Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 : Trafikverket Region Stockholm

VTlnotat8:4-2012

7

-

_

:

www.vti.se/publikationer

Utgivningsår2012

'

V

.

.>

:

.

.*

'

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars

funktion är 2011

Trafikverket Region Stockholm

Sven-Olof Lundkvist

Per Henriksson

Mohammad-Reza Yahya

vti

FINDING A BETTER WAY

Förord

Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.

De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI.

Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist

VTI notat 8:4-2012

Kvalitetsgranskning

Intern peer review har genomförts 2012-01-20 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 20 12-01 -20.

Quality review

Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January 2012.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... .. 5

Summary ... .. 7

1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... .. 9

2 Begrepp och metod ... .. 10

3 Analys ... .. 11

4 Resultat... .. 12

4.1

Antal objekt som ingått i analysen ... .. 12

4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... .. 13

4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... .. 14

4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass ... .. 15

5 Slutsatser... .. 19

Referenser... .. 20

Bilaga

Bilaga 1 Detaljerade resultat

Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 -Trañkverket Region Stockholm

av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI

581 95 Linköping

Sammanfattning

I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm 2011. Mätningarna har utförts under perioden 28 juni-7 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsyn-barheten.

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobj ekten godkända 0 På övriga Europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av

delobjekten

0 På de primära länsvägarna godkändes 19 % av delobjekten

0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen

Retroreflexionen för våta vägmarkeringar

0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn vari Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända.

Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya

VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE-581 95 Linköping Sweden

Summary

This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden 2011. The measurements were carried out during the period 28 June-7 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance.

From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity

0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 38% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations (Stockholm county).

0 On other European highways and national roads the corresponding figure was 13% (Stockholm county).

0 On county roads 19% ofthe objects were approved.

0 The performance of the road markings on primary roads was better on Gotland than in Stockholm county. However, when taking all road types into account, there were no significant differences between the counties in the region. Wet road marking retroreflectivity

0 On European highways With ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 29% of the measured objects (Stockholm county) fulñlled the requirements in the Swedish regulations.

1

Bakgrund, begränsningar och syfte

Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfälts-markeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT 2 4 000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt.

Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar:

0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls

0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.

När Trañkverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2011. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Stockholm. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat 8-2012).

2

Begrepp och metod

Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:

0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt

0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-,

mitt-eller körfältslinj e). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser

0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet

Mätplatsen består av ett stort antal enskilda mätpunkter

0 Mätpunkt Punkt, eller egentligen en mindre area i mätplatsen, där

mätvärde avlästs.

Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande:

0 Vägklass A

Europavägar med ÅDT 2 4 000

0 Vägklass B

EurOpavägar med ÅDT < 4 000 samt riksvägar (9-99)

0 Vägklass C Primära länsvägar (100-404).

Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan Vägklass välj as enligt:

n=k-\/N

där N är antalet objekt i aktuell Vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till:

k = 1,4 för Vägklass A k = 1,2 för Vägklass B k = 1,0 för Vägklass C

n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3'n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen

Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europa-vägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått.

3

Analys

Analysen av data har gjorts enligt följ ande:

Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, Rum, och makrotextur,

MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som: n Z RLJorrl-RL,torr : 00h n

Z MPDZ.

MPD = _-_l'=1 ,

n

där RLJOW- avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på

mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet.

Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,

RLW, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):

R

L,våt

=-8+0,14-R

L ,torr

+18-MPD

Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trañkverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell.

Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion.

Torrfunktion Våtfunktion

ÅDT < 2 000 ÅDT 2 2 000 ÅDT 2 4 000

Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna

RL,torr < 100 mCd/mZ/lx.

RL,torr < 150 mcd/mZ/Ix.

har RWåt < 35 mcd/m2/Ix.

Godkänt de/objekt. Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt.

Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinj er på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat.

4

Resultat

4.1

Antal objekt som ingått i analysen

Totalt har 21 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Stockholm under 2011. Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2.

Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är 2011.

Antal uppmätta objekt på

Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar länsväg; Totalt

A Gotlands län I B C 4 Summa 4 A 7 7 Stockholms län AB B 5 5 C 5 Summa 5 5 17 A 7 REGION STH B 5 5 C Totalt 7 5 21

För delobj ekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobj ekt för Våtfunktions-skattningen uppgick till 14 st. i Stockholms län

4.2

Deskriptiv statistik för delobjekten

I tabell 3 och 4 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Stockholm.

Tabell 3 Beskrivande statistik Över RUM, för vägklass A och B. RL, torr, Väg/dass A RL, torr, Väg/dass B Region Sth Stockholms län AB Stockholms län AB Medelvärde 170 157 Standardfel 8 15 Standardavvikelse 38 58 Minimum 122 99 Maximum 243 324 Antal delobjekt 21 15 Konfidensintervall 95 °/o 152-187 125-190 20:e percentilen 127 119 50:e percentilen 174 137 80:e percentilen 208 204

Tabell 4 Beskrivande statistik över RUM, för vägklass C.

. RL, torr, Väg/dass C

Reg'on Sth Gotlands län I StocklÄoéms Ian Reggizon

Medelvärde 141 151 147 Standardfel 14 7 7 Standardavvikelse 47 27 37 Minimum 76 85 76 Maximum 226 184 226 Antal delobjekt 12 15 27 Konfidensintervall 95 % 112-171 136-166 132-161 20:e percentilen 109 143 111 50:e percentilen 138 155 155 80:e percentilen 165 172 172

Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 5.

Tabell 5 Beskrivande statistik Över RAW, för Vägklass A. RL, våt, Vägklass A Region Sth Stockholms län AB Medelvärde 35 Standardfel Standardavvikelse 4 Minimum 28 Maximum 40 Antal delobjekt 14 Konfidensintervall 95 % 33-37 20:e percentilen 31 50:e percentilen 35 80:e percentilen 40

4.3

Andel godkända delobjekt per län och Vägklass

Totalt sett i regionen blev endast 24 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 6. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt - rött eller godkänt- grönt.

Tabell 6 Antal och andel godkända delobjektför RUM, efter län och Vägklass. Andel

Län/Region Vägklass r Summa godkända

Godkända 0/0 A _ _' - _ Gotlands län I B - - _ C 8 4 12 33 Summa 8 4 12 33 A 13 8 21 38

Stockholms län AB

B

13

2

15

13

C

14

1

15

7

Totalt 40 11 51 22

A

13

8

21

38

REGION STH

B

13

2

15

13

C 22 5 27 19 Totalt 48 15 63 24

Resultatet för Våtfunktionen, som endast skattades på A-V'agar i Stockholms län, var marginellt bättre, se tabell 7.

Tabell 7 Antal och andel godkända delobjektför RLyåt, efter län. Andel

Län/Region Antal Summa godkända

Godkända 0/0

Stockholms län AB 10 4 14 29

En analys av signiñkanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt visade att en signifikant högre andel av klass C-vägamas markeringar var godkända på Gotland. Sett Över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen, men då ska noteras att Gotland endast har klass V-vägar. Testen utfördes på risknivån 5 %. Resultaten i tabell 6 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och lån.

Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Sth I underkända

Godkända 100% 90% 80% 70% -60% 50% 40% -30% 0 20% ä ä ä \° __ r m 0

52

0

H

N

0% [x - m I _ m I _ CO I _ co I c < l- : <1: I-- C <E |_ c < i_ E C m c m c U7 C (1) ä E Z % LU 2 % E 2 _.8 E 2 O O O 0 E (I) _ G V) _ E (I) _ C V, _ _rg E LD ;0 E LD ;6 E LD 2 E D *5 5 ä *6 5 ä *6 '0 ä: +5 6 g 9 § 0 3:4 LD § (9 § U U U U 0 o o o -l-J +4 -H 4-2 U) U) U) U')

Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektfo'r RUM, efter vägklass och län.

4.4

Resultat per delobjekt, län och vägklass

I detta kapitel visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats.

Gotlands län I, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C undeikända_:Godkanda 90% -" I 80% M 70% m 7 60% M °\_°7 50? 'm'- 0 O C3_

40% W

m

00

m

° §3

30% m- e

₀

33

o\

_g

,..

₁₉

g

_{ä L}

20% WL

g

10% mm x_ 0% ' i 3 ä ä .

Hk-159âMI-2113Vk-161in-159IMI-1661Vk-226 Hk-1111MI-112§Vk-117§Hk-109i MI-90 1 Vk-76 ä.

å ä

'4(14°) 150

i I14042), 100

|19(144),100

I24(146),1OO

Figur 2 Gotlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A I ändeikända_odkanda

100% I

II * IIIII

80% » I 2 I 70% - l m »m . 60% ., W W.. ... 50V öm m * r--40% 0... ., A. F2 '\ r r* a\° 30% .W Vi ...m ...0. 0... . _ °\o. V 20% mm V, ...m ...1. n\o\m ...W m m W W W M 9,..

<*

.

60

§ 2

. §

10% __ d i ...w . 2... .i , m... o i ... ...122 .mm :m m... ,..._.. M ;M 7... 0% s 2 h êlqå I ' s 3 g

Loêmåv mbxäoovåmgn mlkovmâooåmmvjoo ooâLnam

LnâN§OOOONON§N§NCWNOOLOSNENHOOHgLniq

'T'g'ñåT'ñT'WT'årñiñ äåñffäfiT'WW'T'Wåf'äñ'

åêäiå

åiäiä

ååägå 13:29;

äâ :21%

AB 6 (E 4), AB 10 (E 18), AB 11 (E 18), AB 14 (E 18), AB 18 (E 18), AB 21 (E 20), AB 22 (E 20),

150 150 150 150 150 150 150

Figur 3 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A.

.Underkända

Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B ,_

Godkanda

100%"

IIIIIIIII

o

90%'

II

IIIIII

W

80%" I I

I

I I I

-70%" I I

I

I I I

"-60%" I I

I

I I I

M 7

50% -

g

äg-I äg-I 3 äg-I

c

I I

°"

40% -

m

2._

m_

_-I _-I

I

N

o\° \° O __ _°\°__ _ä_____ ...____₈ O_g), ... ...

10%-

§ 2...

_\-|

nu...

å

H

_n_ Hg..-

N

.,\o

S

.m

m-0% LD ' s <1- 1\ N N G N <r l\ m H 0 H I\ N <r å H N 00 H 0 m 0 m 0 3 N <1- 0 LD N

3

3

3

3

-'

3

3

3

3

3

3

3

3 3

3

ä

2

å

å

å å

ä 2

ä

3-.

2

å

'ä

2

å

AB 23 (57), 150 AB 29 (73), 150 AB 31 (76), 150 AB 34 (76), 150 AB 38 (77), 150

Figur 4 Stockholms län andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B.

Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C

I Underkända Godkända

100%" IIIIIIIIIIIIII

IIIIIIIIII

II

IIIIII

III

70%"

I I I I I

I I I

m

2"

60% W . m "'"

50% m

I

*

M

M-

m

°\° 40% -3- m m m... __.._...N \o °\O__

ä

°°

80

m

30% m0

ä_-

äm

x

gm.. .__. ...Jim ____ __

m

m

°\°

umw

3

få

\°

o _____ _______ ____ o\° mm W __ _____ m WO... .____

10%m-Hå-H-w

----

www-Hmm_

.,\°

0%

_{N ( N 1 H l\ m ( <r l m m}

_°°

_{3 ; cc 3 <1-}

₁

_i

_{00 H ( Lo I N (} r\ m Lo <1- 00100 1:) o m 3 m i m |\ [x 3 <r § I\

3 3 3 3 -' i 3 3 3 3 3 3 3 3 ' 3 g 3 (

äzêjåå§(å(å§åå,§åålziåg

i

AB49(227),150 AB 51 (229), 150)AB 52 (229), 150 AB 62 (264), 150 AB 85 (283), 1505

Figur 5 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C.

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

Region Sth, Stockholms län AB, Andel god- och underkända, våtfunktion, vägklass A

100% * I Underkända ' Godkända Hk-33 Vk-40 ABG(E4L35

Hk-36 ! Vk-4O

AB 10 (E 18), 35 E

Hk-32 g Vk-28

AB 11 (E 18), 35 Hk-38 Vk-40 AB 14 (E 18), 35 Hk-29 Vk-30 AB 18 (E 18), 35 Hk-34 Vk-35 Hk-35 Vk-40 AB 21 (E 20), 35 AB 22 (E 20),35

Figur 6Region Stockholm, Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A.

5

Slutsatser

Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobjekten godkända 0 På Övriga europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av

delobj ekten

0 På de primära länsvägama godkändes 19 % av delobjekten

0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen (men är det relevant att testa detta?) Retroreflexionen fo'r våta vägmarkeringar

0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med 4 000 fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända.

En generell slutsats från tillståndsmätningama 2011 är att vägmarkeringamas retro-reflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägama. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt.

Referenser

Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältma't-ningar mea' metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 2001.

Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Roaa' Marking Tester. Status RA/[T

version 2. VTI notat 20-2009. Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 2009.

Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket. 2009.

Bilaga 1 Sidan 1 av 5

Detaljerade resultat

I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar:

Vägtyp

MV

motorväg

2+1

mötesseparerad trefältsväg

Zkf

tväfältsväg

Delobjekt

vänster kant b

vänster kantlinje i bakriktningen

höger kant f

höger kantlinj e i framriktningen

Sträcka

k

korsning med väg

Lgr

länsgränsen

rgr

riksgränsen

Tpl

trafikplats

GK

Godkänd

UK

Underkänd

t

torrfunktion

v

vätfu'nktion

VTI notat 814-2012

Go tl an ds län I RL , An de l GK GK /U K RL , An de l GK GK /U K Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s St räc ka Da tum De lo bj ek t t t t v v v Qd Fr ik ti on Hög er ka nt f 15 9 0 , 5 0 8 UK Kl in te ha mn (k 56 8) -LV I 4 14 0 2k 1c C 11 -1 6-67 Mi tt li nj e 21 1 6, 92 5 GK To ft a St ra nd Vän st er ka nt b 16 1 0 , 5 8 3 UK Hög er ka nt f 15 9 0 , 8 7 7 GK Va ll (k 59 1) -LV I 14 14 2 2k ? C 11 -6 9-36 mi tt li nj e 16 6 0, 90 1 GK Vi sb y (k 14 8) Vän st er ka nt b 22 6 1 , 0 0 0 GK Hög er ka nt f 11 1 0 , 5 9 0 UK He ms e (k 14 2) -LV I 19 14 4 2k f c Et el he m<k5 34 ) 11 -1 6-67 Mi tt li nj e 11 2 6, 61 6 UK Vän st er ka nt b 11 7 0 , 5 4 3 UK Hög er ka nt f 10 9 0 , 5 2 3 UK Bilaga 1 Go th em (k 62 6) -LV I 24 14 6 Zk F C Bo ge ( 14 7) 11 -0 9-XX Mi tt li nj e 90 0, 35 2 UK Sidan 2 av 5

Vän st er ka nt b 76 0 , 0 0 9 UK VTI notat 824-2012

VTI notat 8:4-2012 St oc kh ol ms län A B V äg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s S t r äc k a De lobj ek t RL , A nd e l G K t GK /U K RL , An de l GK V GK /UK Qd Fr ik ti on EV AB 6 E MV Jär va kr og (k 18 , tp l 16 9) -So ll entun a (k 26 5, tp l 17 3) 11 -9 6-29 Hög er ka nt f 15 6 9, 42 7 UK 33 9, 41 7 UK 17 9 9, 93 9 Kör fäl ts li nj e 12 2

9,

92

4

UK 16 3 9, 87 1 Vän ster ka nt b 18 4 9, 91 5 GK 49 9, 93 2 GK 15 9 9,92 6 EV AB 19 18 M V lg r C/ AB -Br unna (t pl 15 9) 11 -9 6-28 Hög er ka nt f 18 3 9, 73 3 UK 36 9,48 7 UK 17 5 9, 89 5 Kör fäl ts linj e 12 7

9,

96

7

UK 16 7 9, 869 V än s t e r k a n t b 29 8 9, 85 9 GK 49 9, 75 9 UK 171 9, 88 9 EV AB 11 18 MV Br un na (t pl 15 9) -Ka ll häl l (t pl 15 3) 11 -9 6-28 Hög er ka nt f 17 4 9, 783 UK 32 9, 38 9 UK 169 9, 87 9 K ör f äl t s l i n j e 126 9, 95 9 UK 15 6 9,89 9 V än s t e r k ant b 12 7 9, 32 9 UK 28 9, 19 5 UK 16 2 9, 96 2 EV AB 14 1 18 MV Vi gg byh ol m (tpl 18 3) -Åk er sb erga (k 27 6, tp l 18 7, mv sl ut ) 1 1 -9 6 -xx Hög er ka nt f 19 9

9,

76

9

UK 38 9, 55 6 UK 16 3 9, 867 Kör fäl ts li nje 12 6 9,99 9 UK 13 9 9, 99 5 V än s t e r k a n t b 18 4 9, 87 9 GK 49 9, 852 GK 16 5 9, 91 9 EV AB 18 18 MV Ledi ng e (k 98 4, tp l 199) -No rr täl je (k 27 6, tp l 19 3, mv slut ) 11 -9 6-39 Hög er ka nt f 15 5 9,63 7 UK 29 9, 15 1 UK 177 9, 89 5 Kör fäl ts li nj e 128 9, 16 9 UK 16 5 9, 88 1 V än s t er k a n t b 126 9, 29 8 UK 39 9, 39 1 UK 15 7 9,97 9 EV AB 21 29 MV lg rD/ AB -Nyk va rn (k59 9, tp l 14 9) 11 -9 6-28 Hög er ka nt f 21 3 1, 99 9 GK 34 9,46 6 UK 16 4 9, 81 7 K ör f äl t s li n j e 29 4

1,

99

9

GK 16 8 9, 79 1 V än s t e r k a n t b 29 8 9, 98 3 GK 35 9,89 5 GK 15 6 9, 83 6 EV AB 22 29 MV Nyk va rn (k 599, tp l 14 9) -Söd er täl je (k 4, tp l 14 3) 11 -9 6-28 Hög er ka nt f 218 9, 95 9 GK 35 9, 59 4 UK 16 1 9, 81 4 K ör f äl t s l i nj e 15 5

9,

61

4

UK 15 2 9, 83 5 V än s t e r ka n t b 24 3

1,

99

9

GK 49 9, 85 9 GK 15 3 9, 89 2 1E rs ät te ro bjek tn r3 . Sidan 3 av 5 Bilaga 1

VTI notat 8:4-2012 St oc kh ol ms län A B Väg Ob je kt Väg Nr V äg t yp Väg kl as s S t r äc k a De lo bj ek t RL , A n d e l G K t GK /U K RL , An de l GK v GK /U K Qd Fr ik ti on RV AB 23 57 Zk f lg r D/ AB -Höl ö (k 59 5) 11 -6 7-16 Hög er ka nt f 11 4 6, 66 4 UK Mi tt li nj e 12 7 6, 15 8 UK V än s t e r k a n t b 13 2

9,

26

9

UK RV AB 29 73 MV Väs te rh an in ge (k 25 7) -Län na (k 66 5) 11 -6 7-13 Hög er ka nt f 21 2 6, 96 8 GK Kör fäl ts li nj e 99 6, 62 6 UK V än s t e r k a n t b 13 2 6, 28 6 UK RV AB 31 76 2k ? No rr täl je (k 11 46 ) -Sva nb er ga (k 11 42 ) 11 -6 7-14 Hög er ka nt f 26 4

9,

64

8

UK Mi tt li nj e 13 7 6, 17 8 UK V än s t e r k a n t 26 5 6, 78 5 UK RV AB 34 76 2k f Sk eb ob ruk (k 16 98 ) -Ha ll st avi k (k 11 11 ) 11 -6 7-14 Hög er ka nt f 14 1 6, 46 2 UK Mi tt li nj e 12 6 9, 19 5 UK V än s t e r k a n t 14 1 6, 38 4 UK RV AB 38 77 2k f Ri mb o (k 28 6, no rr ) -Rös a (k 18 , tp l 19 1) 11 -6 7-14 Hög er ka nt f 16 7 9, 12 3 UK Mi tt li nj e 16 2

9,

64

8

UK V än s t e r k a n t 32 4 6, 98 3 GK LV AB 49 22 7 2k ? Jo rd br o (k 73 ) -Gål ö (k 56 5) 11 -6 7-13 Hög er ka nt f 17 2

9,

69

4

UK Mi tt li nj e 13 2 6, 25 5 UK V än s t e r k a n t 16 1 6, 59 2 UK LV A B 51 22 9 2k f Ör by (k 22 6) -Sk ar pn äc k (t pl Sk ar pn äc k, Zk f sl ut ) 11 -6 7-13 Hög er ka nt f 14 7

9,

37

5

UK Kör fäl ts li nj e 85 6, 66 6 UK V än s t e r k a n t b 18 4 6, 58 6 UK

Sidan 4 av 5 Bilaga 1

VTI notat 8:4-2012 St oc kh ol ms län AB Väg Ob je kt Väg Nr Väg typ Väg kl as s Str äc k a De lo bj ek t RL , An de lGK t GK /U K RL , A n d e l G K v GK /U K Qd Fr ik ti on LV /\ B 55 2 1229 N/ Sk ar pn äc k (t pl Sk ar pn äc k, mv st ar t) -Bo ll mo ra (s lut mv) 11 -9 7-13 Hög er ka nt f 21 55

9,

43

4

UK Mi tt li nj e 19 5 9, 97 5 UK V än s t e r k a n t b 15 4-9, 52 8 UK LV ;AB 62 26 4 Zk f Ar ni ng e (k 18, tp l 18 5) -Va ll en tun a (k 26 8) 11-9 6-29 Hög er ka nt f 15 6 9, 69 9 UK Mitt li nj e 15 4 9, 45 9 UK V än s t e r k a n t b 17 8 9, 82 4 GK LV AB 85 2 28 3 2k f Söd er by-Ka rl (k 76 ) -Äl ms ta (k11 70 ) 11-9 7-14 Hög er ka nt f 17 1 9, 72 8 UK Mi tt li nj e 146 9, 39 7 UK V än s t e r k a n t b 17 2 9, 75 9 UK zE mm nyo meM1 H8 3 Sidan 5 av 5 Bilaga 1

www.vti.se

vti@vti.se

VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.

VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.

HUVUDKONTOR/HEADOFFICE

LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG

POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077

TEL +46(0)13 20 40 00 SE-781 27 BORLÄNGE SE-171 06 SOLNA SE-402 78 GÖTEBORG www.vti.se TEL +46 (0)243 446 860 TEL +46 (0)8 555 77 020 TEL +46 (0)31 750 26 00