, kommer ald-rig vara den som fyller i dokument för att det ska se bra ut.”
4.2.3 Arbetsrelationer
64st av 180 respondenter ansåg att arbetsrelationer personalen emellan kunde förbätt-ras på olika sätt.
“Jag skulle vilja arbeta med drivna, kompetenta pedagoger som är närvarande och ut-för sin uppdrag.”
Andra respondenter önskar mer samsyn mellan personalen när det kommer till förskolans uppdrag och barnsynen. En respondent nämnde liknande och önskade att det skulle ha mindre konflikter om det praktiska och istället mer tid till samtal för att kunna utveckla verksamheten.
“...tänker att hur vi förhåller oss till varandra speglar vilka pedagoger vi är gentemot bar-nen, starka personligheter borde inte få ta sig så mycket utrymme som de oftast gör...”
Den här respondenten lyfter vikten av hur en personals förhållningssätt kan på-verka verksamheten. En annan respondent svarade liknande och skrev att hen vill jobba med positiva kollegor som respekterar varandra och hjälps åt. En tredje respon-dent nämnde att hen vill ha kollegor som har barnens bästa i fokus.
Något som många av respondenterna också nämnde var att de hade mer personal, t.ex. resurser för barn med speciella behov, så skulle det underlätta för alla i personalen och bli mindre stressigt och det hinner arbeta med att få ihop arbetslaget och bli mer samstämmiga. Flera respondenter påpekade att inte får de resurser som barngruppen behöver och då hinner inte arbetslaget prata ihop sig för att kunna utveckla utbild-ningen.
Det som kom fram flest gånger i respondentens svar var att det var de goda relat-ioner som det hade till sina kollegor och till sin rektor som var det största bidragande faktorn till att de trivs på sitt arbete.
“Jag har tur och har en väldigt bra arbetssituation med både fantastiska kollegor och chef.” 4.2.4 Organisation
Hur förskolor sköts utav rektorer och andra ledningar kom upp som en anledning till att respondenterna upplevde sitt arbete som mer negativt. 48 utav 180 respondenter nämnde detta. De sade att det är mycket ovanifrån som behöver förstås och ändras in-nan deras arbetsmiljö kan förbättras. Flera nämner att de upplever det som att deras
18 rektorer inte är närvarande och då inte ser hur det faktiskt är på deras förskola, och då inte gör de åtgärder som krävs för att förbättra.
“Att rektorer gör sin del av ”onödig” dokumentation och organisering av personal istället för att delegera. Tydlig arbetsordning. Skolverket och Utbildningsministern måste förstå allvaret i för-skolans situation och även tillföra resurser när de ställer nya krav på förskolan.”
Det var andra som gav liknande svar precis som respondenten till citatet ovanför. De ansåg att de fick arbetsuppgifter ifrån rektorn som egentligen inte var deras ansvar, utan rektorns, vilka stal tid ifrån deras faktiska ansvarsområden. Flertalet nämnde att de inte får de resurser som krävs för att kunna uppfylla sitt uppdrag. En del gav kom-mentarer som att de högre uppifrån bara får nya krav och arbetsuppgifter att utföra, men inga resurser eller extra tid ges för att faktiskt hinna med dem. Det blir mer och mer administrativt och mindre och mindre tid med barnen.
Flera ansåg att rektorer behöver se till att det finns mer utbildad och kompetent personal, och även mer personal som anställs som resurser när detta behövs. En del som påpekade detta skrev även att de förstår att det är ekonomin som kan ställa till det för att förbättra personal- och resurssituationen.
En del respondenter ansåg att förskolans begränsade ekonomi var ett hinder för att kunna utföra utbildningen på ett bra sätt. De önskade fast anställd personal istället för säsongsanställda som kommer och går, men ekonomin förhindrade detta för dem. Köpstopp nämns som ett problem då det inte kan köpa in det material som behövs utan får lägga ut egna pengar för att få in materialet.
Något som många respondenter nämnde var detta om organisation och struktur för att mer kunna klargöra vilka arbetsuppgifter alla har, men också när dessa ska ut-föras under veckan. De eftersökte klarare veckoscheman vid utsatt tid för planering och liknande, och ansåg att detta låg på rektorerna att styra upp bättre.
“Att organisationen ser till att vi får den planering vi har rätt till. Ingen planering och utvärde-ring = dålig organisation.”
De respondenter som upplevde sin arbetssituation som allmänt posi-tiv nämnde att de på sin förskola hade en bra organisation och samverkan mel-lan personal och arbetslagen på de olika förskolorna.
“Vi har en tydlig organisation med en tydlig ansvarsfördelning och bra ledning som priorite-rar vår arbetsmiljö i den mån det går. Vi har också en hög utbildningsnivå med 70% förskollä-rare och resten utbildade barnskötare. Endast en person utan formell utbildning.
Vi har god samverkan mellan avdelningar och bra arbetsschema med pauser och raster. Organi-sation är A och O med de förutsättningar som finns, barngruppsstorlek mm.”
4.2.5 Den fysiska miljön
Några av respondenterna, 10 utav 180, yttrade att det skulle behövas förändringar i den fysiska miljön på förskolan. Det som framkom i svaren var att de önskades mindre barngrupper som anpassas efter lokalerna. Några respondenter uttryckte att de höga ljud som uppstod i barngruppen på en avdelning påverkade deras stress- och trötthets-faktor. Två av respondenterna påpekade att de aktivt fick arbeta med att få ner ljudni-vån genom att ha närvarande personal i arbetsgruppen och att dela in barnen i olika
19 rum. En respondent upplevde det som att barnen blir för stressade när det är för många barn i ett rum, och ljudnivån automatiskt höjs då, vilket blir jobbigt för både barn och personal. Hen skrev också att de behöver strukturera upp hur de ska lösa detta på deras avdelning för att skapa ett lugn för att motverka och förebygga stress.
4.2.6 Tiden
Den faktor som respondenterna nämnde flest gånger, 70st av 180st, var den om hur tiden och deras upplevelser av bristen utav den i deras vardag på arbetet, vilket enligt dem kunde vara stressande. Även om det var många som ansåg det så handlade det oftast om samma sak; att det inte fanns någon tid till planering och reflektion. För stora barngrupper gjorde att man inte hade tid för det administrativa utan man var bara med barnen för att annars var det en säkerhetsrisk, eller att det var för mycket annat som “kringsysslor, möten, administrativt m.m. som tog för mycket tid ifrån barngruppen och man då inte hann med att “se” varje barn eller ens ha tid för aktiviteter och plane-rad undervisning.
En del respondenter gav förslaget att det skulle anställas en extra personal (fler om det var en större förskola) som tog hand om det praktiska, t.ex. en förskoleassistent. Andra gav liknande förslag och skrev att denna person kan sköta sysslor som att torka av bord och duka fram och duka av, städa på avdelningen, tvätta av material och lek-saker, vaktmästeriuppgifter, ta ut sopor, tvätta och sköta samordnaruppgifter som att boka vikarier och ordna scheman. Detta ansåg respondenterna skulle spara en massa tid som de istället kunde använde till att fokusera på planering, undervisning och bara vara med barnen. Bland respondenterna eftersöktes det också ett bättre systematiskt schema som lätt kunde följas under dagen, där de klart och tydligt kunde se när plane-ring, möten och dylikt ska vara, och det då inte gick åt en massa tid till att tjafsa om vem som skulle göra vad och när under dagarna. Detta schema skulle sedan efterlevas, och att det inte var så att planeringstiden var det första som rök om någon personal var sjuk och en vikarie sattes in istället.
“Planering!! Det är a och o för att bedriva en utbildning över hela dagen.”
En respondent ville att planering- och reflektionstiden och materialvården skulle vara satt utanför barngruppen. Mer tid för planering och reflektion var det många som efterfrågade, både i grupp och enskilt.
“Mer planeringstid (vilket alla har på papper men...)”
“Att organisationen ser till att vi får den planering vi har rätt till. Ingen planering och utvärde-ring = dålig organisation”
En respondent nämnde att om de hade haft en mindre barngrupp så hade de haft mer tid till att se varje barn och kunna planera och utföra undervisningen på ett pro-fessionellt sätt. En annan respondent uttryckte sig så här:
“Jag har ganska god till till planering, reflekterande och dokumentation men upplever att tiden med barnen inte räcker till. Med yngre barn krävs konstant närvarande och då upplever jag att vi inte räcker till. Så några färre barn/grupp skulle underlätta mitt förskoläraruppdrag, och då få tid till det vi planerat och för att följa barngruppen samt ge den omsorg alla behöver.”
20 Hur och när planeringstiden var lagd och att det innebar ett problem kom också fram i respondenternas svar. En respondent hade en timmes reflektion på arbetstid om dagen och 2 timmar hemma i veckan, men ansåg att det hade varit bättre att ha alla timmar i följd istället för att det var uppdelat. En annan respondent eftersökte att ens få ha planeringstid och inte behöva göra det gratis på egen fritid:
“Jag behöver reglerad planeringstid/förtroenderåd för att kunna sköta planering, dokumentat-ion, utvärdering under faktisk arbetstid. Under alla mina år i förskolan har jag haft 0 minuter i veckan till egen planering, och jag har jobbat gratis hemma under min fritid i snitt 6 timmar per vecka...”
Åsikterna var skilda, men bristen på tid var det som var den röda tråden i svaren.
4.3 De slutna frågorna
4.3.1 Personalens upplevelser av stress i sin arbetssituation Tabell 7: Jag känner mig stressad på arbetet
Resultatet visar att 17,4% (48st) av respondenterna ansåg att de inte kände sig stres-sade på arbetet. 59,5% (165st) av respondenterna kände sig stresstres-sade på arbetet. 23,1% (64st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 7).
Tabell 8: Situationen på arbetet kan vara psykiskt påfrestande för mig
Totalt ansåg 16,2% (86st) av respondenterna att situationen på arbetet inte var psy-kiskt påfrestande för dem. 54,4% (158st) av respondenterna ansåg att situationen kan vara psykiskt påfrestande för dem. 14,7% (41st) av respondenterna svarade mera ne-utralt (Tabell 8).
21 Tabell 9: Jag känner mig så pass stressad på arbetet att det påverkar mitt välmå-ende på min fritid
Denna tabell visar att 31,5% (88st) av respondenterna ansåg att de inte kände sig så pass stressade på arbetet att det påverkar deras välmående på sin fritid. 53,4% (149st) av respondenterna ansåg att de var så pass stressade på arbetet att det påverkade deras välmående på sin fritid. 15,1% (42st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 9).
Tabell 10: Jag upplever att min stress påverkar mitt pedagogiska arbete
Uppemot en tredjedel, 28,4% (79st), av respondenterna inte upplevde att deras stress påverkar sitt pedagogiska arbete. 50,9% (142st) av respondenterna upplevde att deras stress påverkade deras pedagogiska arbete. 20,8% (58st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 10).
22 Totalt uppger 40,5 % (113st) av respondenterna inte upplever att deras stress påverkar omsorgen i förskolan. 35,5% (99st) av respondenterna upplevde att deras stress påver-kar omsorgen i förskolan. 24% (67st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 11).
Tabell 12: Jag upplever att barnen känner av pedagogernas stress
Resultatet visar att 14,7% (41st) av respondenterna inte upplever att barnen känner av personalens stress. 64,6% (180st) av respondenterna upplever att barnen känner av personalens stress. 20,8% (58st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 12).
Tabell 13: Jag upplever att barnen påverkas av pedagogernas stress
Totalt uppger 13,75% (38st) av respondenterna upplever inte att barnen påverkas av personalens stress. 66,2% (184st) av respondenterna upplevde att barnen påverkas av personalens stress. 20,1% (56st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 13). Tabell 14: Föreställ dig en perfekt arbetssituation utan stress. Hur nära en sådan per-fekt situation är din egen?
23 Merparten av respondenterna, 49,6% (138st), anser att de inte har en perfekt arbetssi-tuation utan stress. 15,9% (44st) anser att de är nära en perfekt arbetssiarbetssi-tuation utan stress. 34,5% (96st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 14).
4.3.2 Barngruppens storlek till antalet personal Tabell 15: Jag upplever att barngruppen är för stor
Totalt 21,5% (60st) av respondenterna inte upplever att barngruppen är för stor. 67,8% (189st) av respondenterna upplever att barngruppen är för stor. 10,8% (30st) av re-spondenterna svarade mera neutralt (Tabell 15).
Tabell 16: Jag anser att personalantalet är tillräcklig för att bedriva en god verksamhet
Flertalet, 49,7% (138st), av respondenterna anser inte att personalantalet är tillräckligt för att bedriva en god verksamhet. 32,7% (91st) av respondenterna anser att personal-antalet är tillräckligt för att bedriva en god verksamhet. 16,5% (49st) av responden-terna svarade mera neutralt (Tabell 16).
4.3.3 Yrkesrollen och kraven den ger
Tabell 17: Jag känner att jag har kontroll över min arbetssituation och är klar över min roll på arbetet
24 Tabellen visar att 24,7% (69st) av respondenterna inte anser att de har kontroll över sin arbetssituation och är klar över sin roll på arbetet. 44,4% (124st) av respondenterna anser att de har kontroll över sin arbetssituation och är klar över sin roll på arbetet. 30,8% (86st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 17).
Tabell 18: De krav som ställs på mig i mitt arbete är hanterbara
Resultatet visar att en tredjedel, 32,3% (90st), av respondenterna anser inte att de krav som ställs på dem i deras arbete är hanterbara. 33,7 % (94st) av respondenterna anser att de krav som ställs på dem i deras arbete är hanterbara. 34,1% (95st) av responden-terna svarade mera neutralt (Tabell 18).
4.3.4 Arbetsrelationer
Tabell 19: Jag har en god relation med min chef
En mindre andel, 14,7% (41st), av respondenterna ansåg att de inte har en god relation med sin chef. 64,9% (181st) ansåg att de har en god relation med sin chef. 20,4% (57st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 19).
25 Endast 7,9% (22st) av respondenterna anser att de inte har en god relation och samar-bete med sina arbetskamrater. 79,2% (222st) anser att de har en god relation och sam-arbete med sina arbetskamrater. 12,9% (36st) av respondenterna svarade mera ne-utralt (Tabell 20).
Tabell 21: Relationen och samarbetet är bra mellan avdelningarna på förskolan
Totalt svarade 23,9% (66st) av respondenterna anser att relationen och samarbetet är sämre mellan avdelningarna på förskolan. 45,7% (126st) anser att samarbetet mellan avdelningarna på förskolan är bra. 39,4% (84st) av respondenterna svarade mera ne-utralt (Tabell 21).
Tabell 22: Jag känner att min relation till mina arbetskamrater påverkar min stress på arbetet
Tabellen visar att 38,8% (108st) av respondenterna anser inte att deras relation till arbetskamraterna påverkar deras stress på arbetet. 35,5% (99st) anser att deras relat-ion till arbetskamraterna påverkar deras stress på arbetet. 25,8% (72st) av responden-terna svarade mera neutralt (Tabell 22).
26 4.3.5 Fysisk miljö
Tabell 23: Jag upplever att barngruppens storlek inte passar in i avdelningens ut-formning
Resultatet visar att 30,9% (86st) av respondenterna upplever inte att barngruppens storlek inte passar in i avdelningens utformning. 54,4% (151st) av respondenterna upp-lever att barngruppens storlek inte passar in i avdelningens utformning. 14,7% (41st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 23).
Tabell 24: Ljudnivån i barngruppen är en bidragande stressfaktor för mig
Totalt 19,8% (55st) av respondenterna anser inte att ljudnivån i barngruppen är en bi-dragande stressfaktor för dem. 65,6% (183st) av respondenterna anser att ljudnivån i barngruppen är en bidragande stressfaktor för dem. 14,7% (41st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 24).
Tabell 25: Ljudnivån påverkar mitt val av aktiviteter och vart jag väljer att utföra dessa med barnen
Endast en femtedel, 21% (56st), av respondenterna ansåg att ljudnivån inte påverkade deras val av aktiviteter och vart de väljer att utföra dessa med barnen. Majoriteten av
27 respondenterna, 61% (170st), ansåg att ljudnivån påverkade deras val av aktiviteter och vart de valde att utföra dessa med dem. 19 % (53st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 25).
4.3.6 Organisation
Tabell 26: Jag känner att jag får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning
Majoriteten, 45,6 % (127st), av respondenterna känner inte att de får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. 28,8% (80st) av respondenterna anser att de får stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. 25,5 % (71st) av respondenterna svarade mera neutralt (Ta-bell 26).
4.3.7 Tiden
Tabell 27: Min arbetstid är tillräcklig för att utföra arbetsuppgifterna
Hälften, 52,4% (146st), av respondenterna anser att deras arbetstid inte är tillräcklig för att utföra arbetsuppgifterna. 28,3% (79st) av respondenterna anser att deras ar-betstid är tillräcklig för att utföra arbetsuppgifterna. 19,4% (54st) av respondenterna svarade mera neutralt (Tabell 27).
28 Två tredjedelar, 60,8% (169st), av respondenterna inte har tillräckligt med tid för pe-dagogiska planering. 21,3% (59st) av respondenterna anser att de har tillräckligt med tid för pedagogisk planering. 18 % (50st) av respondenterna svarade mera neutralt (Ta-bell 28).
Tabell 29: Jag tar med mig arbetsuppgifterna hem då jag inte hinner med dessa på ar-betstid
Uppemot hälften, 44% (123st), av respondenterna tar inte med sig arbetsuppgifter hem då de inte hinner med dessa på arbetstid. 30,8% (86st) av respondenterna tar med sig arbetsuppgifter hem då de inte hinner med dessa på arbetstid. 25,1% (70st) av respon-denterna svarade mera neutralt (Tabell 29).
4.3.8 Sammanställning utav resultatet
Utifrån resultatet så fick vi som sagt var fram sex olika teman som baserats på respon-denternas svar, där det framkom vad de anser om deras arbetsmiljö. Här nedan rang-ordnar vi dessa teman för att förtydliga vad det var som respondenterna ansåg var vik-tigast att åtgärda för att förbättra deras arbetsmiljö. Värt att tänka på är att responden-terna inte bara nämnde ett tema var, utan en respondent kan ha nämnt flera av te-mana. Det vi har valt att räkna är hur många gånger dessa teman nämndes bland re-spondenternas svar. Vi börjar från det temat som nämndes minst gånger och går sedan vidare och avslutar med det temat som nämndes flest gånger.
Fysisk miljö - Några av respondenterna, 10 utav 180, ansåg att det skulle behövas förändringar i den fysiska miljön på förskolan. Det som framkom i svaren var att de önskades mindre barngrupper som anpassades utefter lokalernas utformning. Några respondenter uttryckte att de höga ljud som uppstod i barngruppen på en avdelning påverkade deras stress- och trötthetsfaktor. I de slutna frågorna så framkom det att över hälften utav respondenterna upplevde det som att storleken på barngruppen