• No results found

Smärtan i relation till aktiviteter i vardagen hos personer med RA : en scoping review

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Smärtan i relation till aktiviteter i vardagen hos personer med RA : en scoping review"

Copied!
36
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Smärtan i relation till

aktiviteter i vardagen

hos personer med RA,

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi FÖRFATTARE: Laura Fogh Henriksen

HANDLEDARE:Inger Ahlstrand

JÖNKÖPING 2019, juni

(2)

Sammanfattning

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardagsaktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området.

Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags-aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsvardags-aktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö-rande av aktiviteter trots smärta.

Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner.

Nyckelord: aktivitetsutförande, aktivitetsvärde, aktivitetsbalans, smärthantering, hanterings-strategier

(3)

Summary

Title: Pain in relation to everyday activities in persons with RA, a scoping review

Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA.

Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject.

Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activities affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain.

Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi-ties as a distraction to and/or despite pain. These activiactivi-ties had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Keywords: activity performance, activity value, activity balance, pain management, coping-strategies

(4)

Innehåll

Sammanfattning ... 2

Summary ... 3

Inledning ... 1

Bakgrund... 2

Aktiviteter ... 2 Reumatoid artrit ... 4 Smärta ... 5

Smärtans påverkan på aktiviteter ... 5

Syfte... 7

Material och metod ... 8

Metod ... 8 Urval ... 8 Datainsamling ... 9 Databearbetning ... 10 Etiska överväganden ... 11

Resultat ... 12

Demografi för artiklarna ... 12

Smärta påverkar vardagsaktiviteter ... 13

Vardagsaktiviteter påverkar smärta... 15

Diskussion ... 17

Metoddiskussion ... 17

Resultatdiskussion ... 18

Betydelse for arbetsterapi ... 22

Förslag på vidare forskning ... 22

Slutsatser ... 23

Referenser ... 24

Bilagor... 28

(5)

1

Inledning

RA (reumatoid artrit), eller ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk sjukdom som le-der till symptom, häribland smärta (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). Patienter be-skriver smärta som den största problematiken vid RA (Shlotzhauer, 2014; Taylor et al., 2010). Senaste årtionden har behandlingsmetoder för RA utvecklats signifikant (Dam et al., 2015; Hei-mans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013), dock kan personer med RA fortfarande uppleva komplikationer som smärta (McInnes, Combe & Burmester, 2013; Sverker et al. 2015). Persson, Andersson och Eklund (2011) har gjort en studie som visar att smärta påverkar aktiviteter, då smärtan bland annat kan leda till en långsammare takt och prioritering av aktiviteter i vardagen.

Syftet med denna studie var att göra en översikt över artiklar där relationen mellan smärta och aktiviteter beskrivs hos vuxna personer med RA. Studien kommer att ta upp hur smärta påverkar aktiviteter, hur aktiviteter påverkar smärta samt vilka strategier som används av personerna för att hantera aktiviteter trots smärta. Detta kommer att ske genom en genomgång av aktuella ar-tiklar inom området. Värdet av denna scoping review blir att fungera som en sammanställning av aktuella artiklar och deras innehåll gällande syftet och frågeställningarna i detta arbete. Nyttan av studien på individnivå kommer förhoppningsvis att vara att kunna informera personer med RA och närstående om relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter. Studien kommer att kunna användas för att informera om vad dessa personer behöver vara uppmärksamma på samt olika strategier, som kan användas av personer med RA för att underlätta vardagen. Då RA påverkar arbetsförmågan (Kim, Kaneko & Takeuchi, 2017; Vilsteren et al., 2015) är studien relevant på samhällsnivå, för att kunna förbättra förutsättningarna för arbete hos personer vid RA. Detta ska studien förhoppningsvis bidra med genom att informera om relationen mellan smärta och aktivitet samt strategier som kan användas för att underlätta vardagen. På profess-ionsnivå kan studien gynna arbetsterapeuter i arbetet med personer med RA genom att fylla ett kunskapsglapp och ge kunskap om strategier som kan användas. Det kommer att vara arbets-terapeutens uppgift att individanpassa, lära ut och integrera dessa strategier i personernas var-dag.

(6)

2

Bakgrund

Aktiviteter

Definitionen av aktivitet

Enligt den aktivitetsbaserade begreppsmodellen, ValMO (= The Value and Meaning in Occupation), formas människans liv genom ett komplext samspel mellan valda valfria och/eller obligatoriska aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Aktivitet beskrivs ofta inom arbetsterapi med hjälp av en dynamisk systemteori, denna systemteori innefattar aspekterna människa, omgivning samt utförande av aktiviteter. Den dynamiska systemteorin innebär att individens görande styrs av dennas unika förutsättningar, preferenser, erfarenheter samt beteende. Omgivningen där individen befinner sig erbjuder alltid nya möjligheter, krav, begränsningar och utmaningar. Detta ständiga samspel mellan människa och omgivning gör att varje gång någonting utförs ger det individen en upplevelse och erfarenhet samtidigt som omgivningen reagerar tillbaka på utförandet. Beroende på upplevelsen och reaktionerna vid tidigare aktiviteter präglas individens nästa val av aktivitet och utförande av denna aktivitet (Erlandsson & Persson, 2014).

ValMO beskriver att det finns uppgifter. Uppgifter är sådana som finns och kan utföras i den omgivning där individen befinner sig. Dessa kan variera i mängd och karaktär beroende på omgivningen och de kan vara stimulerande såväl som krävande för individen. Det som sedan i ValMO beskrivs som aktiviteter är de uppgifter som individen väljer att utföra. Det är när en uppgift väljs av individen som den blir en personlig aktivitet gällande motiv, utförande och upplevelse. Det är då som den dynamiska systemteorin kring människan, omgivningen och utförande av aktivitet menar att en uppgift blir en aktivitet (Erlandsson & Persson, 2014). Ett exempel från ValMO på uppgifter och aktiviteter kan vara att en individ kommer till en bensinstation. Det finns många olika aktiviteter i denna omgivning, en av de första som det tänks på är kanske att tanka bilen. En annan uppgift kan också vara att fylla luft i däcken på bilen eller pumpa sin cykel. Om det finns en butik kan man också välja att köpa godis, kaffe eller en tidning. Det är även möjligt att köpa mat på många bensinstationer. Det finns andra uppgifter som att tvätta hela bilen eller att tvätta rutor. Det är också möjligt att vila lite. En annan uppgift är att betala i kassan. Alla dessa är uppgifter som erbjuds av omgivningen där individen befinner sig och som kan bli aktiviteter. Ofta väljer inte individen att utföra alla dessa uppgifter, utan vissa väljs ut beroende på individens syfte med att åka till bensinstationen. Det är inte förrän individen väljer att utföra dessa uppgifter som de blir aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014).

Aktivitetskategorier enligt ValMO

I ValMO delas aktiviteter in i fyra kategorier som är: skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, lek-aktiviteter samt rekreativa lek-aktiviteter. Skötsellek-aktiviteter innefattar att tillfredsställa de basala behoven som människan har samt utföra rutiner som måste upprätthållas för att bibehålla hälsa och välmående. Dessa aktiviteter kan bland annat vara att sköta sin hygien, ta hand om barn och husdjur eller sköta ekonomin. Dessa aktiviteter blir ofta en vana och på så sätt blir de även en del av den dagliga rutinen. Arbetsaktiviteter är sådana aktiviteter som måste utföras för att

(7)

3

kunna försörja sig, dessa aktiviteter kan vara direkt eller indirekt relaterade till att kunna för-sörja sig. Aktiviteter i denna kategori kan vara betalad arbete, som är en aktivitet relaterad till försörjningen. Indirekta aktiviteter kan vara utbildningsaktiviteter, som gör att det i framtiden är möjligt att tjäna pengar, eller det kan exempelvis vara att en person i hemmet tvättar, städar och lagar mat, så att partnern kan tjäna pengar utanför hemmet, vilket ger försörjning. Under kategorien lekaktiviteter hör sådana som ger en upplevelse av lek och tillfredsställelse, dessa ger möjlighet att tillfälligt åsidosätta regler och sociala normer. Lekaktiviteter kräver ofta en stor mängd av uppmärksamhet och fokus från den som utför aktiviteten. I lekaktiviteterna skapas egna upplevelser och idéer kring den omgivande miljön, vilken är nära kopplad till män-niskans personliga utveckling. Lekaktiviteter kan vara att exempelvis leka med barnen i sand-lådan, att för glädjens skull skapa ett sorteringssystem för frimärken, dansa på en fest eller måla en tavla. Rekreativa aktiviteter är sådana som individen själv väljer att utföra. Dessa aktiviteter liknar i hög grad lekaktiviteter, men skiljer sig på det sätt att de ofta är mera avslappnade och kräver mindre uppmärksamhet och fokus från den som utför aktiviteten. Ett typisk exempel på en rekreativ aktivitet kan vara att sitta på stranden och titta på solnedgången eller sitta i fåtöljen med en bok, vilket sedan blir en eftermiddagslur. Sömnen är i detta fall inte en del av den rekreativa aktiviteten utan sömn benämns i ValMO som en förutsättning för aktivitet. Ofta är rekreativa aktiviteter av social karaktär och kan exempelvis vara att äta middag med vänner. Sömnen är inte en aktivitet i sig utan kategoriseras i ValMO som en förutsättning för de andra aktiviteterna (Erlandsson & Persson, 2014).

Aktivitetsvärde

Enligt ValMO uppstår det vid aktivitetsutförande en upplevelse som kan beskrivas med tre olika värdedimensioner (Erlandsson & Persson, 2014). Dessa är den konkreta dimensionen, den sociosymboliska dimensionen samt den självbelönande dimensionen. Den konkreta di-mensionen är den som vid aktivitetsutförande har ett synligt utfall eller resultat efter att aktivi-teten har utförts. Det kan vara exempelvis vara att en positiv konsekvens uppstår eller att en negativ konsekvens uteblir. Aktiviteter med en tydlig konkret dimension kan vara att exempelvis damma av, där den tydliga positiva konsekvensen blir att dammråttorna försvinner. Den sociosymboliska dimensionen är den som innebär mindre uppenbara samt indirekta värden än den konkreta dimensionen. Denna dimensionen upplevs på en personlig nivå, som är unik för den enskilda individen, beroende på bland annat dennas bakgrund, erfarenheter och värderingar. Valet av aktiviteter, känslan vid utförande av aktiviteter samt själva aktivitetsutförandet ger individen möjlighet att kommunicera ett budskap till omgivningen. Ett exempel på detta kan vara konceptet fredagsmys, som innebär olika för olika individer. För en barnfamilj kan det betyda middag med taco eller pizza samt fredagsgodis och en film efteråt. För en tonåring kanske det innebär något helt annat som att gå på stan med vänner och festa. Den självbelönande dimensionen innebär att aktiviteten och utförandet av aktiviteten ger glädje och njutning till individen. Ofta är det just glädjen och njutningen vid aktivitetsutförandet som motiverar individen att utföra aktiviteten. Det är just det självbelönande som är det mest påtagliga aktivitetsvärdet i denna dimensionen. Aktiviteter i denna dimensionen kännetecknas vid att det varken är utmanande eller kräver någon särskild användning av förmågor. Den självbelönande dimensionen är unik för varje enskild individ, då det är upp till varje individ vilket värde som tilläggs och upplevs vid utförande av olika aktiviteter. Exempelvis kan

(8)

4

aktiviteter i denna dimensionen vara att ta en varm dusch eller ta en promenad i skogen (Erlandsson & Persson, 2014).

Aktivitetsbalans

Erlandsson och Persson (2014) beskriver balans i aktivitet och aktivitetsmönster. De menar att komplexiteten i aktivitetsmönstret varierar från individ till individ; varje individ har sitt eget unika aktivitetsmönster, som kan vara mera eller mindre komplext. Komplexiteten i aktivitets-mönstret beror bland annat på antalet aktiviteter som finns med, intensiteten av aktiviteterna samt krav som ställs till individen i aktiviteterna. Erlandsson och Persson (2014) beskriver att ett balanserat aktivitetsmönster, inom arbetsterapi, anses som en förutsättning för bra hälsa. Obalans i aktivitetsmönstret kan leda till ohälsa samt sämre välbefinnande. Erlandsson och Persson (2014) beskriver ytterligare att vad som är hälsa i och hur ett bra aktivitetsmönster ser ut är unikt för varje individ beroende på individens kapaciteter och möjligheter.

I en konceptanalys kring begreppet aktivitetsbalans av Wagman, Håkansson och Björklund (2012) inkluderades och analyserades 43 artiklar med syfte att bestämma hur begreppet aktivitetsbalans används i publicerade artiklar, som relaterar till arbetsterapi. Resultatet var att begreppet aktivitetsbalans ofta användes på olika sätt, men att en generell beskrivning av aktivitetsbalans var att bra aktivitetsbalans var subjektivt och individuellt för varje individ. Aktivitetsbalans beskrevs bland annat som att ha balans mellan de olika aktivitetsområdena; arbete/produktiva aktiviteter, lek/fritid, vila och sömn, de olika aktivitetsegenskaperna; fysiska, mentala och sociala aktiviteter samt aktiviteter med vilande karaktär, tid i olika aktiviteter; att kunna lägga den mängd tid som för individen ansågs som rätt på olika aktiviteter. Wagman, Håkansson och Björklund (2012) definierar slutligen att aktivitetsbalans kan beskrivas som att ha rätt mängd av aktiviteter och rätt variation mellan olika aktiviteter i aktivitetsmönstret. De beskriver även att en bra aktivitetsbalans är relaterad till hälsa, välbefinnande och tillfredsstäl-lelse och tvärtom att dålig aktivitetsbalans kan leda till ohälsa, icke-välbefinnande och otillfredsställelse.

Reumatoid artrit

Reumatoid artrit (RA), eller ledgångsreumatism, är en autoimmun sjukdom, där kroppens im-mun-system börjar uppfatta friska celler som främmande och skickar ut antikroppar för att ta hand om cellerna. Detta leder till inflammation i lederna som i sin tur svullnar upp, blir varma och värkar; RA är därför även en inflammationsreaktion i lederna (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). RA är en kronisk inflammatorisk sjukdom, som ofta leder till funktions-nedsättning (Aletaha, Neogi, Silman et al., 2010). RA ger ofta symptom som ledsmärtor, svull-nad av leder, trötthet, stelhet och feber (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014). Sympto-men vid RA innebär växelvis bra och dåliga perioder (Shlotzhauer, 2014). RA är en av de vanligaste långvariga autoimmuna sjukdomarna, där uppemot 0,5 – 1% av vuxna drabbas (Neovius, Simard & Askling 2011; Paradowska-Gorycka et al., 2010). Det är flera kvinnor än män som drabbas av RA (Englund et al. 2010; Sokka et al., 2009). Individer kan drabbas i alla åldrar, men vanligast att den debuterar i medelåldern (Persson & Wingstrand, 2005). Personer med RA beskriver smärta som det största besväret med sjukdomen (Shlotzhauer, 2014; Taylor

(9)

5

et al., 2010). RA kan påverka arbetsförmågan (Kim, Kaneko & Takeuchi, 2017; Vilsteren et al., 2015).

Senaste årtionden har behandlingsmetoder för RA utvecklats signifikant. Utvecklingen har skett genom att diagnosen har kunnat fastställas tidigt i sjukdomsförloppet, sjukdomsmodifierande läkemedel - DMARDs (disease-modifying anti-rheumatic drugs) - har kunnat ges i tid samt biologiska medel har introducerats. Denna utveckling har lett till minskad sjukdomsaktivitet och färre rapporterade funktionsnedsättningar (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013). I en studie av Lindén och Björklund (2010) beskrivs det att TNF-α blockare har förbättrat livet betydligt för deltagarna, dock framgår det också att det inte var alla som upplevde någon förbättring överhuvudtaget. Trots nya och bättre behandlingsmetoder upplever personer med RA alltså fortfarande symptom som exempelvis smärta som en konsekvens av RA (McInnes, Combe & Burmester, 2013; Sverker et al. 2015).

Smärta

Enligt Hansson (2009) är smärta är en obehaglig upplevelse både sensorisk och emotionellt. Det finns olika typer av smärta i förhållande till hur och varför smärta uppstår, beroende på detta kan smärtan upplevas som olika (Hansson, 2009). Smärtan som uppstår vid RA är nociceptiv, det vill säga smärta som uppstår som följd av faktisk eller potentiell vävnadsskada. Det är nociceptorerna, som utgörs av fria nervänder, som aktiveras av stimuli, som hotar att skada vävnaden (Hansson 2009).

Smärtans påverkan på aktiviteter

I en studie av Persson, Andersson och Eklund (2011) beskrivs det hur individer anpassar sitt görande i vardagen efter den upplevda smärtan. För att anpassa sig till den kroniska smärtan hade många behövt ändra på vardagliga livet, vilket innebar bland annat vilka aktiviteter som utfördes och hur de utfördes.

För många av deltagarna ledde smärtan till begränsning i styrka, kroppsmobilitet och uthållighet samt även aktivitetsutförande. Många av deltagarna hade fått lämna jobb eller minska arbetsti-den, medan en stor del även hade fått ge upp en del av sina sociala aktiviteter och kontakter. Trots smärta valde deltagarna att ibland utföra vissa aktiviteter ändå, detta kunde exempelvis vara att surfa på datorn, fysiska aktiviteter, sport, kortspel, bingo eller att läsa en bok. Dessa aktiviteter gjorde i många fall att deltagarna glömde bort smärtan och på så sätt gav dem en distraktion från smärtan. Deltagarna upplevde att det var värd att utföra aktiviteterna, då de ledde till en positiv upplevelse eller konsekvens eller att de var särskild viktiga för dem. I många fall kunde aktiviteterna kanske leda till ökad smärta i efterhand, men deltagarna valde att prio-ritera dessa aktiviteter ändå trots smärtan (Persson, Andersson & Eklund, 2011).

Smärtan ledde för många av deltagarna främst till negativa konsekvenser, men det fanns även några positiva konsekvenser. Många hade upplevt att improvisationsförmågan blev bättre, då de hade varit tvungna att lära sig improvisera i vardagen, då smärtan ofta var oförutsägbar. Flera av deltagarna hade även lärt sig att uppskatta icke-materiella kvaliteter och det vanliga och lilla

(10)

6

i vardagen, som exempelvis skönheten i naturen, en promenad med hunden eller en lugn fika-stund med kaffe och avslappning kanske tillsammans med någon närstående. Deltagarna hade i många fall lärt sig förvänta mindre av livet samt acceptera sin situation och njuta av det positiva i den situationen de befinner sig i efter egna förutsättningar (Persson, Andersson & Eklund, 2011).

(11)

7

Syfte

Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA.

Denna studie syftar på att undersöka och besvara följande frågeställningar:

1. Hur ser de valda artiklarna på om smärta påverkar vardagsaktiviteter hos personer med RA? Och i så fall hur?

2. Hur ser de valda artiklarna på om vardagsaktiviteter påverkar smärta hos personer med RA? Och i så fall hur?

(12)

8

Material och metod

Metod

Metoden scoping review har använts i denna studie för att kartlägga, sammanfatta samt i förlängningen sprida kunskap om hur smärta påverkar vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA samt för att identifiera forskningsgap inom området (Arksey & O’Malley, 2005). Colquhoun et al. (2014) beskriver scoping review på följande sätt:

Scoping review or scoping study is a form of knowledge synthesis that addresses an exploratory research question aimed at mapping key concepts, types of evidence, and gaps in research related to a defined area or field by systematically searching, selecting, and synthesizing existing knowledge (s. 1292).

I denna scoping review har Arksey och O’Malleys (2005) metod använts. Metodbeskrivningen av Arksey och O’Malley (2005) har kompletterats med rekommendationer av Colquhoun et al. (2014) och Levac, Colquhoun och O’Brien (2010). Johansson et al. (2018) har används som referensmaterial för mera konkreta definitioner av de olika stegen. Arksey och O’Malley (2005) beskriver fem steg, som har använts i denna scoping review. De fem stegen är:

• Steg 1; Identifikation av forskningsfrågan • Steg 2; Identifikation av relevanta studier • Steg 3; Selektion av studier

• Steg 4; Kartläggning av data

• Steg 5; Jämförelse, sammanfattning och rapportering av resultat

Urval

Första steget för en scoping review är att identifiera en undersökningsfråga, som senare grundar för och styr hur sökstrategin utformas (Arksey & O’Malley, 2005). Undersökningsfrågan för denna scoping review var; att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA.

Den systematiska sökprocessen genomfördes via EBSCOhost i databaserna AMED; innehåller publicerade artiklar kring områden kopplade till medicin och alternativ till konventionell me-dicin, CINAHL; innehåller indexering för tidskrifter från bland annat områden som omvårdnad, biomedicin samt alternativ- och kompletterande medicin, MEDLINE; innehåller artiklar kring medicin, omvårdnad, tandvård, veterinärvård, sjukvårdssystemet, preklinisk vetenskap, etc. Samtliga av dessa databaser är relevanta databaser för arbetsterapi- och omvårdnadsforskning (Taylor, 2007). Sökord och sökkombinationer som användes vid sökningen framgår av tabell 1. Avgränsningar som användes vid samtliga sökningar var studier publicerade mellan 2009 och 2019, skrivna på engelska och peer-review. För att kunna exkludera irrelevanta artiklar utarbetades ytterligare inklusions -och exklusionskriterier (Arksey & O’Malley, 2005), som framgår av tabell 2.

(13)

9

Tabell 1. Sökord och sökkombinationer.

Sökord Kod Antal träffar

“rheumatoid arthritis” OR “arthritis, rheumatoid

OR (arthritis AND rheumatology)

S1 15.800

“activities of daily living” OR “daily life”

S2 22.250

(activity OR activities) AND participation S3 11100

S2 OR S3 S4 31.703 Pain S5 152.248 S1 AND S4 and S5 S6 131 S6 i abstract NOT children NOT juvenile NOT treatment S5 39

Tabell 2. Inklusions -och exklusionskriterier

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

Personer med RA Personer utan diagnos RA

Vuxna (över 18) som målgrupp Barn som målgrupp

Både kön Studier som handlar om behandling

Kvalitativa och kvantitativa studier Studier som handlar om sjukdomsaktivitet

Publicerade 2009 - 2019 Studier som handlar om intrument

Skrivna på engelska Litteraturöversikter och icke-systematiska

litteraturöversikter Peer-review

Inklusionskriteriet för publiceringsåret 2009 till 2019 valdes då studier visar att behandlings-metoder för RA har utvecklats signifikant de senaste årtionden (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013).

Datainsamling

Den slutgiltiga sökningen utfördes den 30 april 2019. Sökningen ägde rum i de utvalda databa-serna AMED, CINAHL och MEDLINE med de utvalda sökorden och sökkombinationerna som

framgår av tabell 1. Vid denna sökning uppkom 39 artiklar, av dessa var det tvåartiklar som

var dubbletter. Dessa två sorterades bort och de återstående 37 artiklarna granskades i titel, nyckelord och abstrakt. Denna granskning gjordes av författare och handledare för att säkra relevansen av artiklarna som inkluderades och för att stärka tillförlitligheten i trovärdighets-begreppen (Kristensson, 2014). En artikel var inte skriven på engelska, trots inställningarna vid sökningen, denna exkluderades först. Övriga artiklar som exkluderas vid granskning i titel, nyckelord och abstrakt var sådana som handlade om behandling av RA, sjukdomsaktivitet, ut-värdering av mätinstrument, sådana där målgruppen inte uppfyllde inklusionskriterierna och

(14)

10

artiklar som på annat sätt inte var relevanta för studiens syfte. Av de 37 artiklarna som granska-des i titel, nyckelord och abstrakt inkluderagranska-des det nio artiklar, som sedan granskagranska-des i fulltext av författaren. Av dessa nio artiklar exkluderades treav artiklarna, då de inte besvarade studiens syfte i tillräcklig hög grad. Avslutningsvis gjordes en manuell sökning i referenslistor och i citeringsdatabasen Scopus. Vid denna sökningen uppkom det fyra artiklar, som valdes ut och inkluderades i studien. Sammanlagt inkluderades det, från systematisk och manuell sökning, tioartiklar i studien. Flödesschema över sökstrategi och urval av artiklar redovisas i figur 1.

Figur 1. Sökstrategi och urval av artiklar (Forsberg & Wengström, 2015)

Databearbetning

Alla inkluderade artiklar genomlästes i fulltext av författaren ett flertal gånger för att säkerställa relevansen av den enskilda artikeln i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. Därefter extraherades först nyckeldata från artiklarna och fördes in i en tabell (Arksey & O’Malley, 2005)(bilaga 1). Data som fördes in i tabellen var kvalitativ deskriptiv data; förstaförfattaren, publiceringsår, syfte, studiedesign, urval, resultat samt etik. Bilaga 1 fungerar som en översikt över de inkluderade artiklarna. Sedan fulltextlästes artiklarna igen, denna gång med avsikt att fastställa hur artiklarna besvarar syftet och frågeställningarna för scoping reviewen. Dessa fynd kategoriserades inom olika nyckelområden och kategorier utifrån relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA (Arksey & O’Malley, 2005), vilket redovisas i resultatavsnittet.

(15)

11

Etiska överväganden

Alla artiklar som används i denna scoping review är granskade och accepterade genom peer review. Peer review innebär att artikeln har genomgått en granskning av experter innan för att den ska bli godkänd för publicering. En trovärdighetsgranskning av artiklarna som inkluderades i denna scoping review har redan tidigare gjorts innan publicering, då alla inkluderade artiklar är peer review (Codex, 2009), det har därför inte gjort någon ytterligare trovärdighets-granskning av författaren.

Denna scoping review har tagit upp etiska övervägande enligt Forsberg och Wengström (2015). Detta har gjorts genom urvalet av artiklar, där de artiklar som har inkluderats i denna scoping review har tillstånd från etisk kommitté och/eller att det har gjorts noggranna etiska övervägande som redovisas i artikeln. Etiska övervägande i den enskilda inkluderade artikel redovisas i bilaga 1.

(16)

12

Resultat

Resultatet av denna scoping review har presenterats i två olika delar med en numerisk och en tematisk del enligt Arksey och O’Malley (2005). Den numeriska delen, som har gjorts utifrån artiklarnas kvantitativa innehåll, presenteras först. Sedan presenteras den tematiska delen, som i första steget har gjorts deduktivt utifrån frågeställningarna och därefter induktivt utifrån det kvalitativa innehållet i artiklarna, som motsvarar syftet och frågeställningarna för denna scoping review. Det tematiska innehållet redovisas, förutom i text, i figur 2.

Figur 2: Resultatöversikt över det tematiska innehållet

Demografi för artiklarna

I studien inkluderades det totalt 10 artiklar

Ett flertal länder var representerade i artiklarna, övervägande från Sverige (n = 6), men även från Norge (n = 1), Slovakien (n = 1), England (n = 1). En av de inkluderade artiklarna gjordes i ett flertal länder; USA, Kanada, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien samt Spanien. I ett flertal artiklar är det samma personer som har varit medförfattare. De som har varit medförfattare till tre eller flera artiklar är Thyberg (n = 6), Björk (n = 5), Falkmer (n = 4) och Ahlstrand (n = 3).

Artiklarna var jämnt fördelade mellan kvantitativ (n = 5) och kvalitativ (n = 5) studiedesign. Av de med kvantitativ design använde sig fem av enkäter eller frågeformulär, en av dessa var intervjubaserad och en annan av dessa använde även ett test för att mäta fingerfärdighet. Av de med kvalitativ design använde sig fem av semistrukturerade intervjuer, två av dessa genomfördes som fokusgrupper och de övriga tre som intervjuer med den enskilda deltagaren. I artiklarna med kvantitativ design varierande deltagarantalet mellan 100 och 1958 deltagare. Tre av fem artiklar hade under 300 deltagare, de övriga två hade över 700 deltagare. I de med

(17)

13

kvalitativ design var antalet deltagare mellan 8 och 59. Tre av fem hade över 30 deltagare, de övriga två studierna hade under 30 deltagare. I sju av artiklarna var båda könen representerade, medan endast kvinnor representerades i två och endast män representerades i en. I artiklarna där båda könen var representerade var det fortfarande övervägande kvinnliga deltagare, där artikeln med minst andel kvinnliga deltagare uppgick till 58% och den med näst minst andel kvinnliga deltagare uppgick till 68%. Åldern för deltagarna i de olika artiklarna varierade mel-lan 18 och 80 år.

Smärta påverkar vardagsaktiviteter

Smärta som en barriär för aktivitet

Samtliga artiklar beskriver att det finns en relation mellan smärta och vardagsaktiviteter och/eller viktiga aktiviteter i vardagen. De olika artiklarna beskriver hur smärta kan påverka aktiviteter och/eller hur aktiviteter i sin tur kan påverka smärta. De olika artiklarna tar upp olika aspekter av hur smärta och aktiviteter påverkar varandra. Det beskrivs i alla artiklar att det finns ett negativt samband mellan smärta och aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Ahlstrand et al., 2017; Barns et al., 2015; Benka et al., 2016; Bergström et al., 2017; Packer et al., 2016; Reinseth et al., 2011; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2016; Östlund et al., 2017).

I två av artiklarna beskrivs det tydligt att på grund av smärta kan deltagarna inte göra allt som de vill och/eller behöver göra i det vardagliga livet (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Smärta ledde i vissa fall till försämrad greppförmåga, vilket även försämrade utförandet av vardagliga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Packer et al., 2016). Oförutsägbarheten av symp-tom, häribland smärta, kunde göra det svårare och ibland omöjligt för deltagarna att vara del-aktiga i vardagen och vardagliga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Även förväntad smärta vid utförandet av aktiviteter påverkade i vissa fall deltagarna, vilket i sin tur gjorde att aktiviteterna inte utfördes (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017).

Flera av artiklarna beskriver att för att klara av aktiviteter, var det nödvändigt för deltagarna att anpassa aktiviteterna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al. 2017). Aktiviteterna kunde anpassas på flera olika sätt av deltagarna, detta kunde ske genom att modifiera aktiviteten till att vara mindre fysiskt krävande (Ahlstrand et al., 2017), genom att anpassa tidsaspekten, exempelvis mängden av aktiviteter, tid i aktiviteter, mellan aktiviteter, paus i aktiviteter samt paus mellan aktiviteter (Östlund et al., 2017). Anpassning kunde också ske genom att välja bort eller inte delta i vissa aktiviteter längre, vilket i vissa fall kunde leda till sorg och besvikelse för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Aktiviteter anpassades på daglig basis för att bemöta deltagarnas förmåga den aktuella dagen (Ahlstrand et al., 2012; Östlund et al., 2017).

Typer av aktiviteter som påverkas av smärta

I ett flertal artiklar beskrivs det att smärta påverkar social delaktighet och sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Benka et al., 2016; Bergström et al., 2017; ; Strand et al., 2015). Benka et al. (2016) beskriver att det finns ett samband mellan smärta och social delaktighet, där de deltagare som rapporterade större begränsning i social delaktighet även hade

(18)

14

en tendens att bland annat rapportera mera smärta. I flera av de andra artiklarna beskrivs smärta som en negativt påverkande faktor för social delaktighet och sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017), exempelvis kunde smärta i fötterna leda till begränsningar i många sociala aktiviteter; detta kunde vara promenader eller shopping med vänner, där smärtan gjorde aktiviteten outhärdlig (Ahlstrand et al., 2012). Et annat exempel är lek med barn eller barnbarn (Bergström et al., 2017; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017). Smärtan var ofta oförutsägbar, vilket gjorde det svårt att planera och hantera sociala aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Strand et al., 2015). För många kunde det vara svårt att delta i sociala aktiviteter på grund av planerade aktiviteter och/el-ler klädselkod, exempelvis typ av sko, under den sociala aktiviteten (Bergström et al., 2017). I en studie beskrivs det att 68% av deltagarna dolde sin smärta från andra, 54% kände att familj och vänner inte förstod smärtan och den fatigue, som de upplevde, samt att 32% kände att deras närmaste relationer hade påverkats, genom att de exempelvis inte kunde leka med sina barn eller barnbarn (Barns et al., 2015). Handskakningar nämndes i två artiklar som smärtsamma, vilket påverkade deltagarna i sociala situationer och aktiviteter (Östlund et al., 2016; Östlund et al., 2017).

Flera av artiklarna beskriver att det finns ett negativt samband mellan smärta och fritids-aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Reinseth et al., 2011; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017;). Ahlstrand et al. (2012) beskriver att fritid och rekreativa aktiviteter anpassades till personlig förmåga på dagligt basis, då aktiviteter under perioder med svår smärta var negativt påverkade. I en av artiklarna beskrivs det att 31% av deltagarna upplevde att deras favorithobby var smärtsam att utföra (Strand et al., 2015). Resor beskrivs som problematiska för deltagarna, exempelvis då det ofta innebar långa resor och att sova i en obekant säng, vilket kunde leda till smärta för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Aktiviteter som påverkades kunde vara favorithobby (Strand et al., 2015) såväl som aktiviteter med barn (Bergström et al., 2017). Reinseth et al., (2011) beskriver att de deltagarna som utförde en större andel av fritidsaktiviteter upplevde mindre smärta och fatigue samt en högre grad av funktionalitet i vardagliga aktiviteter, medan de som var mindre aktiva upplevde en högre grad av smärta och fatigue samt sämre funktionalitet i vardagliga aktiviteter. De som var mera aktiva utförde en större mängd av fysiskt ansträngande aktiviteter, som exempelvis trädgårdsarbete, skidåkning eller dans, än de som var mindre aktiva, som exempelvis ofta utförde aktiviteter som att promenera eller inreda. 45,6% av de aktiva deltagarna tränade på något sätt, medan endast 12,8% av de mindre aktiva utförde träning. (Reinseth et al., 2011).

Hushållssysslor påverkades också av smärta (Ahlstrand et al., 2012; Strand et al., 2015; Östlund et al., 2017). Strand et al. (2015) beskriver att 39% av deltagarna upplevde smärta, svårigheter eller hade slutat helt med att utföra hushållssysslor. Det beskrivs även att 16% upplevde samma svårigheter i samband med matlagning (Strand et al., 2015). Exempel på hushållssysslor nämns i Östlund et al. (2017) som att skala potatis eller dammsuga. Hushållssysslor tog för deltagarna längre tid att utföra för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012).

(19)

15

Vardagsaktiviteter påverkar smärta

Aktiviteter leder till ökad smärta

Flera av artiklarna beskriver att utförandet av aktiviteter kunde leda till ökad smärta (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Symptomfria pe-rioder ledde ofta till överaktivitet bland deltagarna, där de utförde för stor mängd av aktiviteter (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015). Det beskrivs att under symptomfria perioder är det lättare för deltagarna att utföra aktiviteter och vara delaktig i vardagen utan behov att ta hänsyn och anpassa sig (Barns et al. 2015). Vidare beskrivs att i vissa sammanhang utfördes aktiviteter inte, då de kunde leda till ökad smärta, (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). I andra sammanhang genomfördes aktiviteter trots att de kunde leda till ökad smärta i efterhand eller under utförandet, till exempel skidåkning. Dessa aktiviteter utfördes för att de ansågs som så viktiga och värdefulla för deltagarna att de var värda smärtan som uppstod efteråt (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016).

Strategier som används för att hantera smärta i aktivitetssituationer

Aktiviteter som distraktion från smärta

Flera av artiklarna beskriver att aktiviteter användes av deltagarna som en distraktion från smärta (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Innehållet i artiklarna visar att deltagarna utförde olika typer av aktiviteter. Flera av artiklarna beskrevs att sociala aktiviteter kunde användas som distraktion från smärta eller minskning av smärtans inflytande, till exempel en aktivitet som att leka med barnen eller barnbarnen. Ofta var aktiviteterna sådana där deltagarna kommunicerade eller interagerade med andra på något sätt (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2017). Det beskrevs att krea-tiva aktiviteter där händerna användes ofta var en distraktion från smärta för deltagarna, dessa aktiviteter kunde exempelvis vara bakning, stickning, målning eller trädgårdsarbete (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). Flera artiklar visar att fysiska aktiviteter kunde användas som distraktion från smärta, exempelvis kunde dessa aktiviteter vara i form av sport som vat-tenaerobic eller qigong, eller något helt annat som att renovera bilar (Ahlstrand et al., 2012; Bergström et al., 2017). De fysiska aktiviteterna fungerade även som träning, vilket i sin tur hjälpte deltagarna med att underhålla fysisk kapacitet och förbättra välmående, till exempel att promenera i egen takt (Ahlstrand et al., 2012). En artikel beskrev även att arbete användes som distraktion från smärta för att byta fokus till något annat (Ahlstrand et al., 2012).

Övriga strategier för utförande av aktiviteter trots smärta

Det beskrevs i ett antal artiklar att deltagarna valde att utföra vissa aktiviteter trots att de upp-levde smärta eller visste om att aktiviteten skulle leda till ökad smärta efteråt (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Ofta ansågs dessa akti-viteter i artiklarna som viktiga och med ett visst värde för deltagarna (Ahlstrand et al., 2012; Barns et al., 2015; Bergström et al., 2017). En av artiklarna beskriver att golf och trädgårds-arbete var aktiviteter, som för deltagarna var så viktiga att utförandet av dem var värda smärtan som följde i efterhand (Ahlstrand et al., 2012). En annan artikel beskriver att en kvinna valde att åka skidor, då hon tyckte att det var roligt fast hon visste att det skulle leda till mera smärta (Barns et al., 2015) För en annan kvinna var hennes mammaroll så viktig för henne att utförandet av aktiviteter i relation till den rollen var viktigare än smärtan som följde (Barns et

(20)

16

al., 2015). Deltagarna i flera artiklar gav uttryck för att det inte gick att låta smärta ta över hela livet, utan det var viktigt att lära sig acceptera smärtan och leva vidare (Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016).

Flera andra strategier användes av deltagarna för att hantera smärta i aktivitetssituationer (Ahlstrand et al., 2017; Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016). Personliga faktorer som smärtacceptans och self-efficacy beskrivs som faktorer som har signifikant samband med utfö-randet av aktiviteter (Ahlstrand et al., 2017; Reinseth et al., 2011). Det beskrivs att personliga faktorer som self-efficacy och smärtacceptans är medlare mellan smärta och utförandet av vik-tiga aktiviteter (Ahlstrand et al., 2017). Deltagare som utförde många aktiviteter hade generellt bättre self-efficacy gällande bland annat smärta (Reinseth et al., 2011). En artikel beskriver att smärtstillande var ett sätt att möjliggöra livet med RA. Smärtstillande användes av deltagarna antigen reaktivt under en aktivitet eller preventivt före en aktivitet. Smärtstillande kunde un-derlätta aktivitetsutförandet vid aktiviteter som möjligen medförde smärta för deltagarna (Öst-lund et al., 2016). En annan strategi som användes var att dricka alkohol för att lindra smärta, vilket dock i vissa fall kunde leda till ökad smärta efteråt (Bergström et al., 2017; Östlund et al., 2016).

(21)

17

Diskussion

Metoddiskussion

Arbetet utformades efter Arksey och O’Malley (2005) som metodbeskrivning och med rekom-mendationer av Colquhoun et al. (2014) och Levac, Colquhoun och O’Brien (2010), samt med Johansson et al. (2018) som referensmaterial för mera konkreta definitioner av de olika stegen i metoden. Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserade på att undersöka om och i så fall hur smärta påverkar vardagsaktiviteter samt om och i så fall hur vardagsaktiviteter påverkar smärta. Syftet med och frågeställningarna för studien besvarades genom att sammanställa befintliga artiklars resultat. Metoden scoping review ansågs vara den bästa metoden för att besvara studiens syfte och frågeställningar, då den avser att sammanställa befintliga artiklar (Arksey & O’Malley, 2005).

Vid databassökningen uteslöts artiklar utifrån exklusionskriterier samt sådana som vid fulltext-läsning inte besvarade studiens syfte. Tre olika databaser användes vid sökningen, som gjordes parallellt i dessa databaser via sökmaskinen EBSCOhost. EBSCOhost sammanställde resultaten från de olika databaserna och sorterade bort dubbletter i de flesta fall förutom i enstaka tillfällen, där dubbletter sorterades bort manuellt. Endast 39 artiklar återstod vid den systematiska sök-ningens slut, vilket är ett relativt litet antal; ett större antal träffar hade varit önskvärt. En ma-nuell sökning gjordes utifrån inkluderade artiklar, vilken genomfördes i referenslistor samt i citeringsdatabasen Scopus. Genom att ha gjort begränsningar i inklusions- och exklusions-kriterier kan vissa relevanta artiklar ha blivit uteslutna. Ett utökat årsintervall hade eventuellt gjort att flera artiklar hade kunnat inkluderas från både den systematiska och manuella sök-ningen, men relevansen och aktualiteten av artiklarna hade i så fall blivit mindre. Artiklar från tidigare än 2009 sorterades bort, då endast aktuella och relevanta studier skulle inkluderas i denna studie, eftersom behandlingsmetoder vid RA har utvecklades signifikant under de senaste årtiondena (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Rispens & Wolbink, 2013). Det gjordes ingen pilotsökning, vilket rekommenderas (Forsberg & Wengström, 2016; Levac, Colquhoun & O’Brien, 2010). En pilotsökning hade kunnat göra att flera sökord och databaser kanske hade identifierats, vilket hade kunnat leda till flera träffar vid sökningen. En diskussion med en bibliotekarie vid Jönköping University gjordes, men det ledde inte heller till flera sökord eller databaser, och därav ingen utökning av sökningen. Största delen av artiklarna i studien var gjorda i nordiska länder, varav sex stycken i Sverige och en i Norge, vilket ger en liten variation i de inkluderade artiklarna. Flera av de olika inkluderade artiklarna hade även samma författare, exempelvis är Ahlstrand och Thyberg författare som finns med i flera olika artiklar, vilket är ytterligare en faktor som leder till en liten variation (Kristensson, 2014). Alla artiklarna som inkluderades var alla peer review och etiskt godkända.

Hänsyn togs till trovärdighetsbegreppet enligt Kristensson (2014) i studiens olika delar på olika sätt. Genom att arbetet har gjorts av endast en författare kan tillförlitligheten i resultatet ha påverkats. Tillförlitligheten kan ha påverkats i samband med sökningen, där det endast fanns

(22)

18

en författare som fulltextläste och analyserade artiklarna. För att kompensera och stärka tillför-litligheten var handledaren för arbetet med vid abstraktläsningen och inkluderade samt ex-kluderade här artiklar tillsammans med författaren. För att stärka tillförlitligheten ytterligare beskrevs och redovisades sökprocessen noga. Överförbarheten i studien säkerställdes genom en noggrann redovisning av sökprocess samt inkluderade artiklar. Verifierbarheten i resultatet kan ha påverkats av att endast en författare har tolkat och redovisat materialet, vilket kan ge en ensidig tolkning, som kan undvikas genom att det finns flera författare vid både sökning och bearbetning. Giltigheten i studien stärktes genom att alla de inkluderade artiklarna var relativt nya; från 2009 och fram. Då studien är en scoping review, kan resultatet dock inte generaliseras på samma sätt som en kvantitativ eller kvalitativ studie.

Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva hur relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserade på hur smärta påverkar vardagsaktiviteter hos personer med RA och hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos personer med RA. Resultatet visade att smärta har en negativ effekt på vardagsaktiviteter och utförandet av dessa. Det är olika aktiviteter och typer av aktiviteter som beskrivs att påverkas från artikel till artikel och individ till individ. Resultatet visade dessutom att aktiviteter i vardagen kan ha båda positiv och negativ effekt på smärta. Detta genom att aktiviteter kan leda till ökad smärta, men också att aktiviteter kan användas för att hantera smärta.

Smärta påverkar vardagliga aktiviteter

Resultatet visade att smärta har en negativ effekt på vardagliga aktiviteter. Trots nya och för-bättrade behandlingsmetoder (Dam et al., 2015; Heimans et al., 2014; van Schouwenburg, Ris-pens & Wolbink, 2013) är smärta fortfarande en problematik vid RA. Smärta hindrar aktiviteter och aktivitetsutförande, i vissa fall är det förväntad smärta som kan vara ett hinder. Lindén och Björklund (2010) har gjort en studie, där effekten av TNF-α blockare påvisas. Denna studie omfattar 15 deltagare, varav en av dessa inte har upplevt någon effekt av behandlingen utan är kvar i samma skede som innan. Studien av Lindén och Björklund stödjer resultatet i denna scoping review, då även de visar att trots nya och förbättrade behandlingsmetoder, som hjälper en stor del utav individerna med RA, är det fortfarande vissa som upplever symptom och svårig-heter, som är kopplade till smärta i samband med RA.

De aktiviteterna som påverkas negativt av smärta kan vara olika. Artiklarna beskriver olika aktiviteter och olika typer av aktiviteter. De typerna av aktiviteter som artiklarna tar upp är: sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter och hushållssysslor som olika kategorier. I ValMO beskrivs det att aktiviteter kan delas in i de olika kategorierna; skötselaktiviteter, arbetsaktiviteter, lek-aktiviteter och rekreativa lek-aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). Då ValMO tillägger aktivi-teter ett personligt värde är det ofta som aktiviaktivi-teter kategoriseras utifrån individens värdering och upplevelse av aktiviteter, varför samma aktivitet skulle kunna tillhöra olika kategorier för olika individer, beroende på hur individen värderar aktiviteten (Erlandsson & Persson, 2014). Aktiviteter som i denna studie har kategoriserats som sociala aktiviteter, fritidsaktiviteter eller hushållssysslor och som är i samma kategori med denna indelning, skulle med ValMOs indelning kanske bli olika kategorier. Sociala aktiviteter kan exempelvis vara en

(23)

19

middagsbjudning och lek med barnen i en vattenpark, enligt ValMO skulle dessa kategoriseras som rekreativ aktivitet (middagsbjudning) och lekaktivitet (lek med barnen) och hamnar alltså på så sätt under två olika kategorier. Trädgårdsarbete är en aktivitet som i denna studie ofta kategoriseras som fritidsaktivitet. Trädgårdsarbete är ett exempel på en aktivitet som är styrd väldig mycket av upplevelse och värdering av den som utför aktiviteten. Beroende på detta kan trädgårdsarbete vara var och en av ValMOs aktivitetskategorier utifrån vem som utför aktiviteten och i vilket sammanhang som den utförs. Trädgårdsarbete kan vara en skötselaktivitet i fall individen som utför den upplever aktiviteten som ett måste vid omhändertagen av sin tomt. Det kan vara en arbetsaktivitet i fall det är en trädgårdsmästare som utför aktiviteten. Det kan vara en lekaktivitet eller rekreativ aktivitet i fall individen utför aktiviteten för framförallt nöjets skull och tycker att det är roligt att utföra den, beroende på intensiteten och uppmärksamheten som läggs vid utförandet är det antigen en lekaktivitet eller rekreativ aktivitet.

Sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter var de kategorierna av aktiviteter, som artiklarna ofta tog upp och beskrev som påverkade av smärta. Resultatet av denna studie påvisar att smärta är en påverkande faktor när det gäller aktiviteter och aktivitetsutförande i vardagen. Bland de aktiviteter som påverkas av smärta är fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter de som oftast påverkas. I en artikel av Sverker et al. (2015) framgår det att personer med RA ofta upplever svårigheter i anslutning till sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Sverker et al. (2015) beskriver i artikeln att aktiviteter är påverkade av RA och symptomen som finns vid RA. Det beskrivs i artikeln inte specifikt vilka symptom som är de påverkande. Smärta är ett av de vanligaste symptomen vid RA (Mallia & Coleiro, 2016; Shlotzhauer, 2014; Taylor et al., 2010). Enligt resultatet av denna studie är smärta en av de påverkande faktorer vid RA i aktivitetsutförande och de måste därför kunna konkluderas att en påverkande faktor i studien av Sverker et al. (2015) är smärta, även om det inte står specificerat i artikeln. Enligt Akkaya och Kiyak (2018) är ensamheten högre hos personer med RA som inte fick hjälp av familjemedlemmar hade smärta, leddeformationer och upplevde att vardagliga aktiviteter var påverkade av RA. Ahlstrand et al. (2015) beskriver att viktiga livsaktiviteter påverkades av RA. I artikeln uppgav 85% av deltagarna att minst en viktig livsaktivitet påverkades utav RA; dessa aktiviteter var ofta sådana som kunde kategoriseras som fritidsaktiviteter eller sociala aktiviteter, men även hushållssysslor (Ahlstrand det al., 2015). ValMO beskriver att obalans i aktivitetsmönstret kan leda till ohälsa och försämrat välbefinnande (Erlandsson & Persson, 2014). Det är bland annat faktorer som mängd av de olika aktivitetstyper och tid i olika aktiviteter som avgör hur aktivitetsbalansen är. Det är unikt från individ till individ vad bra aktivitetsbalans innebär (Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Resultatet i denna studie visar att en stor del aktiviteter är påverkade av smärta, dessa är ofta fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. Dålig aktivitetsbalans kan leda till ohälsa och försämrat välbefinnande, då aktivi-tetsmönstret inte längre uppfyller individens unika krav som ställs exempelvis till mängd av aktiviteter inom olika områden (Erlandsson & Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björk-lund, 2012).

(24)

20

Vardagliga aktiviteter påverkar smärta

Resultatet visade att aktiviteter kan ha både positiv och negativ effekt på smärta. Den negativa effekten av aktiviteter var att överaktivitet under symptomfria perioder ofta kunde leda till ökad påföljande smärta. Positiva effekter var att aktiviteter kunde användas som en positiv dis-traktion från smärta, samt att vissa strategier kunde användas för att trotsa smärtan och utföra aktiviteter ändå.

Resultatet visar att i perioder med mindre smärta utförde många en större mäng av aktiviteter, vilket sedan ledde till ökad smärta. Aktivitetsbalans innebär att det, utifrån individens egna förutsättningar och värderingar, finns rätt mängd av aktiviteter i aktivitetsmönstret (Erlandsson & Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Genom att ha perioder med stor mäng av aktiviteter och sedan perioder med låg mängd av aktiviteter i aktivitetsmönstret, är det lätt att det blir en obalans i aktivitetsmönstret, då det blir en icke-konstant mäng av aktiviteter, som i perioder inte uppfyller individens krav för mängd av aktiviteter, som finns i aktivitets-mönstret (Erlandsson & Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012). Att ha oba-lans i aktivitetsmönstret kan påverka individens hälsa och välbefinnande negativt (Erlandsson & Persson, 2014; Wagman, Håkansson & Björklund, 2012).

Resultatet av studien visar att aktiviteter användes som en positiv distraktion från smärta. Ak-tiviteterna hjälpte genom att skifta fokus från smärta och på så sätt minska inflytandet därifrån. Karaktären av aktiviteter kunde vara olika, och berodde i hög grad på individen som utförde aktiviteten. I vissa fall kunde aktiviteter som användes vara aktiviteter av social karaktär, medan de i andra fall var av fysisk karaktär. I artikeln av Persson, Andersson och Eklund (2011) be-skrivs det att hos personer med kronisk smärta kan aktiviteter användas för att skifta fokus och som distraktion från smärta. Aktiviteterna som beskrivs i artikeln av Persson, Andersson och Eklund (2011), är ofta sådana som deltagarna finner särskilt engagerande, intressanta eller fängslande. Dessa kan exempelvis vara att läsa en bok, surfa på datorn eller spela bingo. Akti-viteterna som Persson, Andersson och Eklund (2011) tar upp är liknande aktiviteter som de som framgår i resultatet för denna studie. Peres och Lucchetti (2010) beskriver olika strategier för smärthantering vid långvarig smärta, bland annat beskriver de att aktiviteter kan användas som distraktion från smärta. Dessa distraherande aktiviteter är ofta sådana som har ett visst värde för individen. Det beskrivs i ValMO att värdetriadens tre dimensioner ligger till grund för upplevelsen vid utförande av en aktivitet samt även motivationen för att utföra aktiviteter (Erlandsson & Persson, 2014). I ValMO är två av dimensionerna i värdetriaderna sådana, där värdet av aktiviteter definieras av individen själv och dennes unika förutsättningar (Erlandsson & Persson, 2014). Genom att fokusera på en aktivitet som innehåller värdedimensionerna kan deltagarna fokusera på värdet i aktiviteten istället för smärtan.

Resultatet av studien visar att vissa aktiviteter utfördes trots smärta, ofta ansåg deltagarna dessa aktiviteter som så viktiga och givande att deltagarna ansåg att utförandet av dessa var värda den efterföljande smärtan. Även här kan ValMOs värdedimension förklara strategin som används av deltagarna. Dimensionerna i värdetriaden förklarar värdet som deltagaren får ut av aktivitetsutförande och som ligger till grund för motivationen för aktivitetsutförandet. Aktiviteterna som beskrivs i resultatet är ofta sådana som är unika för individen, det kan vara

(25)

21

skidåkning eller trädgårdsarbete, och som har ett personligt värde för deltagarna. Persson, Andersson och Eklund (2011) beskriver i sin studie att vissa aktiviteter som ansågs som så viktiga och/eller engagerande att deltagarna trotsade smärtan vid aktivitetsutförande eller smärtan som de visste skulle komma efter aktivitetsutförande och fortsatte med aktiviteten, detta kunde exempelvis vara att spela hockey inomhus. Aktiviteterna som tas upp av Persson, Andersson och Eklund (2011) liknar de som tas upp i resultatet i denna studie. Peres och Lucchetti (2010) tar även upp i sin sammanfattning av olika strategier för smärthantering vid kronisk smärta att en strategi kan vara att ignorera smärtan och utföra aktiviteter trots smärtan. Resultatet visar att det är det individuella och personliga värdet vid aktivitetsutförande som ligger till grund för och skapar motivation för aktivitetsutförande trots upplevd smärta under och efter utförandet av aktiviteten, då utförandet av aktiviteten är viktigare än den upplevde smärtan. ValMO stödjer detta med teorin om värdetriaden, som säger att värdet i aktiviteter ligger till grund för motivationen (Erlandsson & Persson, 2014), vilket även studien av Persson, Andersson och Eklund (2011) samt Peres och Lucchetti (2010) påvisar. Utförandet av aktivite-ten är viktigare än den upplevda smärtan, vilket gör att deltagarna väljer att trotsa smärtan och utföra aktiviteten ändå.

(26)

22

Betydelse for arbetsterapi

Då det inte finns någon översikt relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos personer med RA, syftar denna studie till att fungera som en översikt över aktuella studier inom området. Nyttan av denna studie kommer inom arbetsterapi vara att fylla ett kunskapsglapp. Målet med arbetsterapi är att ge människor möjlighet att utföra sina vardagliga aktiviteter. Aktiviteterna ska kunna utföras på ett, för individen, meningsfullt sätt. Arbetsterapeuten arbetar med aktivitet och delaktighet. Då denna studie fungerar som en översikt över hur smärta påverkar vardagsaktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos personer med RA, kommer den att kunna användas av arbetsterapeuter för att få större kunskap inom området. Studien kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa i behandlingen av personer med RA, genom att ge arbetsterapeuter större kunskap kring strategier. Dessa strategier kan exempelvis vara att använda aktiviteter som distraktion från smärta eller att lära sig prioritera aktiviteter som är viktiga för individen. Studien kommer att främst kunna användas av arbetsterapeuter, men förhoppningsvis även av personer som själva har RA och närstående till personer med sjukdomen, genom att informera om olika strategier som kan användas för att få vardagen att fungera.

Förslag på vidare forskning

Då resultatet av studien visar att smärta påverkar aktiviteter, hade det behövts göras vidare forskning kring hanteringsstrategier vid smärta samt hur dessa kan användas av en arbets-terapeut. Det behövs mera forskning i förhållande till det praktiska arbetet som arbetsterapeuten kan göra med dessa strategier; vilka strategier kan användas, hur kan de användas och vilken skillnad kommer de att göra. Studier som finns inom området har gjorts av i stort sett samma forskargrupp och i samma länder, vilket ger väldigt liten variation. Det hade behövts göras forskning med större variation gällande forskare grupp och land för studien. Förutom flera stu-dier kring det praktiska arbetet hade det även behövts en större variation i forskargrupp och studieländer.

(27)

23

Slutsatser

Resultatet i studien visar att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som vardagsaktiviteter påverkar smärta. Resultatet visar att smärta påverkar mängd och typ av aktiviteter, som finns med i aktivitetsmönstret hos personer med RA, på ett negativt sätt. Detta kan leda till dålig aktivitetsbalans, vilket i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att aktiviteter kunde påverka smärta både negativt och positivt. När en större mängd av aktiviteter utfördes under symptomfria perioder leder det ofta till ökad smärta, detta leder även till dålig aktivitetsbalans, då mängd av aktiviteter i aktivitetsmönstret blir icke-konstant och inte nödvändigtvis längre uppfyller individens unika krav. Strategier för personerna med RA är att använda aktiviteter som distraktion från smärta och/eller trots smärta, dessa är typiskt aktiviteter som tydligt innehåller ValMOs värdedimensioner och som har ett personligt värde.

(28)

24

Referenser

*Ahlstrand, I., Björk, M., Thyberg, I., Börsbo, B. & Falkmer, T. 2012. Pain and daily activities in rheumatoid arthritis. Disability and Rehabilitation 34 (15), 1245 – 1253. DOI: 10.3109/09638288.2011.638034

Ahlstrand, I., Björk, M., Thyberg, I. & Falkmer, I. 2015. Pain and difficulties performing valued life activities in women and men with rheumatoid arthritis. Clinical Rehabilitation 34

(8), 1353 – 1362. DOI:10.1007/s10067-015-2874-5

*Ahlstrand, I., Vaz, S., Falkmer, T., Thyberg, I. & Björk, M. 2017. Self-efficacy and pain ac-ceptance as mediators of the relationship between pain and performance of valued life activities in women and men with rheumatoid arthritis. Clinical Rehabilitation 31 (6), 824 – 834. DOI: 10.1177/0269215516646166

Akkaya, F. & Kiyask, E. 2018. Evaluation of the Loneliness, Social Support and Quality of Life in Patients with Rheumatoid Arthritis. International Journal of Caring Sciences 11 (1), 457 – 463.

Aletaha, D., Neogi, T., Silman, A., Funovits, J., Felson, D., Bingham, C.O., …, Hawker, G. 2010. 2010 Rheumatoid arthritis classification criteria: An American College of

Rheumatology/European League Against Rheumatism collaborative initiative. Arthritis &

Rheumatism 62 (9), 2569 – 2581.

Arksey, H. & O’Malley, L. 2005. Scoping studies: towards a methodological framework.

International Journal of Social Research Methodology 8 (1), 19 – 32.

*Barns, A., Svanholm, F., Kjellberg, A., Thyberg, I. & Falkmer, T. 2015. Living in the

Present: Women’s Everyday Experiences of Living With Rheumatoid Arthritis. SAGE Open 5

(4), 1 – 13. DOI: 10.1177/2158244015616163

*Benka, J., Nagyova, I., Rosenberger, J., Macejova, Z., Lazurova, I., van der Klink, J.L.L., …, van Dijk, J.P. 2016. Social participation in early and established rheumatoid arthritis patients. Disability and Rehabilitation 38 (12), 1172 – 1179.

DOI: 10.3109/09638288.2015.1076071

*Bergström, M., Ahlstrand, I., Thyberg, I., Falkmer, T., Börsbo, B. & Björk, M. 2017. ’Like the worst toothache you’ve had’ – How people with rheumatoid arthritis describe and manage pain. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 24 (6), 468 – 476.

DOI: 10.1080/11038128.2016.1272632

(29)

25

Colquhoun, H.L., Levac, D., O’Brien, K.K., Straus, S., Tricco, A.C., Perrier, L., …, Moher, D. 2014. Scoping reviews: time for clarity in definition, methods and reporting. Journal of

Clinical Epidemiology 67 (12), 1291 – 1294.

Dam, K., Chan-Bum, C., Jiyoung, L., Soo-Kyung-Soo, C., Soyoung, W., So-Young, B, …, Jisoo, L. 2015. Impact of early diagnosis on functional disability in rheumatoid arthritis. The

Korean journal of internal medicine 32 (4), 738 – 746. DOI:10.3904/kjim.2015.364

Englund, M., Jöud, A., Geborek. P., Felson, D.T., Jacobsson, L.T & Petersson, I.F. 2010. Prevalence and incidence of rheumatoid arthritis in southern Sweden 2008 and their relation to prescribed biologics. Rheumatology 49 (8), 1563-1569. DOI:10.1093/rheumatology/keq127 Erlandsson, L.K. & Persson, D. 2014. ValMO-modellen ett redskap för aktivitetsbaserad

arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, C. & Wengström, Y. 2015. Att göra systematiska litteraturstudier. 4. uppl. Stockholm: Natur och Kultur

Hansson, P. 2009. Neuropatisk smärta. I Fagius, J. & Nyholm, D (red.). Neurologi. 5. uppl. Stockholm: Liber, 479 - 489.

Heimans, L., Wevers-de Boer, K.V.C., Visser, K., Goekoop, R.J., van Ooserhout, M.,

Harbers, J.B., …, Allaart, C.F. 2014. A two-step treatment strategy trial in patients with early arthritis aimed at achieving remission: the IMPROVED study. Annals of the Rheumatic

Diseases 73 (7), 1356. DOI:10.1136/annrheumdis-2013-203243

Johansson, A., Fristedt, S., Boström, M. & Björklund, A. 2018. The Use of Occupational Adaption in Research: A Scoping Review. Occupational Therapy in Health Care, 1-18. Kim, D., Kaneko, Y. & Takeuchi, T. 2017. Importance of Obtaining Remission for Work Productivity and Activity of Patients with Rheumatoid Arthritis. The Journal of

Rheumatology 44 (8), 1112 – 1117. DOI:10.3899/jrheum.161404

Kristensson, J.2014. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Levac, D., Colquhoun, D. & O’Brien, K. 2010. Scoping studies: advancing the methology.

Implementing Science 5, 69. DOI:10.1186/1748-5908-5-69

Lindén, C. & Björklund, A. 2010. Living with Rheumatoid arthritis and experiencing everyday life with TNF-α blockers. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 17 (4), 326 – 334. DOI:10.3109/11038120903480055

(30)

26

Mallia, C. & Coleiro, B. 2016. Understanding Rheumatoid Arthritis. I Grech, L. & Lau, A. (red.). Pharmaceutical Care Issues of Patients with Rheumatoid Arthritis. Singapore: Springer Science+Business Media, 1 – 18.

McInnes, I.B., Combe, B. & Burmester, G. 2013. Understanding the patient perspective – Results of the rheumatic arthritis: Insights, strategies & expectations (RAISE) patient needs survey. Clinical and Experimental Rheumatology 31 (3), 350 – 357.

Neovius, M., Simard, J. & Askling, J. 2011. Nationwide prevalence of rheumatoid arthritis and penetration of disease-modifying drugs in Sweden. Annals of the Rheumatic Diseases 70

(4), 624. DOI:10.1136/ard.2010.133371

*Packer, M., Williams, M., Samuel, D. & Adams, J. 2016. Hand impairment and functional ability: A matched comparison study between people with rheumatoid arthritis and healthy controls. Hand Therapy 21 (4), 115 – 122. DOI: 10.1177/1758998316666481

Paradowska-Gorycka, A., Grzybowska-Kowalczyk, A., Wojtecka-Lukasik, E. & Maslinski, S. 2010. IL-23 in the Pathogenesis of Rheumatoid Arthritis. Scandinavian Journal of

Immunology 71 (3), 134 – 145.

Peres, M. & Lucchetti, G. 2010. Coping Strategies in Chronic Pain. Current Pain and

Headache Reports 14 (5), 331 – 338. DOI:10.1007/s11916-010-0137-3

Persson, B.M. & Wingstrand, H. 2005. Ortopedisk Grundbok. Lund: Studentlitteratur. Persson, D., Andersson, I. & Eklund, M. 2011. Defying aches and revaluating daily doing: Occupational perspectives on adjusting to chronic pain. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy 18 (3), 188-197. DOI: 10.3109/11038128.2010.509810

*Reinseth, L., Uhlig, T., Kjeken, I., Koksvik, H.S., Skomsvoll, J.F. & Espnes, A. 2011. Performance in leisure-time physical activities and self-efficacy in females with rheumatoid arthritis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 18 (3), 210 – 218.

DOI: 10.3109/11038128.2010.514941

van Schouwenburg, P.A., Rispens, T. & Wolbink, G.J. 2013. Immunogenicity of anti-TNF biologic therapies for rheumatoid arthritis. Nature Reviews Rheumatology 9 (3), 164. DOI:10.1038/nrrheum.2013.4

*Strand, V., Wright, G.C., Bergman, M.J., Tambiah, J & Taylor, P.C. 2015. Patient Expectations and Perceptions of Goal-setting Strategies for Disease Management in Rheumatoid Arthritis. The Journal of Rheumatology 42 (11), 2046 – 2054.

Figure

Tabell 1. Sökord och sökkombinationer.
Figur 1. Sökstrategi och urval av artiklar (Forsberg & Wengström, 2015)

References

Related documents

Arrangör: Region Uppsala, Östhammars kommun i samarbete med Östhammars Riksteaterförening..

De kreativa aktiviteter som hemtjänstpersonalen uppmärksammat är att äldre personer väljer att göra ger en förståelse för vilket behov av kreativa aktiviteter som finns,

Det vore också intressant att genomföra en studie med män för att höra deras erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter vid långvarig smärta, detta eftersom kvinnor och

Det beskrevs även att anhöriga var måna om att uppmuntra personer som drabbats av sjukdomen att fortsätta delta i aktiviteter som vanligt, för att personerna skulle känna att de

• Boverket har fått i uppdrag av regeringen att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. • I uppdraget ingår att främja digitala

• Boverket har fått i uppdrag av regeringen att verka för en effektiv och enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen. • I uppdraget ingår att främja digitala

Hemortsprojektet fortsatte under året, där studenter valts ut för att besöka sina högstadie- och gymnasieskolor i regioner med lågt antal sökande till Konstfack, för att

matematiken själv. Ofta pratar man om tillämpningar av matematik och på många universitet finns till exempel speciella avdelningar för tillämpad matematik. Samtidigt, speciellt