HBTQ-PERSONER OCH ENKÄTER
En kvalitativ intervjustudie av unga hbtq-personers upplevelse av Liv & hälsa
ung Västerås 2014
FELIX LEKARE
Akademin för hälsa, vård och välfärd Folkhälsoprogrammet
Examensarbete i folkhälsovetenskap Grundnivå
15 hp FHA032
Handledare: Cathrine Reineholm Examinator: Robert Larsson Datum: 2016-06-21
SAMMANFATTNING
Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv & hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom
förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer.
Nyckelord: Heteronorm, Intervjuer, Landstinget Västmanland, Liv & hälsa ung, Enkätutveckling, Representation
ABSTRACT
The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv & hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv & hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been
conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.
Keywords: Heteronorm, Interviews, Västmanland County Council, Liv & Hälsa ung, Questionnaire development, Representation
BEGREPPSDEFINITIONER
Majoriteten av nedanstående begrepp och begreppsförklaringar har hämtats från RFSL [Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter] (2015). Det begrepp som inte har hämtats därifrån, har en egen referens.
Hbtq: är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med
queera uttryck och identiteter.
Heterosexuell: en person som har förmågan att bli kär i, attraherad av och eller kåt på
personer av ett annat kön än det egna könet.
Homosexuell: är en person som har förmågan att bli kär i, attraherad av och eller kåt på
personer av samma kön. Andra ord för homosexuell kan vara bög, flata, gay och lesbisk.
Bisexuell: är en person som har förmågan att bli kär i, attraherad och eller kåt på personer
oavsett kön.
Transperson: är en person som delvis eller inte alls identifierar sig med det juridiska könet
som den tilldelades vid födseln. Det kan även vara en person som inte följer de
samhällsnormer för hur personer av ett juridiskt kön borde vara. Begreppet förutsätter att personen själv identifierar sig som transperson och är ett samlingsbegrepp för flera olika begrepp gällande könsidentitet och könsuttryck, samt har ingen koppling till personens sexuella läggning eller sexualitet.
Könsidentitet: är det könet, eller avsaknaden av kön, som personen själv identifierar sig
med. Kan även förklaras som mentalt kön.
Könsuttryck: är hur en person använder samhällets sociala koder gällande könstillhörighet
såsom kroppsspråk, kläder, röst, och smink.
Könsdysfori: kan en person uppleva som hinder i vardagen eller lidande, då personens
könsidentitet inte överensstämmer med det juridiska könet som tilldelades vid födseln. Den kroppsliga könsdyforin betyder att delar av individens kropp inte överensstämmer med dennes könsidentitet. Medan social könsdysfori innebär att omgivningen inte tolkar personen i enlighet med dennes könsidentitet. Vid könsdysfori kan personen vilja få
könsbekräftande behandling i form av hormoner, operationer och eller ändring av juridiskt kön (Transformering, 2016).
Ickebinär: kan en person vars könsidentitet är bortom, mellan eller både man och kvinna,
som är de binära könen, identifiera sig som. Begreppet tillhör transpersonsbegreppet men kan även användas som ett samlingsbegrepp för identiteter som frångår tvåkönsnormen såsom genderfluid och genderqueer.
Cisperson: är en person som identifierar sig med det juridiska könet som den tilldelades vid
Queer: Är ett begrepp och vetenskaplig teori som kritiserar och ifrågasätter de
samhällsnormer som berör sexualitet och kön samt utifrån dessa kategoriserar människor. Kan vara föreställningar om hur människor ska bilda familj, ha relationer, samlag, uttrycka kön, med mera.
Tvåsamhetsnormen: är en samhällsnorm som gör det normalt, eftersträvansvärt och
fördelaktigt att ha och vilja ha endast en kärlekspartner. Den relationen är även högre värderad än andra relationer, med exempelvis vänner. Kärleksrelationen får därmed en särskild del i privatlivet, hos samhällsfunktioner och myndigheter där de ibland registrerar dessa kärleksrelationer.
Tvåkönsnormen: är en samhällsnorm som förutsätter att det endast finns män och
kvinnor och utgår ifrån att dessa ska kunna reproducera sig med varandra. Normen yttras genom att dessa två kön har större skillnader mellan sig än skillnaderna mellan individer inom dessa grupper. Tvåkönsnormen genomsyrar alla funktioner i samhället, exempelvis i formulär.
Heteronormen: är den samhällsnormen som påverkar människans synsätt på kön och
sexualitet. Normen förutsätter att alla är antingen kvinna eller man och att dessa är
varandras motsatser som ska komplettera varandra, vilket är varför det inte finns fler kön än dessa. Personer som tillsynes följer heteronormen, tvåsamhetsnormen och tvåkönsnormen ges fördelar i samhället såsom sociala, politiska och ekonomiska. Medan personer som inte följer dessa normer ofta bestraffas via exempelvis sämre hälsa, tvingas till tystnad och utsätts för våld.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION...1
2 BAKGRUND...2
2.1 Hälsa... 2
2.2 Equilibrumteorin...2
2.3 Koppling till folkhälsa...3
2.4 Hbtq-personers hälsa ...4
2.5 Enkäter som metod för att kartlägga befolkningens hälsa...5
2.5.1 Att nå olika samhällsgrupper med enkäter...5
2.6 Liv & hälsa ung...5
2.7 Problemformulering...6
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARNA...7
4 METOD OCH MATERIAL...7
4.1 Metodval...7 4.2 Urval...7 4.3 Datainsamling...8 4.4 Analys... 8 4.5 Kvalitetskriterier...9 4.6 Forskningsetiska överväganden...10 5 RESULTAT... 11
5.1 Intervjupersonernas tidigare enkäterfarenhet...11
5.2 Heteronormens synlighet i Liv & hälsa ung...11
5.3 Tvåkönsnormens synlighet i Liv & hälsa ung...12
5.4 Generella upplevelser av Liv & hälsa ung...13
5.5 Förtroende för Landstinget Västmanland...14
6.1 Metoddiskussion...15 6.1.1 Metodval...15 6.1.2 Urval...15 6.1.3 Datainsamling...16 6.1.4 Analys...17 6.1.5 Kvalitetskriterier...17 6.1.6 Forskningsetiska överväganden...18 6.2 Resultatdiskussion ...18
6.2.1 Intervjupersonernas tidigare enkäterfarenhet...18
6.2.2 Heteronormens synlighet i Liv & hälsa ung...19
6.2.3 Tvåkönsnormens synlighet i Liv & hälsa ung...20
6.2.4 Generella upplevelser av Liv & hälsa ung...21
6.2.5 Förtroende för Landstinget Västmanland...22
7 SLUTSATSER...23
7.1 Användning och förslag till vidare forskning...24
REFERENSLISTA...25
BILAGA A: MISSIVBREV BILAGA B: INTERVJUGUIDE BILAGA C: ENKÄTFRÅGOR BILAGA D: SÖKVÄGAR
1
INTRODUKTION
Sveriges riksdag har fastställt ett antal målområden för folkhälsa om bland annat vikten av att arbeta hälsofrämjande gentemot barn och unga i syfte att stärka folkhälsan samt att alla i befolkningen ska ha möjlighet till en god hälsa på lika villkor. Detta kan göras med olika verktyg och insatser, exempelvis genom att öka resurserna och utarbeta åtgärds- eller
handlingsplaner och strategier. Möjligheten att erhålla en god vård på lika villkor kan uppnås genom att alla ska få ett bra bemötande utifrån respekt inom statliga myndigheter och särskilt inom vården. Särskilt bör vården fokusera på att hbtq-personer upplever att deras identitet och uttryck respekteras samt bemöts på ett likvärdigt sätt som personer som följer heteronormen.
Enkäter är ett vanligt förekommande verktyg för att inhämta fakta om målgruppen, vilket landstingen använder för att få kunskap om befolkningens hälsa. Det är vanligt att enkäter inkluderar en fråga om respondentens kön för att kunna jämföra likheter och skillnader mellan olika grupper i samhället. Enkäter från landstingen kan även inrymma andra frågor som hbtq-personer upplever som problematiska.
Intresset för valt studieområde kommer från att författaren har ett stort personligt
engagemang för hbtq-frågor från författaren och denne har upplevt att många hbtq-personer inte vill besvara enkäter för att de känns jobbiga. Vid val av ämnesområde för denna uppsats hade Landstinget Västmanland uttryckt till ansvariga lärare på Folkhälsoprogrammet vid Mälardalens högskola att de ville erhålla kunskap om hur unga hbtq-personer upplever en av deras återkommande ungdomsenkätundersökningar. Detta upplevde författaren som
2
BAKGRUND
2.1 Hälsa
Hälsa kan definieras på olika vis, World Health Organization [WHO] (1946) beskriver hälsa som både fysiskt, socialt och psykiskt välmående, men inte endast frånvaro från sjukdom eller att vara svag. Vidare menar de att hälsa är en resurs för det vardagliga livet och är en mänsklig rättighet fastslagen i deklarationen om mänskliga rättigheter från år 1948. Nordenfelt (2004)däremot definierar hälsa som:
”P har full hälsa, om och endast om P har förmåga att, givet standardomstandigheter, förverkliga alla sina vitala mål.” s. 84
Med vitala mål menar Nordenfelt (2004) att målet är en nödvändighet för att personen ska ha någon form av lycka, vidare består hälsa av olika nivåer. Nordenfelt (2004) skriver även om livskvalitetens relation till hälsa som senare kopplas till begreppet lyckans betydelse för hälsa. Denna syn på hälsa utgår ifrån ett holistiskt perspektiv som har synsättet att
människan är en helhet, att allting har en koppling till varandra. Människan är mer
fokuserad på delen av hälsan som personen reagerar på, exempelvis om det gör ont och om den har måendet för att arbeta under dagen. Holistisk hälsa är enligt Lee, Hwang och Lim (2013) välmående i de fysiska, psykiska och sociala dimensionerna, vilket kan kopplas till den definitionen som WHO har på hälsa, som har nämnts tidigare. Om individens fysiska,
psykiska eller sociala välmående sänks kommer det ge en negativ effekt på individens totala hälsa.
2.2 Equilibrumteorin
Equilibrum betyder jämvikt och teorin utgår ifrån den balans som finns mellan en individs förmåga att handla och dennes mål med genomförandet, då tanken är att individen har hälsa om denne kan nå sina mål för genomförande. Utifrån detta kan hälsa vara svåruppnåeligt, men även den person som inte har fysisk eller psykisk hälsa kan ha full hälsa enligt
equilibrumteorin. Dock kan detta ge effekt i att hälsa inte har den tydliga kopplingen till sjukdom det vanligtvis föreställs i samhället, då ohälsa och sjukdom är placerade i olika kategorier. Sjukdom kan däremot ge effekt i att individens handlingsförmåga påverkas och därmed ge denne ohälsa, samtidigt kan sjukdomar som inte påverkar individens
handlingsförmåga fortfarande ge individen full hälsa då denne kan uppfylla sina mål (Nordenfelt, 2004).
Equilibrumteorin menar att hälsa kan fördelas i olika nivåer för att kunna följa en individs nivå av hälsa. Acceptabel hälsa är när individens grundläggande behov tillgodoses, medan minimumnivå är när individen har den lägsta godkända nivån av hälsa utan att vara inkluderad i hälso- och sjukvården. De mål som individen vill uppnå kan också delas in i olika kategorier; vitala och medvetet uppställda -mål. Vitala mål är de mål som individen har för att överleva medan de medvetet uppställda målen är de som individen kan ha för att exempelvis utvecklas eller genomföra olika ting, såsom bli statsminister. Det sistnämnda målet kan vara avancerat och därmed svåruppnåeligt, men individen fortsätter att försöka nå det målet även om det inte är högprioriterat. Detta är det som skiljer vitala och medvetet uppställda -mål (Nordenfelt, 2004).
2.3 Koppling till folkhälsa
Regeringens proposition 2007/08:110 menar att alla oavsett funktionsnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet, ålder, kön eller sexuell läggning ska ha möjlighet att vara delaktiga och påverka sin omgivning då Sverige är en demokratisk nation. Utanförskap är ett tillstånd som regeringen vill motverka och det anses som positivt att olika insatser införs för att förebygga detta. Insatserna bör genomföras på alla samhällsnivåer av flera aktörer för störst inverkan på befolkningens mående. Gärna i samverkan mellan den offentliga, privata och ideella sektorn, då utanförskap kan ge effekter som är negativa för individens hälsa, detta är särskilt viktigt för barn och ungas uppväxtvillkor då deras hälsoförutsättningar grundas. Det anses även vara av betydelse att sjukvården ska uppmärksamma hur hbtq-personer bemöts inom hälso- och sjukvården. Då Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) åsyftar att ge lika vård till de människor som behöver den samt att hälso- och sjukvården ska främja patientens rätt till integritet och självbestämmande. Hälso- och sjukvården ska även
förebygga ohälsa, ge trygghet och säkerhet för patienten i alla skeenden samt ge god vård på lika villkor till alla. Vidare är det av betydelse att insatser genomförs för att öka den sexuella hälsan hos ungdomar, då den har inverkan på ungdomens identitetsskapande och självkänsla (Prop. 2007/08:110).
Unga hbtq-personer ska inte begränsas av psykiskt tvång, stereotypa könsroller eller förtyck då det minskar hbtq-ungdomens möjlighet att handla utifrån den egna individen. Insatser ska därför genomföras inom vården och sociala tjänster då hbtq-personer ska ha samma villkor och chans till att erhålla en god hälsa, som personer som följer heteronormen. Individens och familjens integritet och frihet ska också fokuseras på, för att personer ska ha möjlighet att vara den de är utan att staten ska begränsa dem gällande könsidentitet,
könsuttryck eller sexuell läggning. Unga hbtq-personer ska ha möjlighet att få den hjälp, stöd och synlighet som de behöver för att ha möjlighet till god hälsa på lika villkor. Samtidigt som integriteten för samtliga personer ska värderas högt, som bör ge effekt i att unga hbtq-personer inte behöver få frågor som de inte kan besvara utifrån den identitet och de uttryck som de har (Arbetsmarknadsdepartementet, 2014).
I Sverige finns en diskrimineringslag (SFS 2008:567) för att främja allas lika rätt och möjlighet samt skydda befolkningen mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionalitet, ålder, sexuell läggning, kön samt könsöverskrivande identitet eller uttryck. Statens folkhälsoinstitut (2005) menar att det troligtvis finns ett samband mellan att de som upplever diskriminering ofta är de
samhällsgrupper som har störst ohälsa, då diskriminering bidrar till att individen upplever stress och förlorar sin känsla av kontroll.
2.4 Hbtq-personers hälsa
Enligt Ungdomsstyrelsen (2010) upplever många hbtq-personer att de har lågt emotionellt stöd från omgivningen, med anledning av sin hbtq-identitet. Nästan 50 procent av unga homo- och bisexuella kvinnor samt unga kvinnor som är osäkra på sin sexuella läggning har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är mer än fyra gånger vanligare att unga homo- och bisexuella män och mer än dubbelt så många unga homo- och bisexuella kvinnor som
allvarligt har övervägt att ta sitt liv, än vad det är hos heterosexuella män och kvinnor. Det är ungefär samma skillnader mellan unga heterosexuella män respektive kvinnor samt unga homo- och bisexuella kvinnor och män gällande självmordsförsök. Purdam, Wilson, Afkhami och Olsen (2008) skriver att det är vanligt förekommande att diskriminering sker på grund av sexuell läggning inom arbetslivet och den ökade förekomsten att drabbas av exempelvis misshandel.
Bland unga homo- och bisexuella männen har 23 procent blivit utsatta för hot om våld på grund av deras sexuella läggning, och mer än 35 procent har blivit utsatta för våld. Bland unga homo- och bisexuella kvinnorna har 20 procent utsatts för hot om våld på grund av sexuella läggning (Ungdomsstyrelsen, 2010).
Fler transpersoner än övriga befolkningen är högutbildade, men många av transpersonerna är låginkomsttagare. Tre gånger fler transpersoner har upplevt kränkande behandling eller diskriminering än befolkningen, minst en gång under de senaste tre månaderna. 14 procent av unga transpersoner har upplevt kränkande behandling eller diskriminering ifrån personal som arbetar inom sjukvården. Vidare är det 19 procent av transpersonerna som har upplevt våld med anledning av att de har erfarenhet av att vara transperson, där det vanligaste är psykiskt våld. 43 procent av transpersonerna har lågt förtroende för sjukvården, men generellt anges lågt förtroende för olika samhällsinstanser som ska verka skyddande gentemot befolkningen. Exempelvis har 60 procent av transpersonerna lågt förtroende för polisen (Folkhälsomyndigheten, 2015).
Cruz (2014) skriver i sin undersökning gällande transpersoners mångfald att det var en oförväntat stor andel respondenter som inte identifierade sig som varken kvinna eller man, vilket belyste en målgrupp som tidigare inte har undersökts i forskning till stor del.
Folkhälsomyndigheten (2015) rapporterade att ungefär 25 procent av respondenterna i deras undersökning angav att de hade någon form av en ickebinär könsidentitet.
2.5 Enkäter som metod för att kartlägga befolkningens hälsa
Enkäter är en vanlig datainsamlingsmetod när kunskap om större samhällsgrupper eller samhällsgrupper som är spridda, ska insamlas då det möjliggör att relativt enkelt kunna analysera svaren. Detta är också skäl varför det är en fördelaktig metod för att samla information om befolkningens hälsa. Dock sjunker svarsfrekvensen för enkäter drastiskt vilket skapar ett hot mot enkäter och enkätundersökningars trovärdighet och användbarhet. Det som ökar personers motivation till att besvara hälsoenkäter är hur väl de kan beskriva sin hälsosituation och sig själva utifrån enkätsvaren för att inlämnade uppgifter ska
överensstämma med respondenternas verklighet. Då de vill kunna förmedla rätt och faktisk information om deras hälsotillstånd utan att ha en känsla av att de ansvariga för enkäten försöker få dem att besvara enkäten på ett särskilt vis. Respondenterna tänker inte särskilt på enkätens längd eller hur enkelt den kan besvaras, dock mer på vilken förståelse och hur viktig de anser att frågorna är (Wenemark, 2010). Den information som framkommer genom enkäter används ofta som underlag för politiska beslut och beslut inom diverse
verksamheter, om olika förebyggande och hälsofrämjande insatser. De ger även
tjänstepersoner och politiker argument för att deras verksamhet behöver nya beslut om fokusområden och arbetsmetoder (Westin & Alfredsson, 2008).
2.5.1 Att nå olika samhällsgrupper med enkäter
Olika samhällsgrupper kan vara svåra att nå i undersökningssyfte på grund av flera
anledningar, bland annat för att deras identitet eller handlingar inte följer samhällsnormer. Därför kan de inte vilja delta i undersökningar. Inom folkhälsan är det vanligt att
undersökningar genomförs via observationer av människors beteenden eller företaganden samt miljön människan befinner sig i, och då folkhälsan vanligen inte prioriteras blir de ekonomiska resurserna begränsade. Detta bidrar till att folkhälsoundersökningar kan behöva ta den minst resurskrävande studiedesignen och datainsamlingsmetoden. Detta leder till att det oftast blir grupper som är lätta att nå som observeras, som på eget initiativ uppsöker vården eller hälsokopplade institutioner. I och med detta kan då representationen för målgruppen ifrågasättas (Magnani, Sabin, Saidel & Heckathorn, 2005).
Reisner et al. (2014) skriver att det finns skillnad i hur cispersoner och transpersoner uppfattar enkätfrågor. Transpersonerna tenderade ha ett mer komplext perspektiv på exempelvis kön och vad forskarna kan vilja ha svar på. Flera efterfrågade möjligheten att skriva själv där de har möjlighet att använda de orden som de använder. Samtidigt kunde flera ge förslag på att utöka antalet svarsalternativ. Några uttryckte att deras bekanta eventuellt inte skulle vilja besvara en liknande enkät då det inte fanns svar som representerade dem.
2.6 Liv & hälsa ung
Liv & hälsa ung är en folkhälsoundersökning som genomförs regelbundet för att kartlägga hur unga västmanlänningar mår, deras levnadsvanor och livsvillkor, där urvalet är elever i
årskurs sju och nio i grundskolan samt elever i årskurs två på gymnasiet. Hur ofta Liv & hälsa ung har genomförts, metod, urval och enkätfrågor har varierat sedan starten men år 2014 användes en separat enkät till årskurs sju och en gemensam till årskurs nio och två. Ansvarig för undersökningens samtliga delar är Landstinget Västmanland genom Kompetenscentrum för hälsa, men 2014 bifogade Västerås stad även en kompletterande enkät som inkluderade frågor utifrån bostadsområden i kommunen enligt (Personlig kommunikation, M. Udén, 6 maj 2016).
Liv & hälsa ung är frivillig att delta i och genomförs under lektionstid där eleverna svarar enskilt med skolpersonal närvarande i rummet. När undersökningen genomfördes år 2014 medverkade 59 av 67 möjliga skolor som representerade samtliga kommuner i länet.
Svarsfrekvensen var då 85 procent och 7 704 elever erbjöds att delta. Resultatet redovisas för och används av flera samhällsorganisationer, såsom kommuner, landsting och andra
organisationer. Nästa undersökning genomförs i januari-februari 2017 och kommer då genomföras i webbformat. De ska även förkorta antalet frågor och områden som inkluderas i undersökningen. Denna uppsats kan komma att användas av Landstinget Västmanland i syfte att försöka anpassa deras undersökning utifrån unga hbtq-personers upplevelse av denne.
2.7 Problemformulering
Många unga hbtq-personer lider av psykisk ohälsa på grund av att det är vanligare att de diskrimineras och utsätts för våld. Samtidigt har många unga hbtq-personer lågt förtroende för viktiga samhällsinstanser som ska verka för trygghet och säkerhet. Hbtq-personer tenderar att uppleva enkätfrågor annorlunda än vad heterosexuella cispersoner gör, vilket förklaras av deras normbrytande identitet och uttryck. Enkätundersökningen Liv & hälsa ung insamlar information som många regionala samhällsorganisationer använder, därför kan det vara särskilt viktigt att få in korrekt information kring en utsatt samhällsgrupp som unga hbtq-personers hälsa. Att hbtq-personer ska besvara enkäter utifrån sin verklighet kan kopplas till Equilibrumteorin där enkäter kan vara ett mål som personer vill uppfylla då den ämnar att förbättra deras hälsa genom hälsofrämjande insatser. Därför behövs kunskap kring hur unga personer som inte följer heteronormen upplever enkätundersökningar och deras förslag på hur dessa eventuellt kan utvecklas till dessa personers fördel.
3
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARNA
Syftet med studien är att undersöka hur unga hbtq-personer upplever
folkhälsoundersökningen Liv & hälsa ung Västerås 2014 som skickades ut till elever i årskurs nio i grundskolan och två på gymnasiet.
Frågeställningar:
-På vilket sätt upplever unga hbtq-personer sig representerade i Liv & hälsa ung Västerås 2014?
-Hur upplever unga hbtq-personer att undersökningen Liv & hälsa ung Västerås 2014 kan utvecklas för att personer med hbtq-identiteter eller uttryck ska känna sig inkluderade?
4
METOD OCH MATERIAL
4.1 Metodval
Studien har genomförts med kvalitativ metod som enligt Bryman (2011) syftar till att ge en fördjupad förståelse inom ett ämnesområde. Inom kvalitativ metod tolkar forskaren den sociala verkligheten som deltagarna delger och denna ansats har vanligen text i fokus. Inom kvalitativ metod är det vanligt att datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer som bidrar till att få en djupare förståelse för en företeelse som planeras att undersökas. Detta ansågs vara lämpligt för denna studie då unga hbtq-personers upplevelser skulle studeras.
4.2 Urval
Målstyrt urval är enligt Bryman (2011) när urvalet bestäms utifrån vilka perspektiv och deltagare som behövs för att besvara syfte och frågeställningar, vilket i att denna studie bestod av unga hbtq-personer som var mellan 18 och 25 år. Dessa valdes utifrån att enkätundersökningen som studien utgår ifrån undersöker unga personer och sedan inkluderar syftet unga hbtq-personer. Detta har förändrats sedan missivbrevet (Bilaga A) skickades ut, då personerna som efterfrågades skulle vara under 25 år. Flera personer som ville delta i studien var 25 år och det fanns svårigheter att motivera fler yngre personer att delta.
De personer som deltar i studien rekryterades via Facebook där först ett inlägg skrevs som postades i olika relevanta grupper för hbtq-personer och på den egna tidslinjen. Då endast två personer blev intresserad genom detta, skrevs även personliga meddelanden till olika
personer med en förfrågan om de ville delta utifrån den tidigare kunskapen om att de tillhör studiens urval. Kunskapen har erhållits genom att författaren själv är aktiv inom svenska hbtq-ungdomsorganisationer på nationell och regional nivå. Detta har bidragit till viss förförståelse och kunskap sedan tidigare inom studiens ämnesområde och kring urvalet.
4.3 Datainsamling
Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer i syfte att få kunskap om hur unga personer som inte följer heteronormen upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att det ska finnas något stöd vid intervjutillfällena men som inte begränsar intervjuaren. Stödet som används är en intervjuguide med olika teman som stöd för intervjuarens minne och för möjligheten att kunna jämföra datan mellan olika intervjupersoner. Intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor då semistrukturerade intervjuer ska bestå av öppna frågor och teman som inte är tolkningsbara för intervjupersonen för att den ska uppleva talfrihet kring sina upplevelser (Bryman, 2011) .
Totalt intervjuades sex personer och intervjuerna varade mellan 17-30 minuter. Den totala intervjutiden var 136 minuter. Platserna för tre av dessa var i grupprum på Mälardalens högskola och resterande genomfördes i hemmiljö, på intervjupersonens arbetsplats och i grupprum på Västerås stadsbibliotek. Intervjupersonerna fick föreslå tid och plats för när intervjun skulle ske för att de skulle känna sig trygga att prata om ämnet. Inför intervjun arbetades en intervjuguide (Bilaga B) fram med olika teman och föreslagna frågeställningar som skulle beröras under intervjun, utifrån studiens syfte och frågeställningar.
Intervjuguiden innehöll öppna frågor och teman för att möjliggöra spontana följdfrågor utifrån det som intervjupersonen berättade. En av frågorna i intervjuguiden berörde upplevelsen av författaren utvalda frågor ur undersökningen Liv & hälsa ung Västerås för årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet (Bilaga C), som valdes utifrån
författarens tidigare kunskap om unga hbtq-personers förutsättningar. Detta frågades genom att läsa upp de utvalda frågorna och påståendena för att sedan fråga hur intervjupersonen tolkade dessa.
4.4 Analys
Datamaterialet analyserades via manifest innehållsanalys. När intervjun genomförts transkriberades den och utmynnade i 60 sidor text med dubbelt radavstånd. Sedan
kondenserades den samtidigt som meningsenheter urskiljdes från den transkriberade texten. Elo och Kyngäs (2008) menar att kondensering betyder att det som inte ska användas tas bort, såsom skratt och pauser. Detta efterlämnar meningsenheter ur texten som tolkas vara faktan av det som intervjupersonerna talade om, och som sedan analyseras. Detta skedde i separata onlinebaserade dokument som krävde användarnamn och lösenord. Sedan kodades de kondenserade meningsenheterna i ett separat onlinedokument genom att markera texten i olika färger samtidigt som koderna och dess färg var tydliga i början av texten. Antalet koder
blev 14 stycken. Vidare kopierades denna kodning till ett eget onlinedokument där de sorterades in i fem kategorier. Kategorier kan beskrivas som rubriker för de koder och meningsenheter som arbetats fram (Elo & Kyngäs, 2008). Att använda kategorier är typiskt för manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004).
Tabell 1. Illustrerar den genomförda manifesta innehållsanalysen från transkribering till kategori.
Från
transkribering
Kondenserad meningsenhet
Kod Kategori
eeh ja då utgår man ifrån binära
könssystemet eh ….. det är ju motsatt kön till det jag är.
Eehm….. ja det är väl det att man redan utgår ifrån nått slags tankesätt
när man pratar om motsatt kön utgår man ifrån binära könssystemet, det är ju motsatt kön till det jag är. det är väl det att man redan utgår ifrån nått slags tankesätt
Motsatt kön Tvåkönsnorm
okej. … aa för där är dom dom utgår ifrån såhär att dom utgår ifrån att man har en mamma och en pappa och att det inte ser ut på nått annat sätt. Men det är väl också en .. (ohörbart)
för där utgår dom ifrån att man har en mamma och en pappa och att det inte ser ut på nått annat sätt.
Föräldrar Tvåkönsnorm
I resultatavsnittet förekommer svordomar och dessa kommer att förkortas med en punkt i för att de inte ska verka lika stötande, medan de ord som åsyftar könsorgan och kroppsdelar kommer att vara utskrivna.
4.5 Kvalitetskriterier
För att kunna granska en undersöknings kvalitet finns det framtagna kvalitetskriterier för bland annat kvalitativ metod. Bryman (2011) beskriver dessa som trovärdighet,
överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet betyder att datamaterialet och kontexten ska vara väl beskrivna utifrån hur forskaren tolkar dessa. Med överförbarhet menas att undersökningens resultat ska kunna appliceras på liknande grupper som den som studerades. För pålitlighet krävs att studien ska vara möjlig att replikera, varför studiens samtliga delar bör vara väl beskrivna. Enligt möjlighet att styrka och konfirmera ska
forskaren förstå att det inte är möjligt att nå total objektivitet men då ska forskaren tydligt beskriva sin tidigare kunskap för att det ska vara tydligt att denne har verkat i god tro. Utifrån dessa kvalitetskriterier har syftet varit genomgående i samtliga delar av studien. Intervjuguiden möjliggjorde att frågorna som ställdes hade tydliga kopplingar till syftet och att intervjupersonerna besvarade samtliga frågor. Ibland besvarade dock intervjupersonerna frågorna innan de hade ställts, men svaren framkom ändå och då ställdes inte den frågan igen, ibland ställdes frågor för att förtydliga vad som personen menade. Vid transkriberingen skrevs samtliga pauser, skratt och dylikt ut för att förtydliga att ingenting har tagits bort i syfte att förvrida resultatet. En tabell (se tabell 1) har bifogats för att förtydliga
analysprocessen av datamaterialet. Även förtydliganden kring tidigare kunskap och förförståelse för ämnesområdet har beskrivits.
De sökvägar för studien och förklaring om vilka personer som har kontaktats för denna studie återfinns i Bilaga D.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Forskningsetik är normer som forskningssamhället tillsammans är överens om i försök att få forskarna att ha god moral i sina undersökningar (Vetenskapsrådet, 2011). De
forskningsetiska principerna som forskarna ska beakta är nyttjandekravet,
informationskravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet beskrivs som att datamaterialet endast får användas till det som deltagarna blev informerade om, och endast till den studien. Informationskravet inbegriper att deltagarna ska ha information om hur datamaterial behandlas, vilka som har tillgång till det, hur samtliga uppgifter behandlas, vad syftet med studien är och dylikt. Samtyckeskravet innebär att deltagarna ska ge sitt godkännande att delta i undersökningen (WMA Declaration of Helsinki, 2013).
Dessa forskningsetiska principer har beaktats i undersökningen genom att samtliga deltagare fick ett missivbrev där de fick information utifrån dessa principer. Vid intervjutillfället tillfrågades dem om de ville delta och de gav sitt godkännande till att intervjun spelades in på en mobiltelefon med kodlås. Allt datamaterial och kontaktuppgifter har funnits i
onlinebaserade dokument som krävt både användarnamn och lösenord för att få tillgång till dokumenten. Vid transkriberingen anonymiserades materialet för att deltagarna inte ska kunna identifieras. När denna uppsats är godkänd kommer allt datamaterial och de inspelade filerna att raderas.
Forskningen ska ha som mål att vara validerad och kontrollerat i syfte att ha god kvalitet (WMA Declaration of Helsinki, 2013). Detta är varför en diskussion kring risker och fördelar med olika beslut har varit återkommande under undersökningen och redogörs för i
5
RESULTAT
Nedan kommer resultatet från intervjuerna att beskrivas med utgångspunkt från undersökningens syfte och frågeställningar.
5.1 Intervjupersonernas tidigare enkäterfarenhet
Intervjupersonerna var mellan 18-25 år, hade någon form av hbtq-identitet och besvarat enkäter tidigare där könade enkätfrågor varit vanligt förekommande. Vilket de hade gjort sedan tidigt på grundskolan, under gymnasiet och de som studerat högskolenivå hade fått besvara dessa frågor där också.
Några personer nämner att de upplever enkäter som jobbiga att besvara på grund av att de varit heteronormativa och tvåkönsnormativa, de beskriver hur de har hanterat en sådan situation.
”Jag har ju gjort det flera gånger och då har jag ju varit extremt obekväm. (...) Det är väl typ stirra i pappret i hundra år, svettas lite, kolla så ingen ser vad jag kryssar i, känna mig obekväm och sen haft den här känslan efteråt bara att det varit jobbigt.” IP6
5.2 Heteronormens synlighet i Liv & hälsa ung
Alla intervjupersoner upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås som snäv och begränsande i den mening att på frågan om respondenten har ett förhållande kan den endast svara; har inte förhållande, ja pojkvän eller ja flickvän. En person beskriver sin upplevelse av frågan som följande:
”(...) Asså vilken exkluderande fråga! (...) bara flickvän pojkvän asså det finns ju fler identiteter. Det finns där man är med flera. Det finns andra typer av förhållandetyper tänker jag (…) bara det att man kan välja mellan flickvän pojkvän. Det kunde väl räcka med partner i princip eller nånting sånt.” IP4
Vid enkätfrågan kring hur de som är i ett förhållande upplever sitt förhållande kan
respondenten välja mellan fyra olika nivåer från kärleksfullt/tryggt till otryggt/hotfullt. Flera av intervjupersonerna upplever alternativen som begränsande, som att de och deras
förhållanden som kan se olika ut med olika partners inte passar in i någon av dessa svarsalternativen.
” (...) det är ganska snäva alternativ på hur det är mellan en själv och sin partner, jag hade nog satt en massa rader så man får skriva själv. (...) Ganska svårt å placera sig i nån av dom. Där står det ju partner som är bra. Man kan i och för sig lägga till partners om man har flera.” IP1
Frågan om respondenten hade haft samlag upplevdes delvis som förvirrande, då vilken definition som används inte framkommer. Flera tänker samlag som ett heteronormativt
begrepp som de inte använder eller skulle använda. De upplever att de behöver fundera vad landstinget har för innebörd i begreppet för att kunna besvara frågan på sådant sätt som ger ett korrekt svar.
”(...) Samlag då tänker jag väl egentligen direkt på cispersoner som har omslutande penetrationssex. (...) jag tycker samlag är lite luddigt jag tycker typ sexuell aktivitet eller nånting annat som är bättre borde de skriva istället. Jag tänker att det är många som uppfattar att samlag bara är kuken i fittan. Men jag tycker det kan vara väldigt många olika genomföranden.” IP6
Generellt tycker intervjupersonerna att samlag kan vara mer än heteronormativt
reproduktivt samlag. Samtidigt som de upplever att om de skulle svara för vad de själva anser att samlag är kan detta ge ett felaktigt svar i nästkommande fråga, då den berör om
preventivmedel användes vid senaste samlag.
”Det är inte alltid som det behövs preventivmedel, lesbiskt sex till exempel. (..) Då kan man säga att nej inget användes men då kan det tolkas mer som att nej vi sket i det eller vi orkade inte. Nej det tycker jag är lite normativt sådär.” IP6
5.3 Tvåkönsnormens synlighet i Liv & hälsa ung
Kring begreppet motsatt kön lyfts specifikt två aspekter; första är att det kan vara otydligt vad personen ska svara om denne är transperson:
”(...) det känns ju liksom som att hur f.n ska man tänka? Alltså antingen så ska man ju svara hur man själv tycker och då kan det bli problem med att svara och tänka på hur samhället tycker och då vilket som är motsatt kön. För då blir det ju vilket blir det? För säger jag personligen så blir det kvinnor. Men är det nån utifrån samhället så är det kanske killar för det är ju fortfarande jättevanligt för mig.” IP3
Den andra aspekten som lyfts är att det finns fler kön än två och att frågan kring motsatt kön är tvåkönsnormativ. Detta anser de kan ge felaktiga svar för de respondenter som inte inkluderas i det binära könssamhället. Någon intervjuperson upplevde att det förutsätts att respondenten inte ska vara bekväm med motsatt kön. Frågorna kring föräldrar och där begreppen mamma och pappa utskrivs upplevs som begränsande utifrån normer om familjekonstruktioner och familjebildning. Frågan kring vilka personer som respondenten bor tillsammans med anser många intervjupersoner vara bra, då det ger möjlighet att välja de alternativ som är passande för den egna situationen. De berättar dock även följande:
”Där tänker jag väl direkt att det inte är mamma och mamma eller pappa och pappa. För om man har två mammor så tycker jag det inte räknas som bonusmamma eller
styvmamma, då är det liksom två. Så där borde dom sätta in två till alternativ iallafall.” IP6
De beskriver även att kring frågorna angående pappans respektive mammans sysselsättning kan skapa förvirring.
”(...) för man kan ju också definiera sina föräldrar som olika. Asså man kan ju ha en biologisk pappa men inte anse att det är ens pappa. Man kanske är uppfostrad av en pappa som man anser är mer pappa än nån annan man.” IP6
När mamma respektive pappa är utskrivet kan detta göra att respondenter som har föräldrar som definieras annorlunda, inte får utrymme i enkäten då ungdomen inte har möjlighet att besvara frågorna utifrån sin familjesituation. En annan fråga som intervjupersonerna upplever som tvåkönsnormativ är den om respondentens kön, där de benämner ickebinäras situation.
”Men där tycker jag att där kan det bli problematiskt för transpersoner för det finns ju genderqueer och genderfluid (…). Då kanske det liksom inte nån av dom där och då okej men då kan man ju liksom då kan man ju må jättedåligt över det (…). (…) för min del så skulle jag bli jättefundersam för vilken jag skulle fylla i. (...) vilken är det jag ska fylla i? jag känner mig ju som kille men ingen ser mig som kille. (…) så då ska jag fylla i kvinna då för det är det alla säger?” IP3
Flera av intervjupersonerna tycker det är bra att landstinget frågar om hbtq-identitet, men att frågan eventuellt är på felplacerad då de anser den mer vara en identitetsfråga som inte borde tillhöra rubriken kärlek, sex och samlevnad. En person efterfrågar svarsalternativet cisperson.
”Samtidigt blandar dom ihop identitet och sexualitet. Eftersom de lägger in transpersoner under sexualiteter. (...) dom har iallafall tänkt att man kan vara hbtq-person också
nånstans har dom ju tänkt det eftersom dom har lagt till identiteter. Men den är fortfarande väldigt snäv och många svarsalternativ är väldigt riktade.” IP4
5.4 Generella upplevelser av Liv & hälsa ung
Frågorna som bland annat handlade om kroppens utveckling hade blandade reaktioner, då några intervjupersoner upplevde dessa frågor som bra. Då det ger respondenten möjlighet att fundera på allvar över hur dennes upplevelse är av kroppen. Andra personer upplevde att de hade varit triggande för dem om de skulle ha besvarat enkäten. Triggande i den mening att personens könsdysfori (Bilaga A) upplevdes starkare, och riskerade därmed att må sämre och få svårigheter att fortsätta med resterande av enkäten på grund av koncentrationssvårigheter. Samtliga upplevdes dessa frågor vara kopplade till puberteten, att det är vanligt att tankar kring trans kan uppkomma då.
”(...) jag tycker ju inte om min kropp på grund av att den är så feminin. Jag tycker inte om min kropp som den är just nu because I got the boobs and all the … och alla dom där sakerna. (…) Då kommer det påståendet få en nolla för hela kroppen är ju helt fel. Men i övrigt så är det liksom om en inte tänker på de feminina aspekterna på kroppen så tycker jag väldigt mycket om den jag är för tillfället (…).” IP3
Majoriteten av intervjupersonerna upplever att de inte skulle ha möjlighet att besvara enkäten, eftersom svaren ska kunna representera dem. Eftersom flera av frågorna och svarsalternativen upplevs som slutna, begränsande och normativ, på grund av frågor och
svarsalternativ som är könade, exempelvis mamma, pappa, pojkvän och flickvän. Det som upplevs som begränsande gällande flickvän och pojkvän är att de upplever att det inte finns möjlighet att ha flera partners samt att de måste köna den som de har ett förhållande med. Även begreppet samlag upplevs begränsande då de upplever att de blir osäkra på vad Landstinget Västmanland använder för definition och de är även osäkra på nästkommande fråga angående preventivmedel. Detta bidrar till att de blir osäkra på om de svarar i enlighet med den definitionen som Landstinget Västmanland använder, om de har eller inte har haft det samlag som efterfrågas. De beskriver känslorna de får från frågorna och svarsalternativen som olustig, orätt och fel.
”(…) jag tycker den definitivt är för begränsande. Dels på grund av min egen identitet och min tillvaro, hur det va med relationer och familj och så. (…) det känns väl som man inte kan fylla i det rätt. Då kan jag lika gärna skippa det då (...) man hamnar lite (…) utanför den önskade informationen. (…) man är inte önskvärd där.” IP5
Det som upplevs bra med enkäten är att transpersoner har nämnts, även om de upplever att den frågan om eventuell hbtq-identitet skulle ha varit tillsammans med bakgrundsfrågorna och inte under rubriken kärlek, sex och samlevnad. De berättar att det var bra att ordet partner användes ett flertal gånger samt att det angående respondentens boendesituation fanns möjlighet till andra svar än bara mamma och pappa.
De berättar att de skulle behöva fler svarsalternativ eller att de fick skriva svaren själva, alternativ att alla frågor och svarsalternativ ska vara könsneutrala då det skulle öka möjligheterna till representativa svar. Några nämner även att de kan uttyda att de som utformar enkäten inte har haft en dialog med målgruppen då vissa frågor och svarsalternativ upplevdes som väldigt heteronormativa.
”(...)Först och främst bortse från tvåkönsnormen och att vi inte är där längre. Vi har gått vidare och öppna upp för det (…).” IP5
Framförallt vill de att enkäten ska bli mer inkluderande, att den inte behöver vara hetero-, tvåköns- och tvåsamhetsnormativ då detta bidrar till vad ungdomarna tänker och tycker om sig själva och om varandra.
5.5 Förtroende för Landstinget Västmanland
Alla intervjupersoner upplever att enkäten ger ungdomarna en projicerad bild av hur de ska vara, för att de ska kunna besvara enkäten. För om de inte kan besvara enkäten, faller de inte inom normerna. De upplever även att enkäten ger respondenten en aning om vad
Landstinget Västmanland utbildar sig inom.
”(…) stor brist på kunskap definitivt. Hamnat lite efter i tiden. (…) Jag tycker ändå att en stor myndighet som landstinget borde ha tagit till sig kompetensen och kunna öppna upp den här typen av enkäten för jag antar att de vill samla in information om hur det ligger till och då vill man väl ändå ha information som stämmer. Och då kan man ju inte ha en så begränsande enkät. Det blir inte verklighetsbaserat. Det känns ju inte speciellt tryggt.” IP5
Flera av intervjupersonerna har ett lågt förtroende för Landstinget Västmanland på grund av tidigare erfarenheter, men alla nämner att denna enkät är en av orsakerna till sitt låga
förtroende. En person berättar om sin rädsla som följande:
”(...) men kan dom relatera till icke heteropersoner och deras liv om jag tar med mig en partner som inte är en cisperson, hur kommer det gå? Vågar jag göra det? Kommer personen behandlas på fel sätt? Det finns ju så himla stora risker med det.” IP5
Flera andra intervjupersoners upplevelse och förtroende kan sammanfattas i följande citat. ”(…) det vill jag nog påstå att det liksom lite ingår i den i alla dom saker som gör att en har liksom lite svårt att lita på vården liksom. Men man förväntar sig inte så mycket liksom och sånna här saker tror jag är en del i att man får det intrycker (…). Det låter ju väldigt hemskt när man säger det så. (…) men man vet liksom att dom inte riktigt kommer förstå vem du är liksom och varför du gör som du gör och varför du mår som du mår.” IP2
6
DISKUSSION
6.1 Metoddiskussion
6.1.1 Metodval
Kvalitativ metod valdes med anledning av att det möjliggör en djupare förståelse för det fenomen eller beteende som studeras, vilket styrks av det som Bryman (2011) skriver om kvalitativ metod. Då syftet är att undersöka hur personer upplever en särskild undersökning ansågs intervjuer vara en lämplig datainsamlingsmetod. Alternativet kvantitativ metod valdes bort med anledning av att syftet var att undersöka upplevelser. Datainsamlingen kunde ha skett via fokusgrupper, som Bryman (2011) beskriver som att forskaren samlar personer som ska delta i en grupp för att leda samtalet mellan dessa individer. En nackdel med fokusgrupper är att deltagarna kan uppleva en begränsning i att inte ha möjlighet till talfrihet.
6.1.2 Urval
När deltagarna väljs utifrån att de ska kunna besvara syftet, beskriver Bryman (2011) det som ett målstyrt urval. I denna studie blev flera av deltagarna tillfrågade att delta med stöd av författarens tidigare kunskap om att de tillhörde urvalet. Då urvalet personer som inte tillhör heteronormen inkluderar många individer kunde reaktionen ha varit att många personer visade intresse för att delta. Istället visade få personer intresse av att delta när missivbrevet lades ut på Facebook, vilket var anledningen till att personer tillfrågades personligen. Att få
personer visade intresse kan kopplas till att i missivbrevet var skrivet vad resultatet ska användas till, vilket kan vara till Landstinget Västmanlands nackdel och att många hbtq-personer har ett lågt förtroende för landstingen. Det i kombination till den vanligt
förekommande psykiska ohälsan som hbtq-personer är drabbade av, kan bidra till en viss rädsla av att delta i någonting som personerna inte har kunskap kring de frågor som de ska besvara.
Då studien baseras på upplevelser från sex personer kan den inte vara representativ för hur samtliga unga hbtq-personer skulle uppleva undersökningen Liv & hälsa ung Västerås. Dessa personer ger dock en bra inblick i hur unga hbtq-personer skulle uppleva den. Detta fenomen kan kopplas till det som Bryman (2011) beskriver som mättnad, som är när personernas olika berättelser liknar varandras. Detta saknas till viss del i denna studie även om flera av
intervjupersonernas upplevelser liknar varandras. Sex intervjuer är inte tillräckligt för att uppnå en mättnad och förstå den komplexa kontexten som unga hbtq-personer upplever. Sedan är det endast en av intervjuperson som var 18 år och resterande var mellan 22-25 år, vilket betyder att flera av deltagarna har en annan typ av personlig mognad och utveckling än vad personer i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet har. Detta kan ha bidragit till andra upplevelser än vad personer som besvarar den faktiska
enkätundersökningen upplever.
6.1.3 Datainsamling
Samtliga intervjuer var bland författarens första, vilket kan ha avspeglats i eventuell avsaknad av uppföljning av de svar som deltagarna gav på frågorna vid intervjutillfällena. Bryman (2011) menar att ofta kan det bli bättre intervjuer när intervjuaren är van då det ökar förekomsten av följdfrågor och kunskapen om hur frågor kan ställas för att öka talfriheten, vilket även är syftet med semistrukturerade intervjuer. Författaren upptäckte vid analysen att fler följdfrågor hade kunnat ställas och viss förtydligande hade eventuellt behövts för att få mer fyllnad i datamaterialet.
Författarens kunskap kring unga hbtq-personer kan tolkas som en fördel då denne kan ha haft möjlighet att i förtroende med deltagarna få mer information om deras upplevelser. Detta kan ha bidragit till att deltagarna har känt mer talfrihet, då de har talat med en person som de känner sedan tidigare och känsla av att författaren kommer ge dem att bra
bemötande gällande deras erfarenheter som hbtq-personer. Bryman (2011) skriver om vikten av samspelet mellan intervjuperson och intervjuare. Den tidigare kunskapen kan ha varit negativ i den bemärkelsen att vid intervjutillfället kan författaren ha förstärkt särskilda delar vid summering av det som deltagaren berättade, trots att deltagaren bekräftade
summeringen av dennes svar.
Intervjuer bör ske i en miljö och tid som gör att intervjupersonen känner trygghet att tala fritt och där den känner sig avslappnad (Bryman, 2011), vilket är varför intervjupersonerna fick välja var och när intervjun skulle ske. Samtliga platser hade möjlighet att sitta avskilt i egna rum, vilket utnyttjades. Den intervjun som skedde på intervjupersonens arbetsplats kan ha haft nackdelen att personen upplevde stress av att behöva återvända till arbetet, vilket kan ha effekt i att den inte svarade på frågorna så som den skulle ha gjort vid ett annat tillfälle.
6.1.4 Analys
Transkriberingen gjordes när samtliga intervjuer var genomförda och de antecknades ordagrannt, inklusive pauser och skratt. För att öka trovärdigheten ytterligare antecknades känslan under intervjuerna för att ha möjlighet att inkludera och förstå intervjupersonernas upplevelser mer ingående (Elo & Kyngäs, 2008). Vissa fel i transkriberingen kan finnas på grund av att författaren kan ha hört fel och tolkat annorlunda än vad som var syftet. Vidare genomfördes en manifest innehållsanalys vilket Graneheim och Lundgren (2004) menar att då ska det som är skrivet analyseras. Även vid text kan tolkningar av texten ske och dessa kan vara felaktiga. Tolkningar är subjektiva och då analysen genomfördes ensam har inte
möjlighet funnits att be en annan person genomföra en manifest innehållsanalys på samma material för att uppdaga eventuella misstolkningar. Till skillnad från latent innehållsanalys som ofta genomförs när forskaren är mer erfaren då analysen sker på det outtalade
(Graneheim & Lundgren, 2004). Handledaren har varit tillgänglig och har varit ett stöd i analysen genom att bland annat läsa hur analysen har genomförts samt dess koder och kategorier. Bryman (2011) skriver att en möjlighet att stärka trovärdigheten är att låta
intervjupersonerna konfirmera de tolkningar som har genomförts, men på grund av tidsbrist kunde detta inte göras.
Författarens förförståelse för ämnesområdet kan vid analysen ha varit både till fördel och nackdel. Nackdel i den mening att författaren inte är totalt objektiv vid analysen, men till fördel då förförståelsen bidrar till att ha kunnat analysera vilka frågor i undersökningen Liv & hälsa ung Västerås som kan vara problematiska för urvalet. Det kan även ha varit fördelaktigt att kunna bidra med ett mer ingående perspektiv då författaren inte var ny för ämnet och inte hade behov av att läsa fakta om ämnet. Som Grundheim och Lundgren (2004) skriver är forskarna nästan aldrig totalt objektiva, då de vanligtvis har intresse av det som de ska studera.
6.1.5 Kvalitetskriterier
De olika kvalitetskriterierna har beaktats genomgående under den pågående studien.
Kriterierna trovärdighet och pålitlighet har beaktats via beskrivningar om genomförandet av studien, val och prioriteringar som har gjorts. Exempelvis har den manifesta
innehållsanalysen redogjorts utförligt via en tabell. Bryman (2011) anser att en studies alla delar ska vara grundligt beskrivna för att kvaliteten på en studie ska vara acceptabel, samtidigt som användandet av innehållsanalys anses positivt för kvaliteten. Eftersom den inkluderar att arbeta strukturerat och redogöra för samtliga steg av studien vilket ökar möjligheten att överföra resultatet på liknande samhällsgrupper.
Det sista kriteriet, möjlighet att styrka och konfirmera, har möjliggjorts då författaren tydligt har redogjort för sin förförståelse och inverkan på hur studien kan ha påverkats, både
negativt och positivt, genom sitt engagemang inom svenska hbtq-ungdomsorganisationer. Dock är författaren medveten om att beskrivningar om studiens genomförande kan utvecklas mer och förtydligas, samtidigt som intervjuerna hade kunnat haft ett bättre genomförande då författaren är ny i situationen att intervjua en annan person. Intervjuguiden var dock till stort stöd då det möjliggjorde att alla intervjupersoner fick besvara samma frågor i samma följd,
förutom vid de tillfällena då intervjupersonen hade besvarat frågan vid ett tidigare svar. En intervjuguide kan även stödja intervjuaren i att vara objektiv då frågorna ställs neutralt, menar Graneheim och Lundgren (2004), vilket kan höja kvaliteten på grund av författarens eventuella subjektivitet.
6.1.6 Forskningsetiska överväganden
De fyra forskningsetiska principerna har följts under undersökningen, men inga etiska hinder eller problem har uppkommit. Informationskravet följdes i och med beslutet att det först publicerades ett missivbrev på Facebook. Till de personerna som tillfrågades
personligen bifogades missivbrevet som samtliga läste och kunde fråga följdfrågor.
Missivbrevet innehöll information utifrån de etiska principerna. Information gavs även om hur all data och inspelning skulle förvaras; inspelningarna och datamaterialet kommer raderas när denna uppsats är godkänd. Resterande datamaterial förvaras på en
onlinebaserad arkivtjänst som har onlinebaserade dokument som kräver användarnamn och lösenord för tillgång. Samtliga deltagare var införstådda med att resultatet kan användas för att bland annat Landstinget Västmanland vill utveckla sin enkätundersökning Liv & hälsa ung Västerås.
Allt datamaterial har anonymiserats och i uppsatsen har inte fakta som kan koppla ihop personer till faktan redogjorts för, förutom i ett citat där det framkommer att en person har en transidentitet. Detta kan kopplas till konfidentialitetskravet och har inte redogjorts för i syfte för att försvåra identifiering av deltagarna. Istället har deltagarna blivit tillskrivna namnen IP1-IP6.
6.2 Resultatdiskussion
6.2.1 Intervjupersonernas tidigare enkäterfarenhet
Många av intervjupersonerna har besvarat frågor som kan relateras till kön. Detta upplevde de som jobbigt då de var osäkra på hur de skulle besvara dessa frågor. Eftersom de inte hade kunskap om vad de ansvariga för enkäten ville ha för svar och hade för definitioner på dessa frågor. Intervjupersonerna upplevde även att det var jobbigt när det inte fanns
svarsalternativ som var representativa för deras situation, identitet och uttryck. Goins och Pye (2013) menar att behöva fylla i ett svar som inte representerar sig själv kan utlösa ångest, känslomässigt smärtfullt och politiskt problematiskt. De menar även att hbtq-personer får uppleva negativa konsekvenser av att besvara enkäter som är normativa. Det kan kopplas till den ohälsa som många unga hbtq-personer upplever enligt Folkhälsomyndigheten (2015) och Ungdomsstyrelsen (2010). Det kan tänkas att de enkäter som har besvarats tidigare och inte har upplevt som påfrestande, på grund av att dessa kan vara mer progressiva i sin tillgänglighet. Dessa enkäter kan då få ett bättre faktaunderlag som möjliggör att kunskapen om unga hbtq-personers villkor och förutsättningar ökar, som även då kan bidra till att
utsattheten minskar och kan främja individernas hälsa då deras upplevelser synliggörs och främjas (Prop. 2007/08:110).
6.2.2 Heteronormens synlighet i Liv & hälsa ung
Snäva och begränsande svarsalternativ och frågor var något som intervjupersonerna lyfte flertalet gånger under intervjuerna. Det som upplevdes som begränsande var att de behövde kategoriseras utifrån hur deras förhållande var, samt att ett förhållande kan vara olika beroende på situation. De lyfte även att ett förhållande för respondenten kanske inte är vad ett förhållande är för de ansvariga för enkätundersökningen, vilket då kan ge kopplas till det som Goins och Pye (2013) skriver om negativa konsekvenser för de unga hbtq-personernas välbefinnande. Intervjupersonerna berättade att relationer kan vara olika beroende på vem det är med, exempelvis kan en relation vara en romantisk relation, medan en annan relation är endast för sex och en tredje endast är för att äta tillsammans och dela på matkostnader. Samtliga av dessa kan benämnas som en relation. Mitchell, Bartholomew och Cobb (2014) menar att samtliga är lika tillfredställande i alla delar och inte är beroende av varandra för att fungera. Å andra sidan kan landstinget syfta till att respondenten får svara i enlighet med vad denne har för definition på begreppet förhållande, men det upplevs isåfall som otydligt. En relation kan vara otrygg och hotfull samtidigt som en annan relation är kärleksfull och trygg, vilket då är motsatserna till varandra och därmed påverkar individens hälsa om den vill att landstinget ska få mer positiva fakta eller om den inte vågar benämna den hotfulla
relationen. Denna situation kommer då inte att framkomma till landstinget som kan tydliggöra mönster och strukturer, därmed kommer dessa personer fortsätta att leva i en våldsam relation som regeringens proposition 2007/08:110 menar är allvarligt och att denna förekomst måste minska.
Ovanstående kan kopplas till den problematik som intervjupersonerna nämner kring
mamma och pappa, vilket då åsyftar att det finns en av varje. Dessa frågor blir problematiska för de ungdomar som har två pappor eller tre mammor och två pappor. Intervjupersonerna upplevde det som positivt att ha möjlighet att själva fylla i sin familjekonstruktion, liknande svarsalternativen som finns till frågan kring boendesituationen. Detta kan tänkas ta plats i enkäten, särskilt då de ansvariga vill förkorta den, men då får alternativ övervägas för att enkäten ska vara tillgänglig för andra familjekonstruktioner än kärnfamiljen. Att öka tillgängligheten i en undersökning kan ge effekter i att ungdomen kan uppleva att den inte behöva anpassa sig efter samhällets normer och därmed minska utsattheten, som
Ungdomsstyrelsen (2010) menar är mer vanligt hos unga hbtq-personer.
Intervjupersonerna upplever att begreppet samlag kan vara olika genomföranden, och anser det otydligt kring definition av begreppet i enkätundersökningen. Giannotta, Ciairano, Spruijt och Spruijt-Metz (2009) bekräftar detta då ungdomar ofta har en annan betydelse i den engelska motsvarigheten till begreppet samlag än vad vuxna har. Ungdomar inbegriper mer än kärlek och har ett vidare synsätt som ofta inte är normen för samlagets
händelseförlopp. Detta kan ha haft betydelse i det intervjupersonerna berättade om att preventivmedel inte behövs användas vid all typ av samlag, såsom lesbiskt sex. Därför kan förtydliganden med fördel användas för att förklara definitionen Landstinget Västmanland har för dessa begrepp, antingen i direkt anslutning till frågan eller som ett försättsblad med
begreppsdefinitioner. För som regeringen skriver i proposition 2007/08:110 ska inte ungdomar begränsas i sin sexualitet då det kan ge negativa effekter för den psykiska hälsan. Därför kan det även motiveras att Landstinget Västmanland tydliggör att det finns fler typer av samlag än det heteronormativa samlaget för att ungdomarna kan få kunskap om de möjligheter som de kan uttrycka sin sexualitet genom.
6.2.3 Tvåkönsnormens synlighet i Liv & hälsa ung
Frågeställningen om respondenten är antingen kille eller tjej upplevs som begränsande då det finns personer som har en ickebinär könsidentitet. Även personer som har en
könsidentitet som inte överensstämmer med det juridiska könet, men ändock har ett alternativ som representerar dem, anser denna fråga som begränsande. De ickebinära kan uppleva att det inte finns ett svarsalternativ som representerar deras könsidentitet, medan de binära personerna upplever en förvirring kring om de ansvariga åsyftar deras könsidentitet eller juridiska kön. Eftersom de fortfarande har erfarenhet av att socialiseras och uppfattas som ett kön men inte identifierar sig med detta. Goins och Pye (2014) föreslår att frågan om kön kan delas i två; en fråga som är juridiskt kön och den andra om könsidentitet för att öka möjligheten att ha svarsalternativ som får respondenten att må bra. E. Summanen (personlig kommunikation, 14 april 2016) föreslår att könsfrågan specificeras till om den åsyftar
juridiskt kön eller könsidentitet för att sedan följas upp med en fråga om respondenten har erfarenhet av att vara transperson. Förslag ges även på hur frågan om kön vara utformad: tjej/kille/annat, tjej/kille/könsuppdelningen passar inte respektive
tjej/kille/annat/osäker/vill ej svara. Dessa alternativ skulle ge ökad insikt i hälsan hos bland annat transpersoner som är en samhällsgrupp som ofta osynliggörs i
folkhälsoundersökningar. Westbrook och Saperstein (2015) menar att uppdelningen man och kvinna är ett typiskt exempel på att många förknippar juridiskt kön och biologiskt kön med könsidentitet. Att inte överväga och genomföra reformer vid frågor som är könade, kan bidra till att ansvariga reproducerar hetero- och tvåkönsnormerna statistiskt, som gör att många viktiga dimensioner av skillnader och likheter förblir dolda. Som vidare kan relateras till att möjligheterna till en god hälsa på lika villkor inte kan uppfyllas (SFS 1982:763) då unga hbtq-personers behov inte framkommer till beslutsfattarna.
Det berättas om förvirring inför vad som ska vara motsatt kön och vem som avgör det, som även kan kopplas till möjligheten att besvara frågor i enlighet med personens identitet (Goins & Pye, 2014). Kopplingar kan även göras till diskussionen om könsfrågan. Cruz (2013) skriver att det finns en anledning att dela upp könsfrågor på detta sätt då det möjliggör att hitta skillnader inom gruppen transpersoner, exempelvis finns det skillnader mellan grupperna 'man-till-kvinna' och 'man-till-ickebinär' gällande erfarenheter, behov och mående. Detta kan också kopplas till att då kan gruppens olika behov synliggöras och insatser kan riktas till de behövande individerna för att öka effektiviteten och öka möjligheten till lika villkor (SFS 1982:763).
Intervjupersonerna ger som förslag att använda orden myndighetsperson istället för mamma respektive pappa. Eftersom flera transpersoner inte använder de begreppen och att det möjliggör att fler personer än de biologiska föräldrarna är de som har det samhälleliga ansvaret för respondenten. Könsneutrala begrepp som kan användas istället för
myndighetsperson kan vara målsman eller vårdnadshavare. En intervjuperson anser det vara viktigt att ett barn med två mammor inte ska behöva fylla i att den har en mamma och en bonusmamma/styvmamma/plastmamma då barnet många gånger använder begreppen mamma eller egna familjevalda begrepp, exempelvis är mappa ett begrepp som flera ickebinära föräldrar använder. Att barnet skulle behöva använda normativa svarsalternativ för att beskriva sin familjekonstruktion, kan göra det tydligt för barnet att dennes familj inte följer normerna för familjebildning och kan bidra till psykisk ohälsa, utifrån det Goins och Pye (2014) skriver. Detta kan även bidra till att ungdomen blir mer utsatt, vilket är vanligt bland unga hbtq-personer. Då individen sedan tidigare kan känna otrygghet i bland annat skolan att inte ha en normativ familj, oavsett om det är som regnbågsfamilj eller som att den inte lever med sina föräldrar (Ungdomsstyrelsen, 2010).
Intervjupersonerna anser det som positivt att enkätundersökningen frågar om eventuell hbtq-identitet, då det kan bidra till att ungdomarna funderar hur de identifierar sig. De uppger även att det kan vara negativt att fråga om sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck i en gemensam fråga. De anser att det är viktigt att den frågan är tillsammans med övriga identitetsfrågor eftersom flera har en stark hbtq-identitet som de gärna inte vill ska inkluderas i frågor kring kärlek, sex och samlevnad vilket var rubriken för denna fråga. Därför kan det tänkas att en hbtq-identitet är något som är starkt förankrat i individerna då de behöver vara psykiskt starka för att motstå samhällets maktstrukturer gentemot personer som inte följer normerna. Folkhälsomyndigheten (2015) menar även att många
transpersoner har någon form av så kallad mur gentemot samhället, för att distansera sig ifrån det förtryck som många upplever. Det är vanligt att hbtq förknippas med kärlek, sex och samlevnad vilket kan vara en anledning till placeringen av frågorna vid den rubriken men hbtq är mer än kärlek, det är också identitet och uttryck.
Känslan av att vara begränsad i att kunna uttrycka sig som personen vill kan vara ett sätt att drabbas av ohälsa, enligt equilibrumteorin (Nordenfelt, 2004). Detta då målet att få uttrycka hela sin identitet minskas och de upplever att deras identitet eller uttryck inte följer
normerna, men att här är en organisation med makt som gör detta förtryck. Därmed har även organisationen stor möjlighet att påverka individens hälsa till det bättre då organisationen kan ha resurser att mobilisera och stor inverkan på många människors leverne,
normmedvetenhet, hälsa och förutsättningar.
6.2.4 Generella upplevelser av Liv & hälsa ung
Att ha frågor som kan förknippas med kroppsutveckling upplevs både bra och som jobbigt. Då intervjupersonerna och därmed respondenterna kan uppleva könsdysfori som kan öka ångestproblematiken förknippad med att inte kunna besvara frågorna utifrån sig själva, men även positivt för då får personerna fundera över sina känslor. Detta kan bidra till att
personen kan upptäcka sin könsdysfori och kan söka behandling som Folkhälsomyndigheten (2015) menar verkar hälsofrämjande för individen då den får möjlighet till hjälp med en stor riskfaktor för självmord och generell ohälsa.
Den totala upplevelsen av enkätundersökningen är att landstinget har försökt vara
