Möt naturen

rapport 5916 • Mars 2009

34

Möt Naturen

En fallstudie

Internet: www.naturvardsverket.se

Möt Naturen

Projektet har genomförts av Malmö Naturskola, Söderåsens Naturskola, Södertälje Naturskola och Älvkarlebys Naturskola

rapportsammanställning och texter Charlotte Lundberg förutom kap 3.2 & 4 Bo Lindvall & Charlotte Lundberg kap 3.3.2 Stina Lindblad samt kap 3.4 Ingrid Waldenström

Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se

ISBN 978-91-620-5916-3.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2009

Illustration sid 15, Mim Tosting

sid 54-55, Stina Lindblad, sid 38 och 65, David Skoog Fotografier: Carlotte Lundberg, förutom sid 33, Bengt Forsberg

)|URUG

En del av Naturvårdsverkets uppdrag är att bevara och utveckla förutsättning-arna för friluftsliv i Sverige. Naturupplevelser ska vara möjliga och tillgängliga för alla. Syftet är att skapa känsla för och kunskap om naturen och miljön, men också att bidra till god folkhälsa och hög livskvalité.

Inom ramen för projektet ”Möt naturen – en fallstudie” har Naturskolefören-ingen undersökt hur olika samhällsgrupper ser på naturen. I denna studie har XQJGRPVRFK6),JUXSSHU6YHQVND)|U,QYDQGUDUHInWWGHOWDLXWÀ\NWHURFK därefter intervjuats.

Denna rapport redovisar resultaten från detta arbete. Vår förhoppning är att den ska kunna användas som en del i en kunskapsuppbyggnad om arbetet med friluftsliv och naturkontakt för alla svenskar.

Författaren står själv för erhållna resultat och slutsatser. Stockholm februari 2009

Anna Helena Lindahl

FÖRORD INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Möt naturen

1.3 Naturens betydelse för människan välbefinnande 1.4 Naturskolan och naturskoleföreningen

1.5 Naturskolans arbetssätt

2 GENOMFÖRANDE

2 .1 Arbetsmoment 2.2 Medverkande grupper

2.2.1 Sveriges naturskolor

2.2.2 Ungdomar från Malmö och Svalöv 6),JUXSSL/DQGVNURQD 6),JUXSSLbOYNDUOHE\ 2.2.5 Lajvförening 2.3 Intervjumetoder 2.3.1 Enkätintervjuer 2.3.2 Samtalsintervjuer 2.4 Naturmöten 2.4.1 Naturmiljöerna 2.4.2 Aktiviteter i naturen 3 RESULTAT 3.1 Naturskolor 3.2 Ungdomar 3.2.1 Rosengårdsskolan

Intervjuer med klass 7:3 B

Naturmöten i Torup och på Söderåsen Utvärderingar av naturbesöken klass 7:3 B 1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHUNODVV% Intervjuer med klass 7:3 A

Utvärdering av naturbesöket klass 7:3 A 1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHUNODVV$ 3.2.2 Universitetsholmens gymnasieskola

Intervjuer

Naturmöten i Torup och på Söderåsen Biologiklassens utvärdering av naturbesöken Naturskolepedagogens reflektioner Intervjuer med IVIK B

Naturmöten i Torup

IVIK-klassens utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner 3 5 7 9 9 9 10 12 13 15 15 15 15 16 16 16 16 16 17 17 18 18 19 21 21 22 22 22 23 26 27 27 28 29 30 30 32 33 34 34 35 35 36

37 37 38 39 40 41 41 43 44 44 45 45 45 47 50 50 51 51 54 55 55 56 56 60 61 61 62 62 64 64 65 65 65 65 66 66 67 71 3.2.3 Mellanhedsskolan Intervjuer Naturmöte i Torup Utvärdering av naturbesöket Naturskolepedagogernas reflektioner 3.2.4 Linåkerskolan Svalöv Intervjuer

Naturmöten vid Svalövssjön, i Svenstorps fälad och på Söderåsen Utvärdering av naturmötet

Naturskolepedagogens reflektioner 6),JUXSSHU

6),JUXSSL/DQGVNURQD Intervjuer

Naturmöten på Söderåsen och i Landskrona Utvärdering av naturmötet Naturskolepedagogens reflektioner 6),JUXSScOYNDUOHE\ Intervjuer Naturmöten på Hyttön Utvärdering Naturskolepedagogens reflektioner 3.4 Lajvförening Intervjuer Naturskolepedagogens reflektioner

4 SLUTSATSER OCH DISKUSSION

4.1 Ta reda på olika samhällsgruppers syn på naturen.

4.2 Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen 4.3 Att hitta metoder och former för att få ut människan orörda och tysta naturen 4.4 Att utveckla naturpedagogiken

4.5 Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige

5 REDOVISNING AV MÖT- NATUREN PROJEKTET

5.1 Naturskoleföreningens hemsida

5.2 Redovisning i Naturskoleföreningens tidskrift Bladet 5.3 Miniutställningen ”Efter regn kommer sol”

5.4 Deltagande vid olika semiarier 5.5 Broschyren ”Naturmöten”

6 REFERENSER BILAGOR

Sammanfattning

”Möt naturen” är ett projekt där Naturskoleföreningen intervjuat olika grup-per i samhället om deras syn på naturen. De grupgrup-per som deltagit är ungdomar från Malmö och Svalöv i Skåne, SFI -grupper från Skåne och Norrland samt lajvföreningen Enhörningen från Västerås.

Ungdoms- och SFI-grupperna har intervjuats genom samtal och därefter fått möta naturen på olika platser och vid olika årstider. En enkätintervju gjordes med deltagare från lajvföreningen. I projektet förstärktes kunskapen om hur YLNWLJQDWXUHQlUI|UPlQQLVNDQVYlOEH¿QQDQGH

Naturen som minnesbank

Många deltagare hade positiva minnen från möten med naturen. Ungdomar mindes naturlekar från dagis, picknick på Söderåsen eller när de bara var ute och njöt av naturen.

För många SFI-studenter väckte besöken i olika naturtyper minnen från det egna hemlandet. Bokskogen, mossen och kärret var några naturtyper som gav hemkänsla. Igenkännandets glädje upplevdes också när vi plockade svamp eller grillade.

Naturen som lekplats

Från SFI - gruppen minns många naturen som en viktig lekplats i barndomen. De minns hur de klättrade, gungade eller gömde sig i träden.

Forskning har visat att naturens ojämna terräng är bra för barns motoriska utveckling och en mångfaldig natur berikar barns fantasi och lek.

Naturen som mötesplats

Många deltagare använde naturen som mötesplats. En plats där man har pick-nick eller grillar. Många kvinnor med barn från SFI-gruppen möts ute för att barnen ska få leka och få frisk luft.

Naturen som motionsplats

Många promenerar eller vandrar i naturen. Några cyklar.

Naturen som kraftkälla

Många av deltagarna uttryckte på olika sätt att naturen har en lugnande och stärkande kraft. ”I naturen får själen ro, man får avkoppling och man mår min-dre dåligt”.

Naturen som skafferi

8QGHUYnUDQDWXUP|WHQ¿FNYLP\FNHWNXQVNDSIUnQDQGUDOlQGHURPROLNDYl[-ters användning som mat. Arabisk maskrosröra, albansk nässelpaj eller naturgo- GLVIUnQ$IJKDQLVWDQlUQnJUDH[HPSHO,6YHULJHSORFNDUPnQJDIUnQ6),JUXS-perna svamp och bär i skogen.

Naturen som klassrum

Naturen är ett utmärkt klassrum som ökar koncentrationsförmågan och därmed LQOlUQLQJHQ9LGGHROLNDQDWXUP|WHQD¿FNGHOWDJDUQDEnGHUlNQDVNULYDOlUD VLJOlVDKLVWRULHQLODQGVNDSHWRFKOlUDNlQQDÀHUDDYQDWXUHQVLQYnQDUH6YHUL-ges naturskolepedagoger är en vikig resurs för att hjälpa förskolan och skolan att använda naturen som klassrum i alla ämnen.

Naturen som arena för levande rollspel

Lajv är en interaktiv teater som utspelas i naturen. I enkätintervjun svarade PnQJDODMYDUHDWWGHXSSOHYWPnQJDPDJLVNDVWXQGHULQDWXUHQWH[´1lU nymferna dansade i dimman på ängen”, ”När vinden susar och alla träffas vid lägerelden” och ”När jag såg sju rådjur som sprang förbi”.

Naturen som miljöfostrare

Vistelse i naturen skapar respekt för livet. I naturen får man en naturkänsla och en förståelse att vi människor är helt beroende av den. Naturen gör oss en rad livsviktiga tjänster allt från fotosyntes till rent vatten och möjlighet att produ-cera mat och värme. Skadar vi naturens resurser så skadar vi oss själva.

Projektet har visat hur viktigt det är att naturen blir tillgänglig för alla. Det måste planeras mer variationsrik, ”vild” och tyst natur där människor bor. Det är viktigt att barn i tidig ålder får leka och vara i naturen. Föräldrar och förskola har ett viktigt ansvar. Skolan måste kontinuerligt och ofta använda naturen som klassrum. I urbana miljöer med lite natur måste naturbussar och naturtåg trans-portera människor till naturen.

Människor måste lära sig att bara vara och njuta i vilken natur som helst. Kunskap om allemansrätten måste spridas till alla. Allemansrätten som gör den svenska naturen tillgänglig måste respekteras av både besökare och markägare. Naturskolepedagoger (naturpedagoger) är idag resurser för främst förskola och skola. Deras roll kan utvecklas till att även berika naturbesöket för andra besökare och turister. Naturens stora betydelse för folkhälsan måste få större spridning i samhället.

1.1 Bakgrund

Naturvårdsverket tog initiativ till att starta Sveriges första naturskola på Sö-GHUnVHQ$QWDOHWQDWXUVNRORU|NDGHVQDEEWXQGHUWDOHWRFKLGDJ¿QQV det ca 80 naturskolor runt om i landet. Naturskoleföreningen som bildades 1985 tog över Naturvårdsverkets samordnande funktion.

Det har dock genom åren visat sig nödvändigt att naturskolorna behöver ett myndighetsstöd för att kunna överleva i ekonomiska konjunkturförändringar. Ett samarbete underlättar också tillgängligheten till all den kunskap som Na-turvårdsverket besitter.

cU¿FN1DWXUVNROHI|UHQLQJHQHNRQRPLVNDPHGHOIUnQ1DWXUYnUGV-verket för att genomföra ”Möt naturen projektet”. Projektet har också erhållit ekonomiskt stöd från EU/Moparkprojektet.

1.2 Möt naturen

Projektet ”Möt naturen” är en liten fallstudie om hur några grupper i samhället ser på naturen. Följande projektinledning och mål låg som grund för utform-ning och genomförande av projektet.

$OOWVW|UUHGHODYEHIRONQLQJHQYl[HUXSSLWlWRUWHUXWDQQnJRQQDWXUOLJNRQ-takt med naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till

1 Inledning

DWWQlVWDYX[QDJHQHUDWLRQNRPPHUDWWVDNQDLQWUHVVHDYDWWYnUGDQDWXUHQRFK hushålla med naturresurserna.

Genomförandet av regeringens samlade naturvårdspolitik ska delvis råda bot på detta. Här understryks bl.a. att folkbildning och kunskapsuppbyggnad är viktiga metoder för att inspirera människan att vistas mer i naturen. I arbetet med att nå de nationella miljömålen är det också viktigt att människan utveck-lar en känsla för naturen. Naturkänslan och kunskapen om naturen utvecklas alltid bäst i naturen.

Syftet med projekten

Att ta reda på några olika samhällsgruppers syn på naturen

Att undersöka vad olika samhällsgrupper vill ha ut av sin vistelse i naturen Att hitta metoder och former för att få ut människan i den mer orörda och tysta naturen

Att utveckla naturpedagogiken

Att stärka och utveckla naturskoleidén i Sverige

Naturskolepedagoger från naturskolorna i Malmö, i Södertälje, på Söderåsen och Älvkarleby deltog i projektet.

1DWXUHQVEHW\GHOVHI|UPlQQLVNDQVYlOEH¿QQDQGH

Idag bedrivs mycket forskning kring naturens betydelse för människans hälsa RFKYlOEH¿QQDQGH6SHFLHOOWLQWUHVVDQWI|UGHWWDSURMHNWlUGHIRUVNQLQJVU|Q

1

2

Utelektion vid Svalövssjön, Svalövs kommun

1. En samlad naturvårdspolitik / Regeringens skrivelse 2001/02:173, Regeringskansliet. 2. Miljömålen / 2007 / Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges Miljömål

som kommit fram kring naturens positiva effekt på barns utveckling och på människor som lider av stress.

Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har det bedrivits forskningspro-jekt där man jämfört olika utemiljöers betydelse för barns utveckling. Ett dag-hem som hade en utemiljö med god tillgång till natur jämfördes med ett dagdag-hem som hade mindre tillgång till natur. Resultatet visar att barn som vistades ofta i en varierad naturmiljö motiveras till lek och rörelse vilket ökar deras vighet och balanssinne. Detta ger i sin tur både ökad kondition och koncentrationsförmåga. Rörelseträning i en naturmiljö är också viktigt för att barnen ska utvecklas till harmoniska och självständiga människor. De får en bättre psykisk hälsa.

Naturen är en miljö som inte ställer höga krav. Barn blir mer koncentrerade och kan ta till sig mer information. Barn som dagligen vistas ute i en naturlig miljö var också mindre sjuka än barn som var mest inne och hade lite tillgång till natur.

Naturen uppmanar barnen att skapa själva och att vara kreativa. Naturen ger sinnlig stimulans och berikar fantasin.

Naturen talar till barnen då de fortfarande ”är natur”. De känner sig trygga och som en del av den.

,QDWXUHQDNWLYHUDVÀHUDFHQWUDLKMlUQDQYLONHWXQGHUOlWWDULQOlUQLQJHQRFK därmed barnens självförtroende. Hjärnforskaren David Ingvar säger.

Det är nödvändigt för våra hjärnor att vara utomhus för att de VNDVWLPXOHUDVDYGHWÀ|GHDYOMXGOMXVIRUPHURFKIlUJHUVRP naturen bjuder på. Vi behöver de stimuli för vår hörsel, vår syn, RFKYnUKXGVRP¿QQVLQDWXUHQWH[InJHOVnQJRFKYLQGVXVVROUH-ÀH[LRQHURFKVNXJJRUIXNWRFKGLPPDRFKIlUJXSSOHYHOVHEODQG EORPPRURFKLQVHNWHU9nUDKMlUQFHOOHUVWLOOYl[WlUEHURHQGHDY denna särskilda stimulans som naturen erbjuder.

Naturen har också en lugnande, stärkande och läkande effekt. Ulrika Stigsdot-ter och Patrik Grahn har tittat på naturens betydelse för att undvika stress. Ju oftare man besökte ett naturområde desto mindre stressad kände man sig. Tillgång till parker, trädgårdar, grönområden och mera vild natur har stor bety-delse för människans mentala hälsa.

Att naturen har så positiv inverkan på oss förklarar miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplan från universitetet i Michigan i USA så här. Vi tar in omvärlden på två olika sätt, dels genom riktad uppmärksamhet dels genom spontan uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten sköter hela vardags-livet med arbete, bilresor, inköp och hemmaaktiviteter. Detta arbete kostar

3

8WHSnGDJLV3DWULN*UDKQ)UHGULN0nUWHQVVRQ%RGLO/LQGEODG3DXOD1LOVVRQRFK$QQD(NPDQ 0RYLXPVHNUHWDULDWHW6WDGRFKODQGQU

mycket energi. Om man inte återhämtar sig blir man mentalt utmattad. Det som kan hindra oss från detta är att vi använder mycket spontan uppmärksam-het något, som naturen ger oss. När vi sitter i en vitsippebacke så får vi en mängd sinnesintryck som inte tar energi. Vi får en vaken vila som fyller på vårt energiförråd vilket motverkar stress och mental utmattning.4

1.4 Naturskola och naturskoleförening

Naturskolan står för en ide ” att lära in ute ”. Naturskolans pedagoger är en re-surs i första hand för förskola och skola. Syftet är att hjälpa skolans lärare och elever att avvända naturen som klassrum i alla ämnen.

Naturskoleföreningen är en intresseförening för människor som arbetar med utomhuspedagogik. Den anordnar kurser och sprider kunskaper och erfaren-heter mellan naturskolor runt om i landet genom en hemsida, internetbrev och tidningen Bladet som kommer ut fyra gånger per år. Föreningen erbjuder också stöd till kommuner som vill starta naturskola.

Rårödspågens källa i Skäralidsravinen, Klippans kommun

1.5 Naturskolans arbetssätt

Naturskolans personal använder naturen som klassrum och lärobok. Det kan vara på skolgården, i parken eller i den tysta skogen. Ibland kunskapas det RFNVnLQRPKXVWH[QlUPDQYLOOWLWWDSnVWHQDULVWHUHROXSSHOOHUUHGRYLVDVLWW projekt på datorn. Naturskolepedagogen skapar förutsättningar för deltagarna att skaffa sig kunskaper om natur och miljö på ett lustfyllt och verklighetsnära sätt. En mångfald av aktiverande metoder används. Gruppen upplever och XSSWlFNHUYLVDURFKEHUlWWDUXQGHUV|NHURFKH[SHULPHQWHUDUOHNHURFKGLN-tar, målar och sjunger, dramatiserar och hantverkar eller bara känner naturens närvaro här och nu.

Deltagarnas tankar och idéer kring det berörda temat är utgångspunkten för undervisningen. Naturskolepedagogen ställer ofta frågor som utvecklar bar-nens ekologiska läskunnighet, tänkande och fantasi och använder lek, spel och värderingsövningar för att deltagarna ska utveckla en miljömedvetenhet.

Många naturskolor arbetar utifrån den gröna cirkeln. Naturkänsla utvecklas bäst i naturen. Att vistas i och umgås i naturen är något positivt som skapar en respekt och ödmjukhet för allt levande. Har man en känsla för naturen så blir det lättare att undanröja miljöhoten och leva mer miljövänligt.

Naturen är också en utmärkt och inspirerande miljö för att lära i alla ämnen. Matte i skogen, engelska vid dammen eller historia vid stenmuren är positiva miljöer för inlärningen.

Naturskolorna arbetar med förändringsarbete. Vi vill att människan ska lära sig uppskatta naturen och vi vill att människan ska leva miljövänligt. För att nå dessa mål är det viktigt att ha god kännedom om människopsykologi och hur människor fungerar i grupp.

För många naturskolor är dikten ”Till eftertanke” av Sören Kierkegaard en viktig ledstjärna.

2PMDJYLOOO\FNDV

Med att föra en människa mot ett bestämt mål 0nVWHMDJI|UVW¿QQDKHQQHGlUKRQlU 2FKE|UMDMXVWGlU

81(6&2KDUDQJLYLWVH[NlQQHWHFNHQI|UXWELOGQLQJI|UKnOOEDUXWYHFNOLQJ

bPQHV|YHUJULSDQGHRFKKROLVWLVNOlUDQGHI|UKnOOEDUXWYHFNOLQJVNDYDUD

integrerad i hela läroplanen och inte utgöra ett separat ämne. Värdegrundad: det är centralt att de underliggande värderingarna uttalas så att de kan gran-skas, debatteras, testas och tillämpas. .ULWLVNWWlQNDQGHRFKSUREOHPO|VDQGH skapa tillförsikt när man tar itu med dilemman och utmaningar mot en hållbar utveckling. Metodpluralism: ord, konst, drama, erfarenhet - varierad peda-gogik ska forma processerna. Deltagande beslutsfattande: de lärande deltar i beslut om hur de ska lära sig. Lokalt relevant: utbildningen tar upp såväl lokala som globala problem på det språk som de själva använder. Dessa kännetecken rimmar väl med naturskolornas arbetssätt.

2.1 Arbetsmoment

En enkätinventering gjordes via internet om Sveriges naturskolors erfarenhet av arbete med nysvenskar i naturen. Olika samhällsgrupper inbjöds att deltaga i projektet. Grupperna intervjuades med enkät eller genom samtal. Naturbe-sök gjordes med grupperna. Efter naturbeNaturbe-söken gjordes en enkätutvärdering. Projektet har redovisats på olika sätt.

2.2 Medverkande grupper

Valet av medverkande grupper styrdes mycket av vilka naturskolor som deltog i projektet. Det var också viktigt att få med grupper som både kom från städer och landsbygd. Vi valde att arbeta med ungdomar från åk 6 och till gymna-siet då de inte använder sig av naturskolans resurser i samma omfattning som förskola och åk 1-5.

2.2.1 Sveriges naturskolor

$OODQDWXUVNRORU¿FNP|MOLJKHWDWWVYDUDSnHQHQNlWYLDQlWHWRFK1DWXUVNROH-föreningens årsmöte i Malmö år 2006.

2 Genomförande

2.2.2 Ungdomar från Malmö och Svalöv

I projektet arbetade vi med klasser från Universitetsholmens gymnasieskola, Rosengårdsskolan och Mellanhedsskolan i storstadskommunen Malmö samt Linåkerskolan från landsbygdskommunen Svalöv.

6),JUXSSL/DQGVNURQD

3nNRPPXQDODYX[HQVNRODQL/DQGVNURQDKDUVYHQVNOlUDUH6),WLOOVDPPDQV med modersmålslärare bedrivit undervisning i hemspråk och svenska (läsa och skriva) för människor från olika delar i världen.

Deltagarna kom från Afganistan, Chile, Irak, Iran, Kosowo, Kurdistan, Kuwait, Libanon, Maroco, Polen, Somalia och Thailand. De vanligaste språken var albanska, arabiska och dari. Vid naturbesöken hade ”Möt naturen projektet” också hjälp av kulturpedagoger från Landskrona museum.

6),JUXSSLbOYNDUOHE\

3nNRPPXQDODYX[HQVNRODQLbOYNDUOHE\EHGULYVVYHQVNDI|ULQYDQGUDUH6), Gruppen som följde med på svampmöten i barrskogen kom från Afrika, Asien, Mellanöstern och Sydamerika.

2.2.5 Lajvförening

Sverok är ett ideellt ungdomsförbund som fungerar som paraplyorganisation för de ca 450 föreningar som sysslar med lajv (levande rollspel). I detta projekt deltog lajv-föreningen Enhörningen från Västerås.

2.3 Intervjumetoder

I projektet insamlades fakta både genom kvantitativa och kvalitativa intervjuer. Valet av intervjumetod gjordes utifrån att grupperna skiftade i sammansättning och antal.

)|UDWWYDUDVWDWLVWLVNWVLJQL¿NDQWPnVWHPLQVWSHUVRQHUGHOWDJDLLQWHU-vjun.

Denna kvantitativa metod passade bra för lajvföreningen där 144 st svarade på enkäten.

Enkätintervjuer gjordes även med naturskolorna. Utvärderingen efter ungdo-marnas naturbesök gjordes också skriftligen.

Kvalitativa samtalsintervjuer användes i intervjuerna med mindre grupper. Med SFI-eleverna genomfördes intervjuer i grupp då deltagarna kunde hjälpa varandra när det uppkom språksvårigheter. Skolungdomarna intervjuades enskilt innan naturbesöket för att undvika att de påverkade varandras svar. Två kon-WUROONODVVHU¿FNVYDUDVNULIWOLJWSnGHIUnJRUVRPYLVWlOOGHPXQWOLJHQ

'HW¿QQVI|URFKQDFNGHODUPHGGHROLNDPHWRGHUQD(QNlWPHWRGHQlUHQ snabb metod, många personer kan deltaga på olika platser och påverkan från in-tervjuaren undviks. Samtalsintervjuer ger fylligare och fullständigare svar samt större förståelse för hur deltagarna tänker och känner. Informationen från våra intervjuer registrerades genom egna anteckningar.

Frågorna formulerades som både slutna och öppna. I enkäten var basfrågorna OLNDLGHElJJHLQWHUYMXW\SHUQDPHQLHQNlWHQ¿FNGHHQQnJRWDQQRUOXQGD formulering på grund av att informationen skulle bearbetas statistiskt. Inter-vjuerna genomfördes några veckor innan naturbesöket. Följande basfrågor användes i intervjuerna.

2.3.1 Enkätintervjuer

6YHULJHVQDWXUVNRORURFKODMYI|UHQLQJHQ(QK|UQLQJHQL9lVWHUnV¿FNHQHQNlW tillsänt sig via datorn.

2.3.2 Samtalsintervjuer

Samtalsintervjuer gjordes med ungdomar från Malmö och Svalöv samt SFI - grupper i Landskrona och Älvkarleby.

9LGVDPWDOHQVNLOWHOOHULJUXSSVWlOOGHYLI|OMDQGHEDVIUnJRU7YnNODVVHU¿FN också svara på dessa frågor skriftligen.

Frågor vid samtal

Årskurs - Åldersgrupp Kvinna - Man

Vad är natur för dig? Vad är ”tyst” natur för dig? Eventuellt ge en vetenskaplig förklaring på vad natur är.

Hur ser naturen ut där du bor? I det land som du kommer ifrån eller dina för-äldrar kommer ifrån?

%HVNULYKXUQDWXUHQVHUXWUXQWGLQVNROD"9DU¿QQVQDWXUHQL0DOP|/DQGV-krona, Svalöv och Älvkarleby?

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara ute i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast ute i naturen? 0HGYHPlUGXXWHLQDWXUHQ"6NRODI|UlOGUDUYlQQHUPÀ

Vad får dig att gå ut i naturen?

Vilka hinder ser du av att gå ut i naturen? Vad gör du i naturen när du är där?

Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen. Vad vill du göra när vi besöker naturen?

Utvärderingsfrågor

(IWHUQDWXUEHV|NHW¿FNXQJGRPDUQDIUnQ5RVHQJnUG8QLYHUVLWHWVKROPHQV gymnasieskola, Mellanhedsskolan och Linåkerskolan svara skriftligt på föl-jande utvärderingsfrågor.

Skriv några rader om hur du upplevde naturen som vi besökte? Vilka minnen från naturbesöket tar du med dig hem?

Vilka sinnen använde du mest vid naturbesöket?

Vilka sinnen är viktigast för att du ska få naturupplevelser Ge förslag på hur vi kan göra tätorterna och städerna grönare?

Ge förslag på vad man kan göra för att människan ska hitta till naturen? Hur använder du naturen?

2.4.Naturmöten

2.4.1 Naturmiljöerna

I projektet besökte vi platser som hade stor variation av naturtyper. Andra vik-tiga karaktärer på miljön var tysthet, möjlighet att grilla och att olika naturak-WLYLWHWHUYDUWLOOnWQD7HPDWSnH[NXUVLRQHQYDURFNVnYlJOHGDQGH7LOOH[HPSHO VNDPDQSORFNDWUDWWNDQWDUHOOHUVnJnUPDQWLOOGHQQDWXUW\SHQGlUGHQYl[HU

Patrik Grahn har i sin forskning funnit att naturen ska innehålla åtta land-skapskaraktärer för att tillfredställa människors olika behov av upplevelse. Dessa är vildhet, rymd, rofylldhet, artrikedom, planer, lekkaraktär, festprägel och kulturprägel. Många av våra besöksområden uppfyller dessa åtta karaktärer.

Landskrona

Landskrona ligger vid Öresund. Både stranden och havet erbjuder YDULHUDQGHQDWXUPLOM|HU6WUD[ norr om Landskrona ligger både tallskogen Karlslund och Glums-lövs backar som man lätt når med cykel.

Söderåsen

Söderåsen är en 200 m hög urbergshorst i nordvästra Skåne. Området är riksobjekt för na-turvård och friluftsliv. Speciellt intressant i detta 22000 ha stora

område är den dramatiska geologin med djupa sprickdalar, lövskogsklädda sluttningar och stor variation av naturtyper. På horstens sydöstsida ligger Söder-åsens nationalpark med Odensjön och Skäralidsdalen. Entrén till nationalparken i Röstånga används bl.a. av skolorna som aktivitetsrum och utställningslokal.

Svalöv

Svalövssjön anlades för 6 år sedan och ligger intill Svalövs skolor. I sjön har det XQGHUnUHQHWDEOHUDWVHQPnQJIDOGDYYDWWHQYl[WHUERWWHQIDXQDRFK¿VN(QNP norr om Svalövs tätort ligger Svenstorps fälad som är ett lokalt naturreservat. Den blomrika enefäladen och ädellövskogen är spännande uteklassrum liksom ruinerna efter Karatofta by.

Torup

1.5 mil öster om Malmö ligger Torups naturområde. Här kan man vandra på skyltade naturstigar i bokskogen, uppleva de gamla jätteekarna eller undersöka livet i dammarna, Här ligger också naturskolans fältlokaler.

Älvkarleby

Blåbärsgranskogen, tallheden och Dalälven var välbesökta naturtyper i Älvkar-leby. På Hyttön ligger naturskolans lokaler.

3

2.4.2 Aktiviteter i naturen

Aktiviteterna ute i naturen bestämdes utifrån deltagarnas önskemål vid inter-vjun, vilken årstid det var, vilket tema som passade och utifrån hur naturmiljön såg ut. Ledarna bestämmer ramarna för naturmötet men ofta sker det oförut-sedda händelser i naturen som måste uppmärksammas. Det är just detta som gör naturbesöket som ett enda stort äventyr.

De aktiviteter som vi utvecklade i detta projekt var de som beskrivs nedan. Dessa metoder var inte aktuella på samma sätt för 25 år sedan då naturskolan startade. Vi informerade också ungdomsgrupperna om miljömålen.

Möten med all världens natur

När vi mött människor från världens alla hörn så har vi arbetat med lika – olika metoden. Vad känner du igen ifrån ditt eget lands natur här i Sverige? +XUVHUGHWXWGlUGXERU"/HWDYl[WHURFKQDWXUI|UHPnOVRPGXNlQQHULJHQ från ditt land. Hur skiljer sig den svenska naturen från ditt hemland?

Bokskogen, mossen och kärret var naturtyper som gav hemkänsla. ”Det känns som jag har kommit hem ” sa Faza från Kosowo när vi vandrade i bokskogen eller som på mossen där Fartuun från Somalia utryckte sin glädje över att ”Här är det lika varmt som hemma”. Joy från Thailand sken upp när hon såg

ternas användningsområde var ett populärt tema. Här fanns en stor kunskap KRVGHOWDJDUQDRPKXUYnUDYDQOLJDYl[WHUVnVRPQlVVORUPDVNURVRFKWLVWODU DQYlQGHVVRPPDWHOOHUPHGLFLQ)UnQ$IJKDQLVWDQRFK,UDQ¿FNYLOlUDNlQQD PHGLFLQDOYl[WHURFKNU\GGRUVnVRP]HUNNRNRGL]DUVDUDNNKDNVKLUJXO sorch, gul mohamadi, zira eller mozil. Våra egna importerade kryddor såsom QHMOLNDLQJHIlUDNDUGHPXPPDRFKNDQHO¿FNVPDNVlWWDlSSOHJO|JJRFKSHS- SDUNDNRU'HVVDNU\GGRULOOXVWUHUDUYl[WHUQDVROLNDGHODUVnVRPNQRSSMRUG-stam, frön och bark.

Vi har också gjort andra ”språkresor”. Många av de naturföreteelser som vi mött har översatts till deltagarnas hemspråk.

6LWWVWLOORFKOnWQDWXUHQNRPPDWLOOGLJ

Många av deltagarna kommer från länder där krig och fattigdom råder. De har mycket oro och stress i kroppen. Många av dagens ungdomar lider också av stress. Under våra naturbesök ville vi visa vilken kraft naturen har både för vår mentala och fysiska hälsa. Att sitta still och låta naturen komma till sig, att leta upp sin vackraste plats, att hitta ett naturföremål eller en plats som väcker PLQQHQHOOHUDWWXSSOHYDQDWXUHQPHGDOODVLQDVLQQHQYDUDNWLYLWHWHUVRP¿FN deltagarna att känna på det ”tempo” som råder i naturen.

6LWWDOOGHOHVVWLOORFKWLWWDSnHWWWUlGVnOlQJHVn att trädet tittar tillbaka.

Prova det!

Jan Danielsson

Levande rollspel i naturen

Naturen ger ofta en känsla av ursprunglighet. Dess mångformighet berikar fantasin och skapandet.

Lajvare använder dessa naturkaraktärer i sina rollutövningar.

$OOHPDQVUlWWHQRFKUHJOHULQRPQDWXUVN\GGDGHRPUnGHQ

8QGHUYnUDEHV|NLQDWXUHQ¿FNGHOWDJDUQDDUEHWDPHGDOOHPDQVUlWWHQHOOHUGH regler som gällde inom det naturskyddade området.

Innan naturbesöket gick alla grupperna igenom allemansrätten. Reglerna LQRPQDWLRQDOSDUNHQRFKQDWXUUHVHUYDWHW¿FNGHOWDJDUQDEHVNULYDI|UYDUDQGUD i fält. När vi arbetar med begreppet allemansrätten så vill vi visa på alla de möjligheter som denna lagstadgade sedvanerätt ger. Naturligtvis är det också YLNWLJWDWWYLVDSnGHVN\OGLJKHWHUVRPQDWXUYLVWHOVHQNUlYHU'HÀHVWDQ\-svenskar har inte dessa rättigheter i sina hemländer. Runt de tätorter och städer som låg i Skåne fanns lite allemansrättslig mark tillgänglig.

De nationella miljökvalitetsmålen

Miljömålen var inte kända på de skolor som var med i projektet. Vi informerade RFKJDYH[HPSHOSnKXUGXRFKMDJNDQKMlOSDWLOODWWXSSQnPnOHQ)|UDWWPLOM|-målen ska in i skolans undervisning måste de göras pedagogiskt tillgängliga.

Nedan görs en sammanställning av intervjuer, naturmöten och utvärderingar som de olika grupperna gjorde. Ansvarig naturskolepedagog gör också en kort UHÀHNWLRQ

3.1 Naturskolor

Personalen vid naturskolorna i Sverige intervjuades via datornätet och på års-mötet år 2006 i Malmö. 23 naturskolor svarade på enkäten vilket är ca 25 % av alla naturskolor. Huvudfrågan var om naturskolorna inspirerar, stöttar, guidar eller på något annat sätt sprider naturpedagogiken till nysvenskar. De natursko-lor som svarade på enkäten skrev att det ingick i deras ordinarie uppdrag att DUEHWDPHGQ\VYHQVNDUEnGHEDUQRFKYX[QD%DUQVRPKDUHQDQQDQNXOWXUHOO bakgrund deltar på samma villkor som sina kamrater.

Några naturskolor bedriver projekt som är riktade till mångkulturella grup-per där även familjen bjuds in. Ett sådant projekt är Skutan- Lär känna naturen som bedrivs som ett samarbete mellan förskolan Skutan och Naturskolan vid Sörmlandskusten. Syftet med projektet är att ge barnen kunskap om allemans-rätten och att de ska känna sig trygga i närnaturen. Förutom att träffa barnen VnNRPPHUGHWDWWRUGQDVH[NXUVLRQHUI|UKHODIDPLOMHQ3nWUlIIDUQDPHG IDPLOMHUQDNRPPHUPDQEOD¿VNDJULOODJ|UDVlOJSLSRURFKYl[WIlUJD

3 Resultat

3. 2 Ungdomar

3.2.1 Rosengårdskolan

Intervjuer med klass 7:3 B

Eleverna intervjuades enskilt i ett sammanträdesrum på Rosengårdsskolan. Under intervjun fanns tillfälle till motfrågor och förtydligande.

(OHYHUQDJLFNLnUVNXUVRFKÀLFNRURFKSRMNDUGHOWRJLLQWHUYMXQ

Vad är natur för dig?

Många elever svarade att natur för dem var förknippat med färgen grön, träd, VNRJYl[WHURFKLQVHNWHU1DWXUlURFNVnDOOWVRPlUXWHVROVPnElFNDUOXJQ RFKURYLODRFKGlUGHWI|UHNRPPHU¿QDIlUJHU)OHUDDYHOHYHUQDKDGHDOGULJ upplevt en svensk skog,

Vad är tyst natur för dig?

”Naturen är bäst när det är tyst.” Många upplever skogen som en tyst na-WXU´7\VWQDWXUlUGlUGHWLQWH¿QQVELODU´HOOHU´'lUPDQNDQK|UDInJODUQD sjunga.”

+XUVHUQDWXUHQXWGlUGXERUL6YHULJHRFKLGHWODQGGXNRPPHULIUnQ"

1DWXUHQL5RVHQJnUGVRPUnGHWXSSOHYVROLND'HWlUJU|QWRFKGHW¿QQVWUlG PHQGHWI|UHNRPPHURFNVnQHGVNUlSQLQJRFKI|UVW|UHOVH7UlGlUWH[I|UVW|UGD av kamphundar. Några upplever ingen natur alls och vistas sällan ute. ”Det är WRPWRFKSODWWKlU´´-DJVDNQDUEORPPRURFKlQJDU´´'HW¿QQVPnQJDE\JJ-nader och bilar men ingen skog.”

'HÀHVWDHOHYHUQDlUI|GGDL6YHULJHPHQKDUI|UlOGUDUVRPKlUVWDPPDUIUnQ andra länder. Relationen till naturen i dessa länder varierar. Några av svaren YDU´/LWHQDWXUL/LEDQRQ´´.|UVElUlSSHOWUlGL,UDN´´,3DOHVWLQD¿QQVPHVW öken.” ”Fint i Tunisien och Jordanien.” ”Skogar i Tyskland.”

Beskriv hur naturen ser ut runt din skola. 9DU¿QQVQDWXUHQL0DOP|"

´*UlVPDWWDQlUVOLWHQRFKGHW¿QQVI|UP\FNHWELODU´´1DWXUHQlUI|UVW|UG´ ´/LWHJUlVPDWWDEXVNDURFKHQVWDNDWUlG´'HÀHVWDXSSOHYGHDWWGHWLQWHIDQQV QnJRQQDWXUUXQWVNRODQ)OHUDHOHYHUKDUK|UWWDODVRPQDWXURPUnGHQVRP¿QQV LQlUKHWHQDY0DOP|1nJUDNlQQHUWLOO%RNVNRJHQL7RUXSRFKÀHUDKDUYDULW där, men alla kommer inte i håg. Bulltofta rekreationsområde nämndes och Pildammsparken och Sibbarp vid havet.

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast i naturen?

'HÀHVWDHOHYHUQDlUVlOODQXWHLQDWXUHQ1nJUDHOHYHUKDUYDULWLVNRJHQSn OnJRFKPHOODQVWDGLHW'HW¿QQVHOHYHUVRPEUXNDUYDUDYLGKDYHWSnVRPPD-ren och några har tillgång till trädgårdar. Besök i en park har skett i enstaka fall. En mamma har startat en grupp med ungdomar som regelbundet besöker naturen. De som besöker naturen brukar vara där några timmar. Alla elever är ute på sommaren. Våren och hösten nämns också.

0HGYHPJnUGXXWLQDWXUHQRFKYDGInUGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

'HÀHVWDHOHYHUQDJnUXWLQDWXUHQPHGI|UlOGUDUQDRFKVNRODQ(QGHOlUXWH med kompisar. Många tycker att det ska vara varmt och soligt för att man ska gå ut i naturen. Flera tycker att det är roligt att vara ute, man får frisk luft och känner sig fri.

9LONDKLQGHU¿QQVI|UGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

+LQGHUNDQYDUDDWWPDQLQWHYHWYDUQDWXUHQ¿QQVEULVWSnWUDQVSRUWP|MOLJKHWHU (reguljär buss) till naturen eller att vädret är kallt och regnigt. Andra hinder kan vara att man inte tycker om insekter. Några elever upplever inga hinder alls.

Vad gör du i naturen när du är där?

1lUHOHYHUQDlULQDWXUHQVnJ|UGHROLNDVDNHUVRPWH[SORFNDUN|UVElUVSHODU fotboll, bygger kojor, tar det lugnt, simmar, grillar, letar småkryp, tittar på och klättrar i träd, går tipsrunda eller kollar på naturen.

Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen?

'HÀHVWDHOHYHUKDGHSRVLWLYDPLQQHQIUnQQDWXUHQ(QEHVNUHYGHWVnKlU´2P GHWLQWH¿QQVJU|QQDWXUVnNDQYLLQWHOHYD1DWXUHQlUQnJRWVWRUW9DGKDGHYL gjort om vi inte hade kunnat bada eller tittat på naturen.”

Vad vill du att vi ska göra på våra naturbesök?

'HÀHVWDHOHYHUQDYLOOJULOOD$QGUDI|UVODJYDUDWWE\JJDNRMRU¿VNDKDWlYOLQJ-ar eller spela fotboll. Man nämner även att man vill promenera.

Naturmöten i Torup och på Söderåsen.

8QGHUYnUK|VWRFKYLQWHU¿FN5RVHQJnUGVHOHYHUQDP|WDQDWXUHQ

Vårbesök i Torups naturområde

Under naturdagen arbetade vi med begrepp som allemansrätten, naturkänsla och OLYHWLYDWWQHW1DWXUDNWLYLWHWHUXQGHUGDJHQYDUVLWWVWLOORFKOnWQDWXUHQNRPPD till dig, in i naturen med alla sinnen, lär känna ett träd och håvning efter små-kryp i Enebacka kärr.

Elevernas tankar om att låta naturen komma till dem

”Det jag kände när jag satt där var avkoppling.” ”Jag blev lugn och avslappnad.” ”Allt oljud var borta och jag kunde höra träden, fåglarna, vinden och naturen. Efteråt var jag glad och jag kände ingen stress.”

”Jag märkte att jag började andas lugnare i naturen. Förutom det så kändes hela situationen ovan och obekväm. Om jag hade lärt mig sådana saker när jag var mindre så hade det nog varit avkopplande. Jag hade lika gärna kunnat sitta på stan med min freestyle och inte känna stress.” ”När jag satt stilla så kom jag nära naturen. Jag hörde fåglarnas röst. Jag blev jättelugn och glad. Man blir på bra humör.”

Elevernas tankar om sinnena

”Syn, känsel, hörsel och lukt är viktiga sinnen. Alla sinnen är viktiga på sitt vis. Skogen skulle inte vara densamma om man inte haft dessa sinnen.”

”Jag tycker hörseln är det viktigaste för att få en naturupplevelse. För om man inte ser och luktar så får man en känsla för naturen genom hörseln.” ”Jag skulle kunna slappna av och glömma bort allting om jag bara hör på naturens ljud. Om jag ser på underbara utsikter i naturen så känner jag mig trygg och fri och glömmer bort hela världen. Både hörsel och synen är viktiga sinnen men även luktsinnet är viktigt för då känner jag naturen inom mig.”

Höstbesök på Söderåsen

Vid nationalparksentrén i Röstånga utgick vår naturdag i Söderåsens national-SDUN8QGHUYDQGULQJHQ¿FNHOHYHUQDDUEHWDPHGEHJUHSSHWQDWLRQDOSDUNRFK vilka regler som gällde där.

Vid Odensjön skrev eller diktade eleverna om den sägenomspunna Odensjön.

'HQYDFNUD2GHQVM|Q 9LGGHYDFNUDEHUJHQ Där fåglarna kvittrar 6nOMXYOLJWVRPYDFNHUPXVLN

Förr bodde vikingar vid sjön. De använde vattnet när de skulle WYlWWDVLJ'H¿VNDGHRFKnW¿VNDUQD6M|QYDUVnYlUGHIXOOI|U GHP(QGDJNRPGHWHWWKHOWJlQJDQGUDYLNLQJDURFKVNXOOH kriga om sjön. Familjerna blev så rädda att de hoppade i sjön för de trodde att den skulle skydda dem. Men så blev det inte. 'RPGRJRFKGHDQGUDYLNLQJDUQDWRJ|YHU

Berget, vattnet och bokskogen är det som är speciellt för Söderåsens National-park. Vi tittade på olika bergarter och pratade om hur rasbranterna bildats. Vi undersökte svamparnas mångfald och livet i en låga (liggande träd).

Vinterbesök i Torup

En kall och snöklädd dag i mars åkte vi till Torups bokskog.

Vi letade spår efter djur och tittade på hur träden såg ut på vintern. Huvud-temat för dagen var grillning. Eleverna hade förberett mat och tillsammans gjorde vi upp eld. Eldens historia och var och när man får elda var frågor vi tog XSS9LVWlOOGHÀHUDIUnJRUNULQJJULOOQLQJRFKGH¿FNRFNVnLXSSJLIWDWWSDFND en miljövänlig matsäck.

Vad brukar ni grilla i ditt hemland?

Köttärningar= Lahme meshwiye

Kött-korv-hamburgare=kafta= kött med persilja och något mer. Kebab med tomater och lök. Potatis, tabok = sallad. (Irak) Fisk

Lammkött

Kyckling, Shishkebab (Irak) Nötkött i bitar på pinne.

Som efterrätt grillar man majskorn. Halalkött

Ibland potatis (Palestina)

I vilka sammanhang brukar ni grilla?

Sommaren och på hösten. Fest eller vanlig dag.

När släktingar är hos varandra.

Gärna vid stranden och det är bäst när man är många. 1lUYLYLOOWLOOH[HPSHOQlUGHWlUYDUPW På balkongen där hemma. 1lUPDQMXVWKDUInWWLQN|WWHWHOOHU¿VNHQVnJULOODUPDQGHWI|UGHWlU färskt. +XUNDQHQPLOM|YlQOLJPDWVlFNVHXW"

Papperspåsar i stället för plastpåsar. Kravmärkta varor.

Använd papperspåsar istället för plastpåsar.

Inga engångstallrikar/ grill och kravmärkt mat och frukt.

Ha med sig sopsäck och där kastar man det som inte är miljövänligt mat eller varor. (Efter att man är klar.)

Saker som inte skadar naturen. Nyckelhålsmärkt mat.

Använd inte engångsförpackningar.

3DVWDVDOODGHQÀDVNDYDWWHQ\RJKXUWIUXNWSDSSHUVSnVDULVWlOOHWI|USODVW Man har miljömärkta varor så man inte skadar naturen eller djuren. 7LOOH[HPSHOHQInJHONDQKDKLWWDWHWWWXJJXPPLSnPDUNHQRFKGHW fastnar på fågelns näbb som gör att han inte kan äta.

Ta med sig så lite aluminium och plast som möjligt. *U|QVDNHURFKIUXNWVND¿QQDVLPDWVlFNHQ

Utvärderingar av naturbesöken klass 7:3 B

'HÀHVWDHOHYHUQDXSSOHYGHQDWXUEHV|NHQVRPP\FNHWSRVLWLYD'HNlQGHVLJ lugna och tyckte det var intressant att lära sig om naturen i naturen.

”Jag upplevde ett jättebra ögonblick. Speciellt när jag hörde fåglarna kvittra och KlVWDUQDJQlJJDLKDJHQYLGlQJHQ´´6NRJHQYDU¿QRFKJU|QDNWLJ'HWYDU härligt ljud från fåglarna.”

Andra minnen eleverna tog med sig var mötet med stora träd, en snok och insekter i dammen som de aldrig sett förut. Andra upplevde tystnaden eller fåg-larna som kvittrade. ”Jag kommer ihåg ljudet, när allt var tyst, det kändes som att man kunde hitta sig själv”.

Några intryck var att det var konstiga svampar och mycket träd. Man kände lukten av träd och blommor och man såg djur. ”Jättekul”. ”Man känner att det är riktig natur.” ”Färgerna.” ”Allting var annorlunda än där hemma på gården.” ”Det var skönt att tillbringa en tid där för att det är inte så ofta man är i skogen.”

1lUYLJULOODGHYDUGHWÀHUDVRPW\FNWHDWWGHWNlQGHVVRPDWWYDUDWLOOVDP-mans med familjen. Man tyckte att det var skönt trots det kalla vädret och att PDQKDGHGHWUROLJWWLOOVDPPDQVPHGNRPSLVDUQDLNODVVHQ(QHOHYVNUHY´-DJ blev förvånad över hur vi grillade men det var fantastiskt.” (Att vi inte använde engångsgrillar.)

9LXQGUDGHKXU0DOP|NXQGHJ|UDVJU|QDUH3ODQWHULQJDYWUlGRFKYl[WHU var det vanligaste svaren. Hur ska Malmöborna hitta till naturen? Eleverna föreslog gratis resa samt mer information och reklam. Olika aktiviteter ska

erbjudas i naturen. En elev nämner att man kan bilda en förening. ”Att någon VNDP|WDRVVLQDWXUHQ´YDUHWWDQQDWVYDU´5ROLJXWÀ\NWVRPORFNDUIRONGlU man ska ha matsäck med.”

1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHUNODVV%

Natur var inget begrepp som eleverna funderade över eller hade någon relation till. Beskrivningen av ordet natur beror ofta på vilka upplevelser man har haft tidigare i livet. En del av eleverna i Rosengårdsklassen är födda i Sverige och har inte besökt naturområden här eller i föräldrarnas hemländer. De elever som LQWHlUI|GGDL6YHULJHKDURIWDVOXVVDWVUXQWVRPÀ\NWLQJDUWLOOROLNDOlQGHU'H tillfällen då man gjort naturbesök med skolan har präglats av aktiviteter som tävlingar och grillning och man har inte fokuserat så mycket på upplevelserna och kunskapandet om naturen.

Naturbesök är ingen vanlig fritidsaktivitet. Man saknar kunskap om var GHW¿QQVQDWXURPUnGHQQlUD0DOP|'HWVDNQDVUHJXOMlUDEXVVI|UELQGHOVHUWLOO många naturområden nära Malmö. Alla tre naturbesöken upplevde vi ledare som positiva. Det gav oss många tankar om hur viktigt det är att organisera naturbesöket väl. Att kommunikation är oerhört viktigt. Det är viktigt att ta WLOOYDUDGHQNXQVNDSVRPUHGDQ¿QQVKRVHOHYHUQD$WWJULOODEHW\GHUI|UPnQJD mycket mer än att ”värma mat och äta den”. Det krävs mycket förberedelser och grillningen i sig medför stor social gemenskap.

Naturen kan ha en fostrande roll. En upplevelse som också satte sina spår YDUQlUQnJUDHOHYHUJDYVLJXWRORYDQGHVXWSn2GHQVM|QSnHQÀRWWH'HWERUGH QDWXUOLJWYLVLQWHOLJJDHQLFNHIDVWI|UDQNUDGÀRWWHGlUPHGWDQNHSnDWWVM|QlU så djup. Samtidigt skulle inte eleverna behöva göra detta men en del ungdomar blir inte sedda i livet och testar därför gränserna för vad som är lovligt just för att bli sedda.

Intervjuer med klass 7:3 A

)|UDWWI\OODEXVVHQVn¿FNHQDQQDQNODVVIUnQ5RVHQVJnUGVVNRODQI|OMDPHGSn QDWXUEHV|NHWL7RUXS.ODVVHQEHVWRGDYSRMNDURFKÀLFNRUIUnQnUVNXUV I klassrummet svarade de skriftligen på intervjufrågorna. I Torup gick klassen SnHJHQH[NXUVLRQRFKGlUHIWHUJMRUGHGHHQXWYlUGHULQJDYQDWXUEHV|NHW

Vad är natur för dig?

'HÀHVWDHOHYHUQDDVVRFLHUDUQDWXUPHGYl[WHUEORPPRURFKWUlG1nJUDQlP-QHUGMXUVRPLQVHNWHURFKInJODU)lUJHQJU|QQlPQVÀHUDJnQJHU

Vad är tyst natur för dig?

´7\VWQDWXUlUYl[WHURFKGlUlUGHWMlWWH¿QWDWWVHSnQDWXUHQ´´1DWXUlUHWW land för småkryp.” ” När jag tänker på den tysta naturen ser jag skog.”

+XUVHUQDWXUHQXWGlUGXERURFKLGHWODQGGXNRPPHULIUnQ"

'HÀHVWDKDUDOGULJYDULWLVLQDI|UlOGUDUVKHPOlQGHUPHQLHQGHOIDOOXSSOHYHU PDQ¿QDUHQDWXULKHPOlQGHUQDlQL6YHULJH´,PLWWKHPODQGlUGHWP\FNHW JU|QWPnQJDYl[WHUP\FNHWVNRJ0DNHGRQLHQ+lUlUGHWWYlUWRP´´-DJKDU aldrig varit i mitt hemland och inte sett bilder.”

%HVNULYKXUQDWXUHQVHUXWUXQWGLQVNROD9DU¿QQVQDWXUHQL0DOP|"

(QGHOW\FNHUDWWQDWXUHQUXQWVNRODQlU¿Q(QGHOQlPQHUDWWGHWlUVPXWVLJW PHQPDQW\FNHURPJUlVWUlGRFKEORPPRU´'HWlUP\FNHW¿QDEORPPRUPHQ lite skräp också.”

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årsti-der föredrar du att vara ute i naturen? När var du senast i naturen?

Man är ute någon gång med skolan. En elev nämner ”Ett tillfälle på två år”. En elev skriver att hon var ute 5-6 timmar föregående vecka och någon skriver att man är ute och grillar på sommaren. En pojke skriver att han nästan aldrig är ute.

0HGYHPJnUGXXWLQDWXUHQRFKYDGInUGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

0DQKDUnNWSnQDWXUXWÀ\NWHUPHGVNRODQPHQlYHQPHGNRPSLVDURFKI|UlOG-rar. Många tycker att blommor är det som får dem att gå ut i naturen. Andra nämner höga träd, djur och insekter.

9LONDKLQGHU¿QQVI|UGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

Som hinder för att gå ut nämns dåligt väder och tidsbrist.

Vad gör du i naturen när du är där?

Promenerar och tittar på blommor är några vanliga svar. Någon blir panikslagen DYNU\S-DJJnUXWRFKWLWWDUSn¿QDEORPPRURFKDOOWDQQDW

Vilka positiva /negativa minnen har du från naturen?

'HÀHVWDÀLFNRUlUSRVLWLYDWLOOQDWXUHQQlUYlGUHWlU¿QW3RMNDUQDQlPQHUÀHU negativa saker som när skon fastnar där det är blött i marken, kryp, fågelbajs eller risk för ormar.

Utvärdering av naturbesöket klass 7:3 A

.RQWUROONODVVHQ¿FNEHV|NDERNVNRJHQL7RUXSWLOOVDPPDQVPHGVLQDOlUDUH som gav klassen olika naturuppgifter. Det var ungefär lika många som hade positiva upplevelser som negativa av skogsbesöket. Många var besvärade av småkrypen och någon var rädd för att det skulle komma fram en orm.

”Jag upplevde naturen väldigt illa. När jag skulle trampa på en sten i en mi-QLÀRGKDPQDPLQIRWUDNWQHU´´'HWYDULQWHVnUROLJWLQDWXUHQ'HWYDUHQKHO del äckliga kryp”. ”Det var lite roligt men det var för mycket sniglar på marken och jag var rädd för dem.” Många upplevde en orienteringsövning som det bästa minnet man hade med sig hem. Några nämnde ett spel man spelat och när man fångade insekter, även om detta upplevdes som negativt av några. Syn, känsel RFKK|UVHOlUH[HPSHOSnVLQQHQVRPlUYLNWLJDI|UQDWXUXSSOHYHOVHUQD(QGHO I|UYl[ODUNlQVHOPHGNlQVOD3nIUnJDQRPKXUPDQNDQJ|UD0DOP|JU|QDUH tyckte man en del olika saker. Att inte skräpa ner, plocka blommor eller att plan-WHUDPHUYl[WHUYDUQnJUDVYDU

'HWIDQQVRFNVnÀHUDVYDUSnKXUPDQVNDNXQQDORFNDVWRUVWDGVERUQDXWWLOO naturen. En elev ville att man ska göra skogen ljusare så att man inte blir panik-slagen. Att intressera människor för småkryp eller att lämna lappar i brevlådan var andra svar. När vi ställde frågan om det fanns något man ville framföra till RVVQDWXUSHGDJRJHU¿FNYLEODQGDQQDWVYDUHW´%RUWPHGDOODNU\S´

1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHWLRQHUklass 7:3 A

Flera elever skrev att de upplevde en ”rädsla” för olika naturföreteelser. Ett av skälen till det är ovanan att vistas i naturen. Människor upplever ofta rädsla och stress för det okända. Genom ökad kunskap om naturen i naturen kan vi lära hjärnan att hantera rädslorna. Det är viktigt att redan vid tidig ålder ge EDUQP|MOLJKHWWH[DWWNODSSDHQGDJJPDVN

3.2.2 Universitetsholmen gymnasieskola

Intervjuer

Våren 2005 intervjuades elever som läste biologi som tillval på Universitets-holmens gymnasieskola. Intervjuerna gjordes genom enskilda samtal och det fanns även tillfälle till motfrågor eller frågor för att öka förståelsen.

9LLQWHUYMXDGHXQJGRPDUÀLFNRURFKSRMNDUI|GGD,QWHUYMXQ skedde under våren 2005.

Vad är natur för dig? Vad är ”tyst natur” för dig?

'HÀHVWDHOHYHUQDI|UNQLSSDGHRUGHWQDWXUPHGVNRJPHQGHWIDQQVlYHQGH som tänkte på parker och havet. Färgen grön är viktig och likaså ren luft och OXJQRFKUR7\VWQDWXU¿QQVLVWRUDVNRJDUPHQPDQPnVWHnNDWLPPDU från Malmö för att uppleva detta.

Hur ser naturen ut där du bor?

Ungefär hälften av eleverna upplever att de har natur i sin närhet. Det kan vara SDUNHUHOOHUJU|QRPUnGHQHOOHUQDWXULQlUKHWHQDYVRPPDUVWXJDQ'HW¿QQV RFNVnGHVRPLQWHXSSOHYHUQnJRQQDWXUDOOV7LOOH[HPSHOGHVRPERUPLWWL 0DOP|HOOHUYLGHQMlUQYlJ1DWXUHQ¿QQVLQWHDOOWLGSnJnQJDYVWnQGcNUDU upplevs som ”ingenting”.

%HVNULYKXUQDWXUHQVHUXWUXQWGLQVNROD"9DU¿QQVQDWXUHQL0DOP|"

'HÀHVWDXSSIDWWDGHLQWHDWWGHWIDQQVQnJRQYLOGQDWXUUXQWVNRODQ1nJRQ tyckte att skolan ligger nära havet och Kungsparken. Någon uppfattade de få WUlGHQLQlUKHWHQVRPQDWXU'HÀHVWDHOHYHUQDNlQQHUWLOODWWGHW¿QQVSDUNHU och stränder i eller i närheten av Malmö. En del känner till några av de natur-RPUnGHQVRP¿QQVLQlUKHWHQDYVWDGHQWH[ERNVNRJHQL7RUXS(QHOHYNRP från ett annat land och kände till naturen där men inte alls i Sverige.

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årsti-der föredrar du att vara i naturen?

Ungefär hälften är regelbundet ute i det de upplever som natur. Några upplever att de är ute i naturen säsongsbundet under sommaren eller upplever naturen YLGUHVRU*DQVNDPnQJDXSSOHYHUDWWGHLQWHKDUYDULWXWHLQDWXUHQSnÀHUDnU

Med vem är du ute i naturen?

)OHUDI|OMGHPHGVLQDI|UlOGUDUSnQDWXUXWÀ\NWHU'HVRPnNWHPHGVNRODQ gjorde detta i de tidiga årskurserna. En del hade picknick i skogen, havet eller parker tillsammans med kompisar.

Vad får dig att gå ut i naturen?

Många har behov av att se något annat än staden, behov att se sitt ursprung el-ler uppleva en mindre stressig miljö.

Vilka hinder ser du att gå ut i naturen?

'HW¿QQVÀHUDKLQGHUI|UDWWJ|UDQDWXUXWÀ\NWHU/nQJWDYVWnQGRFKOLWHWLGlU vanliga svar. En del gillar inte småkryp. En tog upp rädslan att bli överfallen i skogen. Många upplever inga hinder.

Vad gör du i naturen när du är där?

Vanliga aktiviteter i naturen är att man vandrar, har picknick, har olika fritids-aktiviteter eller umgås med sina vänner. Några plockade svamp eller blommor.

Vilka positiva/negativa minnen har du från naturen?

0nQJDKDUSRVLWLYDPLQQHQIUnQQDWXUHQ'HKDU¿UDWPLGVRPPDUULGLWLQDWX-ren, paddlat, sett rådjur på tomten, lekt med pinnar som barn eller så kommer de ihåg känslan av lugn när de varit i naturen.

'HWIDQQVlYHQGHVRPKDGHQHJDWLYDPLQQHQWH[P\JJVPnNU\SJHWLQJDU bin, fästingar, träsk och våtmark. Några var allergiska mot björk och gräs. Mer än hälften hade dock inte några negativa minnen att beskriva.

Vad vill du göra på naturbesöket?

,QI|UNRPPDQGHQDWXUXWÀ\NWHUYLOOHHOHYHUQDYDQGUDXSSOHYDInXSSGUDJDWW samla naturföremål, titta på fåglar, håva i dammen eller bara njuta och vara. Några ville grilla.

Naturmöten i Torup och på Söderåsen.

8QGHUYnURFKI|UVRPPDU¿FNJ\PQDVLHHOHYHUQDEHV|NDQDWXUHQ

Vårbesök i Torup.

Under vårbesöket arbetade vi med begrepp och frågor som allemansrätten, hur QDWXUHQSnYHUNDUYnUWYlOEH¿QQDQGHVLQQHQDQDWXUHQVRPLQVSLUDWLRQLNRQVW och dikt samt hur livet ser ut i vattnet.

6LWWVWLOORFKOnWQDWXUHQNRPPDWLOOGLJ

Några tankar från eleverna var ”Det skulle vara intressant att mäta pulsen innan jag satte mig i naturen och efter att jag suttit där i 20 min.” ”Det tog sä-kert 10 min för mig att komma i ett lugn.” ”När jag satt stilla så kände jag hur stressad jag var.”

In i naturen med alla sinnen.

Synen och hörseln var de viktigaste sinnena för naturupplevelse. En elev tyckte att ”luktsinnet blivit avtrubbat i stadens dåliga luft”.

9LONDGMXURFKYl[WHU¿QQVL(QHEDFNDNlUU

(OHYHUQD¿FNKnYDHIWHUGMXURFKWLWWDSnYDWWHQYl[WHU9LVWlOOGHIUnJRUVnDWW eleverna gjorde egna iakttagelser. Hur många gånger tar sig djuren upp till ytan, hur många ben har ditt djur och vad händer om du vänder djuret på rygg, var några av frågorna.

)|UVRPPDUEHV|NYLG2GHQVM|QSn6|GHUnVHQ

,6|GHUnVHQVQDWLRQDOSDUNDUEHWDGHYLPHGEHJUHSSRFKIUnJRUVRP´9DGLQQH ElUQDWLRQDOSDUNYLONDYlUGHQ¿QQVL6|GHUnVHQVQDWLRQDOSDUNRFKQDWXUXSSOH-velse på en vacker plats.” I gruppen ingick vid detta naturbesök en klass med HOHYHUIUnQÀHUDROLNDOlQGHU'HWWDLQQHEDUDWWYLDUEHWDGHPHGQDWXURUGSn olika språk.

2P2GHQVM|QVNUHYV

Denna sjö är en stor sjö Jag känner mig bra här 'HWlUHQ¿QSODWV 0DQNDQVRYDRFKO\VVQD SnOXIWHQRFKWUlGHQ

Biologiklassens utvärdering av naturbesöken

$OODKDGHSRVLWLYDXSSOHYHOVHUDYQDWXUEHV|NHQ'HÀHVWDSnSHNDGHDWWGHWYDU så tyst, lugnt och skönt i naturen. Någon nämnde att det var underligt att det inte IDQQVSDSSHUVNRUJDUXWHLQDWXUHQ'HPLQQHQPDQKDGHDYXWÀ\NWHUQDYDUDWW GHWYDUP\VLJWRFKYDUPWÀRWWHQYLG2GHQVM|QW\VWQDGHQRFKDOOWGHWJU|QD

9LIUnJDGHRPPDQKDGHWLSVSnKXUPDQNDQJ|UD0DOP|JU|QDUHRFK¿FN VYDUHQ´$WWSODQWHUDÀHUWUlGRFKDWWDQOlJJDÀHUSDUNHU´1nJRQW\FNWHDWWPDQ skulle satsa på mindre grönområden och någon tyckte att man skulle stoppa almsjukan.

)|UDWWInXWÀHUPlQQLVNRUWLOOVNRJHQVNXOOHGHWEHK|YDVLQIRUPDWLRQRFK HQNODWUDQVSRUWHU.DQVNHPnVWHPDQORFNDPHGQnJRWPHUlQEDUDQDWXUWH[ bjuda på picknick eller grilla i skogen.

På frågan hur de använde naturen svarade de att de upplevde lugnet och njöt av det. En elev nämnde att han använde produkter från naturen (papper).

)OHUDHOHYHUW\FNWHDWWQDWXUHQERUGH¿QQDVSnÀHUVWlOOHQPHQQnJRQPHQD-de att man inte ska ta allt för allvarligt på allt som har med naturen att göra för den överlever ändå. Alla vet ju hur svårt det är att bli av med ogräs.

1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHU

Det känns som att många elever i den här klassen har någon anknytning till naturen. Kanske beror detta på att klassen läser biologi och därför har ett visst intresse. Det märks att det handlar om lite äldre ungdomar. Kanske är det så att man kommit över perioden av tonåren då många vill ha fritiden knuten till olika aktiviteter. Att bara få njuta och uppleva har på nytt blivit en viktig del av OLYHW'HÀHVWDHOHYHUQDXSSOHYHUOXJQHWRFKNXQGHQMXWDDYQDWXUXSSOHYHOVHQ under de båda naturbesöken

Några elever upplever att de inte har någon natur alls på gångavstånd. Man saknar kännedom om många naturområden i närheten av Malmö. Negativa upplevelser som rädsla för småkryp dämpar intresset för naturen.

0nQJDQDWXURPUnGHQ¿QQVHQELWXWDQI|UVWDQRFKXWDQELOHOOHUNXQVNDSRP hur man tar sig dit gör att man blir hänvisad till parker i staden.

Genom att ha bussförbindelser till naturområden får även de som inte har gångavstånd till naturen en möjlighet att ta sig dit. Detta plus information om YDUQDWXURPUnGHQD¿QQVVNXOOHO|VDHQGHOSUREOHP'HWWDPHGUlGVODI|UVPn-kryp skulle kunna förebyggas om man gav små barn möjlighet att bekanta sig med dem på ett mindre dramatiskt sätt. Ett sätt kan vara att ha terrarier med gråsuggor på förskolan eller att ha en mullhörna på förskolans tomt där barnen skulle kunna leta efter småkryp.

Mycket i gymnasieskolan är präglat av poäng och betyg. Naturupplevelser har inte den status som skulle behövas. Dessa måste värderas på något sätt för att passa in i betygssystemet.

Intervjuer med IVIK B

Under våren 2006 gjordes intervjuer med en gymnasieklass där eleverna kom IUnQROLNDOlQGHUcUVNXUVcOGHUVJUXSSnUÀLFNRURFKSRMNDU

Vad är natur för dig? Vad är tyst natur för dig?

Natur betyder skog, gräs och blommor för många. Några nämner parker och djur. Lugnt och grönt är viktigt. ”Vinternatur i skog vid havet.” ” Lugn plats att promenera i.”

+XUVHUQDWXUHQXWGlUGXERUL6YHULJHRFKLGHWODQGGXNRPPHULIUnQ"

Naturen där man bor eller där man härstammar från betecknas av trädgård, träd och gräs. Ett svar var ” många berg, blommor, vatten.”

Beskriv hur naturen ser ut runt din skola?

0nQJDXSSOHYHULQWHDWWGHW¿QQVVnP\FNHWQDWXUUXQWVNRODQPHQGHW¿QQV ÀHUDSDUNHULQlUKHWHQ'HW¿QQVRFNVnKDYHWRFKVWUDQGHQ1nJRQQlPQHUDWW QDWXUHQ¿QQV|YHUDOOW

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara ute i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara ute i naturen?

När var du senast ute i naturen?

(OHYHUQDYDUXWHDOOWIUnQYDUMHGDJWLOOP\FNHWVlOODQ'HÀHVWDlUWURWVDOOWXWH regelbundet. Man är ute någon timme till hela dagar.

Man föredrar att vara ute på sommaren. Våren nämndes och någon tyckte hös-ten. På frågan om när man var ute senast svarade några igår och någon förra året.

0HGYHPJnUGXXWLQDWXUHQRFKYDGInUGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

Man är ute med kompisar och familjen. Någon nämnde skolan.

Varför man besökte naturen berodde bland annat på lugnet och frisk luft. ”Man blir själv lugn.” En elev sa ”Frisk luft och att få slippa höra motorljuden från staden.”

9LONDKLQGHU¿QQVI|UGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

'HÀHVWDVnJLQJDKLQGHUI|UDWWEHV|NDQDWXUHQPHQHQHOHYVD´0DQlUODW och tittar på TV.”

Vad gör du i naturen när du är där?

Man promenerade, grillade, sysslade med idrottsaktiviteter, men naturvistelsen kunde även vara att sitta på en bänk.

Vilka positiva /negativa minnen har du från naturen?

”Magisk midsommar, roligt och positivt på friluftsdagar” var några positiva svar. Negativa naturminnen kunde vara ”Campingnatt med regn.” ”Fastnade i gyttja.” ”I Indien var det äckliga sumpmarker.”

Vad vill du vi ska göra på vårt naturbesök?

Flera nämnde att grilla och att promenera. Plocka blommor och sitta på gräset var andra svar.

Naturmöten i Torup Vårbesök

I bokskogens skira lövverk lyssnade vi på fåglar och undersökte några vår-blommor. Vid Enebacka kärr satt vi stilla och lät naturen komma till oss. Vi håvade efter djur i vattnet och sorterade dem i olika burka så att likadana djur hamnade tillsammans. Vi berättade om de olika djuren för varandra.

IVIK-klassens utvärdering av naturbesöket

'HÀHVWDXSSOHYGHQDWXUHQVRPHWWIDQWDVLVNWUXPDWWYDUDL0LQQHQPDQWRJ PHGVLJKHPYDUWH[DWWPDQInWWVWXGHUDLQVHNWHULYDWWQHW(QHOHYVNUHY´6R-len har bränt min hand” och en annan ”Mitt minne var hela naturen.”

'HÀHVWDW\FNWHDWWDOODVLQQHQDYDUYLNWLJDI|UDWWGHVNXOOHInHQQDWXUXSS-levelse. På frågan om hur vi kan få ett grönare Malmö, nämnde de parker och träd, blommor och gräs. Någon tog upp problematiken med skräp. Flera tyckte att reklam var viktigt för att få ut många i skogen.

Många använder själva naturen för genom att vila och ta det lugnt. Andra grillar och festar eller springer långrundor i naturen. Svaren var ganska olika. Man framförde bland annat att det är viktigt att gå till naturen och att naturen betyder skönhet med allt den innehåller.

1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHU

Många elever i den här klassen härstammar från andra länder. De har svårt att uttrycka sig på svenska, men de är väldigt tacksamma över att få komma ut. De YHWlQQXLQWHYDUQDWXUHQ¿QQVL0DOP|

'HWYHUNDUVRPDWWGH¿QLWLRQHQDYQDWXUlUYLNWLJbUPDQLQDWXUHQQlUPDQ går på en asfalterad gata och hör en koltrast sjunga i en lyktstolpe?

$YVYDUHQKDUYLI|UVWnWWDWWGHWlUVYnUWDWWGH¿QLHUDYDGQDWXUlU2PPDQ LQWHKDUVnP\FNHWUHIHUHQVHUNDQGHWXSSOHYDVVRPQDWXUYLVWHOVHDWWI|UÀ\WWD sig till fots mellan två ställen i en stad.

Det behövs en informationskampanj där man beskriver artrik natur jämfört PHGDUWIDWWLJQDWXU1DWXUHQ¿QQV|YHUDOOWPHQVHUROLNDLVWDGHQRFKSnODQGV-bygden.

'HWERUGHYDUDVMlOYNODUWDWWDOODPlQQLVNRUVRPÀ\WWDUWLOO6YHULJHInUHQ informationsbroschyr om den svenska naturen och en karta över naturområden i närheten av där man bor.

Hur ska man nå ut med information till alla dem som egentligen har ett sug att åka ut till naturen, men som inte vet var man ska åka. En bra lösning är att skolor där många har bakgrund från andra länder får del i pengar från någon IRQGVRP¿QDQVLHUDUUHVRUWLOOQDWXUHQ,QYDQGUDUHlULQJHQKRPRJHQJUXSS Det är inte självklart att upplevelsen av att vara i en park i staden är likartad med att vara i ”vild natur”.

3.2.3.Mellanhedsskolan

Intervjuer

Eleverna intervjuades enskilt i ett klassrum på Mellanhedsskolan. Under inter-vjun fanns tillfälle till motfrågor och förtydligande. Eleverna gick i årskurs 6 RFKÀLFNRURFKSRMNDUGHOWRJ

Vad är natur för dig? Vad är ”tyst natur” för dig?

0nQJDQlPQGHWUlGYl[WHUGMXURFKJU|QW1nJUDQlPQGHYDWWHQRFKKDY Tyst natur fanns i bokskogen, djupt inne i skogen, där bara fågelljuden hördes eller där det är tomt på människor.

Hur ser naturen ut där du bor?

'HÀHVWDYLVWDVUHJHOEXQGHWLQnJRWQDWXURPUnGH'HWNDQYDUDSnGHUDVODQW-ställe eller i trädgården. I en grupp på 23 elever hade 20 tillgång till sommar-ställe.

%HVNULYKXUQDWXUHQVHUXWUXQWGLQVNROD"9DU¿QQVQDWXUHQL0DOP|"

´'HW¿QQVJUlVPDWWDPHGP\FNHWEXVNDURFKWUlG´´'HW¿QQVHQSDUNXWDQI|U VNRODQRFKKDYHWOLJJHUQlUD´´'HW¿QQVHQSDUNRFKHQDWULXPWUlGJnUG´ ”Fåglar, träd, buskar och öppen gräsmark.”

Alla eleverna upplever parkerna som Malmös natur. Vissa tycker också KDYHWlUQDWXUL0DOP|'HÀHVWDNlQQHUWLOOQDWXURPUnGHW%RNVNRJHQXWDQI|U Malmö och några nämner andra naturområden som Skrylle och Törringelund. En elev sa ”Jag cyklar ofta genom parker som jag upplever som skog.”

Hur ofta är du ute i naturen? Hur länge brukar du vara i naturen? Vilka årstider föredrar du att vara i naturen? När var du senast i naturen?

'HÀHVWDYLVWDVUHJHOEXQGHWLQDWXUHQ'HWVNLOMHUVLJGRFNIUnQWUHJnQJHURP året till två månader per år. De som har sommarstugor vistas ofta och länge i naturen. Sammanlagt blir det upp till två månader om året. En elev har inte JMRUWQnJRWQDWXUEHV|NSnWUHPnQDGHUPHGDQGHÀHVWDYLVWDGHVLQDWXUHQI|U QnJUDGDJDUVHGDQ0DQlURIWDXWHSnVRPPDUHQPHQPLQGUHSnYLQWHUQ´-DJ passerar parken varje dag men i tyst natur är jag inte så ofta.”

0HGYHPlUGXXWHPHGLQDWXUHQRFKYDGInUGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

'HÀHVWDJ|UQDWXUEHV|NPHGIDPLOMHQHOOHUPHGNRPSLVDU1nJRQQlPQHU XWÀ\NWHUPDQJMRUWPHGVNRODQ

'HÀHVWDW\FNHUGHWlUNXOOXJQWP\VLJWQlUGHWlUYDUPWRFKVRO1nJRQQlP-ner äventyr och ridning. ”Skönt att springa barfota.” ”Familjen drar med mig ut.” ”Djuren och skogen lockar.”

9LONDKLQGHU¿QQVI|UGLJDWWJnXWLQDWXUHQ"

Hälften av eleverna ser inga hinder för att bege sig ut. Hinder kan vara vädret, DWWGHWlUOnQJWWLOOQDWXUHQDWWGHWLQWH¿QQVQnJRWVlWWDWWWDVLJGLWHOOHUDWWGHW LQWH¿QQVWLG

Vad gör du i naturen när du är där?

Flera nämner att de vandrar och har picknick i naturen. Andra plockar svamp, paddlar, rider eller går ut med hunden.

En elev använder naturen till att promenera eller bara att slappna av i. ”Som något som stimulerar mina sinnen från stress.”

Vilka positiva /negativa minnen har du från naturen?

Många har positiva minnen från naturen. De minns kojbygge och lekar från dagis. Paddling nerför en å, pulkaåkning på vintern, ridläger och camping var DQGUDDNWLYLWHWHU'HÀHVWDKDGHLQJDQHJDWLYDPLQQHQPHQHQHOHYQlPQGH döda fåglar som hängts upp i träd i ett naturområde.

Vad vill du att vi ska göra på våra naturbesök?.

”Tipspromenad om naturen”, ”Orientering”, ”Bygga något”, ”Vandra”, ”Njuta” men många sa ”Inget speciellt”.

Naturmöte i Torup

Under en kall och regnig novemberdag i bokskogen gjorde klassen aktiviteter som sinnesövningar, sorteringsövningar, lekar och undersökningar med luppen DYJDPODVWXEEDURFKOnJRU,QDWXUVNRODQVYDUPDORNDOHU¿FNHOHYHUQDULWDHQ naturbild från naturmötet och titta på olika mossor i stereo-luppen. Vi gjorde Kims lek med några av bladen. Det är en bra inlärningsmetod om man vill att deltagarna ska kunna namnen på olika trädslag. Man lägger blad från några olika träd på en duk, en jacka, en stubbe eller något annat underlag. Man be-UlWWDUI|UGHOWDJDUQDVDPWLGLJWVRPPDQSHNDUSnEODGHQDWWPDQWLOOH[HPSHO har lagt ett eklöv, ett boklöv, ett lindlöv och ett björklöv. Deltagarna får titta

på bladen under en minut. Sedan täcker man över med en annan duk, en jacka eller liknande. Man sträcker in handen och tar bort ett av bladen. Man lyfter på (den andra) duken (jackan) och deltagarna får säga vilket blad som saknas. De EHK|YHULQWHUlFNDXSSKDQGHQXWDQGHWJnUEUDRPÀHUDSUDWDUSnVDPPDJnQJ

Det man vinner i inlärningsväg är att deltagarna ser detta som en lek. I och med att de slipper räcka upp handen får alla deltagarna känna bekräftelse av att de kan trädslaget. Det går bra att variera övningen efter svårighetsgrad. Man hör tydligt när eleverna behärskar ämnet och då kan man nästa gång göra övningen svårare.

Utvärdering av naturbesöket

(OHYHUQDXSSOHYGHDWWVNRJHQYDU¿QQlUDOODO|YHQOnJSnPDUNHQ'HWGRIWDGH massor av olika dofter. Någon upplevde naturen som kall och våt. ”Jag upplev-de naturen som väldigt lerig men ändå spännanupplev-de”. Minnen man tog med sig KHPYDUWH[´1lUYL¿FNVHHWWWUlGVRPK|OOSnDWWG|´´1lUYLSORFNDGHO|Y så lärde jag mig att se nya saker som döda träd, ljus och sånt,” ”Jag tycker att det är mysigt när det regnar.” ” Jag kommer att minnas regnet.” De använde sy-nen och hörseln mest för att få naturupplevelser. Några nämnde också luktsin-net. Känseln nämndes av några elever.

3nIUnJDQRPKXUYLNDQJ|UDI|UDWWIn0DOP|JU|QDUHVDPDQWH[´0DQ kan uppmana folk att köpa mer miljövänliga produkter.” ”Bättre kommunikatio- QHUWLOOQDWXUHQWURUMDJVNXOOHYDUDHQEUDO|VQLQJ´´%\JJDÀHUSDUNHURFKJU|Q-RPUnGHQ´RFK´+DWUD¿NHQPHUXQGHUPDUNHQ´3nIUnJDQKXU0DOP|ERUQDVND

hitta ut i naturen svarade eleverna ”Många personer är väldigt fästa vid media. Man kan locka dem genom radio, TV och tidningar.” ”Man kan ha typ utom-husaktiviteter där man typ spelar lite fotboll i naturen och samtidigt blandar in IDNWDRPQDWXUHQRFKVn´´-DJW\FNHUGHWVND¿QQDVÀHUQDWXUSHGDJRJHU´

1DWXUSHGDJRJHUQDVUHÀHNWLRQHU

Fastän det regnade så var alla ungdomarna positiva under naturbesöket. Det märktes att de var vana att vara ute. De hade både regnkläder och stövlar. Under regniga dagar är det bra att göra aktiviteter med rörelser och att ha till-gång till uppvärmda lokaler.

Eleverna på Mellanhedsskolan har en annan socioekonomisk bakgrund än eleverna från Rosengårdsskolan. Detta är en av förklaringarna till att de har en NRQWLQXHUOLJNRQWDNWPHGQDWXUHQ(OHYHUQDlUXSSYl[WDL6YHULJHYLONHWJ|UDWW de har ett nätverk/släkt som har en svensk historisk tradition d v s att vara ute i naturen. Dessa elever har utvecklat ett större ordförråd om natur därför att i GHUDVOLYLQJnUXPJlQJHPHGQDWXU(OHYHUQDERULRPUnGHQlUDKDYHWGHÀHVWD har trädgårdar och nästan alla har sommarställe.

3.2.4. Linåkerskolan

Intervjuer

Eleverna intervjuades enskilt i elevrummet på Linåkerskolan. Under intervjun fanns tillfälle till motfrågor och förtydligande. Eleverna gick i årskurs 7 och ÀLFNRURFKSRMNDUGHOWRJ

Vad är natur för dig?

Många nämner att skog och buskar är natur. Natur är där det inte är alltför mycket ljud från bilar. ”När det inte är så mycket folk, bara naturliga saker.” Flera nämner att natur är utomhus. Bara någon enstaka elev nämner parker. 'HÀHVWDKDUnNUDUlQJDURFKVNRJLVLQQlUKHW1nJRQQlPQHUDWWGHWI|UH-NRPPHUQHGVNUlSQLQJLQQHLVDPKlOOHW6YDO|YÀHUDERULYLOODRPUnGHQPHG träd, gräsmattor och fruktträd.

Vad är ”tyst natur” för dig ?

´,YnUVNRJ¿QQVLQJDOMXGRFKGHWlUVN|QWDWWYDUDGlU´1DWXUOLJDOMXG´´'lU man bara hör fågelkvitter och vågor.” ”När det inte är så mycket folk utan bara naturliga saker.”

Hur ser naturen ut där du bor?

I Svalöv beskrevs naturen som ”stora gräsmattor och lite träd,” ”Svalövssjön lU¿Q´´cNUDURFKKXVPHGPDVVRUDYWUlGRFKEXVNDU´´1HGVNUlSQLQJLQQHL VDPKlOOHW´´'HW¿QQVPnQJDWUlGJnUGDU´