• No results found

Ombyggnad från kontorslokaler till bostäder : Förslag på planlösningar för Villa Fannalund i Enköping

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ombyggnad från kontorslokaler till bostäder : Förslag på planlösningar för Villa Fannalund i Enköping"

Copied!
81
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

KONTORSLOKALER TILL

BOSTÄDER

Förslag på planlösningar för Villa Fannalund i Enköping

MANEECHART CHINPRAHUST VILMA JOHANSSON

ELINA LINDER

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Kurs: Examensarbete

Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp

Program: Högskoleingenjörsprogrammet med inriktning byggnadsteknik

Handledare: Zahra Shadravan Examinator: Robert Öman

Uppdragsgivare: Sven Johansson, S&E Johanssons fastigheter AB Datum: 2020-11-24 E-post: Mct17002@student.mdh.se Vjn17004@student.mdh.se Elr16003@student.mdh.se

(2)

ii

ABSTRACT

The population in Enköping is expected to increase, which means that more housing needs to be built. On behalf of S&E Johanssons fastigheter AB, floor plans for a possible apartment redevelopment in Villa Fannalund will be designed to meet parts of the current housing shortage. Today, Villa Fannalund is an office building and a redevelopment that must comply with the regulations set by Boverket (The Swedish National Board of Housing, Building and Planning). In order to write this work/degree project, a literature review has been conducted where several examples of student reports regarding redevelopment have been analyzed. In addition, articles and reports relating to laws and regulations regarding redevelopment have also been processed in the literature review. To get a more detailed picture of Villa Fannalund, a case study was conducted through a study visit to the building itself and an interview with the property owner Sven Johansson. This paper presents two potential floor plans for Villa Fannalund's apartment project. These floor plan proposals are explained and then compared where the pros and cons of the two are evaluated. The two proposals cover 12 apartments each, where all apartments have a unique floor plan. The apartments in the proposals are of varying size, from one and a half room and kitchen to three rooms and kitchen with living areas ranging from 32m2 to 95m2. The work leads to the conclusion that

Villa Fannalund shows great potential in becoming successfully redeveloped into an apartment building. During the work with this degree project, some challenges arose with the floor plans where, among other things, the common areas became far too large. There was also a problem with insufficient daylight in the common hall spaces.

Keywords: Remodeling, preservation order, accessibility requirements, Villa Fannalund, apartment building, redevelopment

(3)

iii

FÖRORD

Det här examensarbetet motsvarar 15 hp och utgör det sista examinerande momentet inom det treåriga programmet Högskoleingenjör Byggnadsteknik vid Mälardalens högskola i Västerås. Vi vill framföra ett stort tack till fastighet- och företagsägaren Sven Johansson för det här uppdraget och allt underlag vi fått för att kunna utföra det här arbetet. Vi vill även tacka vår handledare Zahra Shadravan som har varit till stor hjälp under handledarsamtalen samt gett oss kontinuerlig feedback. Någon mer vi vill tacka är Robert Öman som har gett oss goda synpunkter på tekniska delar i arbetet.

Sist men inte minst vill vi tacka nära och kära som stått vid vår sida och stöttat oss under tiden vi arbetat med det här arbetet.

Västerås, november 2020

(4)

iv

SAMMANFATTNING

Befolkningsmängden i Enköping kommun beräknas öka vilket innebär att fler bostäder behöver byggas. På uppdrag av S&E Johanssons fastigheter AB ska planritningar över lägenhetslösningar i Villa Fannalund utformas för att bidra till att minska den rådande bostadsbristen. Idag är Villa Fannalund ett kontorshus och vid en ombyggnation där verksamhetsklassen ändras från rådande verksamhet till bostäder, måste lagar och regler för nybyggnation av bostäder tillämpas. Villa Fannalund är en kulturhistorisk byggnad som ursprungligen var ett bostadshus som byggdes år 1905 och lät upplåtas av Johan Petter Johansson. När villan byggdes var det den modernaste villan i Enköping med både centralvärme och elektricitet.

För att kunna utföra det här arbetet har en litteraturstudie genomförts där flera exempel på tidigare arbeten gällande ombyggnationer har analyserats. Även artiklar och rapporter som rör lagar och regler som rör ombyggnationer har bearbetats i litteraturstudien. För att få en mer detaljerad bild av Villa Fannalund har en fallstudie genomförts genom ett studiebesök vid byggnaden samt en intervju med fastighetsägaren Sven Johansson.

Resultatet av det här examensarbetet presenterar två olika planlösningsförslag till Villa Fannalunds potentiella bostadsverksamhet. Förslagen förklaras och jämförs sedan där för- och nackdelar med de båda presenteras. De två förslagen omfattar 12 lägenheter vardera, där samtliga lägenheter har en unik planlösning. Lägenheterna i förslagen är av varierande storlek, från ett rum och kök till tre rum och kök med boarea från 32m2 till 95m2. Byggnaden har många bärande och tjocka väggar i tegel som behålls vid framtagandet av planritningarna. Anledningarna till att de bärande och rejäla väggarna får stå kvar är för att behålla så stor del som möjligt av de ursprungliga delarna i byggnaden samt att underlätta själva

ombyggnationen där eventuella bärande delar inte behöver flyttas eller byggas om.

Arbetet mynnar ut i slutsatsen att det finns god möjlighet att bygga om Villa Fannalund till ett flerfamiljshus. Under arbetets gång uppstod en del utmaningar med planlösningarna där bland annat de gemensamma utrymmena blev alldeles för stora. Det saknas även tillräckligt med dagsljus i dem gemensamma hallutrymmena, vilket kan lösas med bra dagsljuslampor som ljuskälla. Slutsatsen av detta är att bygganden kunde ha planerats på ett annat sätt för att få mer av byggnadens ytor i lägenheterna, å andra sidan kan gemensamma sällskapsytor uppskattas av boende.

(5)
(6)

vi

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 3 1.4 Avgränsning ... 3 2 METOD ... 4 2.1 Litteraturstudie ... 4 2.2 Fallstudie... 4 2.2.1 Studiebesök ... 4

2.2.2 Intervju med beställaren ... 4

2.3 Referensobjekt och tidigare forskning ... 5

3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ... 6

3.1 Ombyggnad ... 6

3.2 q-märkning ... 7

3.3 Krav som ställs på bostäder ... 7

3.3.1 Bostadsutformningskrav ... 8

3.3.2 Tillgänglighetskrav ... 8

3.3.3 Krav på brandskydd ... 10

3.3.3.1. Byggnads- och Verksamhetsklass ... 10

3.3.3.2. Brandteknisk klassificering ... 11

3.3.3.3. Krav på brandskydd vid ändring av byggnad ... 11

Möjlighet till utrymning i verksamhetsklass 3 och byggnadsklass 1 ... 11

3.3.4 Hälsa, hygien och inomhusklimat ... 12

3.3.4.1. Ljus och dagsljus ... 13

3.3.4.2. Ljud ... 15

3.3.4.3. Layout ... 18

3.3.4.4. Termiskt klimat och komfort ... 19

3.4 Värme ... 21

(7)

vii

4 REFERENSOBJEKT OCH TIDIGARE ERFARENHETER ... 24

4.1 Ombyggnad av Osby Kommunhus till bostäder ... 24

4.2 Tidigare erfarenheter ... 25

5 AKTUELL STUDIE ... 27

5.1 Beskrivning av Villa Fannalund ... 27

5.1.1 Historia ... 27

5.1.2 Teknisk information ... 30

5.1.3 Layout ... 30

5.1.3.1. Entré ... 33

5.1.3.2. Trapphus och hiss ... 33

5.1.3.3. Övriga utrymmen ... 33

5.1.4 Kulturarv ... 34

5.2 Studiebesök ... 34

5.3 Intervju med S & E Johanssons Fastigheter AB ... 35

6 RESULTAT ... 36

6.1 Förslag till planlösning... 36

6.1.1 Förslag 1 ... 36 6.1.1.1. Bottenvåning ... 37 6.1.1.2. Plan 1 ... 38 6.1.1.3. Vindsplan ... 38 6.1.2 Förslag 2 ... 39 6.1.2.1. Bottenvåning ... 40 6.1.2.2. Plan 1 ... 41 6.1.2.3. Vindsplan ... 42

6.1.3 Hur uppfylls brandsäkerhetskraven? ... 43

6.1.4 Byggnadens konstruktion ... 43

6.1.5 Hur uppfylls ljuskraven? ... 44

6.1.6 Hur uppfylls ljudkraven? ... 44

6.1.7 Termiskt klimat ... 45

6.1.8 Värme ... 45

6.1.9 Vilka ska bo i lägenheterna? ... 45

7 DISKUSSION ... 46

7.1 Under planeringstiden ... 46

7.2 Regelverkens eventuella påverkan på planritningarna ... 46

(8)

viii 7.3.1 Jämförelse av förslagen ... 47 7.3.1.1. Bottenplan... 48 7.3.1.2. Plan 1 ... 51 7.3.1.3. Vindsplan ... 51 7.4 De tekniska egenskaperna ... 52 7.4.1 Brandsäkerhetskrav ... 53 7.4.2 Bärighet ... 53 7.4.3 Ljus ... 53 7.4.4 Ljud ... 54 7.4.5 Termiskt klimat ... 54

7.5 Reflektioner kring för- och nackdelar ... 55

7.5.1 Fördelar ... 55

7.5.2 Nackdelar ... 55

7.5.3 Metoddiskussion ... 55

7.5.4 Utmaningar ... 56

8 SLUTSATSER ... 57

9 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 58

10 REFERENSER ... 59

BILAGA 1: BERÄKNAD BEFOKLNINGSÖKNING 2019–2028 ... 65

BILAGA 2: INTERVJU MED FASTIGHETSÄGARE SVEN JOHANSSON ... 66

FIGURFÖRTECKNING: Figur 1 Dimensionerande vändmått för mindre utomhusrullstol respektive mindre inomhusrullstol. ... 9

Figur 2 Exempel på minsta måttet för hygienrum i en bostad ... 10

Figur 3 Ljusets infallsvinkel. ... 13

Figur 4 Vistelsezonen ... 20

Figur 5 J.P Johansson ... 27

Figur 6 Illustration av Bachos företagslogga. ... 28

(9)

ix

Figur 8 Karta över Enköping. ... 29

Figur 9 Planlösning för källare ... 31

Figur 10 Planlösning för bottenplan . ... 32

Figur 11 Planlösning för plan 1. ... 32

Figur 12 Planlösning för vindsplan ... 32

Figur 13 Villa Fannalunds bakentré. ... 33

Figur 14 Villa Fannalunds huvudentré ... 33

Figur 15 Förslag 1 på planlösning med möblering för Bottenvåning. ... 37

Figur 16 Förslag 1 på planlösning med möblering för Plan1. ... 38

Figur 17 Förslag 1 på planlösning med möblering för Vindsplan. ... 39

Figur 18 Förslag 2 på planlösning med möblering för Bottenvåning. ... 41

Figur 19 Förslag 2 på planlösning med möblering för Plan1. ... 42

Figur 20 Förslag 2 på planlösning med möblering för Vindsplan. ... 43

Figur 21 Förslag 1 planlösning på bottenvåning planlösning med markering av lägenhet 4:s vardagsrum och sovrum. ... 48

Figur 22 Förslag 1 på planlösning för bottenplanet med markering av lägenheten i norra delen av byggnaden. ... 49

Figur 23 Förslag 2 på planlösning för bottenplanet med markering av lägenheten i norra delen av byggnaden. ... 49

Figur 24 Förslag 1 på bottenplan med markering av uteplats (grön) och maskinrum (röd). ... 50

Figur 25 Förslag 2 på bottenplan med markering av uteplats (grön) och maskinrum (röd). ... 50

Figur 27Markering på bärande konstruktion i korridor på plan 1, förslag 1. ... 51

Figur 26 Ursprunglig planlösning för Plan 1 med (röd) markering på bärande konstruktion.. 51

Figur 28 Markering på bärande konstruktion i korridor på plan 1, förslag 2. ... 51

Figur 29 Konstruktion på insida av tornet på vindsplanet... 52

Figur 30 Ursprungs planlösning över vindsplanet med markering av ytan som blev korridor i förslag 1 och förslag 2. ... 52

(10)

x

TABELLFÖRTECKNING:

Tabell 1 Ljudnivåskillnaden mellan lägenheter och utrymmen samt stegljudsnivån i ett

utrymme. ... 16

Tabell 2 En tabell över den maximala tillåtna ljudnivån i olika bostadsrum. ... 16

Tabell 3 Oljud utifrån ... 17

Tabell 4 Sammanställning över lägenheternas storlek i förslag 1. ... 36

Tabell 5 Sammanställning över lägenheternas storlek i förslag 2. ... 40

Tabell 6 Lägenheternas fönsterglasarea i relation till lägenheternas boarea ... 44

Tabell 7 Väggmaterial och tjocklek ... 45

Tabell 8 Befolkningsnivå scenario låg ... 65

Tabell 9 Befolkningsnivå scenario medel ... 65

(11)

xi

Förkortningar/definitioner

Förkortning/definition Förklaring

BBR Boverkets byggregler.

Boarea Den yta som är brukbar i en bostad. dB Decibel, används för att beskriva ljudnivå.

K Kelvin, temperatur.

PBF Plan- och byggförordningen. PBL Plan- och bygglagen.

Q-, k- och q märkning Kulturskydd för byggnaden där vissa ändringar inte får göras.

U-värde W/m2K. Anger hur god isolering en hel byggnadsdel har.

(12)

1 Under det här inledande kapitlet beskrivs bakgrunden till studien, den problematik som berörs i arbetet, syfte samt vilka forskningsfrågor som kommer att behandlas i arbetet. I det här kapitlet kommer även arbetets avgränsningar redogöras.

1.1

Bakgrund

I dagens svenska samhälle finns det en hel del utmaningar att stå inför, där en av

utmaningarna är den rådande bostadsbristen. Genom en enkät gjord av Hur vi bor (2019a), har 240 av landets 290 kommuner anmält till Boverket att det råder bostadsbrist i deras

kommuner. Jörnklev (2019) menar att anledningen till denna bostadsbrist är att befolkningsmängden de senaste åren har ökat i en mycket större omfattning än antalet färdigställda bostäder. Ekstam (2016) skriver i sin rapport att problematiken kring bostadsbristen i sin tur leder till andra samhällsproblem där både samhället i stort och även den enskilde personen begränsas. Boverket (2012) menar att bostadsbristen kan leda till en dåligt fungerande bostadsmarknad. Vid en dåligt fungerande bostadsmarknad kan hyreskontrakt säljas olagligt på den svarta marknaden. En konsekvens som kan uppstå av hyreskontrakt som säljs på den svarta marknaden är överhyror, att den som säljer hyreskontraktet utnyttjar situationen och tar ett alldeles för högt pris. Det behöver alltså byggas mer bostäder på rätt plats till ett överkomligt pris.

Ett medel som kan användas i kampen mot bostadsbristen är ombyggnation av redan befintliga byggnader. Arfwidsson et al. (2016) menar att ombyggnation av tidigare kommersiella byggnader till bostäder har, på den senaste tiden, blivit allt mer populärt i Sverige. Till största del har det visat sig vara gamla, föråldrade och svåruthyrda kontorslokaler som byggs om till bostäder. Detta var något som visade sig i en studie av Brandin och Stansusoiu (2012). De påvisade att återanvändningen av industribyggnader var ett bra komplement för att upprätthålla en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar stadsutveckling. Arfwidsson et al. (2016) menar att överlag har lokaler en högre vakansgrad än bostäder vilket bör vara en god anledning till att fastighetsägaren ska vilja konvertera sin byggnad till bostäder. Enligt Frid och Wickberg (2007) står de flesta av konverteringarna från lokaler till bostäder inför en rad juridiska samt tekniska utmaningar och hinder. En

ombyggnation kan även innebära både en kostsam och tidskrävande process. Varje objekt är unikt vilket bidrar till en komplicerad och svåröverskådlig process.

(13)

2 En av Sveriges kommuner där det råder bostadsbrist är Enköpings kommun. Enköping kommun (2018) har gjort en prognos över hur den framtida befolkningstillväxten kommer att se ut år 2019–2023. Under bilaga 1 finns tre tabeller över hur den tilltänkta

befolkningsökningen kan komma att se ut utifrån tre olika scenarion. Vidare skriver Enköpings kommun att det kommer att behöva byggas runt 350 nya bostäder per år för att kunna minska bostadsbristen.

I det centrala området Fannalund i Enköping ligger Villa Fannalund, en byggnad byggd 1905 som i dagsläget inrymmer kontorslokaler. Byggnaden har ca 1000m2 boarea och har ett

källarplan halvt under mark samt tre plan ovan mark med en vindsvåning inräknad. Fastighetsägaren för Villa Fannalund har bestämt sig för att bygga om från kontor till bostäder, vilket leder in på syftet med det här arbetet.

I det här arbetet bearbetas idéer och lösningar av en ny planlösning i Villa Fannalund. Det kommer även att presenteras redogörelser över för- och nackdelarna med dem olika förslagen. I examensarbetet som Brandin och Stanusoiu (2012), skrivit står det bland annat om

ombyggnationer från industribyggnader till bostäder där fokus ligger på att behålla kulturarvet i den befintliga byggnaden. Det var lämpligt att jämföra detta arbete med deras examensarbete eftersom det, likt detta arbete, behandlade en äldre byggnad som skulle byggas om varsamt med hänsyn till kulturarvet. Skillnaden mellan arbetena är att examensarbetet om

industribyggnaderna handlar just om industribyggnader, medan Villa Fannalund är en äldre stor bostad från början av 1900-talet som idag inrymmer kontor. Brandin och Stanusoiu (2012), tar även upp rivning och aspekter kring nedmontering i sitt arbete, vilket inte tas upp i detta arbete.

Brodin och Olsson (2013) skriver i sitt examensarbete om att bygga om ett tidigare kommunhus till bostäder, vilket liknar denna studie en hel del. I arbetet tar dem upp att de tagit hänsyn till tillgänglighet, vilket är ett krav som måste följas, detta är även något som var nödvändigt att behandla i denna studie. Alla rum i byggnaden ska, utan problem, gå att nå för en funktionshindrad person. I Villa Fannalund innebär det att det ska finnas en hiss till alla våningsplan, tillräckligt stora rum för en rullstolsbunden samt att alla passager och dörröppningar är tillräckligt breda utan att ha för höga trösklar. I Brodin och Olssons examensarbete tar man hänsyn till regler, föreskrifter och lagar, vilket är något som även finns med i det här arbetet om Villa Fannalund då detta arbete ska kunna användas som underlag för fastighetsägaren vid en eventuell ombyggnation.

1.2

Syfte

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur Villa Fannalund kan byggas om till hyresrätter ur ett planerande perspektiv där byggnadens funktion ändras från

(14)

3 kontorsverksamhet till bostäder. En central del i arbetet kretsar kring att se ombyggnationen ur ett helhetsperspektiv där bland annat lagar, föreskrifter och regler styr de övergripande ändringarna som ska göras.

1.3

Frågeställningar

För att förtydliga uppsatsens avsikt har nedanstående frågeställningar behandlats: • Vad innebär en ombyggnation från kontorslokaler till bostäder ur

byggnadsplanerarens perspektiv?

• Vilka regelverk och riktlinjer måste följas vid ombyggnation av en äldre kulturhistorisk byggnad?

• Hur bör Villa Fannalunds planlösningar ändras för att uppnå funktionella bostäder och samtidigt behålla det kulturhistoriska värdet och dess karakteristiska drag?

• Hur påverkar Villa Fannalunds tekniska egenskaper gällande brand, ljud, termiskt klimat, ljus och bärighet framtagandet av planritningarna?

1.4

Avgränsning

Examensarbetet berör byggnaden Villa Fannalund som är en ca 1000m2 stor byggnad i

Enköping, byggd i början av 1900-talet. Byggnaden planeras att byggas om från kontor till bostäder vilket innebär att planritningar och möbleringsförslag ska tas fram. Planritningarna och möbleringsförslagen ska ta hänsyn till beställarens önskemål samt regelverk och allmänna råd vad gäller ombyggnad av en q-märkt byggnad. Arbetet tar även hänsyn till de tekniska aspekterna brandkrav, ljudkrav, ljuskrav, termiskt inneklimat och bärande väggar och konstruktioner som gäller för byggnaden beroende på vilken byggnadsklass och verksamhetsklass som byggnaden tillhör. Dessa tekniska aspekter kommer att påverka planritningarna genom att väggarna kommer att ha en viss tjocklek för att uppnå de krav som ställs på dem. Bärande delar i byggnaden kan komma att påverka hur planlösningarna utformas genom att vissa väggar inte bör rivas eller flyttas. Fasadritningar eller

situationsplaner kommer inte att behandlas i det här arbetet då byggnadens fasad inte får ändras och för att uppdraget endast omfattar byggnaden i sig, inte dess omgivande tomt. Energiberäkningar kring fastighetens energibehov har inte utförts. Planering och beräkning av installationer är något som inte heller har inkluderas i det här arbetet. Något mer som inte har berörts i arbetet är ekonomiska beräkningar och perspektiv. Inte heller har arbetet gått in mer på fördjupade tekniska konstruktionsberäkningar och detaljer.

(15)

4

2

METOD

Under det här kapitlet beskrivs vilka metoder som har använts för att kunna besvara frågeställningarna i det här examensarbetet.

2.1

Litteraturstudie

Tidigare forskning relaterad till arbetets område har sammanställts genom en litteraturstudie. Innehållet i litteraturstudien är baserad på information som hämtats via sökningar i

söktjänsterna Diva portal, Boverket, Google Schoolar och Science Direct. Söktermen formulerades med grund i ämnesområde där fokus lades på nyckelord och centrala begrepp med tydliga kopplingar till ämnesområdet, tex ombyggnad, tillgänglighet och q-märkning. Artiklar och avsnitt i BBR valdes ut för djupare analys genom att artiklarnas och reglernas nyckelord och/eller centrala begrepp kongruerar med nyckelord och centrala begrepp för den här studien. Litteraturstudien ligger till grund för att diskutera empiri, fallstudien som nämns nedan.

2.2

Fallstudie

Fallstudien syftade till att undersöka den specifika byggnaden Villa Fannalund för att ge en djupare förståelse hur just den är utformad. Fallstudien fokuserade på byggnadens

utformning, uppbyggnad samt hur mycket planritningarna skiljer sig mot verkligheten.

2.2.1 Studiebesök

Arbetet har skett i samarbete med företaget och fastighetsägaren S&E Johanssons fastigheter AB där en okulärbesiktning av deras byggnad Villa Fannalund har gjorts. Studiebesöket gjordes för att få en bild av hur huset är utformat och vilken känsla det ger, vilket är svårt att se på ritningar. Vid besöket studerades alla rum från bottenplanet till vindsplanet och anteckningar togs över de delar som beställaren informerade om som inte fanns med på ritningarna. Ett valv och två väggar på vindplanet, som inte finns med på ritningen, dokumenterades genom fotografering. Syftet med studiebesöket var att undersöka om verkligheten stämde överens med ritningarna samt att dokumentera utrymmena, eftersom det är viktig att veta vid omplanering av planlösningen.

2.2.2 Intervju med beställaren

För att ta reda på vad som önskas göras med byggnaden gjordes en intervju med beställaren. Intervjun ligger till grund för planeringen kring hur ombyggnationen ska ske och se ut.

(16)

5

2.3

Referensobjekt och tidigare forskning

Referensobjekt hittades via DIVA-portal där söktermerna ombyggnad och ombyggnad

bostäder användes. Liknande fall där byggnader har ändrats från annan verksamhet till

bostäder har undersökts för att grunda beslut på befintlig empiri. Anledningen till att referensobjekt användes i arbetet var för att använda erfarenhetsåterföring där misstag i tidigare studier studerades för att misstag inte begås igen.

(17)

6

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

I detta kapitel beskrivs regler och riktlinjer från bland annat Boverket och Plan- och

bygglagen för ombyggnation gällande olika aspekter såsom bärighet, brand, ljud och ljus och termiskt klimat. Riktlinjer för rörelsemöjlighet för funktionsnedsatta i bostäder samt begrepp som ombyggnad och q-märkning definieras.

3.1

Ombyggnad

Ombyggnad är en typ av ändring som innebär att en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. En avgränsbar del av en byggnad kan exempelvis vara ett trapphus som är en funktionell sektion av byggnadsvolymen (Boverket, 2018a). Att göra en ändring som till exempel målning av ett trapphus innebär inte att enheten blir påtagligt förnyad, utan en ändring som medför en påtagligförnyelse ska enligt Boverket (2018a) uppfylla samtliga kriterier:

• Vara bygglovs- eller anmälningspliktig • Medföra en stor ekonomisk investering, samt • ha en viss karaktär och omfattning

Begreppet ombyggnad har framför allt betydelse för vilka delar av byggnaden som det ställs krav på. Skillnaden mellan ändring och ombyggnad är att vid en ändring ställs endast krav på den ändrade delen medan vid ombyggnad ställs det på hela byggnaden. Det är först om kraven som ställs inte är rimliga att ställa för hela byggnaden, som kravens omfattning begränsas och enbart ställs på den betydande och avgränsbara delen som förnyas (Boverket, 2018a).

För att kunna bedöma om en åtgärd anses vara en påtaglig förnyelse krävs det oftast att en helhetsbedömning av hela projektet görs. Enligt Boverket (2018a) kan följande kriterier innebära att åtgärden bör anses som en påtaglig förnyelse:

• att den befintliga planlösningen förändras markant, • om byggnaden utnyttjas eller inreds för ett annat ändamål, • stora ingrepp och åtgärder i byggnadens stomme, samt • majoriteten av de tekniska system som finns byts ut

Enligt Boverket (2018a) ställs samma krav för ombyggnader som för nybyggnader, kraven ska dock modifieras utifrån:

(18)

7 • Ändringens omfattning till exempel vilka konsekvenser åtgärden medför för de

tekniska egenskapskraven, utformningskraven samt byggnadens kulturvärden. • Byggnadens förutsättningar exempelvis tekniska skäl, att det inte finns tillräckligt med

utrymme för en viss åtgärd eller att ändringen skulle medföra att ett annat krav inte kan tillgodoses eller godkännas.

• Varsamhetskravet innebär att man tar hänsyn till byggnaden karaktärsdrag, om byggnaden klassas som till exempel historisk eller kulturhistorisk bör även dessa värden tillvaratas. Varsamhetskravet gäller även boendekvaliteter som rumssamband, dagsljusinsläpp eller praktiska aspekter som förvaringsutrymmen.

• Förvanskningsförbudet omfattar byggnader som är värdefulla för samhället från en historisk, kulturhistorisk, konstnärlig eller miljömässig aspekt. Dessa byggnader är mycket begränsade när det gäller genomföring av ändringar.

3.2

q-märkning

Enligt Stadsmuseet (2017a) är kulturmärkningens syfte att byggnadens kulturhistoriska värde ska skyddas. Kulturmärkningen innefattar olika bokstäver som q, Q, och k. Bokstäverna symboliserar olika bestämmelser och dem kan hittas i detaljplanen, där dem även specificeras. Vidare skriver Stadsmuseet att detaljplanen är juridiskt bindande och den reglerar områdets användning och bebyggelsens utformning.

Bokstaven q symboliserar bestämmelsen att byggnaden inte får förvanskas då den är särskilt kulturhistoriskt värdefull. Själva begreppet förvanskning är inte definierat i lagtext men varje byggnad som kommunen anser vara särskilt värdefull omfattas av förvanskningsförbudet. Förvanskningsförbudet innebär inte att anläggningen eller byggnaden inte får förändras men de särskilda egenskaper som gör den värdefull ska respekteras och skyddas vid ändringar exteriört som interiört (Boverket, 2016).

3.3

Krav som ställs på bostäder

Under detta avsnitt tas krav upp som ställs på byggnader som byggs om och byter verksamhet. Brodin och Olsson (2013) skriver att när en byggnad ändras om från

kontorsverksamhet till bostäder ställs samma krav som vid nyproduktion, vilket även står i BBR under kapitel 1:2232. De två huvudsakliga lagarna som används vid nyproduktion av bostäder är Boverkets byggregler och Plan- och bygglagen. Boverkets byggregler grundar sig på Plan- och bygglagen, men ger en mer grundlig förklaring vilket gör att dem är mycket lättare att tillämpa.

(19)

8 3.3.1 Bostadsutformningskrav

På Boverkets hemsida (2018a) kan man hitta allmänna råd och föreskrifter om hur en bostad bör vara utformad.

Under avsnitt 3:22 i Boverkets byggregler (BFS 2011:26), står det att en bostad skall ha: 1. Minst ett rum för personhygien samt inredning och utrustning för personhygien. 2. Rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro.

3. Rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila. 4. Rum eller avskiljbar del av rum för matlagning. 5. Inredning och utrustning för matlagning.

6. Utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning, entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.

7. Utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas. 8. Utrymmen för förvaring, och inredning för förvaring.

9. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria.

10. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet.

11. I anslutning till bostaden bör en balkong, uteplats eller liknande utrymme finnas. Under avsnitt 3:221 i Boverkets byggregler (BFS 2011:26) finns krav som gäller om bostaden har fler plan. Enligt kraven ska det i entréplan minst finnas:

• Ett hygienrum.

• Avskiljbar sängplats (sovalkov). • Möjlighet till matlagning. • Utrymme för måltider. • Utrymme för sittgrupp. • Entréutrymme. • Utrymme för förvaring.

• Utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas. 3.3.2 Tillgänglighetskrav

I dag måste nyproducerade bostäder följa tillgänglighetskraven som står i Plan- och bygglagen samt i Plan- och byggförordningen. Med tillgänglighet och användbarhet menas exempelvis att en bostad är utformad för personer med nedsatt rörelse- eller

(20)

9 samhället på lika villkor, detta inkluderar även framkomligheten och åtkomligheten i

byggnader och bostäder.

Byggnader som är q-märkta är ofta otillgängliga med hänsyn till dagens standarder. Det är därför särskilt viktigt att tänka på tillgängligheten vid utformning av en bostad, bristande tillgänglighet är även en form av diskriminering i diskrimineringslagen enligt Boverket (2019b). Då det skall göras en större förändring av en befintlig planlösning bedöms ändringen vara en påtaglig förnyelse av byggnaden och därmed betraktas som en ombyggnad, enligt Boverket (2018b).

Som tidigare nämnts förklarar Boverket (2018a)att de krav som avses skall modifieras utifrån: Ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och

förvanskningsförbudet. När det gäller tillgänglighetskraven är dessa krav mer stränga, att göra avsteg från dessa krav bör handla om ändringar som är uppenbart oskäliga med tanke på ändringens omfattning och byggnadens tekniska egenskaper (Boverket, 2018a).

Enligt Boverket (2019b) är det krav på att en hiss eller annan lyftanordning skall finnas i ett flerbostadshus med minst tre våningar räknat från entréplan. Detta är ett krav vid uppförande av en ny byggnad och omfattar därmed även ombyggnader om det inte bryter mot

varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Att ett flerbostadshus har en hiss innebär inte att byggnaden är tillgänglighetsanpassad flera aspekter bör tas hänsyn till. Till exempel är en liten eldriven standardutomhusrullstol 70cm bred, det dimensionerande vändmåttet är en cirkel med diametern 1,5 meter och är det måttet som är lämpligt att ta hänsyn till vid planering av en bostadsbyggnad (Boverket, 2019c). Kontraster och markeringar för ramper, gångytor och trappor ska vara lätta att upptäcka i entré- och kommunikationsutrymmen (BFS 2011:6, avsnitt 3:1423).

Figur 1 Dimensionerande vändmått för mindre utomhusrullstol respektive mindre inomhusrullstol. (Boverket 2019c).

(21)

10 Entré- och kommunikationsutrymmen i en byggnad ska vara tillgänglighetsanpassade, det ska finnas minst 1,30 meter fri bredd för manöverutrymme för rullstol. Vid hinder som till exempel pelare ska den fria bredden vara minst 0,80 meter. Om möjligheten finns, enligt avsnitt 3:142 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6), ska entré- och kommunikationsutrymmen utformas utan nivåskillnader och om det inte är möjligt skall skillnaderna utjämnas med trappa, ramp eller liknande.

De allmänna råden för ramper i byggnader är att de högst ska luta 1:12, ha en fri bredd på minst 1,30 meter och vara utrustad med ett avåkningsskydd på minst 40 mm. Vilplanen bör minst vara 2 meter långa (BFS 2011:6, avsnitt 3:1422).

När det gäller enskilda bostäder i ett plan ska minst en dörr till varje rum samt huvudentré ha tillräcklig passageutrymme för en rullstol, dörren ska även gå att öppna och stänga från rullstolen. Det skall finnas minst ett hygienrum som är tillgänglighetsanpassat i en bostad i ett plan (BFS 2011:6, avsnitt 3:146).

3.3.3 Krav på brandskydd

3.3.3.1. Byggnads- och Verksamhetsklass

Enligt Boverket (2017) är det byggnadens byggnadsklass och verksamhetsklasser som avgör vilket brandskydd som ska finnas i byggnaden. En byggnad kan tilldelas en brandklass men kan tilldelas en eller flera verksamhetsklasser.

Byggnader delas in i en brandklass utifrån byggnadens skyddsbehov medan byggnader delas in i Verksamhetsklasser utifrån vilken verksamhet utrymmet i byggnaden ska ha. Det finns fyra olika Byggnadsklasser och sex olika Verksamhetsklasser. Under avsnitt 5:213 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) står det att Verksamhetsklass 3 är bostäder där personer förväntas ha god lokalkännedom och själva ska kunna sätta sig i säkerhet. Vidare står det i Boverkets byggregler att byggnader med tre eller fler våningar bör utformas efter brandklass 1.

Enligt avsnitt 5:21 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) bygger indelningen på: • vilken utsträckning personerna har kännedom om byggnaden och dess

utrymningsmöjligheter,

Figur 2 Exempel på minsta måttet för hygienrum i en bostad (Boverket, 2018d)

(22)

11 • om personerna till största delen kan utrymma på egen hand,

• om personerna kan förväntas vara vakna, samt

• om förhöjd risk för uppkomst av brand förekommer eller där en brand kan få ett mycket snabbt och omfattande förlopp.

3.3.3.2. Brandteknisk klassificering

Under avsnitt 5:531 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) skrivs det om brandtekniska klassificeringar. Brandcellsfunktioner benämns genom beteckningarna:

R - Bärighet. E - Röktäthet.

I – Isolering mot värme.

Lite senare i avsnittet står det att lägenhetsavskiljande väggar i byggnader med byggnadsklass 1 ska uppfylla brandtekniska kravet på minst EI60 vid brandbelastning under 800MJ/kvm. Dafo (u.å.) skriver på sin hemsida att byggnader med massiv väggtegelkonstruktion med en tjocklek på minst 120mm uppnår den brandtekniska klassen EI60.

3.3.3.3. Krav på brandskydd vid ändring av byggnad

Enligt avsnitt 5:81 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska byggnaden utformas med ett brandskydd som gör att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Vid ändring av byggnad ska brandsäkerheten uppfylla samma krav som i dem övriga avsnitt i avsnitt 5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) som innefattar föreskrifter och allmänna råd om byggnaders brandskydd.

Skydd mot brandspridning inom byggnader i verksamhetsklass 3 och byggnadsklass 1 Enligt avsnitt 5:531 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska, byggnader i brandklass 1, konstrueras så att brand och brandgasspridning begränsas mellan brandceller med avskiljande konstruktion.

Möjlighet till utrymning i verksamhetsklass 3 och byggnadsklass 1

Enligt avsnitt 5:321 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska byggnader, där människor vistas mer än tillfälligt, utformas med minst två av varandra oberoende utrymningsvägar samt

(23)

12 att det minst ska finnas en utrymningsväg per plan. Utrymmen där man vists mer än tillfälligt är exempelvis gemensamma ytor i flerbostadshus.

Avsnittet råder även att utrymningsvägar bör placeras så långt ifrån varandra att utrymning kan ske även om en utrymningsväg blockeras av branden. Men för att utrymningsvägarna ska ses som oberoende av varandra ska de vara belägna med minst 5 meter avstånd.

Avsnitt 5:321 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) säger att om utrymningsvägarna är åtkomliga utan nyckel eller annat redskap, kan en av utrymningsvägarna vara åtkomliga genom intilliggande brandcell i samma plan. Men om fönster eller balkong utgör den enda utrymningsvägen gäller inte detta.

Avsnitt 5:322 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) råder att om en bostad befinner sig i markplan, kan en dörr direkt till det säkra utgöra den enda utrymningsvägen. Dock förutsatt att antalet personer vistandes i bostaden inte överstiger 30 personer samt att bostaden högst har 15 meter gångavstånd till utrymningsvägen. Utrymningsvägen ska vara lätt att upptäcka från större delen av lokalen eller bostaden.

Gångavstånd till utrymningsväg

Enligt tabell 5:331 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) får maximalt gångavstånd till utrymningsväg eller till annan brandcell vara 45 meter om persontätheten är liten samtidigt som de flesta kan förväntas ha god lokalkännedom. Gångavståndet bör mätas för det mest ogynnsamma fallet

3.3.4 Hälsa, hygien och inomhusklimat

I avsnitt 6:1 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) står det att när byggnader utformas ska man ta hänsyn till byggnadens och människans hälsa och välmående. Därmed ska installationer som styr ljus, luft, ljud, temperatur och övriga delar av inomhusklimatet anpassas efter byggnaden och ge byggnaden en så lång livslängd som möjligt där människans hälsa inte riskerar att påverkas negativt. Människan spenderar i genomsnitt 90% av sin tid inomhus vilket innebär att inomhusklimatet är en viktig punkt att ställa höga krav på.

Genom att noga välja vilka material som används i en byggnad kan hälsan för både byggnad och människa gynnas. Kemikalier bör inte beblandas i materialen hur som helst om det kan påverka miljön, inomhusmiljön eller människan negativt. Det är inte bara materialens innehåll som påverkar människans hälsa, detta menar Kim och Kim (2010) som skriver i en artikel att en bostads arkitektur även spelar stor roll för hur människans mående och hälsa.

(24)

13

3.3.4.1. Ljus och dagsljus

Enligt Folkhälsomyndigheten (2017a) spenderar den moderna yrkesarbetaren största delen av sin tid inomhus, det är en väldigt liten del av dagen som upptas av utomhusvistelse. Vidare menar Folkhälsomyndigheten (2017b) att dagsljuset spelar en stor roll för människans välmående och dygnsrytm som styr vakenhet, stress och sömn.

Inomhus är tillgången till dagsljus begränsad. Folkhälsomyndigheten (2017a)menar att det är viktigt hur man utformar fönster för att ge en så god tillgång till dagsljus som möjligt. Storleken och närheten till fönstret spelar stor roll, men även vilket väderstreck fönstret riktas mot samt hur omgivande bebyggelse ser ut. Finns det många höga hus nära runt om

byggnaden kan dessa blockera solen från att stråla in.

Här i Norden varierar solens styrka och infallsvinkel beroende på vilken årstid det är. På sommaren står solen högre och lyser starkare. Under årets mörkare vinterårstid lyser solen svagare, men står mycket lägre på himlen vilket leder till att mer direkt solljus kommer in i rummet samt att solljuset når längre in i rummet, se figur (3) nedan.

Figur 3 Ljusets infallsvinkel. I figuren syns solens infallsvinkel genom ett fönster in i ett rum under vintern och sommaren. I rummet till vänster i figuren syns det att solen lyser svagare men djupare in i rummet under vintertid jämfört med rummet till höger som är under sommartid. I det högra rummet i figuren lyser solen starkare, men eftersom solen står högre på himlen kommer solinstrålningen inte lika långt in rummet då infallsvinkeln blir skarpare. (Bosdotter, 2017).

Ljuskrav

Enligt avsnitt 6:3 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska byggnader konstrueras så att tillfredsställande ljusförhållanden och ljuskrav kan uppnås. Kraven uppnås när

belysningsstyrkan och fördelningen av luminansen uppnår rätt nivå och detta sker när det inte finns någon störande reflexion eller bländning som påverkar ljuset. I PBL och PBF finns enbart krav på hur byggnader ska konstrueras för att inte påverka människans hälsa negativt, och inte hur trivseln i byggnadsverket skall utformas gällande bland annat dagsljusinsläpp. Det är kraven i BBR (2019a) (som grundar sig på dessa lagar och förordningar) som specificerar vidare hur detta ska genomföras. Vidare menar Boverket att rum eller en avskild del av ett rum där människor befinner sig mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. De

(25)

14 utrymmen där kraven gäller omfattar rum med plats för vila, matlagning och daglig samvaro. Övriga rum som förråd, badrum och garage är rum där människan befinner sig mindre än tillfälligt och omfattas därmed inte av kraven i BBR.

Boverket (2019a)skriver även att dagsljus är globalstrålning från solen som reflekteras i atmosfären och innebär inte direkt solljus som kommer direkt från solen utan att ha reflekterats. Till skillnad från direkt solljus är dagsljuset lika i alla väderstreck. Direkt dagsljus beskrivs i BBR som ljus genom ett fönster som vetter direkt mot det fria utomhus. Indirekt dagsljus är inkommande ljus som inte kommer genom ett fönster som är mot det fria. Räkna med dagsljus

För att se till att det kommer in tillräckligt med dagsljus i ett rum kan fönsterglasarean beräknas enligt följande allmänna råd:

Allmänt råd

För beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3). (BFS 2011:6, s. 98).

Boverket (2019a) menar att det kan vara svårt att tolka hur mycket rätt mängd dagsljus kan vara och hänvisar därmed till standarden SS 91 42 01 för att beräkna glasarean så att rummet får rätt tillgång till dagsljus. Genom standarden tas hänsyn till rummets storlek, fönstrets mått, typ av fönsterglas, hur fönstret är placerat samt vilka avskärmningsvinklar som finns. Standarden utgår från ett traditionellt rum där fönstret är placerat mitt på ytterväggen. Denna standard är en förenklad beräkning som inte fungerar vid alla lägen. Vissa fall med ovanligt placerade fönster kan vara lite mer komplexa och kräver en mer grundlig beräkning. Vidare menar Boverket (2019a) att för rum som inte passar in i standardmodellen kan den rekommenderade glasarean tas fram genom standardens bilaga där man sätter dagsljusfaktorn till 1%. Det finns även manuella sätt att ta fram dagsljusfaktorn där man tar till tabeller och diagram som hjälpmedel, men denna metod är svårare och används väldigt sällan. Digitala hjälpmedel och metoder finns också för att beräkna och dimensionera dagsljusinsläppet. Ett digitalt hjälpmedel är program där man kan göra simuleringar av dagsljuset och solens bana för att se hur dagsljuset och solen lyser in. Dessa metoder går mycket snabbare att använda och enklare än standarden SS 91 42 01 som även hänvisar till dessa digitala metoder.

(26)

15 Hur ljuset upplevs

I artikeln Daylight regulation compliance of existing multi-family apartment blocks in Sweden skriven av Bournas och Dubois (2019) står det att på den senaste tiden har en hel del

forskning behandlat hur dagsljuset påverkar människors välmående. En stor del av alla forskningresultat har visat på att mycket dagsljus ger en bättre hälsa där bland annat

stressnivåerna minskar. Mycket dagsljus är inte enbart bra för människans hälsa, utan även för miljön då mindre elektrisk belysning behöver användas.

I en undersökning utförd av Holmström och Fyhr (2016) kom de fram till att rum med fönstersmygar ger en större spridning av dagsljuset in i rummet. Rum med runda väggar eller hörn genererar också en relativt bra spridning av dagsljuset i rummet, men inte riktigt lika bra som fönster med smygar. Vid en rundad vägg sprids dagsljuset längs med väggen och upplevs som ljusare än andra typer av väggformer.

3.3.4.2. Ljud

Ljud uppstår när föremål sätts i svängning i form av vågrörelser. Ljudet kan sedan transporteras genom luften då luftens partiklar sätts i svängning. Ljudet vi människor hör orsakas av små tryckvariationer i lufttrycket, det är dessa tryckvariationer som används vid ljudmätning med hjälp av ljudmätningsinstrument (Hamrin, 1996).

När en ljudvåg transporteras genom luften och träffar en vägg, sätts väggen i svängning och sedan i sin tur ger ifrån sig ljud. När luftpartiklarna svänger i luften efter ljudvågens rörelser rör de sig kring ett jämviktsläge som heter longitudinalvåg. När ljud transporteras genom fasta material kallas det istället för transversalvågor. Det som styr hur ljudvågen ser ut är antalet svängningar per sekund (frekvens, Hertz) och hur stora svängningarna är (amplitud) (Hamrin, 1996).

Under avsnitt 7:1 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) skriver de om att byggnader som inrymmer bostäder ska konstrueras så att störande ljud undviks både genom att förhindra dess uppkomst samt genom att minska spridning om störande ljud skulle uppstå. Störande ljud kan ses som en olägenhet för människans hälsa och är därmed viktigt att ha detta i åtanke vid utformandet av bostäder.

I avsnitt 7:21 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) står det att bostadshus eller byggnader som delvis innehåller bostäder ska konstrueras så att installationer som ventilation och hissar, vars oljud kan störa, ska dämpas för att inte besvära människor och påverka deras hälsa i negativt.

(27)

16 Tabell 1 Ljudnivåskillnaden mellan lägenheter och utrymmen samt stegljudsnivån i ett utrymme. (Avsnitt 7:21 Boverkets byggregler (BFS 2011:6))

Tabell 2 En tabell över den maximala tillåtna ljudnivån i olika bostadsrum. (Avsnitt 7:21 Boverkets byggregler (BFS 2011:6))

Maximal ljudnivå, [dB] Kontinuerliga bredbandiga ljud, exempelvis

från frånluftsdon och radiatorer

Rum för vila och sömn 35

Rum för daglig samvaro 35

Rum för personlig hygien 40

Rum för matlagning 40

Ljud som innehåller tydligt hörbara variationer, impulser eller toner, exempelvis från hiss, WC och tvättmaskin

Rum för vila och sömn samt daglig samvaro

35

Rum för personlig hygien 40

Rum för matlagning 40

Ljudnivåskillnad mellan utrymmen [dB]

Stegljudsnivå i utrymme [dB]

Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden genom väggar

52 56

Från trapphus och korridor till bostad 52 62

Formaterad tabell

(28)

17 Tabell 3 En tabell över oljud utifrån när fönster och dörrar är stängda samt maximal godkänd ljudnivå nattetid. (Avsnitt 7:21 Boverkets byggregler (BFS 2011:6))

Ekvivalent ljudnivå från trafik eller annan yttre ljudkälla, [dB]

Maximal ljudnivå nattetid, [dB]

Rum för vila och sömn samt daglig samvaro

30 45

Rum för personlig hygien samt för matlagning

35 -

Nattetid får ljudnivån inte ha allt för höga nivåer i rum för sömn och vila. Utifrån dessa ljudnivåkrav måste byggnaden anpassas så att dessa krav uppfylls genom att isolera ytterväggen för att stoppa oljud utifrån.

När en bostad planeras behöver hänsyn tas till störningskällor som redan finns eller kan komma att uppstå. Det kan bland annat komma från en åkande hiss i byggnaden, trafikbuller utanför eller helt enkelt en störande grannes oväsen.

Ljudisolering

Ljudisolering används för att minska ljudöverföringen genom en avskiljande vägg från ett rum till ett annat. Ljuden mäts i efterhand vilket framgår i kraven på ljudisolering, detta innebär att det kan vara svårt att veta exakt hur ljudöverföringen i en vägg kommer att vara under byggtiden. Under projekteringen måste tidigare erfarenheter användas för att veta hur bra en viss typ av vägg ljudisolerar. (Hamrin, 1996)

När ljudet träffar väggen så tar delar av ljudet olika vägar genom att det; reflekterar,

transmitteras eller att ljusenergin övergår till värme i väggen. När ljudet reflekteras så studsar ljudet bara tillbaka in i rummet. Ljudet som transmitteras går rakt igenom väggen och sätter själva väggen i svängning som sedan avger ljud på båda sidor av väggen. (Hamrin, 1996) Genom tunga avskiljande konstruktioner kan bra ljudisolering skapas medan mjuka och porösa material absorberar stor del av ljudet. En betongvägg reflekterar 98% av ljudet, 2% omvandlas till värme och enbart 0,001% av ljudet transmitteras. Då den störta delen av ljudet reflekteras kan det studsa iväg och eka i rummet samt att ljudet kan vandra iväg och störa grannar genom otätheter eller angränsande konstruktioner. En isolerande mineralullskiva ljudisolerar sämre men absorberar istället större delen av ljudet, enbart 5% av ljudet reflekteras, 1% transmitteras och 94% av ljudet omvandlas till värme. (Hamrin, 1996) Det transmitterade ljudet kan sprida sig på olika sätt:

Formaterad tabell

formaterade: Teckensnitt:Georgia

formaterade: Teckensnitt:Georgia

(29)

18 1. Luftljud, kommer från musik eller tal som i första hand sprids genom luften.

a. Läckage, ljud som sprids genom otätheter. b. Transmission, ljud som går rakt igenom väggen.

c. Flanktransmission, ljud som sprids genom angränsande konstruktioner 2. Stomljud, ljud från exempelvis en vibrerande maskin som sprids vidare via stommen. 3. Stegljud, ljud från någon som går på golvet ovan. (Hamrin, 1996)

Hur bra en vägg är på att ljudisolera kan bestämmas genom ett Reduktionstal som anges i decibel. Hur bra en vägg är beror på ljudets frekvens, desto högre frekvens ju bättre är väggen på att ljudisolera, det blir därmed ett högre reduktionstal vid en högre frekvens än vid en lägre (Hamrin, 1996).

Luftljudsisolera kan bland annat göra genom att göra väggen i flera skikt utan springor genom en tung vägg. För en massiv och tät vägg är reduktionstalet beroende av väggens vikt, för varje fördubbling av väggen vikt ökar reduktionstalet med sex decibel. Reduktionstalet ökar med sex till tio decibel för varje dubbling av frekvensen vid en tung enskiktskonstruktion. Den vanligaste typen av enskiktskontruktion idag är betongkonstruktionen, men även tegelväggar som är tjockare än 300mm och har täta fogar uppfyller kraven. Om väggen ska vara en lätt vägg bör den göras i flera skikt istället. En vägg med gips, mineralull och sedan gips igen. (Hamrin, 1996)

För att förhindra ljudläckage hos tegelkonstruktioner är det viktigt att se till så att det inte finns några otätheter eller håligheter. Murverkets fogar behöver vara väl fyllda utan sprickor för att ge ett optimalt resultat. (Hamrin, 1996)

Fönster

I klimatskalet är fönsterna den största lasten gällande ljudisolering. Fönsterna är en flerskiktskonstruktion, men luftspalten mellan rutorna är alldeles för liten för att kunna minska de resonanser i frekvensområdet som människan kan höra. Det går inte heller att använda sig av absorberande och mjuka material som mineralull mellan rutorna. Det är även vanligt med otätheter mellan karm och båge som blir en stor källa till ljudläckage. (Hamrin, 1996)

3.3.4.3. Layout

Nilsson (2007) skriver att innovativa lösningar i bostäder efterfrågas där den största vikten ligger vid att pressa ner priset och bostadsytan. De menar på att det finns så mycket mer som är innovativt än små bostäder med lågt pris. Där planlösningen är väl genomtänkt och

formaterade: Teckensnitt:Georgia

(30)

19 rummen är placerade så att ett flertal olika typer av personer ska kunna bo där, är även det något som är innovativt menar Nilsson. Frågan är bara om byggnaden har förmågan att uppfylla framtida förändrade krav. Behov eller verksamhet kan komma att ändras i framtiden som byggnaden behöver anpassas efter.

Nilsson skriver att vid planeringen av ett nytt bostadshus, saknas ofta kunskapen om vem som ska bo där. Dessutom är det bara en liten del av befolkningen i Sverige som lever i en så kallad “kärnfamilj”. Då är det bra att i samma flerfamiljshus, utforma flera olika typer av bostäder. Med detta åstadkoms mångfald med en variation av olika typer av bostäder istället för flexibilitet där väggar lätt kan flyttas.

Enligt avsnitt 3:3111 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) får rumshöjden aldrig understiga 2,4m när det gäller flerbostadshus där folk vistas mer än tillfälligt, dock finns det undantag när det gäller vinds- och källarvåningar som minst ska ha 2,3m i takhöjd. Även mindre delar av ett större rum får understiga dessa rumshöjder men ska det vara ståhöjd där takhöjden understiger tidigare nämna höjder måste det vara minst 2,1m vid horisontellt tak och 1,9m vid snedtak.

3.3.4.4. Termiskt klimat och komfort

Det termiska klimatet beror på flertalet faktorer, dessa faktorer är

medelstrålningstemperaturen, lufttemperaturen, luftfuktigheten samt luftens hastighet. Den termiska komforten, som även är ett mått på hur människans termiska välmående är, påverkas av det termiska klimatet kombinerat med fysisk aktivitet och klädsel. Öman (2019) skriver i sitt kompendium att det är svårt att inte få någon att klaga även om det termiska klimatet är bra på pappret. Detta kan bero på att alla människor är olika och önskar olika termiskt klimat. Det finns en del punkter som poängterar varför just det termiska klimatet bör prioriteras, där bland annat:

• Ett av huvudsyftena med en byggnad kan sägas vara att erbjuda ett bättre termiskt klimat inne än ute.

• Ett förbättrat termiskt klimat kan öka människors trivsel, öka produktiviteten på t ex ett kontor eller i en industri och t o m (i mer extrema fall) medföra förbättrad hälsa och minskad sjukfrånvaro.

• Klagomål på det termiska inomhusklimatet är mycket vanliga både i bostäder och på arbetsplatser.

(31)

20 (Öman, 2019)

Enligt avsnitt 6:4 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) ska byggnader utformas så att de uppfyller kraven om ett tillfredsställande termiskt klimat i vistelsezonen. Det är även viktigt med rätt termiskt klimat avseende byggnadens beständighet, i kalla klimat kan kyla utgöra en risk för konstruktionen.

Temperaturkrav

Det som menas med vistelsezonen är ett område som avgränsas av två vågräta plan, mellan 0,1m till 2m. I vertikalt led gäller det 0,6m in från fasadväggar och 1m in där det finns dörrar och fönster. (Avsnitt 6:4 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6)

Figur 4 Vistelsezonen sett från sidan till vänster i figuren och sett från ovan till höger i figuren. (Nordtec, u.å.)

I avsnitt 6:42 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) skriver de om vilken riktad operativ temperatur som bör hållas i bostäder där den lägsta rumstemperaturen i vistelsezonen inte får understiga 18 grader Celsius med undantag i hygienrum där rumstemperaturen inte får understiga 20 grader Celsius. Temperaturen på golvets yta i rummen får ha en lite lägre temperatur än rumstemperaturen, där gäller lägst 16 grader Celsius och i hygienrum lägst 18 grader Celsius.

Vidare beskrivs i avsnitt 6:43 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) att installationer som genererar värme ska vara anpassade efter rummets egenskaper och behov så att rätt värmeeffekt används för att ge rätt termisk komfort.

(32)

21 Hur temperaturer upplevs

Enligt folkhälsomyndigheten (2019) är termisk komfort ett mått på hur ett rum upplevs av människan genom kroppens värmeväxling med omgivande atmosfär. Är omkringliggande ytor kalla i ett rum kan rumsupplevelsen upplevas som sval eller kylig trots godkänd temperatur enligt BBR. Detta beror på att kalla ytor suger åt sig av strålningsvärme från kroppen och därmed förlorar kroppsytan mer värme.

3.4

Värme

Värme är atomer och molekylers rörelseenergi som bildas när de rör sig snabbt. Som resultat av rörelseenergin i atomerna och molekylerna är värmebildning, ju snabbare de rör sig, ju mer värme bildas. Värme beskriver en energiöverföring som sker mellan olika material som har en viss temperaturdifferens, från ett högtempererat material till ett lågtempererat.

Värmeöverföringen kan ske genom strålning, ledning och konvektion.

Strålning kan både vara långvågig och kortvågig. Alla material som har en temperatur som ligger över den absoluta nollpunkten ger ifrån sig någon form av värmestrålning.

Konvektion är rörelser i luften där värme överförs från gas eller vätska till en fast kropp. Ett exempel är luft som strömmar framför ett kallt fönsterglas som kyler ned luften. Den kalla luften får högre densitet och sjunker till golvet och ny luftmängd strömmar in framför fönstret, detta är exempel på naturlig konvektion som inte påverkas av någon fläkt eller pump. Värmeöverföring genom konvektion förstärks i ett hus vid större tryckförhållanden eller av blåsigt väder.

Ledning är en form av värmeöverföring där värmen transporteras i materian. Det som påverkar hur mycket värme som leds i materian är materians värmeledningsförmåga och temperaturskillnaden.

Folkhälsomyndigheten (2019) skriver på sin hemsida att vissa rum är mer utsatta än andra för kyla. Rum med fler än en yttervägg är mer utsatta och riskerar att få fler kalla ytor. En yttervägg som gränsar mot ett kallt klimat kan vara kallare på insidan än en innervägg som gränsar mot ett annat redan uppvärmt rum.

En byggnads klimatskal är ett omgivande skydd som skiljer utomhusklimatet från

inomhusklimatet. Skalet består av tak, ytterväggar, grundläggning, fönster och dörrar, det är alltså ytor som omsluter en byggnads uppvärmda del. Inomhusklimatet påverkas passivt av hur dessa delars termiska motståndskraft är. Anledningen till att inomhusklimatet påverkas passivt är för att klimatskalets påverkan inte går att ändra efter tycke och smak. Det finns aktiva installationssystem som istället kan styras efter behov. Dessa aktiva system kan styra

(33)

22 solavskärmning, ventilation, värme och kyla som direkt påverkar inomhusklimatet. Vid en befintlig byggnad där det redan finns ett passivt skyddande klimatskal och inomhusklimatet är dåligt, kan det vara aktuellt att se över dem aktiva systemen och antingen justera dem eller helt enkelt byta ut dem helt.

Vid dimensionering av de aktiva systemen kan de anpassas efter den lägsta förväntade utetemperaturen, vilket även kallas för DVUT, dimensionerande vinterutetemperatur. DVUT är ett medelvärde av kallast uppmätt temperatur under minst ett dygn. DVUT kan hittas i tabeller och skiljer sig åt i olika delar av Sverige.

Äldre byggnader uppförda med ytterväggar av massivt tegel har ofta väldigt minimal eller saknar helt termisk isolering som exempelvis mineralull. Detta leder till

transmissionsförluster och ett dåligt u-värde med stora energiförluster. När de äldre tegelbyggnaderna byggdes fanns inte samma syn på energianvändning som idag. För att minska energiförlusterna genom en massiv tegelvägg kan väggen tilläggsisoleras på insidan och minska U-värdet. (Pehrsson, 2018). Transmissionsförluster innebär förlorad värme som flödar genom klimatskalet, köldbryggor bidrar till större förluster. Luftläckage är precis som det låter, luft som läcker genom otätheter i klimatskärmen vilket innebär allt

ventilationsutbyte utöver den kontrollerade. Fönsters värmeförluster

Fönster är en stor värmeförlustkälla med högre U-värde än resten av klimatskalets delar. I dagens mer moderna byggnader har det blivit allt mer vanligt med stora fönster och glasade fasader, i och med detta påverkas inomhusklimatet mycket beroende på glasets egenskaper. Enligt Vadiee (2020) ligger U-värdet för ett 2-glasfönster på ca 2W/m2K medan en ytterväggs

U-värde ligger på 0.10-0.15W/m2K. Värmeöverföringen i ett fönster sker till 70% genom

värmestrålning och 30% genom konvektion och ledning i luftspalten mellan glasrutorna. För att förbättra fönstrets U-värde kan det utökas med ett glasskikt till med antingen luft eller värmetrög gas som argon emellan. Det går även att tillföra ett lågemissionsskikt som är en tunn plastad beläggning på glaset.

U-värde för fönster är en kombination av glas, karm och båge. För äldre fönster är karmen och bågens isoleringsförmåga bättre än glasets, för moderna fönster är det tvärt om, glaset har en bättre isoleringsförmåga än för karm och båge.

3.5

Framtida bostadsbehov

Enligt Hur vi bor (2019a) råder det stor brist på hyresrätter i Sverige och de åldersgrupper som lider mest av detta är unga och äldre. Unga har det svårt att ta sig in på

(34)

23 Hur vi bor (2019b)skriver att undersökningar har gjorts sedan 1997 gällande ungas

bostadssituation, och antalet unga som bor hemma mot sin vilja har inte varit så högt som den är idag.

Majoriteten av de som flyttar in i Enköpings kommun är i åldrarna 18–40 år och består av både helt nya invånare samt hemvändare som har bott i en annan ort ett tag.

(35)

24

4

REFERENSOBJEKT OCH TIDIGARE ERFARENHETER

Under det här kapitlet beskrivs liknande fall där en byggnad med tidigare kontorsverksamhet byggs om till bostäder. Tidigare erfarenheter kommer sedan att ställas i relation till valen som gjorts i det här arbetet med ombyggnationen av Villa Fannalund.

4.1

Ombyggnad av Osby Kommunhus till bostäder

I studien Ombyggnad av Osby Kommunhus till bostäder skriven av Brodin och Olsson (2013) skrivs det om ett kommunhus som idag inrymmer kontor och ska byggas om till bostäder. Anledningen till att byggnaden ska byggas om till bostäder är för att byggnaden inte håller måtten som en bra kontorsbyggnad. Brodin och Olsson menar på att byggnaden är föråldrad och skapar därmed en bristande arbetsmiljö. Ytterligare en anledning till att verksamheten ska flytta är för att byggnaden innehåller höga halter av ämnet PCB (polyklorerade bifenyler), vilket är ett hälsovådligt ämne. Då det är lag på att ämnet måste saneras blir det billigare för verksamheten att flytta än att sanera. Vid ombyggnation kommer byggnaden att behöva saneras.

Byggnaden är placerad i ett centralt läge vilket är, enligt Brodin och Olsson, ett attraktivt läge. De menar även på att befolkningen i Osby kommun kan komma att öka och därmed behöver fler bostäder byggas för att kunna möta ett eventuellt framtida bostadsbehov. Andra befintliga bostäder som finns belägna i Osby är idag inte särskilt tillgänglighetsanpassade. I många fall saknas hiss vilket kan göra det svårt för en åldrande generation att ta sig in och ut ur sin bostadsbyggnad.

I arbetet behandlas frågor kring ombyggnad där tillgänglighetskraven är en central del. Arbetet syftar till att ge två förslag till hur byggnaden kan byggas om till bostäder samt ett förslag till hur byggnaden kan byggas om till ett trygghetsboende. Mellan de två olika typerna av ombyggnaderna finns det en del skillnader på vart fokuset har lagts. I fallet med

trygghetsboendet inriktar det sig åt tillgänglighet där även varje lägenhet har en egen privat balkong.

Brodin och Olsson skriver även att kommunhuset sitter ihop med andra byggnader som bland annat polishuset och medborgarhuset och är därmed inte en fristående byggnad. Byggnaden är från 1975 och har sedan dess brukats av kommunens olika verksamheter. Byggnaden är uppbyggd av enbart sju pelare per våning vilket gör att planlösningen är enklare att förändra än om byggnaden hade varit uppbyggd av bärande väggar. De innerväggar som idag delar upp rummen på de tre plan ovan entréplanet består av utfackningsväggar. Entréplanet är tänkt att göras om till butik eller kafé och inte till bostäder. Takhöjden i Osbys kommunhus är idag 2.5

(36)

25 m bjälklag till bjälklag, vilket enligt Brodin och Olsson kan försvåra planeringen av

planlösningarna då inga installationer kan ligga ovanför undertaket.

Det Brodin och Olsson kom fram till i deras studie var att det låg till stor vikt att ta hänsyn till vilka krav som ställs på en byggnad då man ändrar verksamhetsklassen. De behandlar bland annat ljuskrav, brandsäkerhetskrav, ljudkrav och tillgänglighetskrav i arbetet. Resultatet av arbetet blev två olika förslag till ombyggnader, ett loftgångsbostadshus och ett

trygghetsboende.

Anledningen till att de valde att göra om huset till loftgångshus var för att de inte ville flytta på trapphuset, vilket kunde komma att kosta en hel del. Lägenheterna i loftgångshuset varierar i storlek men de alla är rätt djupa genom byggnaden. Alla lägenheter är lite liknande då det finns en tvåa och tre treor på vardera plan. Problemet med dessa djupa lägenheter är att de inte har det allra bästa dagsljusinsläppet.

I entréplanet är det inte möjligt att göra om till bostäder, där är det istället tänkt att en verksamhet ska flytta in som exempelvis ett kafé.

Vid förslaget med trygghetsboendet skriver Brodin och Olsson att de lägger till ett till trapphus för att kunna skapa bättre tillgänglighet åt äldre och funktionsnedsatta personer. Det finns även enbart tvårumslägenheter i byggnaden på 66-69kvm. Som tidigare nämnt används inte entréplanet till bostäder, utan där är det tänkt att ha gemensamma utrymmen för de boende i huset.

I Brodin och Olssons arbete ändrar de även på fasaden för att passa mer in i det moderna samhället då den gamla fasaden ansågs vara föråldrad och gav ett tråkigt intryck.

4.2

Tidigare erfarenheter

Vid ombyggnad krävs mycket förberedelser för att minimera oförutsedda komplikationer. Därför kan det vara bra att undersöka tidigare projekt för att ta del av tidigare erfarenheter.

Som entreprenör är ekonomi och tid de viktigaste aspekterna, arbetet borde därför planeras så noggrant som möjligt för att minimera kostnader och oförutsedda moment. I värsta fall kan misstagen kosta mycket tid och pengar för entreprenören.

I studien Konvertering av kommersiella lokaler till bostäder skriven av Larsson (2017) har intervjuer gjorts med olika organisationer, där man bland annat har ställt frågan gällande svårigheter vid ombyggnation. En gemensam nämnare hos de sex intervjuade

organisationerna (MKB, Bostadsbolaget, Aros bostad, Stena Fastigheter, Skanska och Stadsbyggnadskontoret i Malmö kommun), är att det är svårt att följa alla byggregler samt oförutsedda kostnader. Vid intervjun med Skanska (Larsson, 2017), nämner de specifikt att en

formaterade: Teckensnitt:11 pt

(37)

26 svårighet är att veta vad som döljer sig i byggnaden då kvaliteten på ritningarna kan vara dåliga då byggnaden kan vara väldigt gammal i vissa fall.

Aros bostad upplevde att det befintliga skicket på byggnaden är den största utmaningen (Larsson, 2017). De menar att t.ex. läge och bärighet är något som är befintligt och det kan kräva mycket jobb och pengar för att ändra det. Man kan tänka sig att vid ombyggnation kan man i många fall spara mycket pengar genom att nyttja det som redan finns, men så är det inte alltid. Aros bostad nämner att värdet på stommen är ungefär 50 procent av byggnaden, vilket borde göra att ombyggnation är billigare (Larsson, 2017). Ofta behöver man dock förstärka stommen för att den ska klara kraven som ställs idag, vilket gör att det kan bli dyrare att urföra en ombyggnation. Därför är en noggrann övervägning viktig.

Aros bostad nämner även i intervjun att ett stort problem, när man bygger om kommersiella lokaler till bostäder, är att det svårt att utnyttja den befintliga ytan till fullo. Vissa utrymmen går inte att bygga om samtidigt som de inte uppfyller kraven för t.ex. tillgänglighet. I sådana fall kan det bli billigare att hitta andra lösningar, exempelvis ombyggnation till något annat än bostäder.

formaterade: Teckensnitt:11 pt

(38)

27

5

AKTUELL STUDIE

I detta kapitel beskrivs byggnaden Villa Fannalund. Här presenteras delar som historian kring byggnaden, dess nuvarande layout och egenskaper samt vilka utmaningar som finns med ombyggnationen. Intervjun med beställaren kommer även att vara med under det här kapitlet.

5.1

Beskrivning av Villa Fannalund

Under detta avsnitt beskrivs Villa Fannalunds historia och nuvarande layout och utseende.

5.1.1 Historia

Personen som lät uppföra Villa Fannalund var Johan Petter Johansson, även kallad J.P Johansson. Johansson var en svensk uppfinnare med 110 patenterade uppfinningar. Han var grundaren till företaget Enköpings Mekaniska Verkstad, som senare fick namnet Bahco. Bahco (u.å.) skriver på sin hemsida att Bahco är idag ett internationellt varumärke inom handverktygbranschen.

Figur 5 J.P Johansson med två av sina uppfinningar, den ställbara rörtången i handen och skiftnyckel i vänstra bröstfickan. (Skiftnyckeln, 2013)

Figure

Figur 1 Dimensionerande vändmått för mindre  utomhusrullstol respektive mindre inomhusrullstol
Figur 3 Ljusets infallsvinkel. I figuren syns solens infallsvinkel genom ett fönster in i ett rum under vintern och  sommaren
Tabell 2 En tabell över den maximala tillåtna ljudnivån i olika bostadsrum. (Avsnitt 7:21  Boverkets byggregler (BFS 2011:6))
Figur 4 Vistelsezonen sett från sidan till vänster i figuren och sett från ovan till höger i  figuren
+7

References

Related documents

Eftersom de redan har den första förmågan; att kunna använda solljus som energikälla, så behöver vi bara lägga till den andra förmågan; att kunna använda den energin för att

födelsenummer Intern identitet i Lantmäteriets grunddatalager beteckning Unik beteckning i Lantmäteriets grunddatalager informationsgrupp Anger om objektet utgör gränspunkt

Tjänsten ger information om lägesnoggrannhet i plan och i höjd för enskilda stompunkter.. 3 Funktioner 3.1 Hämta

Registerbeteckning Registerbeteckning består av registerområde, trakt- eller kvarters- namn, block och enhet, t.ex.. Registerbeteckningen är unik inom

objektidentitet Universellt unik identitet (UUID) som består av en 128-bitar lång sträng avsedd att tolkas av datasystem.. UUID är standard för att skapa unik identitet

Tjänsten består av endast av ortnamn med dess placering och namntyp samt referenser till ortnamn via ortnamnens identitet.. Ortnamnen kan även fås med olika

Fortsätt nästa runda på samma sätt eller utse en vinnare ifall alla rundor för ett spel avklarats.. Använd korten nedan som ordkort, eller gör/lägg

Det var bra eftersom det finns väldigt många platser lämpade för solceller, att hitta en eventuell andra plats för ett vind- kraftverk hade aldrig gått, berättar