Samverkan i praktiken : mellan förskola, förskoleklass och skola

Full text

(1)

ŀ

SAMVERKAN I PRAKTIKE

Mellan förskola, förskoleklass och skola

MALIN ANDERBRINK MADELENE OLESEN

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp

SAMVERKAN I PRAKTIKEN

Mellan förskola, förskoleklass och skola

Akademin för utbildning, kultur och Examensarbete i lärarutbildningen

Handledare: Tuula Vuorinen Examinator: Kamran Namdar Höstterminen Handledare: Tuula Vuorinen

: Kamran Namdar

(2)

SAMMANFATTNING Malin Anderbrink Madelene Olesen

Samverkan i praktiken - mellan förskola, förskoleklass och skola

2011

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mell

förskoleklass och årskurs 1

Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för ver verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola

3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien

vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola.

brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras. mellan förskola och skola handlar

tillvara på varandras erfar främst för barnens skull och

samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att och kontinuitet i barns skolgång.

Nyckelord: samverkan, övergång, samarbete, förskola, skola.

Examensarbete på grundnivå 15 högskolepoäng

mellan förskola, förskoleklass och skola

Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mell

förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. : vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1

Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.

handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande.

samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skolgång.

övergång, samarbete, förskola, skola.

2

Examensarbete på grundnivå 15 högskolepoäng

22 sidor Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, 3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. samma lärare? Hur uppfattar , förskoleklass och årskurs 1-Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass

en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras. Samverkan om att utbyta och ta enheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs stor betydelse för barns lärande. Studier kring samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skapa trygghet

(3)

3

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING ... 2

1. INLEDNING ... 4

1.1 Syfte och frågeställningar ... 4

1.2 Begreppsdefinitionen ... 4

2. LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING ... 5

2.1 Varför samverka mellan förskola och skola? ... 5

2.1.1 Utvecklingsplan för förskola och skola– samverkan, ansvar och utveckling ... 6

2.2 Förutsättningar för samverkan mellan förskola och skola... 6

2.3 Barns utveckling och lärande i samverkan ... 7

2.4 Tidigare nordisk forskning kring samverkan mellan förskola och skola ... 7

3. METOD ... 9

3.1 Datainsamlingsmetod ... 9

3.2 Urval ... 9

3.3 Bearbetning och analys ... 10

3.4 Etiska aspekter ... 10

4. RESULTAT ... 11

4.1 Presentation av deltagarna ... 11

4.2 Innebörden av samverkan ... 11

4.3 Syftet med samverkan mellan förskola och skola ...12

4.4 Utförandet av samverkan mellan förskola och skola ...14

5. RESULTATANALYS OCH DISKUSSION ... 18

5.1 Metoddiskussion ... 18

5.2 Samverkans betydelse... 18

5.3 Hur utförs samverkan mellan förskola och skola? ...19

5.4 Slutsats ...21 5.5 Nya forskningsfrågor ...21 REFERENSER ... 22 BILAGOR Bilaga A - Missivbrev Bilaga B - Enkätfrågor

(4)

4

1. INLEDNING

Samverkan mellan förskola och skola kan bidra till kontinuitet i barns lärande och utveckling samt ge lärare möjlighet att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter. Det finns krav på att samverkan ska finnas inom och mellan skolans olika verksamheter (Utbildningsdepartementet, 2010; Utbildningsdepartementet, 2011, Regeringens skrivelse, 1998/99:121). Enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) ska förskolan ”sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv” (s. 13). Samverkan ska enligt läroplanen utgå från respektive verksamhets riktlinjer och mål samt bidra till att skapa en smidig övergång till skolan. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen (Utbildningsdepartementet, 2011) står det att ”samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande” (s.16). Skolan ska sträva efter ett väl fungerande samarbete med förskolan för att ”stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv” (s. 16). Enligt läroplanen har rektorn ansvar för att ”samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande” och att ”samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete” (s. 19). Eftersom det finns tidigare forskning som visar att samverkan är betydelsefull samt direktiv om att samverkan ska ske mellan olika verksamheter, är det viktigt att undersöka hur verksamma lärare ser på samverkan och hur samverkan fungerar i praktiken.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. De frågor som vi vill besvara i studien är följande:

Vad innebär samverkan mellan olika skolformer för verksamma lärare?

Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan praktiskt utförs mellan förskola och skola?

Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan kvalitativt utförs mellan förskola och skola?

Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola och skola har?

1.2 Begreppsdefinitionen

I Nationalencyklopedin (2011) definieras samverkan som ”gemensamt handlande för visst syfte”. Denna definition överrensstämmer även med Danermarks (2000) definition som innebär att samverkan ofta sker mellan olika verksamheter och utifrån bestämda regler samt med ett uttalat syfte. Danermark påpekar att begreppet samverkan skiljer från begreppet samarbete genom att samarbete sker mer spontant och kräver inte lika stor planering som samverkan. Han menar att alla sociala relationer bygger på samarbete. Enligt Svenska Akademien (2009) innebär

(5)

5

samverkan en sammanslutning av personer som utövar verksamhet tillsammans, samordnar sin verksamhet eller arbetar efter en gemensam plan eller gemensamma grundlinjer.

2. LITTERATUR OCH TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras litteratur och tidigare forskning som handlar om samverkan mellan förskola och skola samt barns utveckling och lärande i detta sammanhang.

2.1 Varför samverka mellan förskola och skola?

Samverkan mellan förskola och skola ger en vidare syn på kunskap och kan bidra till ett gemensamt synsätt (Kärrby, 2000). Samverkan kan ha positiv inverkan på barns utveckling och lärande. Kärrby menar att kontinuitet ger förutsättningar för ökad förståelse och meningsfull kunskap. Samverkan har ökat sedan så kallad flexibel skolstart infördes 1991. Den flexibla skolstarten innebar att föräldrar fick möjlighet att låta sina barn börja skolan vid sex års ålder. I samband med detta introducerades sexårsverksamheten. Enligt Kärrby har sexårsverksamheten bidragit till att personal i förskolan och skolan kan arbeta mot samma mål och med liknande arbetsmetoder, vilket kan stärka samverkan. Förskoleklassen kom så småningom att bli en egen skolform vilket innebar att den svenska skolan är den mest sammanhängande skolan i Europa. Förskoleklassen kan bidra till att skolstarten avdramatiseras i och med att verksamheterna strävar mot ett gemensamt mål med liknande arbetssätt (op.cit). Pramling Samuelsson och Mauritzson (1997) påpekar att det har stått i tidigare läroplaner att det som sker i förskolan inte är intressant för skolan och att samverkan mellan förskola och skola enbart är till för att skolan ska få inblick i barnens hemsituationer, men med tiden har samverkans betydelse ökat. Pramling Samuelsson och Mauritzon menar att Lgr 80 var den första läroplanen i vilken det uttrycktes ett behov av samverkan.

Förskolan har tidigare inte haft en skolförberedande funktion utan enbart en social och fostrande (Kärrby, 2000). När kravet på pedagogisk verksamhet lyftes fram i styrdokumenten (Utbildningsdepartementet, 1998) fick verksamheten en vidare innebörd. Förskolan skulle nu lägga grunden för ett livslångt lärande, samt vara ett stöd i barnens fostran och utveckling. Förskolan har gått från att enbart ha en social och fostrande funktion till att se lärandet som primärt. Kärrby menar att skolan historiskt sett har arbetat med att lära elever basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna, medan förskolan har arbetat med teman under längre tidsperioder och arbetat mer ämnesintegrerat. Lek har enligt Kärrby tidigare inte haft utrymme i skolans värld, medan leken länge har funnits med som ett pedagogiskt hjälpmedel i förskolan. Kärrby påpekar att förskolan och skolan kan dra nytta av varandras olika förhållningssätt och erfarenheter. Lenz Taguchi och Åberg (2009) menar att även lärares eget lärande kan gynnas av att de använder sig av andra kompetenser.

Samverkan ska, enligt Kärrby (2000), ske utifrån varje barns erfarenheter och behov. Hon menar att samverkan bidrar till trygghet hos barnen vid övergången mellan förskola och skola. Samverkan handlar om ett kulturmöte. Förskolan och skolan har olika traditioner och arbetssätt som genom samverkan kan sammanfogas. Dahlberg och Lenz Taguchi (1996) menar att förskola och skola organiseras utifrån vilken syn

(6)

6

respektive verksamhet har på barn. Förskolan har fokus på här och nu och barnen ska ges möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och känslor. Barnets lust är det väsentliga. Skolan däremot har mer fokus på framtiden och vilka kunskaper som barnen ska utveckla för att bli goda samhällsmedborgare. Det är enligt Kärrby (2000) och Dahlberg och Lenz Taguchi (1996) viktigt att förskollärare och lärare tar tillvara på varandras olika kulturer och kompetenser för att komplettera varandra.

2.1.1 Utvecklingsplan för förskola och skola– samverkan, ansvar

och utveckling

I en skrivelse (1998/99:121) lyfter regeringen fram att samverkan måste finnas inom alla nivåer för att skolverksamheterna ska lyckas med skolans uppdrag och uppnå de mål som finns skrivna i skolans styrdokument. Regeringen menar att samverkan mellan olika verksamheter bidrar till att skapa en kontinuitet och ge en helhetssyn som stödjer barns utveckling och lärande. Genom samverkan kan skolan ta tillvara på alla barns olika förutsättningar och behov samt skapa en skola som bygger på gemensamma demokratiska värderingar och respekt. Samverkan förväntas bidra till ökad förståelse och utbyte av erfarenheter både mellan personal och mellan barn i de olika skolformerna.

Regeringen påpekar vidare varje kommuns ansvar att organisera verksamheten så att kontinuitet kan skapas i varje barns skolgång. Barn möter många lärare under sina år i förskola och skola och det är därför viktigt med ett gemensamt ansvar för barnens skolgång. En förutsättning för gemensamt ansvar är att lärare samverkar, planerar och gemensamt utvärderar. Under 1990-talet blev förskola, skola och fritidshem allt mer sammansvetsade av både pedagogiska och ekonomiska skäl. Lagstiftning inom förskola, skola och fritidshem har förts ihop för att underlätta samverkan mellan de olika verksamheterna. Samverkan mellan olika skolformer skrivs fram som ett sätt att höja kvaliteten på skolgången hos de flesta barn och mötet mellan olika pedagogiska kulturer ses som viktigt (op.cit).

2.2 Förutsättningar för samverkan mellan förskola och skola

Det kan vara svårt att få till en varaktig och väl fungerande samverkan då det enligt Pramling Samuelsson och Mauritzson (1997) kräver en förståelse av begreppet samverkan samt ambition, tid och möjlighet att samverka i praktiken. Lenz Taguchi och Åberg (2009) menar att även förmågan att kunna ta tillvara på varandras olikheter är viktigt för samverkan och för att det ska vara möjligt är det betydelsefullt att diskutera hur alla involverade ska förhålla sig till barnen och vilka värden som präglar den pedagogiska verksamheten. Pramling Samuelsson och Mauritzson (1997) anser att förskolans personal ofta visar större intresse till samverkan än skolans personal samtidigt som de påpekar att skolans arbetssätt ofta blir det dominerande arbetssättet. Enligt Danermark (2002) och Linberg (2009) kan statusskillnader ha negativ inverkan på samspel och skapa problem. Ju större denna statusskillnad är desto större kan problemen bli. Skolan anses ofta ha högre status och får ofta mer prestige än förskolan (Pramling Samuelsson & Mauritzson, 1997). Lenz Taguchi och Åberg (2009) anser att det krävs mycket arbete från både förskola och skola för att samverkan ska fungera. De menar att förskola och skolan i allmänhet vet för lite om

(7)

7

varandras verksamheter i dagsläget vilket kan försvåra skapandet av kontinuitet i barns skolgång. Om verksamheterna har stor kunskap om varandra och ett gott samarbete är det lättare att ta reda på och utgå från barnens tidigare erfarenheter (op.cit).

Linberg (2009) skriver om olika faktorer som kan främja samverkan. Det finns både inre och yttre faktorer som påverkar. De yttre faktorerna handlar om att synliggöra strukturer och att ha en stödjande ledning som ger personalen handlingsutrymme. De inre faktorerna handlar om engagemang, en gemensam utgångspunkt och liknande uppfattning om vad samverkan är. Inre faktorer handlar också om kommunikation och förmågan att ta tillvara på olikheter (op.cit).

2.3 Barns utveckling och lärande i samverkan

Barn socialiseras in i omgivningen och anpassar sig till omvärlden utifrån sina erfarenheter (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Barn lär med alla sinnen och ständigt i samspel med andra. De kunskaper som barn förvärvar i början av skolgången har de även nytta av senare i skolan. Alla erfarenheter och kunskaper som barn har och utvecklar följer dem hela livet. Det tidigare lärandet har betydelse för barns fortsatta lärande. Många barn har intressen redan i förskolan som följer med dem när de börjar skolan och det är enligt Pramling Samuelsson och Sheridan viktigt att som lärare uppmärksamma barns intressen för att kunna göra undervisningen meningsfull för barnen och ge dem möjlighet att stärka sin självbild. Utveckling sker alltid i en kontext och i ett kontinuerligt mänskligt samspel. Enligt Lenz Taguchi och Åberg (2009) utvecklas lärande genom samspel mellan barn, miljö och vuxna. De påpekar även att grunden för lärande är erfarenheter och nyfikenhet.

I ett senare verk knyts Vygotskij (1987) till ett sociokulturellt perspektiv där utveckling kännetecknas av samspel och stöd från andra. Han påpekade även att samspel är utveckling och lärande. Vygotskij utvecklade begreppet ” den proximala utvecklingszonen” då han menade att det finns en zon för möjlig utveckling, inom vilken ett barn kan klara av vissa färdigheter med hjälp av andra. Människor som behärskar vissa kunskaper och färdigheter är alltid nära att utveckla dessa samt behärska andra kunskaper och färdigheter. I denna zon visas vart barnen är på väg i sin utveckling. Genom att utnyttja sin egen förståelse och sina erfarenheter kan människan utvecklas (op.cit).

2.4 Tidigare nordisk forskning kring samverkan mellan förskola

och skola

I syftet att se hur förskolan och skolan kan ta tillvara på varandras bästa egenskaper och förbättra den pedagogiska praktiken genom samarbete så genomförde Peder Haug (1992) en undersökning i Norge som sträckte sig över fyra år. Haug ville undersöka sexårsverksamheter utifrån tre försöksmodeller. Den första modellen var förskolemodellen där sexåringar var i förskolans ursprungliga verksamhet. Den andra modellen var skolmodellen då sexåringar var inom skolans ursprungliga verksamhet och den tredje och sista modellen var den kombinerade modellen. Denna modell gick ut på ett samarbete mellan de olika verksamheterna och sexåringarna var antingen i

(8)

8

förskola eller i skola. Resultatet av undersökningen visade att det är svårt att skapa en verksamhet med det bästa från både förskola och skola eftersom förskolan och skolans respektive traditioner är väldigt starka och det kan skapa problem vid förändringar av den pedagogiska praktiken. För att få till en förändring ansåg Haug att det krävs en förändrad syn på och föreställningar om pedagogisk verksamhet. Det krävs även att förskollärare och lärare kan ta till sig och förvalta en annan tradition. I undersökningen framkom det att många lärare som undervisade sexåringar i skolan ofta tog sig an en skoltradition som speglade en ålderdomlig syn på lärande som lärare övergivit. Sexårsverksamheten i förskolan var friare än sexårsverksamheten i skolan som var mer vuxenstyrd. Haug menar att även den fria leken i många fall blev vuxenkontrollerad i skolan och därför inte längre var fri.

Den undersökning som Johansson och Jancke (1995) genomförde visade att de flesta lärare som intervjuades ansåg att elevernas prestation i skolan påverkas av att de har gått i sexårsverksamhet. Resultatet visade att sexårsverksamheten har bidragit till att skolstarten blivit smidigare. Då denna undersökning genomfördes var det få lärare i första klass som samarbetade med sexårsverksamheten. Det fanns dock ett samarbete med de lärare som skulle ta emot barn från sexårsverksamheten. Det vill säga, det fanns ett samarbete innan, men efter att eleverna börjat i årskurs ett upphörde samarbetet. Många lärare såg den sociala utvecklingen som en viktig aspekt i samverkan. Slutsatsen var att lärare såg en fördel med samverkan mellan sexårsverksamhet och lågstadiet då det gav eleverna en trygghet när de skulle börja i första klass. Alla lärare som deltog i Johansson och Janckes studie ansåg att sexårsverksamheten gav barn en bra skolförberedelse. Resultatet visade att sexårsverksamhet hade positiv inverkan på elevers skolstart, främst ur sociala aspekter. Även verksamhetens utformning och tradition samt personalens olika uppfattningar kan påverka. Johansson och Jancke påpekar att förskolan är skolförberedande i den bemärkelsen att verksamheten visar en positiv attityd till lärande och förenar omsorg med lärande. Det främsta målet bör vara att anpassa skolan efter elevernas behov och inte tvärtom. Samverkan mellan förskola och skola kan underlätta att skolan anpassas efter eleverna.

(9)

9

3. METOD

3.1 Datainsamlingsmetod

Vi har valt att göra en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa inslag av kvalitativa frågor. Enkäter är enligt Stukát (2005) och Denscombe (2009) en relevant metod då det finns en önskan att nå fler människor än vad som är möjligt vid intervjuer eller observationer. Enkäter är även en relevant metod då det som efterfrågas är relativt okomplicerad information. Enligt Stukát (2005) är en fördel med enkät att intervjueffekten uteblir då respondenten inte kan bli påverkad av intervjuarens kroppsspråk eller kommentarer. En nackdel är att respondenten inte får möjlighet att själv utforma svaren om enkäten enbart består av strukturerade frågor.

Enkäten utformades med både strukturerade och ostrukturerade frågor. Det betyder att en del av frågorna hade fasta svarsalternativ och på en del av frågorna fick respondenterna utforma egna svar. Enligt Stukát är en femgradig skala ett vanligt svarsalternativ. Han påpekar även att det är viktigt att det finns lika många negativa som positiva svarsalternativ och även ett neutralt svarsalternativ då respondenten inte behöver ta ställning. Det kan vara till fördel att ge respondenterna möjlighet att utveckla sitt svar till vissa av de strukturerade frågorna eftersom det kan bidra till att respondenternas tankar kring frågan synliggörs. Respondenterna fick även möjlighet att skriva kommentarer efter vissa frågor.

Enkäten utformades som en webbenkät och länken skickades till respondenterna via e-post där även ett missivbrev (se bilaga A) bifogades. Enligt Denscombe (2009) är fördelen med en sådan enkät att respondenterna enkelt kan fylla i enkäten genom att kryssa i rutor eller ge skrivna svar i textrutor och sedan skicka svaren genom en knapptryckning. Nackdelen med en webbenkät är att det krävs tekniskt kunnande och internetresurser hos respondenterna.

3.2 Urval

Vi har använt oss av ett systematiskt urval (Stukát, 2005; Denscombe, 2009). Av 300 e-postadresser till förskollärare och lärare i Eskilstuna kommun och Västerås kommun, valdes var tredje e-postadress ut och till dessa 100 personer skickades enkäten. De 300 e-postadresserna var jämnt fördelade mellan förskollärare på förskolor, förskollärare i förskoleklasser och lärare i årskurs 1-3. Efter att 100 respondenter valts ut kunde vi vara relativt säkra på att respondenterna fortfarande var jämnt fördelade mellan de olika verksamheterna. Vi räknade med att få ett bortfall och var därför medvetna om att det kunde innebära att respondenterna inte längre var jämnt fördelade.

Det blev ett externt bortfall på 70 procent. Enligt Stukát (2005) finns det inga specifika regler som säger att en viss storlek på bortfall är accepterat. Ett bortfall på till exempel 50 procent kan vara acceptabelt då bortfallet är slumpmässigt medan det i andra fall kan innebär en stor osäkerhet om bortfallet är fem procent. Orsaken till detta bortfall kan vara att det inte finns tillgång till dator i verksamheten. En annan orsak kan vara tidsbrist. Två veckor efter att enkäten skickats ut skickades en påminnelse. En vecka efter att enkäten skickats ut var det skollov vilket kan ha

(10)

10

bidragit till att många inte har haft möjlighet att kontrollera sin e-post och därför inte svarat på enkäten.

3.3 Bearbetning och analys

Svaren på webbenkäten sammanställdes på en webbsida med diagram, antal och procent. Några av svaren sammanställdes i löpande text och några svar sammanställdes i diagram. Resultatet är uppdelat i tre kategorier: innebörden av samverkan, syftet med samverkan mellan förskola och skola samt utförandet av samverkan mellan förskola och skola.

Till att börja med sammanställdes svaren utifrån vad alla deltagare har svarat. En del svar sammanställdes i löpande text och en del svar sammanställdes i diagram. Resultatet jämfördes sedan utifrån vilken verksamhet som respondenterna arbetar i för att se om det fanns någon skillnad beroende av detta. Svaren analyserades genom att vi jämförde hur respondenterna hade svarat på de olika frågorna. Detta gjordes främst med hjälp av diagram för att tydligt kunna se skillnader och likheter samt göra kopplingar mellan frågorna.

3.4 Etiska aspekter

I vår undersökning har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2009) fyra etiska forskningsprinciper. Den första principen är informationskravet som innebär att respondenterna ska informeras om undersökningens syfte och vilka villkor som gäller för deltagandet. Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att respondenterna bestämmer själva om sin medverkan. Dessa krav beaktades genom att enkäten var frivillig att besvara och det fanns inte krav på att alla frågor skulle besvaras. Den tredje principen är konfidentialitetskravet som innebär att alla respondenter är anonyma och det går inte att se vem som har svarat på enkäten. Den fjärde och sista principen är nyttjandekravet vilket innebär att respondenterna informerades om att resultatet endast kommer användas i detta examensarbete.

(11)

11

4. RESULTAT

I detta avsnitt redovisas resultatet av enkäten. Majoriteten av svaren redovisas med hjälp av diagram medan övriga svar redovisas i text.

4.1 Presentation av deltagarna

Då det finns vissa skillnader i hur respondenterna har svarat beroende på olika bakgrundsvariabler har vi valt att presentera deltagarna. Fler än hälften (54 %) av deltagarna har arbetat inom förskola eller skola mellan 10-30 år. 18 procent av deltagarna har arbetat i förskola eller skola i över 30 år och resterande (28 %) har arbetat i mindre än 10 år. Deltagarna i denna studie är relativt jämnt fördelade mellan de olika verksamhetsformerna. Förskolan har den största svarsfrekvensen då 39 procent har svarat att de arbetar i förskolan. 36 procent av deltagarna är verksamma i årskurs 1-3 och 25 procent arbetar i förskoleklass. Fler än hälften (57 %) av deltagarna har arbetat i den nuvarande verksamheten i mindre än 10 år. 36 procent har arbetat i verksamheten mellan 10-30 år. Resterande (7 %) har arbetat i verksamheten över 30 år.

4.2 Innebörden av samverkan

Helhet och kontinuitet

Resultatet visar att förskollärarna i förskolan till största del anser att samverkan handlar om helhet och kontinuitet samt att skapa en trygg miljö för barnen. Majoriteten av förskollärarna i förskoleklass anser att samverkan handlar om att ta tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper samt att alla verksamhetsformer har ett gemensamt ansvar för barnen. Resultatet visar att majoriteten av lärarna i årskurs 1-3 har fokus på utbyte av erfarenheter och kunskaper samt gemensam planering, gemensamma mål och gemensamma arbetssätt och projekt. Ett fåtal av förskollärarna anser att samverkan innebär att skapa en smidig övergång för barnen. Detta nämner ingen av lärarna i årskurs 1-3. Ingen av lärarna som är verksamma i årskurs 1-3 skriver att samverkan kan bidra till att skapa en trygg miljö, vilket ett flertal förskollärare anser.

Flera deltagare påpekade att samverkan handlar om att arbeta tillsammans i de olika verksamheterna mot gemensamma mål. Resultatet visar att samverkan till viss del handlar om att arbeta med gemensamma projekt eller teman. Några deltagare lyfter fram att det är viktigt att hjälpas åt, dela ansvar, skapa trygghet och arbeta över klassgränserna. Enligt ett flertal deltagare kan personal i förskola och skola genom samverkan, skapa en trygg miljö och en kontinuerlig skolgång för barnen. En deltagare berättar:

Att vi ser hela året som en lång röd tråd med samverkan mellan skola och förskola. En helhet för att vi ska göra barnen trygga.

(12)

12 Erfarenheter och kompetenser

Resultatet visar att ett flertal deltagare anser att samverkan till stor del handlar om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter och kompetenser. Det handlar till viss del om att visa respekt för varandra och på bästa sätt utnyttja varandras kompetenser. Ett flertal deltagare anser att det är viktigt att vara medveten om att alla har ett gemensamt ansvar för verksamheten. Några av deltagarna anser att det är viktigt att vara insatta i varandras verksamheter och ha en samsyn på lärande. En deltagare skriver:

Att man flera tillsammans gemensamt bestämmer mål och vägar för att uppnå dem. Man delger varandra ens erfarenheter, kunskaper och arbetar utifrån var och ens styrkor för att nå det gemensamma målet.

Kommunikation

Några av deltagarna lyfter fram att samverkan handlar om kommunikation. Dessa deltagare är relativt jämnt fördelade mellan de olika verksamhetsformerna. För samverkan krävs enligt några deltagare samsyn på lärande, vilket kan uppnås genom kommunikation mellan olika verksamheter. Resultatet visar att samverkan är viktig för att den kan skapa en dialog mellan de olika verksamheterna. En förutsättning för god samverkan är enligt vissa deltagare att alla är delaktiga. En deltagare lyfter fram vikten av att all personal är delaktig:

Att all personal oavsett utbildning är med i diskussioner om vår verksamhet.

Övergång

I ett fåtal av deltagarnas svar låg fokus på övergången mellan förskola och skola. Svaren visar att övergången är viktig och att samverkan kan bidra till att skapa en smidig övergång mellan förskola och skola. En deltagare lyfte fram att det är viktigt att lärare kan ta vid där den föregående slutade. En deltagare berättar:

Att vi är insatta i varandras verksamheter och gör övergången mellan förskola och skola så bra som möjligt för barnen.

4.3 Syftet med samverkan mellan förskola och skola

Under denna rubrik presenteras de frågor som berör syftet med samverkan. För att kunna ta reda på syftet med samverkan mellan förskola och skola, har deltagarna bland annat fått besvara frågor som handlar om vilket behov det finns av samverkan och för vem samverkan utförs.

Behov av samverkan mellan förskola och skola

Resultatet visar att deltagarna upplever att det finns ett stort behov av samverkan. Majoriteten (57,1 %) av deltagarna anser att det alltid finns ett behov av samverkan medan övriga (42,9 %) anser att det finns ett behov av samverkan ibland.

Behovet av samverkan varierar mellan de olika verksamheterna då förskollärare i förskola och förskoleklass uttrycker ett mer omfattande behov av samverkan än lärare i skolan. Majoriteten av förskollärarna, både i förskola och i förskoleklass,

(13)



anser att det alltid finns ett behov av samverkan medan majoriteten av lärarna i årskurs 1-3 anser att det finns ett behov av samverkan ibland (se figur 1).

Figur 1 – Samverkansbehov

För vem samverkan mellan förskola och skola utförs

När det gäller frågan för vem samverkan utförs visar resultatet utförs för barnens skull (54 %)

(26 %) och till liten för föräldrarnas

deltagarna möjlighet att välja fler än ett svarsa

deltagarna anser att samverkan utförs för fler än en grupp. Det är främst i förskoleklass

visar att 75 procent av förskollärarna i förskoleklasserna har svarat att samverkan utförs för barnen (se figur 2

är den verksamhet som har

samverkan utförs för föräldrarnas skull, men antalet deltagare som anser detta minskar ju längre upp i åldrarna barnen kommer. Samverkan utförs till väldigt liten del för rektorns skull och förs

svarsalternativ. Då förskollärarna utgör 39 procent av deltagarna innebär det att det är ett väldigt litet antal deltagare som har svarat att samverkan utförs för rektorernas skull.

Figur 2 – För vem samverkan utförs

Alltid 64% Ibland 36% Förskola Barn 46% Lärare 27% Föräl-drar 18% Rektor 9% Förskola

anser att det alltid finns ett behov av samverkan medan majoriteten av lärarna i 3 anser att det finns ett behov av samverkan ibland (se figur 1).

amverkansbehov

För vem samverkan mellan förskola och skola utförs

När det gäller frågan för vem samverkan utförs visar resultatet att s

(54 %). Samverkan utförs även till viss del för lärarnas skull och till liten för föräldrarnas (14 %) och rektorns (6 %) skull.

deltagarna möjlighet att välja fler än ett svarsalternativ vilket kan innebära att deltagarna anser att samverkan utförs för fler än en grupp.

Det är främst i förskoleklasserna som samverkan utförs för barnens skull

visar att 75 procent av förskollärarna i förskoleklasserna har svarat att samverkan 2). I förskolan och i skolan är siffran lägre.

är den verksamhet som har lägst svarsfrekvens på lärare. Ett fåtal deltagare anser att samverkan utförs för föräldrarnas skull, men antalet deltagare som anser detta minskar ju längre upp i åldrarna barnen kommer. Samverkan utförs till väldigt liten del för rektorns skull och förskollärarna i förskolan är de enda som

svarsalternativ. Då förskollärarna utgör 39 procent av deltagarna innebär det att det är ett väldigt litet antal deltagare som har svarat att samverkan utförs för rektorernas

m samverkan utförs Alltid 71% Ibland 29% Förskoleklass Ibland 67% Årskurs 1 Barn 75% Lärare 12% Föräl-drar 13% Förskoleklass Lärare 33% Föräl-drar 7% Årskurs 1 13

anser att det alltid finns ett behov av samverkan medan majoriteten av lärarna i 3 anser att det finns ett behov av samverkan ibland (se figur 1).

samverkan främst . Samverkan utförs även till viss del för lärarnas skull skull. I enkäten fick lternativ vilket kan innebära att s skull. Resultatet visar att 75 procent av förskollärarna i förskoleklasserna har svarat att samverkan lägre. Förskoleklassen . Ett fåtal deltagare anser att samverkan utförs för föräldrarnas skull, men antalet deltagare som anser detta minskar ju längre upp i åldrarna barnen kommer. Samverkan utförs till väldigt liten enda som har angivit detta svarsalternativ. Då förskollärarna utgör 39 procent av deltagarna innebär det att det är ett väldigt litet antal deltagare som har svarat att samverkan utförs för rektorernas

Alltid 33% Årskurs 1-3 Barn 60% -Årskurs 1-3

(14)

Samverkans betydelse för barns lärande

Resultatet visar att de flesta deltagare

väldigt stor (28 %) betydelse för barns lärande. samverkan har liten betydelse för barns lärande.

När det kommer till samverkans betydelse för barns lärande ser främst lärarna i förskoleklassen fördelarna då samtliga deltagare ser att det har stor eller väldigt stor betydelse (se figur 3). Lärare i förskola och årskurs

inom respektive verksamhetsform menar att samverkan har liten betydelse för barns lärande.

Figur 3 – Samverkans betydelse för barns lärande

Cirka en tredjedel av deltagarna kommenterade betydelse för barns lärande

betydelse för barns lärande i den bemärkelsen att samverkan kan bidra till förståelse av varandras verksamheter.

tillvara på varandras erfarenheter samt bibehålla deras glädje och lust mycket att lära av förskolan.

4.4 Utförandet av samverkan mellan förskola och sk

Under denna rubrik presenteras de frågor som berör utförandet av samverkan mellan förskola och skola. För att ta reda på hur samverkan utförs har deltagarna fått svara på frågor som både berör den nuvarande verksamheten och tidigare erfarenheter.

Erfarenheter av samverkan

Resultatet visar att majoriteten erfarenheter av samverkan.

övriga (7 %) har väldigt positiva erfarenheter av samverkan.

endast negativa erfarenheter av samverkan. Dock är det fler som har svarat att de har både positiva och negativa erfarenheter än som har svarat att de bara har positiva erfarenheter. Detta kan innebära att deltagarna har negativa erfarenhe

utsträckning än positiva. Väldigt stor 30% Stor 60% Liten 10% Förskolan

Samverkans betydelse för barns lärande

de flesta deltagare anser att samverkan har stor betydelse för barns lärande. Ett fåtal (11 %) deltagare en betydelse för barns lärande.

samverkans betydelse för barns lärande ser främst lärarna i förskoleklassen fördelarna då samtliga deltagare ser att det har stor eller väldigt stor

). Lärare i förskola och årskurs 1-3 är inte odelat positiva då

inom respektive verksamhetsform menar att samverkan har liten betydelse för barns Samverkans betydelse för barns lärande

av deltagarna kommenterade frågan som handlade

betydelse för barns lärande och av dessa skrev samtliga att samverkan kan ha betydelse för barns lärande i den bemärkelsen att samverkan kan bidra till

varandras verksamheter. Ett flertal deltagare påpekade vikten av att t tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper för att kunna tillgodose barns behov

deras glädje och lust att lära. En deltagare lyfte fram mycket att lära av förskolan.

4.4 Utförandet av samverkan mellan förskola och sk

Under denna rubrik presenteras de frågor som berör utförandet av samverkan mellan förskola och skola. För att ta reda på hur samverkan utförs har deltagarna fått svara på frågor som både berör den nuvarande verksamheten och tidigare erfarenheter.

renheter av samverkan

visar att majoriteten (68 %) av deltagarna har både positiva och negativa erfarenheter av samverkan. 25 procent har positiva erfarenheter av samverkan och övriga (7 %) har väldigt positiva erfarenheter av samverkan. Ingen a

ter av samverkan. Dock är det fler som har svarat att de har både positiva och negativa erfarenheter än som har svarat att de bara har positiva erfarenheter. Detta kan innebära att deltagarna har negativa erfarenhe

Väldigt stor 14% Stor 86% Förskoleklass Liten 22% Årskurs 1 14

anser att samverkan har stor (61 %) eller Ett fåtal (11 %) deltagare anser att samverkans betydelse för barns lärande ser främst lärarna i förskoleklassen fördelarna då samtliga deltagare ser att det har stor eller väldigt stor odelat positiva då några inom respektive verksamhetsform menar att samverkan har liten betydelse för barns

som handlade om samverkans att samverkan kan ha betydelse för barns lärande i den bemärkelsen att samverkan kan bidra till lärares påpekade vikten av att ta och kunskaper för att kunna tillgodose barns behov lyfte fram att skolan har

4.4 Utförandet av samverkan mellan förskola och skola

Under denna rubrik presenteras de frågor som berör utförandet av samverkan mellan förskola och skola. För att ta reda på hur samverkan utförs har deltagarna fått svara på frågor som både berör den nuvarande verksamheten och tidigare erfarenheter.

har både positiva och negativa 25 procent har positiva erfarenheter av samverkan och Ingen av deltagarna har ter av samverkan. Dock är det fler som har svarat att de har både positiva och negativa erfarenheter än som har svarat att de bara har positiva erfarenheter. Detta kan innebära att deltagarna har negativa erfarenheterna i större

Väldigt stor 22% Stor 56% Årskurs 1-3

(15)

Resultatet visar att det de mest positiva erfarenheterna av samverkan återfinns bland lärarna i årskurs 1-3 (se figur

och negativa erfarenheter är jämnt fördelad

Figur 4 – Erfarenheter av samverkan

Hur samverkan fungerar i verksamheterna

Resultatet visar att cirka hälften %) eller mycket bra (11 %) samverkan fungerar dåligt

de inte vet hur samverkan fungerar. Ingen av lärarna i årskurs 1

verksamhet medan några förskollärare både i förskola och i förskoleklass har svarat att samverkan fungerar dåligt (se figur

störst utsträckning har svarat

fungerar dåligt även i dessa verksamheter. markant mellan de olika verksamhets

verksamhetsform deltagarna anser att samverkan fungerar bra respektive dåligt med. Deltagarna i studien talar i

hur samverkan fungerar i den egna verksamheten.

Figur 5 – Hur samverkan fungerar

Positi-va 30% Både positi-va och negat-iva 70% Förskola Myck-et bra 10% Bra 50% Vet ej 10% Dåligt 20% Myck-et dåligt 10% Förskola

de mest positiva erfarenheterna av samverkan återfinns bland 3 (se figur 4). De deltagare som har positiva samt både positiva och negativa erfarenheter är jämnt fördelade mellan de olika verksamhets

Erfarenheter av samverkan

Hur samverkan fungerar i verksamheterna

cirka hälften av deltagarna anser att samverkan fungerar bra %) eller mycket bra (11 %) i deras verksamhet. Endast ett fåtal deltagare

(14 %) eller mycket dåligt (4 %). 18 procent har svarat att de inte vet hur samverkan fungerar.

ngen av lärarna i årskurs 1-3 har svarat att samverkan fungerar dåli

förskollärare både i förskola och i förskoleklass har svarat att samverkan fungerar dåligt (se figur 5). Lärare i årskurs 1-3 är de personer som i störst utsträckning har svarat ”vet ej” på frågan och det kan betyda

även i dessa verksamheter. Övriga svarsalternativ skiljer sig inte markant mellan de olika verksamhetsformerna. I resultatet framg

deltagarna anser att samverkan fungerar bra respektive dåligt med. detta fall inte om varandras verksamheter utan enbart hur samverkan fungerar i den egna verksamheten.

Hur samverkan fungerar i verksamheterna Positi-va 29% Både positi-va och negati -va 71% Förskoleklass Både positi-va och negati-va 56% Årskurs 1- Myck-et bra 14% Bra 57% 0% Dåligt 29% Förskoleklass Vet ej 44% Årskurs 1 15

de mest positiva erfarenheterna av samverkan återfinns bland De deltagare som har positiva samt både positiva

e mellan de olika verksamhetsformerna.

anser att samverkan fungerar bra (53 ett fåtal deltagare anser att 18 procent har svarat att 3 har svarat att samverkan fungerar dåligt i deras förskollärare både i förskola och i förskoleklass har svarat 3 är de personer som i betyda att samverkan Övriga svarsalternativ skiljer sig inte I resultatet framgår inte vilken deltagarna anser att samverkan fungerar bra respektive dåligt med. detta fall inte om varandras verksamheter utan enbart om

Väldigt positi-va 22% Positi-va 22% -3 Myck-et bra 11% Bra 45% Årskurs 1-3

(16)

Antal timmar per termin som verksamheterna lägger på samverkan

Resultatet visar att den tid som verksamheterna lägger på samverkan varier gång i veckan till en gång per termin.

varje termin och lika många lägger 20 procent lägger 5-10 timmar på samverk de inte vet hur många timmar verksa

svarat att verksamheten inte lägger några timmar

hur många timmar som verksamheterna lägger på sam

använda egna svarsalternativ efter riktlinjer som gavs. Svarsalternativen sammanställdes i olika tidsspann.

Resultatet visar att förskoleklasserna lägger flest antal timmar per termin på samverkan och förskolan är den verksamhet som

samverkan (se figur 6). Förskolan är den enda verksamhetsform i vilken det finns verksamheter som enligt deltagarna inte lägger några timmar på samverkan, men både i förskoleklass och i årskurs 1

hur många timmar som verksamheten lägger på samverkan. Detta kan innebära att inte heller de lägger tid på samverkan.

Figur 6 – Hur mycket tid som läggs på samverkan

Majoriteten (63 %) av deltagarna tycke

är för få medan övriga (37 %) anser att timmarna är tillräckliga.

Resultatet visar att förskollärarna i förskolan upplever att de lägger ner för få timmar och det indikerar att de ser ett behov som de inte alltid har möjlighet att l

Figur 7 – Vad lärare anser om tiden

0 h 12% 0% 5-10 25% 1-4 50% 20-40 13% Förskola För få 80% Tillr- äckl-iga 20% Förskola

Antal timmar per termin som verksamheterna lägger på samverkan

som verksamheterna lägger på samverkan varier

en gång per termin. 26 procent lägger 1-4 timmar på samverkan varje termin och lika många lägger 20-40 timmar på samverkan varje termin. 22 10 timmar på samverkan varje termin och lika många har svarat att de inte vet hur många timmar verksamheten lägger på samverkan. En deltagare svarat att verksamheten inte lägger några timmar alls på samverkan.

hur många timmar som verksamheterna lägger på samverkan fick deltagarna använda egna svarsalternativ efter riktlinjer som gavs. Svarsalternativen sammanställdes i olika tidsspann.

Resultatet visar att förskoleklasserna lägger flest antal timmar per termin på och förskolan är den verksamhet som lägger minst antal timmar på Förskolan är den enda verksamhetsform i vilken det finns verksamheter som enligt deltagarna inte lägger några timmar på samverkan, men både i förskoleklass och i årskurs 1-3 finns det lärare som har svarat att de inte vet hur många timmar som verksamheten lägger på samverkan. Detta kan innebära att

på samverkan.

Hur mycket tid som läggs på samverkan

Majoriteten (63 %) av deltagarna tycker att antalet timmar som läggs är för få medan övriga (37 %) anser att timmarna är tillräckliga.

Resultatet visar att förskollärarna i förskolan upplever att de lägger ner för få timmar och det indikerar att de ser ett behov som de inte alltid har möjlighet att l

Vad lärare anser om tiden som läggs på samverkan vet ej 22% 5-10 11% 1-4 22% 20-40 45% Förskoleklass 5 22% 1-4 11% 20-40 22% För få 43% Tillr- äckl-iga 57% Förskolekalss Tillr- äckl-iga 63% Årskurs 1 16 Antal timmar per termin som verksamheterna lägger på samverkan

som verksamheterna lägger på samverkan varierar från en 4 timmar på samverkan 40 timmar på samverkan varje termin. 22 an varje termin och lika många har svarat att mheten lägger på samverkan. En deltagare har på samverkan. På frågan om verkan fick deltagarna använda egna svarsalternativ efter riktlinjer som gavs. Svarsalternativen Resultatet visar att förskoleklasserna lägger flest antal timmar per termin på lägger minst antal timmar på Förskolan är den enda verksamhetsform i vilken det finns verksamheter som enligt deltagarna inte lägger några timmar på samverkan, men rat att de inte vet hur många timmar som verksamheten lägger på samverkan. Detta kan innebära att

som läggs på samverkan Resultatet visar att förskollärarna i förskolan upplever att de lägger ner för få timmar och det indikerar att de ser ett behov som de inte alltid har möjlighet att lägga tid på.

vet ej 45% -10 22% Årskurs 1-3 För få 37% Årskurs 1-3

(17)

En av deltagarna påpekade att det är avgörande vilken rektor verksamheten har och skrev att lärarna ofta får arbeta på fritids

utföra samverkan. Två deltagare skrev att samverkan endast sker vid i deras verksamheter.

Vilka som är delaktiga i arbetet med samverkan

Resultatet visar att majoriteten samverkan är lärare inom de ol

är relativt jämnt fördelad mellan de olika verksamheterna. föräldrar (10 %) och rektor

utsträckning. Det framkommer inte i resulta

enkäten fick deltagarna möjlighet att ge fler svarsalternativ. Resultatet visar att förskoleklassen är den verksamhet som samverkar med alla olika verksamhets

delaktighet i alla verksamhets

mindre utsträckning i förskolorna och förskoleklasserna än i årskurs 1

Figur 8 – Delaktighet i samverkan

Samverkan utifrån styrdokumenten

Diagrammet visar att nästan hälften

utifrån styrdokument. En nästan lika stor del av deltagarna samverkan utifrån styrdokument ibland o

utifrån styrdokument (11 %).

Resultatet visar att förskolorna och förskoleklasserna i större utsträckning än årskurs 1-3 arbetar med samverkan utifrån styrdokument (se figur

För-skola 33% F-klass 33% Åk 1-3 4% Annan 8% Rektor 15% Föräl-drar 7% Förskola

En av deltagarna påpekade att det är avgörande vilken rektor verksamheten har och skrev att lärarna ofta får arbeta på fritidshemmet istället för att få tid att planera och

tföra samverkan. Två deltagare skrev att samverkan endast sker vid i

Vilka som är delaktiga i arbetet med samverkan

visar att majoriteten (77 %) av de som är delaktiga i arbetet med samverkan är lärare inom de olika verksamhetsformerna. Delaktigheten

är relativt jämnt fördelad mellan de olika verksamheterna. Annan personal

och rektor (7 %) är enligt deltagarna delaktiga i väldigt liten Det framkommer inte i resultatet vilka annan personal utgörs av. I enkäten fick deltagarna möjlighet att ge fler svarsalternativ.

Resultatet visar att förskoleklassen är den verksamhet som i störst utsträckning alla olika verksamhetsformerna (se figur 8). Förskolan har delaktighet i alla verksamhetsformer. Årskurs 1-3 anses ha delaktighet i mycket mindre utsträckning i förskolorna och förskoleklasserna än i årskurs 1

Delaktighet i samverkan

Samverkan utifrån styrdokumenten

nästan hälften av deltagarna (45 %) arbetar med samverkan utifrån styrdokument. En nästan lika stor del av deltagarna (44 %)

an utifrån styrdokument ibland och så finns det de som inte utifrån styrdokument (11 %).

atet visar att förskolorna och förskoleklasserna i större utsträckning än årskurs 3 arbetar med samverkan utifrån styrdokument (se figur 9).

För-skola 26% F-klass 37% Åk 1-3 10% Annan 5% Rektor 11% Föräl-drar 11% Förskoleklass Åk 1-3 27% Annan 5%0% Årskurs 1 17

En av deltagarna påpekade att det är avgörande vilken rektor verksamheten har och istället för att få tid att planera och tföra samverkan. Två deltagare skrev att samverkan endast sker vid inskolning i

av de som är delaktiga i arbetet med Delaktigheten hos lärarna Annan personal (6 %), delaktiga i väldigt liten tet vilka annan personal utgörs av. I i störst utsträckning ). Förskolan har stor 3 anses ha delaktighet i mycket mindre utsträckning i förskolorna och förskoleklasserna än i årskurs 1-3.

arbetar med samverkan (44 %) arbetar med ch så finns det de som inte alls arbetar atet visar att förskolorna och förskoleklasserna i större utsträckning än årskurs

För-skola 18% F-klass 41% Föräl-drar 9% Årskurs 1-3

(18)

Figur 9 – Samverkan utifrån styrdokument

5. RESULTATANALYS OCH DISKUSSION

I detta avsnitt följer en metoddiskussion, en

med och diskussion utifrån litteratur och tidigare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Anledningen till att vi valde att använda oss av en enkät är att vi ville få ta del av många förskollärare och lärares tankar och erfarenheter för att få ett omfångsrikt resultat. Bortfallet på sjuttio procent var väldigt stort, men vi var beredda på detta och är trots det stora bortfallet nöjda med metoden. Då vi använde av oss en webbenkät var det svårt att

möjlighet att deltagarna hade blivit fler om vi hade besökt verksamheterna och själva delat ut enkäterna. Vi valde att inte göra detta då det är väldigt tidskrävande.

Frågorna i enkäten (se bilaga B) är

frågeställningar. För att underlätta för respondenterna innehöll de flesta frågor givna svarsalternativ, varav ett neutralt vilket gav respondenterna möjlighet att inte ta ställning. En fråga vållade bekymmer då deltagar

instruktioner vi gett. Detta påverkade inte resultatet utan bidrog endast till att det blev svårare att sammanställa svaren.

5.2 Samverkans betydelse

Tidigare studier (Kärrby, 2000) bidra till en vidare syn på kunskap

vår studie då resultatet visar att de flesta samverkar och majoriteten anser att samverkan fungerar bra. Resultatet

att ta del av varandras erfarenheter, kompetenser är bra att använda sig

& Åberg, 2009). Utifrån detta

utvecklingszon. Vygotskij menade att barn kan utvecklas med hjälp av andra som vet mer än vad barnet gör och vi menar att

Ja 50% Nej 20% Ibland 30% Förskola

Samverkan utifrån styrdokument

RESULTATANALYS OCH DISKUSSION

metoddiskussion, en analys av resultatet samt en jämförelse med och diskussion utifrån litteratur och tidigare forskning.

5.1 Metoddiskussion

Anledningen till att vi valde att använda oss av en enkät är att vi ville få ta del av och lärares tankar och erfarenheter för att få ett omfångsrikt resultat. Bortfallet på sjuttio procent var väldigt stort, men vi var beredda på detta och är trots det stora bortfallet nöjda med metoden. Då vi använde av oss en webbenkät var det svårt att få en personlig kontakt med deltagarna. Det finns en möjlighet att deltagarna hade blivit fler om vi hade besökt verksamheterna och själva delat ut enkäterna. Vi valde att inte göra detta då det är väldigt tidskrävande.

Frågorna i enkäten (se bilaga B) är utformade efter stu

För att underlätta för respondenterna innehöll de flesta frågor givna svarsalternativ, varav ett neutralt vilket gav respondenterna möjlighet att inte ta ställning. En fråga vållade bekymmer då deltagarnas svar inte överensstämde med de instruktioner vi gett. Detta påverkade inte resultatet utan bidrog endast till att det blev svårare att sammanställa svaren.

Samverkans betydelse

(Kärrby, 2000) visar att samverkan mellan förskola

bidra till en vidare syn på kunskap och ett gemensamt synsätt. Detta synliggörs även i vår studie då resultatet visar att de flesta samverkar och majoriteten anser att

Resultatet visar även att samverkan till stor del el av varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser

kompetenser är bra att använda sig av för att utveckla sitt eget lärande (Lenz Taguchi tta kan vi göra en koppling till Vygotskijs

Vygotskij menade att barn kan utvecklas med hjälp av andra som vet mer än vad barnet gör och vi menar att lärare inom olika verksamhets

Ja 43% Nej 14% Ibland 43% Förskoleklass Ibland 75% Årskurs 1 18

analys av resultatet samt en jämförelse

Anledningen till att vi valde att använda oss av en enkät är att vi ville få ta del av och lärares tankar och erfarenheter för att få ett omfångsrikt resultat. Bortfallet på sjuttio procent var väldigt stort, men vi var beredda på detta och är trots det stora bortfallet nöjda med metoden. Då vi använde av oss en få en personlig kontakt med deltagarna. Det finns en möjlighet att deltagarna hade blivit fler om vi hade besökt verksamheterna och själva delat ut enkäterna. Vi valde att inte göra detta då det är väldigt tidskrävande.

utformade efter studiens syfte och För att underlätta för respondenterna innehöll de flesta frågor givna svarsalternativ, varav ett neutralt vilket gav respondenterna möjlighet att inte ta nas svar inte överensstämde med de instruktioner vi gett. Detta påverkade inte resultatet utan bidrog endast till att det

visar att samverkan mellan förskola och skola kan etta synliggörs även i vår studie då resultatet visar att de flesta samverkar och majoriteten anser att till stor del handlar om och kompetenser. Andras för att utveckla sitt eget lärande (Lenz Taguchi (1978) proximala Vygotskij menade att barn kan utvecklas med hjälp av andra som vet lärare inom olika verksamhetsformer kan ha

Ja 25%

0%

(19)

19

kunskaper och kompetenser som skiljer sig från varandra. Resultatet i denna studie visar även att lärare inom olika verksamhetsformer har fokus på, och lägger vikt vid olika saker. Detta kan innebära att lärare i vissa verksamheter kan ha större kunskaper än andra inom ett visst område. Kärrby (2002) påpekar att förskolan tidigare har haft fokus på lek medan det i skolan har varit fokus på traditionell katederundervisning och då resultatet visar att många deltagare har arbetat länge inom förskola och skola kan dessa traditioner finnas kvar inom verksamheterna. Precis som att barnet kan behöva någon som utmanar för att komma vidare och behärska nya kunskaper och färdigheter kan även verksamheterna behöva någon som utmanar och uppmuntrar utveckling. Skolverksamheterna behöver ständigt utvecklas eftersom samhället som vi lever i är inte oföränderligt utan ständigt i utveckling och skolans uppdrag är att förbereda barnen för att de ska kunna leva och fungera i samhället (Utbildningsdepartementet, 2011). Därför måste även förskolan och skolan vara föränderliga för att kunna ge barnen de bästa möjliga förutsättningarna att utvecklas och tillägna sig nya kunskaper. Vygotskij (1978) ansåg att utveckling är beroende av samspel och stöd från andra. Detta stöd kan verksamheterna, genom samverkan, finna hos varandra.

Resultatet visar att samverkan till största del utförs för barnens skull och majoriteten av deltagarna anser att samverkan har stor betydelse för barns lärande. Samverkan kan bidra till en förståelse för varandras verksamheter. Genom att ta tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper kan barns behov enligt deltagarna lättare tillgodoses vilket har betydelse för barns lärande och utveckling. Genom samverkan kan lärare få reda på barnens tidigare erfarenheter, vilket enligt Lenz Taguchi och Åberg (2009) är grunden för lärande. För många av deltagarna innebär samverkan att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter och kompetenser. Samverkan kan därför bli en kompetensutveckling för lärarna vilket kan bidra till att de kan ge barnen bättre förutsättningar för att lära och utvecklas. Kontinuitet kan enligt Kärrby (2000) bidra till ökad förståelse och meningsfull kunskap. En tidigare studie (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006) visar att det är viktigt att utgå från barns erfarenheter och behov för att kunna skapa en meningsfull undervisning eftersom lärandet alltid sker i en kontext. Resultatet i denna studie visar att samverkan handlar om att skapa en sammanhållning mellan olika verksamheter och arbeta mot ett gemensamt mål vilket kan skapa kontinuitet och trygghet hos barnen.

Samverkan kan skapa ökad förståelse genom utbyte av erfarenheter både mellan personal och mellan barn (Regeringens skrivelse, 1998/99:121). I resultatet av denna studie ligger fokus på att samverkan kan bidra till ökad kunskap och utveckling hos personalen.

5.3 Hur utförs samverkan mellan förskola och skola?

Resultatet visar att majoriteten av verksamheterna arbetar med samverkan utifrån styrdokument, men samtidigt är antalet deltagare som har svarat ibland eller nej större än antalet som har svarat ja på frågan. I läroplanerna (Utbildnings-departementet, 2010; Utbildnings(Utbildnings-departementet, 2011) finns inga riktlinjer för hur samverkan ska genomföras utan endast uppmaning om att verksamheterna ska sträva efter en fungerande samverkan. Det är sedan upp till förskolorna och skolorna att tolka detta och det betyder i sin tur att verksamheterna själva får utveckla formerna för samverkan vilket kan vara en orsak till att så många deltagare har svarat att de bara ibland, eller inte alls, arbetar med samverkan utifrån styrdokument. Det

(20)

20

framkommer dock inte i resultatet om skolorna har en lokal arbetsplan i vilken det kan finnas tydligare riktlinjer för hur samverkan ska utföras i verksamheten.

I enkäten har stor del av lärarna i årskurs 1-3 valt de neutrala svarsalternativen på frågorna som handlar om samverkans utförande. I och med detta är det svårt att dra en slutsats om hur samverkan ser ut i dessa verksamheter. En tolkning av resultatet är att det inte finns en tydlig struktur i arbetet med samverkan på många av skolorna. Finns det en tydlig struktur och tydliga riktlinjer för samverkan kan det förväntas av personalen att de är medvetna om hur samverkan utförs i verksamheten. En förutsättning för samverkan är enligt Linberg (2009) att det finns en ledning som står bakom. I studien framkommer att rektorn till störst del är delaktig i samverkan i förskolan. Det är även endast de deltagare som arbetar i förskolan som har svarat att samverkan utförs för rektorns skull. En tolkning är att rektorerna i förskolan i större utsträckning än rektorerna i skolan arbetar för att stödja samverkan. Detta kan även kopplas till hur de olika verksamhetsformerna arbetar med samverkan utifrån styrdokument. I läroplanerna (Utbildningsdepartementet, 2010; Utbildnings-departementet, 2011) står det att rektorn har ansvar för att samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna och majoriteten av de som har svarat att de arbetar med samverkan utifrån styrdokument är förskollärare. Förskollärare har även i mindre utsträckning än lärare i årskurs 1-3 valt de neutrala svarsalternativen. En tolkning är att rektorns delaktighet bidrar till att verksamheten i större utsträckning arbetar med samverkan efter styrdokumenten och har en tydlig struktur och tydliga riktlinjer.

Resultatet i denna studie visar att verksamma lärare anser att det finns ett behov av samverkan, men att den tid som läggs på samverkan i stor utsträckning inte är tillräcklig. Tidigare studier (Linberg, 2009; Pramling Samuelsson & Mauritzson, 1997) visar att tid är en faktor som kan påverka hur samverkan fungerar. Utan tillräckligt med tid kan det vara svårt att få till en väl fungerande samverkan vilket visas i denna studie då resultatet visar att förskolan är den verksamhet som lägger ner minst antal timmar på samverkan, och samtidigt är det förskollärarna som i störst utsträckning anser att samverkan fungerar dåligt. Resultatet visar att förskoleklassen är den verksamhet som lägger mest tid på samverkan och majoriteten av lärarna i förskoleklass tycker att samverkan fungerar bra.

Resultatet från Johansson och Janckes (1995) undersökning visade att samarbetet mellan skolans olika verksamheter upphörde då barnen började i årskurs 1. De såg att det fanns ett samarbete mellan förskolan och sexårsverksamheten samt innan årskurs 1. Detta synliggörs i det samverkansbehov som deltagarna i vår studie lyfter. Resultatet visar att förskollärare ser att det finns ett större behov av samverkan än vad lärare i årskurs 1-3 gör. Tidigare läroplaner har uttryckt att det som sker i förskolan inte är intressant för skolan (Pramling Samuelsson & Mauritzson, 1997). Nästan hälften av deltagarna har varit verksamma inom förskola eller skola i över 20 år. Traditioner kan vara svåra att bryta och en tolkning är att detta kan vara en av många orsaker till att betydelsen av samverkan minskar efter att barnen har börjat i årskurs 1. Danermark (2002) och Linberg (2009) påpekar statusskillnader som en faktor som kan påverka samverkan. Ingen av deltagarna har uttryckt att det förekommer statusskillnader i verksamheterna, men det fanns heller ingen specifik fråga om detta i enkäten. Statusskillnader kan dock vara något som finns dolt och kan grunda sig på skolan och förskolans olika traditioner. En annan tolkning är att det finns ett större glapp mellan förskola och förskoleklass än vad det gör mellan

(21)

21

förskoleklass och årskurs 1 och därför kan behovet av samverkan vara större mellan förskola och förskoleklass. Närheten mellan förskoleklass och årskurs 1 kan bidra till att personalen i dessa verksamheter har mer spontan och daglig kontakt med varandra. När sexårsverksamheten startade skapades en länk mellan förskola och skola som bidrog till att personal i de olika verksamheterna lättare kunde arbeta mot samma mål och med liknande arbetsmetoder (Kärrby, 2000). En tolkning av resultaten är att det är i förskoleklasserna som samverkan har störst utrymme och även störst betydelse. Resultatet visar att vissa lärare anser att samverkan handlar om att skapa en smidig övergång mellan de olika verksamheterna samt skapa en kontinuitet i barnens utveckling och lärande. En tolkning är att samverkan i förskoleklassen tycks vara större än i övriga verksamheter eftersom förskoleklassen är en del i övergången mellan förskola och skola.

5.4 Slutsats

En slutsats av denna studie är att samverkan mellan förskola och skola till största del handlar om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande. Samverkan kan bidra till att skapa en trygghet och kontinuitet i deras skolgång. Lärare i förskola och förskoleklass ser ett större behov av samverkan än lärare i årskurs 1-3 och samverkan utförs i störst utsträckning i förskoleklasserna. Samverkan fungerar enligt majoriteten av deltagarna i denna studie bra, men resultatet visar att det är viktigt med en tydlig struktur för att arbetet med samverkan ska fungera. Studien visar även att många verksamheter inte alltid arbetar med samverkan utifrån styrdokument. Det står i läroplanerna (Utbildningsdepartementet, 2010; Utbildningsdepartementet, 2011) att det är rektorns ansvar att få till en väl fungerande samverkan mellan olika verksamheter, dock visar denna studie att rektorn till väldigt liten del är delaktig i arbetet med samverkan. Lärarna är de personer som till störst del är delaktiga. En annan faktor som är avgörande för hur samverkan fungerar är tid. Utan tillräckligt med tid är det svårt att få till en väl fungerande samverkan. Studien visar att det är förskoleklasserna som i störst utsträckning arbetar med samverkan och det är även i de verksamheterna som samverkan fungerar bäst.

5.5 Nya forskningsfrågor

Denna studie har väckt några nya frågor. Då denna studie har fokus på lärarna vore det intressant att även undersöka samverkan ur barns perspektiv och barns delaktighet i samverkan. Det vore även intressant att vidare undersöka varför samverkan främst förekommer i förskoleklassen och varför lärarna i årskurs 1-3 inte har fokus på att skapa en trygg miljö för barnen vilket förskollärarna har.

(22)

22

REFERENSER

Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H. (1996) Förskola och skola. Om två skilda

traditioner och om visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS.

Danermark, B. (2000) Samverkan – Himmel eller helvete? Stockholm: Gothia. Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Haug, P. (1992) Educational reform by experiment. The Norwegian

experimental educational programme for 6-years-olds (1986-1990) and the subsequent reform. Akademisk avhandling vid institutionen för pedagogik.

Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

Johansson, I. & Jancke, H. (1995) Mellan förskola och skola: erfarenheter från

sexårsverksamheter i Stockholm. Stockholm: Stockholms socialförvaltning.

Kärrby, G. (2000) Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H. & Åberg, A. (2009) Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i

pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

Lindberg, K. (2009) Samverkan. Malmö: Liber.

Nationalencyklopedin. (2011) Samverkan. Tillgänglig: <http://www.ne.se/sve/samverkan> Hämtad: 2011-11-09.

Pramling Samuelsson, I. & Mauritzson, U. (1997) Att lära som sexåring – en

kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006) Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Regeringens skrivelse. (1998/99:121) Utvecklingsplan för förskola, skola och

vuxenutbildning–samverkan, ansvar och utveckling. Utbildningsdepartementet.

Stukát, S. (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svenska Akademien. (2009) Svensk ordbok. Stockholm: Norstedts.

Utbildningsdepartementet. (1980) Läroplan för grundskolan. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (1998, reviderad 2010) Läroplan för förskolan – Lpfö 98. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklass och

fritidshem – Lgr 11. Stockholm: Fritzes.

Vetenskapsrådet. (2009) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig:

<http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf> Hämtad: 2011-11-02.

Vytoskij, L. S. (1978) Mind in society: The development of higher psychological

(23)

23

BILAGA A – Missivbrev

Hej,

Vi är två studenter som går lärarutbildningen på Mälardalens högskola med inriktning lek, lärande och utveckling. Vi håller nu på med vårt examensarbete som handlar om samverkan mellan förskola, förskoleklass och skola. Vi bifogar här en webbenkät och vi skulle vara väldigt tacksamma om du kunde besvara den. Syftet med enkäten är att undersöka hur du som pedagog ser på samverkan mellan förskola och skola. Enkäten är anonym, vilket innebär att varken vi eller någon annan kommer veta vem det är som svarat. Resultatet kommer endast att användas i vårt examensarbete. Enkäten tar ca 10 minuter att besvara och vi vill gärna ha ditt svar innan vecka 45.

Tveka inte att höra av dig till oss om du undrar över något. Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar Malin och Madelene

Malin Anderbrink Mak08001@student.mdh.se XXXXX Madelene Olesen Mon08007@student.mdh.se XXXXX

Handledare på Mälardalens högskola

Figur

Figur 2 – För vem samverkan utförs

Figur 2

– För vem samverkan utförs p.13
Figur 1 – Samverkansbehov

Figur 1

– Samverkansbehov p.13
Figur 3 – Samverkans betydelse för barns lärande

Figur 3

– Samverkans betydelse för barns lärande p.14
Figur 5 – Hur samverkan fungerar

Figur 5

– Hur samverkan fungerar p.15
Figur 6 – Hur mycket tid som läggs på samverkan

Figur 6

– Hur mycket tid som läggs på samverkan p.16
Figur 7 – Vad lärare anser om tiden

Figur 7

– Vad lärare anser om tiden p.16
Figur 9 – Samverkan utifrån styrdokument

Figur 9

– Samverkan utifrån styrdokument p.18

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :