www.vti.se/publikationer
Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars
funktion år 2012 – Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013
Förord
Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontakt-person.
De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI.
Linköping oktober 2012
Kvalitetsgranskning
Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens
närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari 2013.
Quality review
Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February 2013.
Innehåll
Sammanfattning ... 5
Summary ... 7
1 Bakgrund, begränsningar och syfte ... 9
2 Begrepp och metod ... 10
3 Analys ... 11
4 Resultat ... 12
4.1 Antal objekt som ingått i analysen ... 12
4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten ... 13
4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass ... 15
4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Väst efter vägklass ... 18
5 Jämförelse med 2011 ... 25
6 Slutsatser ... 27
Referenser... 28
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 – Trafikverket Region Väst
av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI
581 95 Linköping
Sammanfattning
I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Väst 2012. Mätningarna har utförts under perioden 31 juli – 13 oktober med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten.
Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 52
vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än 4000 fordon har även mätning av våta vägmarkeringars
retroreflexion gjorts.
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Väst:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Väst 48 procent av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 62 procent av delobjekten
• På länsvägar godkändes 87 procent av delobjekten
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
I genomsnitt var 42 procent av delobjekten i Region Väst godkända med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
Generellt i regionen var andelen godkända objekt 64 procent i 2012 jämfört med 60 procent i 2011. Andelen godkända objekt i Hallands län och Värmlands län var större i 2011 än i 2012. I Västra Götalands län var bättre i 2012 jämfört i 2011.
Slutsats
En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan
konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio av de sträckor som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.
Condition assessment of road markings of Region Väst in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya
VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE–581 95 Linköping Sweden
Summary
This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Väst, Sweden 2012. The measurements were carried out during the period July 31th until October 13th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 52 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Väst. On roads with an average daily traffic more than 4 000 vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well.
From the results, the following conclusions can be drawn:
Dry road marking retroreflectivity
• On European highways 48 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations.
• On national roads, the corresponding figure was 62 per cent. • On county roads, 87 per cent of the objects were approved.
Wet road marking retroreflectivity
By average, 42 per cent of the objects in Region Väst were accepted concerning wet performance.
Comparison with the results from 2011
In general, the proportion accepted objects were better in 2012 compared to 2011. The proportion accepted objects in the county of Västra Götaland were better in 2012. While in the county of Halland and Värmland the situation were better in 2011.
Conclusion
1
Bakgrund, begränsningar och syfte
Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext
Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd.
Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften:
• Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarke-ring uppfylls
• Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna.
Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m2/lx på vägar med ÅDT ≥ 2000 fordon och 100 mcd/m2
/lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT ≥ 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m2
/lx. Dessa vägar har
analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m2/lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m2/lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarke-ringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år 2012. Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Väst.
2
Begrepp och metod
Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan:
Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt-
eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet.
Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses.
Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande:
Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 – 99)
Vägklass C Primära länsvägar (100–404) och sekundära länsvägar (500 - 2999) med ÅDT > 4000.
Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som:
3 N
k
n= ⋅
där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till:
k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C
n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3∙n; två
kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län.
Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT ≤ 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > 4000. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej
våtsynbar).
De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen.
3
Analys
Analys av data har gjorts enligt följande:
Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som:
m R R m i i torr L torr L
∑
= = 1 , , och m MPD MPD m i i∑
= = 1 ,där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på
mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet.
Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion,
RL,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009):
MPD R
RL,våt =−8+0,14⋅ L,torr +18⋅
Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext – vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1.
Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 000 ÅDT ≥ 2 000 ÅDT > 4 000 Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt
Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. . Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx.
Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > 4 000 fordon/dygn.
4
Resultat
4.1
Antal objekt som ingått i analysen
Totalt har 52 objekt mätts i Region Väst under 2012. Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2.
Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län i Region Väst. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Hallands län 4 3 3 Värmlands län 6 5 3 Västra Götalands län 10 9 9 Region Väst 20 17 15 Bortfall: 3 delobjekt
Antal objekt som har mätts med avseende på våtfunktion framgår av tabell 3.
Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Väst. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Hallands län N 4 1 Värmlands län S 5 1 Västra Götalands län O 10 6 1 Region Väst 19 8 1 Bortfall: 27 delobjekt:
4.2
Deskriptiv statistik för delobjekten
I tabell 4 – 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Väst.
Tabell 4 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass A.
Region Väst
RL,torr Vägklass A
Hallands län Värmlands län Västra
Götalands län Region Väst Medelvärde 267 141 227 207 Standardfel 40 11 15 12 Standardavvikelse 125 48 80 93 Minimum 139 79 100 79 Maximum 487 252 458 487 Antal 10 18 30 58 Konfidensintervall 95 % 177-356 118-165 198-257 183-232 20:e percentilen 169 109 180 132 50:e percentilen 232 131 207 191 80:e percentilen 362 182 292 261
Tabell 5 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass B. Region Väst
RL,torr, Vägklass B
Hallands län Värmlands län Västra
Götalands län Region Väst Medelvärde 187 190 225 208 Standardfel 11 14 16 10 Standardavvikelse 33 51 83 70 Minimum 143 134 90 90 Maximum 260 282 437 437 Antal 9 14 27 50 Konfidensintervall 95 % 161-212 160-219 192-257 188-228 Percentil 20 % 169 140 172 162 Percentil 50 % 182 180 191 186 Percentil 80 % 195 234 293 258
Tabell 6 Beskrivande statistik över RL,torr, för vägklass C.
Region Väst
RL,torr Vägklass C
Hallands län Värmlands län Västra
Götalands län Region Väst Medelvärde 202 182 218 208 Standardfel 10 14 9 6 Standardavvikelse 29 43 45 44 Minimum 161 141 114 114 Maximum 251 258 364 364 Antal 9 9 27 45 Konfidensintervall 95 % 180-224 150-215 200-236 195-221 20:e percentilen 178 150 186 172 50:e percentilen 204 167 212 207 80:e percentilen 223 220 249 241
Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7.
Tabell 7 Beskrivande statistik över RL,våt.
Region Väst
RL,våt
Hallands län Värmlands län Västra
Götalands län Region Väst Medelvärde 38 28 43 41 Standardfel 4 6 3 2 Standardavvikelse 10 10 14 13 Minimum 25 19 21 19 Maximum 50 39 72 72 Antal 6 3 24 33 Konfidensintervall 95 % 28-48 4-52 37-49 36-46 20:e percentilen 31 22 32 31 50:e percentilen 37 26 42 39 80:e percentilen 48 34 49 49
4.3
Andel godkända delobjekt per län och vägklass
Totalt sett i regionen blev 64 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktion, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett
delobjekt är underkänt – rött eller godkänt – grönt.
Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för RL,torr, efter län och vägklass.
Län/Region Vägklass Antal Summa Andel
godkända Underkända Godkända Hallands län A 5 5 10 50 % B 3 6 9 67 % C 2 7 9 78 % Summa 10 18 28 64 % Värmlands län A 17 1 18 6 % B 7 7 14 50 % C 1 8 9 89 % Summa 25 16 41 39 % Västra Götalands län A 8 22 30 73 % B 9 18 27 67 % C 3 24 27 89 % Summa 20 64 84 76 % Region Väst A 30 28 58 48 % B 19 31 50 62 % C 6 39 45 87 % Summa 55 98 153 64 %
Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9.
Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för RL,våt, efter län.
Län/Region Antal Summa Andel
godkända Underkända Godkända Hallands län 4 2 6 33 % Värmlands län 3 0 3 0 % Västra Götalands län 12 12 24 50 % Region Väst 19 14 33 42 %
Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05):
• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass A var större i
Västra Götalands län än i Hallands och Värmlands län. Dessutom var andelen godkända delobjekt i Hallands län större än i Värmlands län.
• Andelen godkända delobjekt med avseende på RL,torr i vägklass B var större
Västra Götalands län än i Värmlands län.
• I vägklass C var det ingen skillnad med avseende på RL,torr i de tre länen.
Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län.
Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,torr, efter vägklass och län.
50 % 6% 73 % 48 % 67 % 50 % 67 % 62 % 78 % 89% 89% 87% 64 % 39 % 76 % 64 % 50 % 94 % 27 % 52 % 33 % 50 % 33 % 38 % 22 % 11% 11% 13% 36 % 61 % 24 % 36 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ha lla nds l än N Vä rm la nds l än S Vä st ra G öt al ands l än O RE GI O N V ÄS T Ha lla nds l än N Vä rm la nds l än S Vä st ra G öt al ands l än O RE GI O N V ÄS T Ha lla nds l än N Vä rm la nds l än S Vä st ra G öt al ands l än O RE GI O N V ÄS T Ha lla nds l än N Vä rm la nds l än S Vä st ra G öt al ands l än O RE GI O N V ÄS T
Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC
Andel godkända delobjekt m.a.p. torrfunktionen efter län och vägklass, Region Väst Underkända
Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2.
Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för RL,våt, efter län.
33% 50% 42% 67% 100% 50% 58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O REGION VÄST
Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktion, efter län, Region Väst Godkända
4.4
Resultat per delobjekt i varje län i Region Väst efter vägklass
I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända
mätplatser för varje län i Region Väst efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster
kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT.
4.4.1 Resultat per delobjekt i Hallands län efter vägklass
Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 71 % 64 % 99 % 10 0% 10 0% 35 % 98 % 10 0% 30 % 73 % 29 % 36 % 1% 65 % 2% 70 % 27 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk- - Kf-175 Vk-254 Hk-462 Kf-274 Vk-487 Hk-139 Kf-337 Vk-210 Hk- - Kf-146 Vk-182 N 4 (6), 150 N 5 (6), 150 N 7 (6), 150 N 10 (6), 150
Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende torrfunktionen. Vägklass B.
Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende
98 % 89 % 98% 78 % 57 % 33 % 96 % 85 % 99 % 2% 11 % 2% 22 % 43 % 67 % 4% 15 % 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-188 Ml-181 Vk-186 Hk-182 Kf-157 Vk-143 Hk-206 Ml-177 Vk-260 N 13 (24), 150 N 14 (24), 150 N 16 (25), 150
Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Godkända 95 % 86 % 10 0% 60 % 92 % 71 % 97 % 95 % 97% 5% 14 % 40 % 8% 29 % 3% 5% 3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-223 Ml-193 Vk-224 Hk-161 Ml-185 Vk-168 Hk-213 Ml-251 Vk-204 N 24 (115), 150 N 25 (117), 150 N 37 (154), 150
Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Hallands län avseende våtfunktionen. 98 % 17 % 99 % 70 % 36 % 56 % 2% 83 % 1% 30 % 64 % 44 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk- - Kf-0 Vk-50 Hk- - Kf-0 Vk- - Hk-25 Kf-0 Vk-48 Hk- - Kf-0 Vk-37 Hk-31 Kf-0 Vk-36 N 4 (6), 35 N 5 (6), 35 N 7 (6), 35 N 10 (6), 35 N 14 (24), 35
Hallands län N, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen Underkända
4.4.2 Resultat per delobjekt i Värmlands län efter vägklass
Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 31 % 35% 45 % 93 % 47 % 78 % 18 % 77 % 14 % 19% 17% 13 % 3% 12 % 13 % 69 % 10 0% 65 % 55% 7% 53 % 22 % 82 % 23 % 86 % 81% 83% 87 % 97 % 88% 10 0% 87 % 10 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 41 M l-8 4 Vk -1 38 Hk -2 19 M l-2 52 Vk -1 73 Hk -1 87 M l-1 37 Vk -2 03 Hk -1 25 M l-1 13 Vk -1 24 Hk -1 16 M l-1 05 Vk -1 14 Hk -7 9 M l-1 40 Vk -9 2 S 2 (18), 150 S 7 (18), 150 S 18 (45), 150 S 22 (45), 150 S 24 (45), 150 S 11 (18), 150
Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A UnderkändaGodkända
29 % 88 % 61 % 99 % 10 0% 98 % 59 % 35 % 25 % 10 0% 10 0% 34 % 82 % 42 % 71 % 12 % 39 % 1% 2% 41 % 65 % 75 % 66% 18 % 58 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-138 Ml-218 Vk-162 Hk-208 Ml-258 Vk-208 Hk-170 Ml-140 Vk-134 Hk-282 Ml- - Vk-259 Hk-140 Ml-189 Vk-146
Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Värmlands län avseende våtfunktionen. 87 % 94% 80 % 10 0% 10 0% 10 0% 71 % 97 % 81 % 13 % 6% 20 % 29 % 3% 19 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk-141 Ml-159 Vk-141 Hk-239 Ml-207 Vk-258 Hk-156 Ml-173 Vk-167 S 81 (172), 100 S 93 (238), 100 S 106 (241), 100
Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Godkända 7% 67 % 93 % 10 0% 33 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk Ml0 Vk Hk Ml26 Vk Hk Ml0 Vk Hk Ml19 Vk Hk Ml0 Vk Hk Ml39 Vk -S 2 (18), 35 S 18 (45), 35 S 22 (45), 35 S 24 (45), 35 S 11 (18), 35 S 73 (63), 35
Värmlands län S, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen Underkända
4.4.3 Resultat per delobjekt i Västra Götalands län efter vägklass
Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 70 % 22 % 95 % 100% 100% 100% 97 % 97 % 10 0% 10 0% 98 % 10 0% 94 % 100% 100% 25 % 15 % 87 % 94% 95% 96% 6% 10 0% 10 0% 41 % 16 % 36 % 88 % 81 % 10 0% 30 % 78 % 5% 3% 3% 2% 6% 75 % 85 % 13 % 6% 5% 4% 94 % 59 % 84 % 64 % 12 % 19 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 75 Kf -1 33 Vk -1 90 Hk -2 42 Kf -2 99 Vk -2 92 Hk -2 57 Kf -2 30 Vk -3 88 Hk -3 04 M l-2 63 Vk -3 58 Hk -2 54 Kf -2 96 Vk -4 58 Hk -1 31 Kf -1 26 Vk -2 06 Hk -1 96 Kf -1 88 Vk -1 82 Hk -1 00 Kf -1 88 Vk -2 00 Hk -2 10 M l-1 36 Vk -1 99 Hk -2 08 Kf -1 91 Vk -2 23 O 2 (6), 150O 7 (6), 150 O 10 (6), 150 O 11 (6),150 O 14 (6),150 O 18 (20),150 O 25 (20),150 O 29 (20),150 O 30 (20),150 O 47 (45),150
Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända
Godkända 94 % 5% 97 % 88 % 90 % 81 % 86% 90% 5% 57 % 92 % 71 % 10 0% 10 0% 10 0% 52 % 70 % 52 % 74 % 86 % 74 % 99 % 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 10 0% 6% 95 % 3% 12 % 10 % 19 % 14% 10% 95 % 43 % 8% 29 % 48 % 30 % 48 % 26 % 14 % 26 % 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -2 19 M l-1 25 Vk -2 09 Hk -1 79 M l-1 78 Vk -1 79 Hk -2 99 Kf -1 63 Vk -9 0 Hk -1 87 M l-1 91 Vk -1 59 Hk -3 20 Kf -3 26 Vk -2 97 Hk -1 72 M l-1 85 Vk -1 69 Hk -1 72 M l-1 75 Vk -2 00 Hk -2 56 M l-2 24 Vk -2 46 Hk -4 29 M l-2 76 Vk -4 37
Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända
Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende torrfunktionen. Vägklass C.
Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västra Götalands län avseende våtfunktionen. 95 % 98 % 10 0% 98 % 10 0% 99 % 99 % 80 % 87% 10 0% 98 % 96 % 90 % 95% 90 % 91 % 100% 93 % 93 % 70 % 94 % 94 % 8% 94 % 93 % 78 % 99 % 5% 2% 2% 1% 1% 20 % 13% 2% 4% 10 % 5% 10 % 9% 7% 7% 30 % 6% 6% 92 % 6% 7% 22 % 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -1 92 M l-1 84 Vk -2 17 Hk -2 48 M l-1 77 Vk -2 53 Hk -2 23 Kf -1 59 Vk -2 06 Hk -3 64 M l-2 12 Vk -2 83 Hk -2 12 M l-2 33 Vk -2 02 Hk -1 94 M l-2 49 Vk -2 01 Hk -2 38 M l-1 85 Vk -2 20 Hk -2 34 M l-1 14 Vk -2 09 Hk -2 51 M l-1 81 Vk -2 52 O 125 (156), 150 O 135 (157),100 O 143 (161),150 O 199 (178),150 O 203 (181),150 O 212 (183),100 O 226 (190),150 O 229 (193),150 O 241 (200),150
Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända
Godkända 46% 76% 67% 87% 97% 100% 100% 100% 37% 53% 99% 85% 100% 25% 29% 100% 100% 100% 5% 52% 13% 100% 75% 54% 24% 33% 13% 3% 63% 47% 100% 1% 15% 75% 71% 95% 48% 88% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hk -3 5 Vk -3 8 Kf -0 Hk -5 0 Vk -7 2 M l-0 Hk - -Kf -0 Hk - -Kf -0 Hk - -Kf -0 Hk -3 2 Vk -3 3 Kf -0 Hk -6 7 -Kf -0 Hk -2 4 Vk -2 7 M l-0 Hk - -O 2 (6), 35(6), 35O 7 (6), 35O 10 (6), 35O 11 (6), 35O 14 O 18(20), 35 O 25 (20), 35 O 29 (20), 35 O 30 (20), 35 O 47 (45), 35 O 52 (26), 35 O 56 (26), 35 O 73 (40), 35 O 75 (40), 35 O 77 (41), 35 O 104 (46), 35 O 143 (161), 35
Västra Götalands län O, andel godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen Underkända
5
Jämförelse med 2011
I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i Region Väst år 2011 och 2012.
Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Väst 2011 och 2012.
Län/Region Vägklass Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Hallands län A 83 50 B 67 67 C 67 78 Summa 75 64 Värmlands län A 58 6 B 60 50 C 83 89 Summa 64 39 Västra Götalands län A 54 73 B 38 67 C 69 89 Summa 55 76 Region Väst A 60 48 B 49 62 C 71 87 Summa 60 64
Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion var generellt lite bättre i Region Väst år 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt var 64 % år 2012, jämfört med 60 % år 2011. Andelen godkända objekt i Hallands län och Värmlands län var större i 2011 än i 2012. I Västra Götalands län var bättre i 2012 jämfört i 2011. Jämförelsen mellan år 2012 och 2011 efter län i Region Väst visas grafiskt i figur 15.
Figur 15 Jämförelse mellan år 2011-2012. Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Väst avseende torrfunktionen.
75% 64% 55% 60% 64% 39% 76% 64% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Region Väst
6
Slutsatser
Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Väst:
Retroreflexionen för torra vägmarkeringar
• På europavägar var i Region Väst 48 % av delobjekten godkända • På riksvägar godkändes 62 % av delobjekten
• På länsvägar godkändes 87 % av delobjekten
Retroreflexionen för våta vägmarkeringar
• 42 % av delobjekten i Region Väst godkändes med avseende på våtfunktionen.
Jämförelse med 2011
• Generellt i regionen var andelen godkända objekt lite bättre år 2012 jämfört med 2011. Andelen godkända objekt var 64 % år 2012, jämfört med 60 % år 2011. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas
retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan
konstateras att regelverket endast uppfylls på drygt sex av tio av de sträckor som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker.
Referenser
Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT
version 2. VTI notat 20-2009. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping.
2009.
Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, 2010.
B ila g a A R eg ion V äs t 20 12 S ida 1 H al lan d s l än N Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on EV N 4 6 mv A Kvibil le ( tpl 46) - Slöing e (t pl 4 8) 12 -09 -27 Höger kant f Körfäl tsli nje 175 0, 706 UK 164 71 Vänste r ka nt b 254 0, 643 UK 50 0, 979 GK 195 69 EV N 5 6 mv A Slöing e (t pl 4 8) - Falken berg (tp l 51 ) 12 -10 -04 Höger kant f 462 0, 993 GK 191 52 Körfäl tsli nje 274 1, 000 GK 145 66 Vänste r ka nt b 487 1, 000 GK 177 51 EV N 7 6 mv A Tvååke r (t pl 5 3) - Tofta (tpl 55) 12 -10 -04 Höger kant f 139 0, 345 UK 25 0, 167 UK 196 73 Körfäl tsli nje 337 0, 978 GK 199 60 Vänste r ka nt b 210 1, 000 GK 48 0, 993 GK 189 74 EV N 10 6 mv A Åsa (t pl 5 7) - Duvehe d (t pl 5 8) 12 -10 -04 Höger kant f Körfäl tsli nje 146 0, 303 UK 186 70 Vänste r ka nt b 182 0, 730 UK 37 0, 697 UK 164 73 RV N 13 24 2kf B lgr LM /N - Sandva d (k526, slu t 2k f ) 12 -07 -31 Höger kant f 188 0, 980 GK Mittli nje 181 0, 894 GK Vänste r ka nt b 186 0, 980 GK RV N 14 24 2+1 B Sandva d (k526, st art 2+ 1) Mellby stra nd (k6/20 , tp l 41 ) 12 -10 -12 Höger kant f 182 0, 784 UK 31 0, 364 UK 167 71 Körfäl tsli nje 157 0, 566 UK 182 69 Vänste r ka nt b 143 0, 328 UK 36 0, 556 UK 161 76 RV N 16 25 2kf B Simlån gsda len (k65 0) - lgr N/ G 12 -07 -31 Höger kant f 206 0, 958 GK Mittli nje 177 0, 847 GK Vänste r ka nt b 260 0, 992 GK
B ila g a A 12 S ida 2 Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on 115 2kf C lgr LM /N - Våxtor p (k 24) 12 -07 -31 Höger kant f 223 0, 951 GK Mittli nje 193 0, 863 GK Vänste r ka nt b 224 1, 000 GK 117 2kf C Halmst ad (k6/20, tp l 4 3) Veinge (k548, sl ut 2kf ) 12 -07 -31 Höger kant f 161 0, 605 UK Mittli nje 185 0, 919 GK Vänste r ka nt b 168 0, 710 UK 154 2kf C Ullare d (k 153) lgr N/ OPR 12 -08 -01 Höger kant f 213 0, 973 GK Mittli nje 251 0, 947 GK Vänste r ka nt b 204 0, 973 GK
B ila g a A R eg ion V äs t 20 12 S ida 3 V är m lan d s l än S Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on EV S 2 18 2kf A Holmed al ( k505 ) - Årjäng (k1 72 v äst) 12 -09 -24 Höger kant f 141 0, 310 UK 187 72 Mittli nje 84 0, 000 UK 204 73 Vänste r ka nt b 138 0, 345 UK 197 71 EV S 7 18 2kf A Sillin geby n (k 525) Inget samh älle (k1 75) 12 -08 -30 Höger kant f 219 0, 449 UK Mittli nje 252 0, 935 GK Vänste r ka nt b 173 0, 467 UK EV S 18 45 2kf A Säffle (k1 75) - Värmla ndsb ro ( k541 ) 12 -09 -26 Höger kant f 187 0, 783 UK 189 69 Mittli nje 137 0, 182 UK 26 0, 068 UK 185 73 Vänste r ka nt b 203 0, 775 UK 173 69 EV S 22 45 2kf A Fagerå s (k 61) - Bodett a (k 790) 12 -09 -24 Höger kant f 125 0, 143 UK 171 73 Mittli nje 113 0, 188 UK 196 72 Vänste r ka nt b 124 0, 169 UK 173 73 EV S 24 45 2kf A V Ämte rvik (k2 38) - Sunne (k24 1) 12 -09 -24 Höger kant f 116 0, 135 UK 161 73 Mittli nje 105 0, 033 UK 19 0, 000 UK 184 74 Vänste r ka nt b 114 0, 123 UK 163 73 EV S 11 18 2kf A Inget samh , (k664, st art 2 kf) Karlst ad (k61, mv slut 2kf) 12 -10 -11 Höger kant f 79 0, 000 UK 191 71 Mittli nje 140 0, 130 UK 172 73 Vänste r ka nt b 92 0, 000 UK 186 71 RV S 38 26 2kf B Nykrop pa ( k777 ) - Filips tad (k63 väs t) 12 -10 -11 Höger kant f 138 0, 291 UK Mittli nje 218 0, 879 GK Vänste r ka nt b 162 0, 614 UK
B ila g a A 12 S ida 4 d s l än S Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on 26 2kf B Persbe rg ( k63 öst) Långba n (k 847) 12 -10 -11 Höger kant f 208 0, 991 GK Mittli nje 258 1, 000 GK Vänste r ka nt b 208 0, 981 GK 61 2kf B Fiskev ik ( k651 ) - Arvika (k1 72) 12 -10 -12 Höger kant f 170 0, 592 UK Mittli nje 140 0, 354 UK Vänste r ka nt b 134 0, 250 UK 62 2kf B Fastnä s (k 931) Stölle t (k 45) 12 -09 -16 Höger kant f 282 1, 000 GK Mittli nje Vänste r ka nt b 259 1, 000 GK 63 2kf B Vallar gärd et ( k743 ) - Molkom (k2 40 s yd) 12 -09 -24 Höger kant f 140 0, 339 UK 177 72 Mittli nje 189 0, 824 GK 39 0, 670 UK 185 72 Vänste r ka nt b 146 0, 415 UK 161 72 172 2kf C Vännac ka ( k177 ) - Sulvik (k6 37) 12 -10 -12 Höger kant f 141 0, 871 GK Mittli nje 159 0, 938 GK Vänste r ka nt b 141 0, 801 GK 238 2kf C Brunsk og ( k61) Inget samh älle (k686) 12 -10 -12 Höger kant f 239 1, 000 GK Mittli nje 207 1, 000 GK Vänste r ka nt b 258 1, 000 GK 241 2kf C Torsbe rg ( k901 ) - Munkfo rs ( k808 ) 12 -10 -11 Höger kant f 156 0, 706 UK Mittli nje 173 0, 974 GK Vänste r ka nt b 167 0, 812 GK
B ila g a A R eg ion V äs t 20 12 S ida 5 V äs tr a G ö tal an d s l än O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on EV O 2 6 mv A Surte (tpl 85) Kode ( tpl 88) 12 -09 -11 Höger kant f 175 0, 698 UK 35 0, 460 UK 199 72 Körfäl tsli nje 133 0, 225 UK 197 72 Vänste r ka nt b 190 0, 946 GK 38 0, 760 UK 175 72 EV O 7 6 mv A Uddeva lla (tpl 96) Saltkä llan (tp l 98 ) 12 -09 -10 Höger kant f 242 1, 000 GK 42 0, 667 UK 203 69 Körfäl tsli nje 299 1, 000 GK 180 65 Vänste r ka nt b 292 1, 000 GK 49 0, 874 GK 194 67 EV O 10 6 mv A Hällev adsh olm (tpl 103) Rabbal shed e (tpl 1 04, slut mv) 12 -09 -10 Höger kant f 257 0, 968 GK 50 0, 974 GK 208 70 Körfäl tsli nje 230 0, 967 GK 199 67 Vänste r ka nt b 388 1, 000 GK 72 1, 000 GK 190 66 EV O 11 6 2kf A Rabbal shed e (tpl 1 04, star t 2k f) - Tanums hede (k9 20) 12 -09 -10 Höger kant f 304 1, 000 GK 44 1, 000 GK 193 63 Mittli nje 263 0, 981 GK 206 65 Vänste r ka nt b 358 1, 000 GK 47 1, 000 GK 200 58 EV O 14 6 2kf A rpl Öv erby Skee ( k102 7) 12 -09 -10 Höger kant f 254 0, 939 GK 206 72 Körfäl tsli nje 296 1, 000 GK 212 66 Vänste r ka nt b 458 1, 000 GK 195 67 EV O 18 20 mv A Lerum (tpl 84) Floda (tpl 8 9, s lut mv) 12 -10 -13 Höger kant f 131 0, 254 UK 31 0, 373 UK 189 75 Körfäl tsli nje 126 0, 148 UK 175 72 Vänste r ka nt b 206 0, 868 GK 35 0, 533 UK 169 71 EV O 25 20 2+1 A Vara (k2532 , st art 2+1) Jung ( k260 0) 12 -09 -06 Höger kant f 196 0, 936 GK 191 69 Körfäl tsli nje 188 0, 946 GK 183 69 Vänste r ka nt b 182 0, 957 GK 182 71
B ila g a A 12 S ida 6 d s l än O Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on 20 mv A Ledsjö (k2742 , st art mv) - Götene (k4 4) 12 -09 -07 Höger kant f 100 0, 057 UK 21 0, 000 UK 209 75 Körfäl tsli nje 188 1, 000 GK 211 68 Vänste r ka nt b 200 1, 000 GK 48 0, 989 GK 206 74 20 2kf A Götene (k2 728/ 2729 ) - rpl Mo torp 12 -09 -06 Höger kant f 210 0, 405 UK 196 67 Mittli nje 136 0, 163 UK 190 72 Vänste r ka nt b 199 0, 363 UK 198 67 45 2+1 A Kärrki l (k 2226 ) - Ånimsk og (k2228 , sl ut 2 +1) 12 -09 -10 Höger kant f 208 0, 883 GK 45 0, 848 GK 200 73 Körfäl tsli nje 191 0, 810 GK 191 68 Vänste r ka nt b 223 1, 000 GK 47 1, 000 GK 196 72 26 2kf B Madäng shol m (k 193) Ekedal en ( k287 5) 12 -08 -21 Höger kant f 219 0, 938 GK Mittli nje 125 0, 052 UK Vänste r ka nt b 209 0, 969 GK 26 2kf B Ekedal en ( k287 5) - Borgun da (k46, slut 2kf ) 12 -09 -06 Höger kant f 179 0, 880 GK 32 0, 250 UK 179 72 Mittli nje 178 0, 903 GK 185 70 Vänste r ka nt b 179 0, 814 GK 33 0, 293 UK 179 71 26 2+1 B Tidava d (k 2953 ) - Ullerv ad (k2958 , sl ut 2 +1) 12 -09 -06 Höger kant f 299 0, 855 GK 199 64 Körfäl tsli nje 163 0, 902 GK 177 71 Vänste r ka nt b 90 0, 048 UK 161 79 40 2kf B Getare d (k1 70 5/ 18 23 , st ar t 2k f) Bredas lätt (k1713 , sl ut 2 kf) 12 -09 -08 Höger kant f 187 0, 574 UK 67 1, 000 GK 194 71 Mittli nje 191 0, 925 GK 195 71 Vänste r ka nt b 159 0, 714 UK 195 70
B ila g a A R eg ion V äs t 20 12 S ida 7 V äs tr a G ö tal an d s l än O Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on RV O 75 40 2+1 B Holmar p (k 1736 ) - lgr OP R/F 12 -09 -08 Höger kant f 320 1, 000 GK 70 1, 000 GK 193 71 Körfäl tsli nje 326 1, 000 GK 189 64 Vänste r ka nt b 297 1, 000 GK 65 1, 000 GK 186 72 RV O 77 41 2kf B Sundho lmen (k1 519) Haby ( k156 ) 12 -10 -11 Höger kant f 172 0, 518 UK 24 0, 048 UK 182 71 Mittli nje 185 0, 699 UK 37 0, 517 UK 188 69 Vänste r ka nt b 169 0, 517 UK 27 0, 125 UK 182 71 RV O 104 46 2kf B Södra Kyrk etor p (k 2865) Borgun da (k26, slut 2kf ) 12 -09 -06 Höger kant f 172 0, 744 UK 42 1, 000 GK 184 74 Mittli nje 175 0, 860 GK 186 72 Vänste r ka nt b 200 0, 741 UK 43 0, 750 UK 183 72 RV O 106 47 2kf B Flakeb erg (k25 52) - Ryda ( k255 3/25 48) 12 -08 -29 Höger kant f 256 0, 988 GK Mittli nje 224 1, 000 GK Vänste r ka nt b 246 1, 000 GK RV O 118 49 2kf B Karlsb org/ Hank en ( k202) Granvi k (k 3060 ) 12 -08 -22 Höger kant f 429 1, 000 GK Mittli nje 276 1, 000 GK Vänste r ka nt b 437 1, 000 GK PLV O 125 156 2kf C Härryd a (k40/2 7, t pl 7 8) - Hällin gsjö (k5 27) 12 -08 -21 Höger kant f 192 0, 954 GK Mittli nje 184 0, 977 GK Vänste r ka nt b 217 1, 000 GK PLV O 135 157 2kf C Limmar ed ( k27) Oltorp (k1 688) 12 -08 -21 Höger kant f 248 0, 980 GK Mittli nje 177 1, 000 GK Vänste r ka nt b 253 0, 990 GK
B ila g a A 12 S ida 8 d s l än O Vägtyp Vägkla ss Sträck a Datum Delobj ekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Frikti on 2+1 C Uddeva lla (k6, t pl 9 6, s tart 2+1) Lanesu nd ( k160 , sl ut 2+ 1) 12 -09 -09 Höger kant f 223 0, 986 GK 196 68 Körfäl tsli nje 159 0, 800 GK 172 70 Vänste r ka nt b 206 0, 871 GK 182 73 2kf C Tegneb y (k 740) Vareki l (k 160) 12 -08 -29 Höger kant f 364 1, 000 GK Mittli nje 212 0, 978 GK Vänste r ka nt b 283 0, 955 GK 2kf C Vårgår da ( k20) Herrlj unga (k1 921) 12 -08 -21 Höger kant f 212 0, 900 GK Mittli nje 233 0, 946 GK Vänste r ka nt b 202 0, 900 GK 2kf C Borgst ena (k17 90) - Grude (k18 2) 12 -08 -21 Höger kant f 194 0, 913 GK Mittli nje 249 1, 000 GK Vänste r ka nt b 201 0, 929 GK 2kf C Gräfsn äs ( k197 8) - Stora Mell by ( k204 0) 12 -08 -29 Höger kant f 238 0, 933 GK Mittli nje 185 0, 700 UK Vänste r ka nt b 220 0, 944 GK 2kf C Folkab o (k 2871 /287 5) - Tidaho lm ( k284 4) 12 -08 -21 Höger kant f 234 0, 942 GK Mittli nje 114 0, 078 UK Vänste r ka nt b 209 0, 942 GK 2kf C Törebo da ( k202 nor r) - Slätte (k3 055) 12 -08 -22 Höger kant f 251 0, 929 GK Mittli nje 181 0, 784 UK Vänste r ka nt b 252 0, 990 GK
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings-anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.
