• No results found

Sociala medieanvändning hos kvinnor kopplat till utbildningsnivå : En kvantitativ studie som undersöker åldersgruppen 18-30 år

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sociala medieanvändning hos kvinnor kopplat till utbildningsnivå : En kvantitativ studie som undersöker åldersgruppen 18-30 år"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

SOCIALA MEDIEANVÄNDNING HOS

KVINNOR KOPPLAT TILL

UTBILDNINGSNIVÅ

En kvantitativ studie som undersöker åldersgruppen 18–30 år

LUNDSTRÖM KLARA

Huvudområde: Folkhälsovetenskap Nivå: Grundläggande Högskolepoäng: 15 hp Program: Folkhälsoprogrammet Kursnamn: Examensarbete i folkhälsovetenskap

Handledare: Lina Nilsson Examinator: Fabrizia Giannotta Seminariedatum: 2021-04-29 Betygsdatum: 2021-05-07

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Sociala medieanvändningen har ökat och blivit aktuellt för folkhälsan. Kön,

ålder och utbildningsnivå ingår i begreppet socioekonomiska skillnader och kan kopplas till användning av sociala medier. Modellen KASAM används som förklaringsmodell till hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan kopplas till användning av sociala medier.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka samband mellan användning av sociala medier och

utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns några skillnader i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år.

Metod: Genom en kvantitativ ansats samlades data in genom elektroniska enkäter och 109

respondenter besvarade denna. Dataanalysen genomfördes med hjälp av frekvenstabeller, korstabeller och chi-två-test för att finna samband och skillnader mellan variablerna.

Resultat: Majoriteten av respondenterna använde Instagram och YouTube i tidsintervallet

31 minuter eller mer medan majoriteten som använde TikTok, Twitter samt Facebook befann sig i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Användningen av Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte signifikant med utbildningsnivå medan TikTok hade signifikanta samband. Inga signifikanta skillnader fanns i användning av Instagram och Twitter. För Facebook var resultatet nära på signifikant och för TikTok och YouTube fanns signifikanta skillnader.

(3)

ABSTRACT

Background: The consumption of internet has increased and have become something that

is topical for public health. Gender, age, and education level are included under the concept of socioeconomical differences, which can be connected to the usage of social medias. Sense of Coherence is used to describe how meaningfulness, comprehensibility and manageability and can relate to social media use.

Aim: The aim of the study is to investigate whether there exist connections between usage of

social media platforms and education level among women in the ages 18-30 years old, and if differences in consumption of social media occurs in the age group 18-24 years old and 25-30 years old.

Method: Through a quantitative approach, data was collected with the help of internet

surveys, and 109 respondents answered the survey. Data analysis was made using frequency tables, cross tables and by chi-2-tests, to find correlations and differences between the variables.

Results: Most of the respondents used Instagram and YouTube in the time interval of 31

minutes or more, while the majority that used TikTok, Twitter and Facebook were found in the time interval 0-30 minutes per day. The use of Instagram, Twitter, Facebook, and YouTube were not found to be significant to education level, while TikTok had significant correlations. No significant differences in usage of Instagram and Twitter were found. For Facebook, the result was close to significant, and for TikTok and YouTube significant differences were found.

(4)

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ...1 2 BAKGRUND ...1 2.1 Hälsa ... 1 2.1.1 Folkhälsovetenskap ... 2 2.1.2 Ojämlikhet i hälsa ... 2 2.2 Utbildningsnivå... 3 2.2.1 Medialitteracitet ... 3 2.3 Sociala medier ... 4

2.3.1 Sociala medier i de globala målen ... 5

2.4 Teoretiskt perspektiv... 6

2.5 Problemformulering ... 6

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...7

3.1 Syfte ... 7

3.2 Frågeställningar ... 7

4 METOD ...7

4.1 Val av metodologisk ansats ... 7

4.2 Val av studiedesign ... 8

4.3 Studiepopulation och urval ... 8

4.4 Datainsamling ... 8

4.4.1 Enkätformulering ... 9

4.4.2 Genomförande ...10

4.5 Svarsfrekvens och bortfall ...10

4.6 Databearbetning och dataanalys ...11

4.6.1 Analys av frågeställning 1; I vilken omfattning används sociala medier bland kvinnor i åldrarna 18–30 år? ...12

4.6.2 Analys av frågeställning 2; Vad finns det för samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå? ...12

(5)

4.6.3 Analys av frågeställning 3; Finns det någon skillnad i användning av sociala

medier i åldersgruppen 18–24 år och 25–30 år? ...13

4.7 Kvalitetskriterier ...13

4.8 Forskningsetiska principer ...13

5 RESULTAT ... 14

5.1 Sociala medieanvändning bland kvinnor i åldrarna 18–30 år ...14

5.2 Samband mellan användning av sociala medier i utbildningsnivå ...15

5.3 Skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år ...16

6 DISKUSSION... 17

6.1 Metoddiskussion ...17

6.1.1 Metodologisk ansats och studiedesign ...17

6.1.2 Studiepopulation och urval ...18

6.1.3 Datainsamling ...18

6.1.4 Svarsfrekvens och bortfall ...19

6.1.5 Databearbetning och dataanalys ...20

6.1.6 Kvalitetskriterier ...21

6.1.7 Forskningsetiska principer ...22

6.2 Resultatdiskussion ...22

6.2.1 Användning av sociala medier bland kvinnor i åldrarna 18–30 år ...23

6.2.2 Samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå ...24

6.2.3 Skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år ...25

6.3 Relevans för dagens folkhälsoarbete ...26

6.4 Framtida forskning ...27

7 SLUTSATSER ... 27

REFERENSLISTA ... 28

(6)
(7)

1

INTRODUKTION

På kort tid har användningen av sociala medier ökat, vilket beror på internets framväxt och växande popularitet. Sociala medier har blivit något som är vanligare att använda än att inte använda. Det finns många olika sociala medier, som riktar sig till olika publiker med

skillnader i användning. Sociala medier har tidigare undersökts i relation till stress och psykisk ohälsa i samband med utbildningsnivå och ålder. Dock finns det fåtal studier som enbart riktar in sig på kvinnor i åldrarna 18–30 år och som samtidigt undersöker

användningen av sociala medier som Facebook, Instagram, YouTube, TikTok och Twitter. Denna studie har för avsikt att undersöka detta i relation till utbildningsnivå.

Under samma tid som internet vuxit fram har jag vuxit upp och har fått följa med i de flesta sociala mediers uppkomst. Sociala medier påverkar alla på ett eller annat sätt och har väckt mitt intresse mer och mer under mina studieår på Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Studien syftar till att undersöka om det finns några samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå samt till att undersöka om det finns några skillnader i användning beroende på tillhörighet i ålderskategorin 18–24 år eller 25–30 år.

Med anledning av den pågående Covid-19 pandemin har studiens tillvägagångssätt anpassat för att i enlighet med Regeringens riktlinjer minska smittspridning. Studieansvarig har använt sig av digitala verktyg och sociala medier för att nå ut till den tänkta

studiepopulationen.

2

BAKGRUND

2.1 Hälsa

Hälsobegreppet kan definieras på olika sätt och relateras till fysisk, psykisk och mental hälsa. Hälsa kan inte enbart definieras som dåligt då en individ kan ha ohälsa men ändå må bra, där definitionen av hälsa innebär mer än frånvaro av sjukdom (Ejlertsson & Andersson, 2009; Tillgren et al., 2014). Definitionen ligger på en individnivå och har ett individperspektiv, där individernas enskilda hälsa utgör den gemensamma hälsan i en befolkning. Individer ansvarar för sin egen hälsa och en social kontext är därmed viktig. Offentliga institutioner och offentliga verksamheter har dock ett gemensamt ansvar för att människor ska uppnå en god hälsa (Olander, 2009; Regeringen, 2018). Utbildning, ålder, kön och sociala medier är

(8)

alla något som kan påverka en individs hälsa och i det långa loppet även folkhälsan i en befolkning.

2.1.1 Folkhälsovetenskap

Folkhälsa inkluderar två områden i både nivå och fördelning, folkhälsovetenskapen som står för den vetenskapliga grunden och det praktiska området folkhälsoarbete (Ejlertsson & Andersson, 2009). Folkhälsa uttrycker inte bara en befolknings hälsotillstånd, utan även nivå och fördelning av hälsa hos befolkningen och olika befolkningsgrupper på nationell-,

internationell-, regional- och lokal nivå (Regeringen, 2008; Ejlertsson & Andersson, 2009). Fokuset ligger på att förbättra och bevara hälsan samt främja jämställdhet och jämlikhet i hälsa (Ejlertsson & Andersson, 2009). Folkhälsovetenskap fungerar som ett område för olika faktorer som påverkar befolkningen och är både mångvetenskapligt och tvärvetenskapligt. Det syftar till att undersöka olika aspekter där områden som levnadsvanor och miljö ingår (Olander, 2009; Ejlertsson & Andersson, 2009). Folkhälsan är viktig för

samhällsutvecklingen och de insatser som genomförs fungerar som ett arbete mot en god välfärd (Regeringen, 2018). Faktorer som ålder, kön och utbildning skapar tillsammans ojämlikhet i hälsa.

2.1.2 Ojämlikhet i hälsa

Människor utsätts ständigt för olika riskfaktorer och skydds- eller friskfaktorer, även kallade bestämningsfaktorer för hälsa. Riskfaktorer påverkar hälsan negativt medan frisk- eller skyddsfaktorer påverkar hälsan positivt. Faktorerna påvisar huruvida individer är sjuka eller friska samt hur hanteringen av fysiska, sociala och personliga förutsättningar för att uppnå ambitioner, tillfredsställa behov och hantera dessa går till (Pellmer Wramner et al., 2017; Tillgren et al., 2014).

Ojämlikhet i hälsa är ett viktigt begrepp inom folkhälsovetenskapen. Folkhälsa innebär att hälsan hos en befolkning ska vara så bra som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt. Det finns skillnader i olika gruppers hälsa i samhället, vilket går under begreppet

socioekonomiska grupper. Socioekonomiska grupper är bland annat kön, ålder och

utbildningsnivå (Regeringen, 2018). En viktig förutsättning för välbefinnandet hos en individ och hos befolkningen, är att alla människor ska ha samma möjlighet att nå en fullständig hälsopotential genom jämlikhet i hälsa. Hälsolitteracitet är ett begrepp som sätter fokus på faktorer som kan bidra till ojämlikhet i hälsa och skapar förståelse för förhållandensom kan uppdaga detta. Samtidigt fokuserar begreppet på faktorer som kan bidra, stärka och utveckla individens och befolkningens hälsolitteracitet, där låg hälsolitteracitet är vanligare i svaga socioekonomiska grupper (Tillgren et al., 2014). Således bidrar hälsolitteracitet och utbildningsnivå till ojämlikhet i hälsa.

(9)

2.2 Utbildningsnivå

Utbildningsnivå ligger under begreppet socioekonomiska skillnader (Fritzell, 2018). Det innebär att en högre och längre utbildning tenderar att leda till en högre uppsatt position i samhället. En högre position i samhället kan bland annat innebära ett högavlönat arbete och en högre utbildning (Pellmer Wramner et al., 2017). En genomförd grundskoleutbildning skapar större möjligheter att i framtiden få ett betalt arbete, klara den egna försörjningen och bidrar till positiva hälsoeffekter (Tillgren et al., 2014). En starkare socioekonomisk position är ofta likställt med en god hälsa och en bättre förmåga att hantera sitt liv. Därmed är det viktigt att uppmärksamma de grupper som generellt sätt har en sämre hälsa, som exempelvis kvinnor (Regeringen, 2018). I en studie från Villanti et al. (2017) var en gymnasieutbildning associerat med användning av flera sociala medier jämfört med de som hade en

högskoleutbildning. Vidare kan utbildningsnivå sammankopplas med medialitteracitet.

2.2.1 Medialitteracitet

En kritisk dimension av litteracitet behövs för att möjliggöra stärkande av individers

empowerment. Litteracitetutvecklingen sker från en grundläggande dimension av litteracitet med förmåga att läsa och skriva enkel text till en mer funktionell dimension med förmåga att engagera sig i aktiviteter som kräver läs- och skrivförmåga. Litteracitet handlar därmed om utbildningsgrad. Det krävs dock en mer utvecklad dimension av litteracitet för att kunna värdera information och använda denna för att stärka egenmakt och kunna kontrollera det egna livet (Olander et al., 2014). Medialitteracitet handlar om hur individer bedömer mediers innehåll och hur goda och informerade beslut kan dras kopplat till hälsa. Individen behöver kunna vara kritisk till det den finner på olika medier. Medialitteracitet innebär den förmåga en individ har för att tillgå, analysera, utvärdera och kommunicera olika medier. Begreppet innebär färdigheter som stärker individen både som mediekonsument och medieproducent (Sandberg & Möllerström, 2014). Kunskap om hur sociala medier fungerar bidrar till hälsa hos individen och är sammankopplat med utbildning. Med kunskap kring hur sociala medier fungerar får individer kunskaper och färdigheter kring hur de kan använda sina sociala medier för att uppnå en god hälsa.

Breddning av individers mediekunnighet eller medialittracitet är av stor vikt då dessa möjliggör en förståelse kring hur dem påverkar samhällsmedborgare, organisationer och beslutsfattare. När denna kunskap ökar, ökar även kunskapen om syftet mediet har samt i vems intresse den publiceras. Det räcker inte med att vara en kunnig mediekonsument, utan även kunskaper om hur medier kan användas för att publicera eget innehåll behövs. En allt större del av medieinnehållet handlar om hälsorelaterade ämnen då frågor kring hälsa och ohälsa skapar diskussion och når en stor publik (Sandberg & Möllerström, 2014). Därmed skapas även diskussioner i sociala medier kring hälsorelaterade ämnen.

(10)

2.3 Sociala medier

Sociala medier är ett relativt nytt fenomen som har uppkommit genom internets framväxt. Detta har skapat allt fler medier där allt mindre publiker nås (Sandberg & Möllerström, 2014). Internetanvändningen i världen har ökat kraftigt under de senaste åren, nästintill så markant att det inte är socialt acceptabelt att inte använda sig av sociala medier. Pellmer Wramner et al. (2017) beskriver sociala medier som:

” […] ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Sociala medier kan skiljas från massmedier i den bemärkelsen att de senare i traditionell mening utgörs av en envägskommunikation: en sändare förmedlar ett budskap till många mottagare, vilka inte kan svara genom samma kanal.” (s. 251) Stora delar av människors vakna tid spenderas åt att konsumera olika medier. Medierna ger information och nyheter som erbjuder många olika aspekter, som exempelvis underhållning och underlag för debatt. Dagens medieutbud har skapat nya medievanor och nya sätt att umgås och kommunicera genom. I dagsläget skapar dessa sociala medier möjligheter för alla att producera och publicera innehåll. Exempel på medier där det är möjligt är genom

YouTube-klipp, egna hemsidor, bloggar och genom inlägg i diskussionsforum. Olika medier används för varierande syften och för växlande ändamål vid olika tider på dygnet.

Medieanvändningen påverkas även av faktorer som kön, ålder och utbildningsnivå (Sandberg & Möllerström, 2014).

Med internet ändrades även sättet människor tog till sig information och delade med sig av denna till varandra. Användandet har påverkat sociala relationer till lärande och hur de tar hand om sig själva. Således spenderades mer tid online, fler videor beskådades och

individerna blev själva innehållskreatörer. Därigenom har internet påverkat sättet människor fördelar sin tid och sin uppmärksamhet. Sociala medier har påverkat sättet människor ser på sina vänner, bekanta och främlingar och har i teknikutrymmen skapat större nätverk än tidigare. Sociala nätverk möjliggör för människor att ansluta sig och har möjliggjort andra gränser för hem och arbete samt mellan konsument och producent (Pew Research Center, u.å.).

Användningen av sociala medier har varierat över tid och har ökat framför allt bland ungdomar i åldrarna 15 till 24 år. I detta åldersspann använder ungefär 85 procent sociala medier en vanlig dag och tillbringade mer tid på nätet än andra åldersgrupper (Sandberg & Möllerström, 2014). Kvinnor var den grupp som var högst representerade i att ta del av de olika sociala medierna, med undantag från Twitter. 62 procent av kvinnorna tog del av Instagram en vanlig dag. Användningen av sociala medier var som högst i åldrarna 15 till 24 år, där 97 procent använde sociala medier per dag och räckvidden var dessutom högre bland högutbildade än bland lågutbildade. I samma åldersspann användes de sociala

nätverkstjänsterna i 118 minuter i genomsnitt. Användandet sjönk med stigande ålder från 25 år och uppåt. Denna skillnad fanns framför allt i användandet av Facebook. I

åldersgruppen 15 till 24 år var Instagram en av de största tjänsterna som användes (Nordicom, 2020). Medianen för den tid som lades på sociala medier per dag låg på 61 minuter i en studie av Shensa et al (2015). 79 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år tog 2019 del av minst en social media en vanlig dag. Det populäraste sociala mediet var

(11)

Facebook, som 61 procent tog del av. 52 procent av befolkningen tog del av Instagram och tio procent av Twitter. Den genomsnittlige användaren i åldern 9 till 79 år spenderade i

genomsnitt 65 minuter per dag på sociala medier (Nordicom, 2020).

Användartiden skiljde sig inte åt gällande utbildning, där användare i åldersspannet 25–79 år ägnade 50 minuter per dag åt sociala medier, oberoende utbildningsnivå. Skillnaderna fanns främst bland Facebook och Instagram. 79 procent använde sociala nätverkstjänster en vanlig dag under 2019, där 61 procent använde sig av Facebook som var det populäraste sociala nätverket (Nordicom, 2020).

I en studie av Villanti et al (2017) rapporterades det att vuxna i åldrarna 18–24 år använde minst en social medieplattform regelbundet. De fem mest populära sociala medierna var år 2014 Facebook, YouTube, Instagram, Snapchat och Twitter. Detta förändrades dock till 2016, där topp fem då var Tumblr, Vine, Snapchat, Instagram, Facebook och Twitter (Villanti et al., 2017). I en studie av Yonker et al (2015) studerades användandet av sociala medier som Facebook och YouTube. Människor tillbringar mer och mer tid på sociala medier än tidigare, där grupper som tillbringar mycket tid fortsättningsvis ökar (Nordicom, 2020).

I en studie genomförd på män och kvinnor i USA undersöktes hur ofta de i åldrarna 19 till 32 år använde sociala medier som Twitter, YouTube och Instagram per dag. Där visade det sig att 29,8 procent använder sociala medier 0 till 30 minuter per dag, 20,8 procent 31 till 60 minuter per dag, 24 procent 61 till 120 minuter per dag och 25,5 procent mer än 121 minuter per dag (Primack et al., 2017). Studien visar även på en självrapporterad depression av mild, måttlig eller svår grad för 23,2 procent av de respondenter som deltog i studien (Primack et al., 2017; Primack et al., 2016). Det fanns inte några samband mellan depression och ökad användning av sociala medier i en studie av Primack et al. (2020).

Användning av TikTok kan enligt Bahiyah och Wang (2020) variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Olika typer av motivation påverkar användningen. Vidare beskriver Bucknell Bossen och Kottasz (2020) att 50 procent i den genomförda studien tenderade att inte använda sig av TikTok. Av dessa var majoriteten män och äldre.

2.3.1 Sociala medier i de globala målen

År 2000 antog FN åtta milleniemål, där de flesta är starkt kopplade till inverkan på hälsan i hela världen. Milleniemål två är kopplat till utbildning och innebär att alla ska ha möjligheten att genomföra en allmän grundskoleutbildning, vilket fastslås som en mänsklig rättighet (Tillgren et al., 2014). FN antog flera globala mål för 2030, där delmål 5.B under rubriken jämställdhet relaterar till utbildning och sociala medier. Detta mål handlar om att skapa en gynnsam ökning av teknik och det framför allt för informations- och kommunikationsteknik för att främja kvinnors egenmakt (Förenta nationerna, 2019a). Delmål 4.4 under god

utbildning för alla relaterar till att fler ungdomar och vuxna ska ha relevanta färdigheter. Ett fokus ligger här på relevanta tekniska färdigheter, men även på andra aspekter (Förenta nationerna, 2019b).

(12)

2.4 Teoretiskt perspektiv

Det är av stor vikt att undersöka både det salutogena och det patogena i hälsobegreppet. Antonovsky presenterade en forskning och kunskapsutveckling kring vad som skapar hälsa. Det framkom att salutogenes, som främjar hälsan och inte det som bidrar till sjukdom, patogenes, är aktuellt. Hälsa beskrivs som ett kontinuum där människor befinner sig och har olika grader av hälsa som även strävar efter den positiva polen. Den som är sjuk kan ha hälsa om denne har en hög känsla av sammanhang (KASAM). KASAM har oberoende av kulturell kontext varit positiv relaterad, direkt eller indirekt, till att utveckla en positiv hälsa. KASAM är centralt för hälsa och välbefinnande och har tre komponenter; Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, där den senare är den viktigaste motivationsfaktorn. Detta innebär att individen ska uppfatta livet och händelser i livet som meningsfulla och något värt att engagera sig i och för att få inflytande över sitt liv (Tillgren et al., 2014; Ejlertsson & Andersson, 2009; Rydén & Stenström, 2015). KASAM kan användas för att se hur olika individer använder sig av sociala medier och hur det relaterar till ålder och utbildningsnivå. KASAM kan genom komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet beskriva om det finns skillnader i användning av sociala medier beroende på ålder och

utbildningsnivå. Teorin inbegriper ett sätt att beskriva och förklara varför individer tenderar att använda sig av sociala medier i olik utsträckning.

Hälsa är starkt förknippat med egenmakt, där empowerment är ett begrepp som relaterar till meningsfullhet och hanterbarhet. Dessa faktorer är även sammankopplade med KASAM. Empowerment beskriver maktdimensionen i hälsa och innebär en ökad förmåga för individen att fatta egna beslut, ha kontroll och inflytande över sitt personliga liv samt för lärande. Begreppet har koppling till folkhälsa, fungerar som ett medel för att uppnå hälsa och är synonymt till hälsobegreppet (Tillgren et al., 2014; Ejlertsson & Andersson, 2009). Som teori fungerar empowerment som ett sätt för individer att förbättra sina möjligheter till att hantering av färdigheter och kompetenser. Vidare är empowerment något som förbättrar individers hälsa där delaktighet och deltagande är två faktorer som ingår i processen (Tillgren et al., 2014).

2.5 Problemformulering

Sociala medier är något relativt nytt som ständigt växer. Fler och fler lockas till att använda dessa, till och med så pass mycket att det idag ses som socialt oacceptabelt att inte använda sig av sociala medier. Flertalet studier och rapporter har påvisat att det finns skillnader i användningsnivå bland människor med hög respektive låg utbildning. Det finns få studier som undersöker enbart kvinnors användande av sociala medier i relation till utbildningsnivå i åldersgruppen 18–30 år. Detta då det vanligare undersökningsspannet ligger uppdelat i andra kategorier. Många studier jämför dessutom män respektive kvinnors användning av sociala medier, vilket innebär att en studie som enbart fokuserar på kvinnor behövs.

Problemet är att undersöka i vilken mängd kvinnor i åldersgruppen använder sig av sociala medier samt om en skiljande användning kan bero på ålder och utbildningsnivå.

(13)

En studie med syfte att undersöka användningen av sociala medier kopplat till ålder och utbildningsnivå kan relateras till folkhälsa då sociala medier påverkar hälsan hos individer på olika sätt. Att kartlägga huruvida användningen ser ut kopplat till ålder och utbildningsnivå är av vikt för framtida folkhälsoarbete. Denna kartläggning kan även påvisa hur användandet av sociala medier påverkas av ålder och utbildningsnivå och hur det kan komma sig.

3

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

3.1 Syfte

Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå hos kvinnor i åldrarna 18–30 år samt om det finns någon skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år samt 25–30 år.

3.2 Frågeställningar

• I vilken omfattning används sociala medier bland kvinnor i åldrarna 18–30 år? • Vad finns det för samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå? • Finns det någon skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år och

25–30 år?

4

METOD

I detta kapitel beskrivs den metodologiska ansats som valts för studien, val av studiedesign, hur datainsamlingen gått till, urval, bortfall, analysprocessen, kvalitetskriterier samt

forskningsetiska aspekter.

4.1 Val av metodologisk ansats

En kvantitativ ansats valdes för studien då den ansågs vara mest aktuell för studiens syfte. Syftet var att undersöka i vilken omfattning sociala medier användes bland kvinnor, vilka samband det fanns mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå samt om det fanns skillnader mellan åldersgruppen 18–24 år och 25–30 år. Patel och Davidson (2011)

(14)

beskriver en kvantitativ ansats där en datainsamling bör vara mätbar och användning av statistiska bearbetnings- och analysmetoder genomförs. Då jämförelser, skillnader och samband skulle undersökas låg valet av enkvantitativ ansats nära till hand.

4.2 Val av studiedesign

Patel och Davidson (2011) beskriver att en tvärsnittsdesign görs på en begränsad grupp genom exempelvis ett frågeformulär. Detta möjliggör insamling av information om en stor mängd variabler, likväl som en mängd information om ett fåtal variabler. Bryman (2011) lägger vikt på att tvärsnittsdesignen används då insamling av data från mer än ett fall ska samlas in där variation eftersträvas. Data bör även samlas in under en kort tidsperiod där tidsaspekten inte har inverkan på studien. Denna ska i sin tur resultera i en mängd av kvantifierbara data sammankopplade med två eller fler variabler, som granskas för att upptäcka mönster för olika samband.

Fördelar respektive nackdelar finns enligt Hellström et al. (2012) med tvärsnittsdesign, där dessa kan anses begränsade. Den utesluter möjligheten till att urskilja orsakssamband då det finns begränsningar i undersökningen av kausala samband. Enligt Bryman (2011) går det inte att vara säker på att det handlar om en kausal relation och enbart en koppling mellan

variablerna synliggörs. En tvärsnittsdesign kan därmed vara lämplig för denna studie och beskrivs enligt Ejlertsson (2012) som en ögonblicksbild då den utifrån syftet vill undersöka samband och skillnader i sociala medieanvändning och utbildningsnivå under en specifik tid. En tvärsnittsdesign låg nära till hands då tidsaspekten inte möjliggjorde för en annan design.

4.3 Studiepopulation och urval

Denna studie har använt sig av ett bekvämlighetsurval i kombination med ett snöbollsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att respondenterna för tillfället är lättillgängliga för

undersökningsansvarige, medan ett snöbollsurval är en typ av bekvämlighetsurval som möjliggör att respondenterna själva kan kontakta andra personer som är relevanta för undersökningen (Bryman, 2011). Fördelarna med ett bekvämlighetsurval i kombination med ett snöbollsurval är att det ofta kommer tillbaka med en hög svarsfrekvens. Den utvalda studiepopulationen för denna undersökning var kvinnor i åldrarna 18–30 år och urvalet låg på 109 respondenter. Urvalet valdes då Covid-19 pandemin försvårat möjligheterna till att dela ut enkäter till den aktuella målgruppen i verkligheten och digitala enkäter valdes därmed för att minimera riskerna för smitta.

4.4 Datainsamling

För en studie med syfte att undersöka stora mängder kvantifierbara och analyserbara data, är enkäter som datainsamlingsmetod enligt Bryman (2011) lämplig. Enkäter, och framför allt digitala sådana är billiga att framställa och processen relativt kort. Därmed ansågs enkäter

(15)

som datainsamlingsmetod som relevant för studien, då en större mängd data skulle samlas in på en kort tid. Enkäten publicerades i två grupper exklusiva för kvinnor och icke-binära på Facebook, där grupperna valdes ut för att sedan skicka ut enkäterna i. Förutom dessa två grupper publicerades enkäten även i studieansvariges flöde på Facebook och Twitter samt i händelser på Instagram. Flöde på Facebook och Twitter innebär att inlägg publiceras i

kronologisk ordning, där det senaste inlägget hamnar först och händelser på Instagram är ett sätt att publicera innehåll som ligger kvar i ett dygn. Det var även tillåtet att dela enkäten vidare till de eventuella respondenter som ansågs aktuella för studien.

4.4.1 Enkätformulering

Vid framställning av enkäten formulerades sju frågor som matchade studiens syfte och frågeställningar. Två av dessa formulerades av den studieansvarige (Bilaga B). De andra fem formulerades med inspiration från studierna av Primack et al. (2017) och Shensa et al. (2015) med några få justeringar för att passa in i studiens syfte. Med enkäten följde även ett

missivbrev (Bilaga A) som presenterade undersökningansvarig, studiens syfte och målgrupp, hur data behandlas under undersökningens gång samt hur enkäten skulle gå till.

Avslutningsvis presenterades kontaktuppgifter till undersökningansvarig samt handledare. Enkäten delades upp i fyra olika avsnitt, där avsnitt ett innehöll ett missivbrev, avsnitt två inkluderade frågor kring ålder och utbildningsnivå, avsnitt tre frågor kring användning av sociala medier och avsnitt fyra avslutade enkäten med att tacka för deltagandet och

tydliggjorde att respondentens inskickade enkät godkände dennes medverkan. För att skicka ut och sammanställa enkäten användes Google Formulär.

I enkätens andra avsnitt, som inkluderade frågor om ålder och utbildningsnivå ställdes frågorna: Hur gammal är du? samt Vilken avslutad utbildningsnivå har du? Frågan om ålder innehöll två svarsalternativ då syftet inte var att undersöka ålder för ålder.

Svarsalternativen var 18–24 år samt 25–30 år. Åldersspannet 18–30 år valdes då det finns skillnader i användning av sociala medier beroende på ålder.

I det tredje avsnittet fanns frågor kring hur ofta respondenterna använde sig av de utvalda sociala medierna per dag. Frågorna som ställdes var: Hur ofta använder du dig av

Instagram per dag?, Hur ofta använder du dig av TikTok per dag, Hur ofta använder du dig av Twitter per dag?, Hur ofta använder du dig av Facebook per dag? samt Hur ofta använder du dig av YouTube per dag? Här användes studierna av Primack et al. (2017) och Shensa et al. (2015) för att fastslå de aktuella tidsintervallen. Detta då det finns svårigheter med att sätta egna tidsintervall för användning av sociala medier, samtidigt som validiteten för studien ökar. De svårigheter som kan finnas med att sätta ut egna tidsintervall är att de blir missvisande för respondenterna samt att tidsintervallen kan bli snävare eller större än vad som är rimligt. Små ändringar gjordes i tidsintervallen från de validerade frågorna från studien för att passa in i enkäten. Det var svarsalternativet 0–30 minuter från studierna som ändrades till Använder inte och till 1–30 minuter. Alla frågor hade samma svarsalternativ, där skalan började på det lägsta intervallet och steg successivt. Svarsalternativen i enkäten var Använder inte, 1–30 min, 31–60 min, 61–120 min samt 121+ min.

(16)

Enkäten gjorde avgränsningar i de sociala medier som undersöktes då studien inte skulle bli för mastig. De undersökta sociala medierna var Facebook, Instagram, YouTube, TikTok och Twitter. Det fanns inget svarsalternativ för andra sociala medier då studien enbart syftar till att undersöka tidsanvändningen av dessa specifika medier. Att avgränsa till dessa fem specifika medierna berodde på att tidsperioden behövde tas i beaktande. Instagram,

Facebook och Twitter är tre sociala medier som fungerar på relativt liknande sätt där innehåll publiceras genom att skapa inlägg, men med olika syfte och målgrupp. TikTok och YouTube valdes att undersöka då YouTube är en plattform med möjlighet att titta och publicera videos, likaså TikTok. Valet av dessa två sociala medier låg därmed nära till hands då de fungerar på ett annat sätt än Twitter, Facebook och Instagram samtidigt som de är medier med olik popularitet i olika åldrar.

4.4.2 Genomförande

Denna studie genomfördes under tio veckor våren 2021. Enkäten delades ut på olika sociala medier och fanns tillgänglig för svar i en vecka. När det inkommit 109 svar stoppades möjligheten att skicka in svar då tiden för studien låg på tio veckor. Det ansågs därmed inte aktuellt att samla in ytterligare svar då det rekommenderade antal enkätsvar för studien var ungefär 100 svar.

Enkäten publicerades under kvällstid på de olika sociala medierna som användes för att nå ut till respondenterna. Detta då Ejlertsson (2019) menar att den ska skickas ut vid en tidpunkt där den inte konkurrerar med andra kända aktiviteter. Därför valdes kvällstid då det är vanligare att personer inte är upptagna med arbete eller studier.

4.5 Svarsfrekvens och bortfall

Enkäten publicerades på flera olika sociala medier och svarsfrekvensen blev 109 besvarade enkäter. Enkäten låg öppen för svar i en vecka.

Det finns flera olika typer av bortfall, där de vanligaste är externt och internt bortfall. Ett externt bortfall enligt Bryman (2011) innebär att personer i urvalet inte är villiga att besvara den specifika enkäten. Då enkäten inte delades ut till ett visst antal personer går det inte att belysa det externa bortfallet i denna studie. Det interna bortfallet i studien blev ett på fråga fyra och ett på fråga sex. Internt bortfall innebär att respondenten väljer att delta i studien, men att denne avstår att svara från en eller flera frågor i enkäten (Bryman, 2011). Det interna bortfallet kodades inte i SPSS, utan fältet där svarsalternativet skulle stå lämnades tomt. Det interna bortfallet i enkäten presenteras i tabellen nedan.

Tabell 1: Internt bortfall i studien.

Fråga

(nr) Enkätfråga Antal bortfall

(17)

6 Hur ofta använder du dig av Instagram per dag? 1

4.6 Databearbetning och dataanalys

För att bearbeta och analysera rådata användes analysprogrammet IBM SPSS Statistics 26 (SPSS). Alla besvarade enkäter hade redan ett ID-nummer, som tillgavs varje inskickad enkät allteftersom de skickades in. Den först inkomna enkäten fick ID-nummer ett och den sista ID-nummer 109. Varje enkätfråga kodades genom att skriva ut enkäten på papper och numrera dessa. Detta då det underlättade inmatningen av data i SPSS.

Kodningen utfördes utefter hur många svarsalternativ som fanns för varje fråga. Enkätfråga ett Hur gammal är du? hade två svarsalternativ, där svarsalternativ ett 18–24 år kodades med 1 och svarsalternativ två 25-30 år kodades med 2. Enkätfråga två Vilken avslutad utbildningsnivå har du? hade fyra svarsalternativ, där alternativ ett Ingen avslutad utbildningsnivå kodades med 1, alternativet Grundskoleexamen kodades med 2,

Gymnasieexamen med 3 och Eftergymnasial examen med 4. Enkätfråga tre till sju, som handlade om de fem undersökta sociala medierna, Instagram, TikTok, Twitter, Facebook och YouTube hade alla samma svarsalternativ. De fem tillgängliga svarsalternativen kodades med 1 för Använder inte, 2 för 1–30 min, 3 för 31–60 min, 4 för 61–120 min och 5 för 121+ min (Bilaga B). Därefter fördes varje fråga in i SPSS i Variable View med sina respektive

svarsalternativ. Sedan matades varje enkät in i SPSS med sina respektive koder i Data View, där enkäten med ID-nummer 1 skrevs in i rad ett och därefter matades varje svar från den specifika enkäten in i respektive kolumn för de tidigare inmatade frågorna. För att besvara undersökningens frågeställningar användes alla sju enkätfrågor. Enkätfrågorna två till sju dikotomiserades. En dikotomisering innebär enligt Bryman (2011) data som kategoriseras till två värden för att förenkla analysen. Tidsintervallen för fråga 3–7 dikotomiserades till 0–30 minuter och 31 minuter eller mer per dag då användning av sociala medier i 31 minuter eller mer per dag ansågs som ett högt värde. Detta då svarsalternativet Använder inte från

enkäten inte var tänkt att likställas med ett högt användande.

Tabell 2: Dikotomisering av de studerade variablerna för enkätfrågorna 2–7

Fråga Före dikotomisering Efter dikotomisering

2. Vilken avslutad utbildningsnivå har du 1: Ingen avslutad utbildning 2: Grundskoleexamen 3: Gymnasieutbildning --- 4: Eftergymnasial examen

1: Gymnasieutbildning eller lägre

2: Eftergymnasial utbildning 3. Hur ofta använder

du dig av Instagram per dag?

1: Använder inte 2: 1–30 min --- 3: 31–60 min 4: 61–120 min 5: 121 + min 1: 0–30 min

2: 31 min eller mer

4. Hur ofta använder

(18)

--- 3: 31–60 min

4: 61–120 min 5: 121 + min

2: 31 min eller mer

5. Hur ofta använder du dig av Twitter per dag

1: Använder inte 2: 1–30 min --- 3: 31–60 min 4: 61–120 min 5: 121 + min 1: 0–30 min

2: 31 min eller mer

6. Hur ofta använder du dig av Facebook per dag?

1: Använder inte 2: 1–30 min --- 3: 31–60 min 4: 61–120 min 5: 121 + min 1: 0–30 min

2: 31 min eller mer

7. Hur ofta använder du dig av YouTube per dag?

1: Använder inte 2: 1–30 min --- 3: 31–60 min 4: 61–120 min 5: 121 + min 1: 0–30 min

2: 31 min eller mer

I analysprocessen tillämpades deskriptiva frekvenstabeller över varje enskild variabel för att se varje variabel för sig. Signifikansnivån 0,05 har använts i denna studie för att se den statistiska osäkerheten i studien. En signifikansnivå på 0,05 innebär enligt Bryman (2011) att det i fem fall av 100 kan dras en felaktig slutsats om ett existerande samband i den

population varvid urvalet är hämtat från. Ett samband som inte återfinns i populationen ska enbart uppvisas hos fem procent i stickprovet. Detta innebär att resultaten som fått ett värde mellan 0 och 0,05 är statistiskt signifikanta.

4.6.1 Analys av frågeställning 1; I vilken omfattning används sociala medier bland kvinnor i åldrarna 18–30 år?

Vid besvarandet av den första frågeställningen användes enkätfrågorna tre till sju som lyder: Hur ofta använder du dig av Instagram per dag?, Hur ofta använder du dig av TikTok per dag?, Hur ofta använder du dig av Twitter per dag?, Hur ofta använder du dig av

Facebook per dag?, samt Hur ofta använder du dig av YouTube per dag?. Analysen gjordes utifrån en sammanställd frekvenstabell för alla inkluderade sociala medier. Frekvenstabeller används enligt Bryman (2011) för att se den procentuella fördelningen över respektive variabel.

4.6.2 Analys av frågeställning 2; Vad finns det för samband mellan användning av sociala medier och utbildningsnivå?

Frågeställning två besvarades genom enkätfrågorna två till sju, där enkätfråga två lydde enligt: Vilken avslutad utbildningsnivå har du? Frågorna för sociala medier presenteras i avsnitt 4.6.1. Fråga två ställdes mot fråga tre till sju för att se om det fanns några samband i

(19)

användning av sociala medier beroende på utbildningsnivå. För analys av denna frågeställning användes en korstabell för att urskilja om samband existerade mellan användning av de olika sociala medierna och utbildningsnivå. Ejlertsson (2012) beskriver korstabeller som något som används för att se hur minst två variabler samverkar med varandra. Fem olika korstabeller framställdes och undersöktes med ett Chi-två-test då Ejlertsson (2012) menar att ett chi-två-test används när en jämförelse av två kategoriska variabler ska genomföras.

4.6.3 Analys av frågeställning 3; Finns det någon skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år och 25–30 år?

För att besvara den tredje frågeställningen användes frågorna tre till sju om användning av sociala medier som presenterats i avsnitt 4.6.1 samt fråga ett: Hur gammal är du?

Analysmetoden för att besvara denna frågeställning var Chi-två-test som enligt Bryman (2011) handlar om att fastslå säkerheten kring att det verkligen finns en skillnad hos två olika variabler i den undersökta populationen. Varje social media ställdes mot åldern för att

besvara frågeställningen. Därmed togs p-värdet för respektive social media kopplat till ålder samt chi-två-värdet ut för att kunna analysera svaren.

4.7 Kvalitetskriterier

Studien tar hänsyn till alla tre kvalitetskriterier; Validitet, generaliserbarhet och reliabilitet. Validitet innebär enligt Bryman (2011) ett sätt att undersöka huruvida de slutsatser som tagits fram från undersökningen mäter det den avsett mäta. Reliabilitet handlar om att en studie ska kunna undersökas igen med samma resultat och generaliserbarhet innefattar i vilken utbredning resultaten kan generaliseras till andra grupper i samhället.

Validiteten påvisas i denna studie då enkätfrågorna om användning av sociala medier per dag grundar sig i frågor från tidigare studier. Dessa frågor kan spegla de variabler

undersökningen syftar till att undersöka. Detta då Bryman (2011) skriver att ytvaliditet syftar till att nya mått ska ha en motsvarighet till tidigare mått. Då reliabilitet enligt Bryman (2011) grundar sig i ett test-retest kan detta inte bedömas i studien. Generaliserbarheten kan inte heller bedömas i studien då ett bekvämlighetsurval gjorts. Detta då bekvämlighetsurval enligt Bryman (2011) är svåra att generalisera.

4.8 Forskningsetiska principer

Studien har under arbetstidens gång tagit ställning till forskningsetiska principer. Dessa är viktiga att ta i beaktning när en undersökning genomförs då den enligt Ejlertsson (2012) alltid ska hanteras ur en etisk aspekt. Utgångspunkten är att alltid utgå från att det finns frågor som rör etiska ställningstaganden vid forskning, som att respondenterna inte ska ta skada av undersökningen samt vilken nytta undersökningen har.

(20)

De forskningsetiska aspekter som berört studien är att frågorna inte ska vara ställda på ett känsligt sätt som kan leda till att respondenterna tar skada. Dessutom har nyttan med studien tagits i beaktning. Förutom dessa etiska principer finns det även enligt Ejlertsson (2019) fyra forskningsetiska krav; Informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Denna studie har uppfyllt informationskravet genom att informera respondenterna om hur studien kommer gå till i ett medföljande missivbrev (Bilaga A), att de deltar med egen fri vilja och vilket syfte studien har.

Samtyckeskravet har uppfyllts genom att varje person har fått bestämma själva om de vill delta. Inga påminnelser delades ut, vilket kan vara positivt ur en etisk synvinkel då fler än två påminnelser enligt Ejlertsson (2019) kan leda till att kvaliteten på studien kan ifrågasättas. I denna enkät, som var en webbenkät informerades alla deltagare om att inskickade svar var ett godkännande från dem att delta i studien. Enskilda individer kan inte heller identifieras i studien. Detta då frågan om ålder redan från början var i två intervall samt att svarsalternativ med få respondenter dikotomiserades med andra alternativ. Således uppfylls

konfidentialitetskravet. Nyttjandekravet presenterades inte i missivbrevet, men innebär att den insamlade data inte kommer användas i andra ändamål än för den aktuella studien.

5

RESULTAT

Inledningsvis presenteras resultatet genom att redogöra för frågeställning ett, därefter frågeställning två och slutligen frågeställning tre. Det totala antalet kvinnor i åldrarna 18–30 år som deltog i studien var 109 respondenter. Majoriteten av deltagarna fanns i

åldersspannet 18–24 år, där 80 respondenter fanns i detta intervall. Resterande 29 respondenter befann sig i åldersintervallet 25–30 år, vilket presenteras i tabellen nedan.

Tabell 3: En frekvenstabell över antalet respondenter i respektive åldersintervall

Ålder Frekvens (n) Procent (%)

18–24 år 80 73,4

25–30 år 29 26,6

Totalt 109 100

5.1 Sociala medieanvändning bland kvinnor i åldrarna 18–30 år

Sociala medieanvändningen bland kvinnor i åldrarna 18–30 år varierade beroende på vilken social media som undersöktes. Instagram och YouTube användes av fler respondenter i

(21)

tidsintervallet 31 minuter eller mer, medan TikTok, Twitter och Facebook användes av fler respondenter i tidsintervallet 0–30 minuter.

Tabell 4: En frekvenstabell över användning av de undersökta sociala medierna i tid per antalet

respondenter

Social media 0–30 min 31 min eller mer

Instagram 31 (28,4%) 77 (70,6%) n=108

TikTok 71 (65,1%) 38 (34,9%) n=109

Twitter 103 (94,5%) 6 (5,5%) n=109

Facebook 59 (54,1%) 49 (45,0%) n=108

Youtube 51 (46,8%) 58 (53,2%) n=109

5.2 Samband mellan användning av sociala medier i utbildningsnivå

Under detta avsnitt kommer användningen av sociala medier i relation med utbildningsnivå presenteras. Resultatet för Instagram, Twitter, Facebook och YouTube var inte statistiskt signifikant. Däremot var resultatet för TikTok (Chi²=6,944, p=0,008) statistiskt signifikant. För variabeln gymnasieexamen eller lägre var det vanligare att respondenterna använde sig av TikTok, Twitter och Facebook i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. För tidsintervallet 31 minuter eller mer per dag dominerade användning av Instagram och YouTube. För

eftergymnasial examen var det vanligare att använda TikTok, Twitter, Facebook och YouTube i tidsintervallet 0–30 minuter per dag, medan det var vanligare att använda Instagram i tidsintervallet 31 minuter eller mer per dag (Figur 1).

(22)

Figur 1: Stapeldiagram över de fem studerade sociala medierna i relation till användningstid per dag

för variabeln utbildningsnivå i procent avrundat till två decimaler

5.3 Skillnad i användning av sociala medier i åldersgruppen 18–24 år

samt 25–30 år

Användningen av Instagram, Twitter och Facebook var inte statistiskt signifikant. Däremot var resultatet för TikTok (Chi²=10,459, p=0,001) och YouTube (Chi²=7,805, p=0,005) statistiskt signifikant. I åldersgruppen 18–24 år var det vanligare att använda sig av

Instagram och Facebook i tidsintervallet 0–30 minuter i jämförelse med åldersgruppen 25– 30 år. För användandet av TikTok, Twitter och YouTube var det vanligare att respondenterna i åldersintervallet 25–30 år använde sig av dessa sociala medier i tidsintervallet 0–30

minuter än för respondenterna i åldersintervallet 18–24 år. För tidsintervallet 31 minuter eller mer var det vanligare för respondenterna i åldersintervallet 18–24 år att använda sig av TikTok, Twitter och YouTube, jämfört med respondenterna i åldersintervallet 25–30 år som använde sig av Instagram och Facebook i högre grad (Figur 2).

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Instagram TikTok Twitter Facebook Youtube

Användning av sociala medier i relation till utbildningsnivå

0-30 min gymnasieutbildning eller lägre 31 min eller mer gymnasieutbildning eller lägre 0-30 min eftergymnasial examen 31 min eller mer eftergymnasial examen

(23)

Figur 2: Ett stapeldiagram över skillnaderna i användning av sociala medier jämfört med ålder i

procent avrundat till två decimaler

6

DISKUSSION

6.1 Metoddiskussion

6.1.1 Metodologisk ansats och studiedesign

Metodvalet för denna studie var av kvantitativ ansats då den ansågs relevant för att besvara studiens syfte. Detta då syftet med studien var att samla in och analysera en större mängd data för att ta reda på samband och skillnader mellan olika variabler. En kvantitativ ansats bör enligt Patel och Davidson (2011) användas då intentionen med studien är att bearbeta och analysera större mängder av data och därmed lämpar sig ett frågeformulär bäst. Data ska samlas in under en kort tid för att finna samband mellan olika variabler, vilket var

anledningen till att enkäter användes som insamlingsmetod.

Fördelar respektive nackdelar undersöktes inför valet av metodologisk ansats, där den kvantitativa ansatsen lämpade sig för studiens syfte. Då det enligt Hellström et al. (2012) och Bryman (2011) finns svårigheter i att undersöka orsakssamband med en tvärsnittsdesign

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Instagram TikTok Twitter Facebook Youtube

Skillnad i användning av sociala medier relaterat till ålder

(24)

undersöktes bara kopplingen mellan studievariablerna. En tvärsnittsdesign lämpade sig för studien då tidsaspekten för genomförandet av studien var snäv. Dock kan det finnas

nackdelar med att välja denna typ av studiedesign på grund av Covid-19 pandemin då den kan påverka urvalets användning av sociala medier. Däremot fungerade tvärsnittsdesignen väl för studiens upplägg för det tänkta urvalet och för studiepopulationen.

6.1.2 Studiepopulation och urval

Ett bekvämlighetsurval i kombination med ett snöbollsurval valdes för denna studie, där studieansvarig skickade ut enkäterna på sociala medier till de som fanns lättillgängliga för tillfället. Denna typ av urval möjliggör även för delningar på sociala medier, som i korta drag innebär att andra personer delar ut enkäten till fler som kan vara aktuella för studien. Enligt Bryman (2011) innebär denna typ av urvalsmetod att respondenterna väljs ut då de för tillfället är tillgängliga för forskaren. I denna studie togs Covid-19 pandemin i beaktning, då denna fortfarande fortledde under perioden. Dock finns en nackdel med denna typ av bekvämlighetsurval, där en risk att inte få ett generaliserbart svar på grund av sättet att dela ut enkäterna på är aktuellt. På detta sätt kan respondenter som hade kunnat vara med i studien, men som inte använder de sociala medier som enkäten skickades ut via, missas. En ytterligare nackdel med att skicka ut elektroniska enkäter är att det inte går att vara säker på att de som tillhör urvalet faktiskt svarar. Respondenter som nästan passar in i urvalet, men inte helt, kan besvara enkäten. Detta kan leda till missvisande resultat och därmed finns en osäkerhet om resultatet enbart gäller kvinnor i åldrarna 18–30 år.

Val av tid av utskick av enkäterna valdes till kvällstid. Detta då det enligt Ejlertsson (2019) är av vikt att skicka ut enkäter under tider då det inte krockar med andra kända aktiviteter. Därför antogs det att en bra tidpunkt för utskick av enkäter var under kvällstid, då många är lediga från sina sysselsättningar. En annan tid för utskick var inte aktuell då det kunde resulterat i en mindre svarsfrekvens.

6.1.3 Datainsamling

Bryman (2011) anser att enkäter är ett bra sätt att samla in kvantifierbara data, vilket resulterade i att enkäter användes i denna studie. Vidare är elektroniska enkäter, som användes till studien billigt att framställa och innebär inga extra kostnader för

studieansvarig. Pappersenkäter exkluderades på grund av högre kostnader och på grund av Covid-19 pandemin som innebar svårigheter att träffas och dela ut enkäter till respondenter som var aktuella för studien. Elektroniska enkäter kan även medföra svårigheter i att veta var insamlade data faktiskt hamnar och att det inte hamnar i fel händer. Fördelarna vägde dock upp nackdelarna med att använda elektroniska enkäter framställda i Google Forms på grund av begränsningarna med covid-19 pandemin och då en relativt hög svarsfrekvens förväntades av detta sätt att nå ut till studiepopulationen. Dessutom samlades inga personuppgifter som med avsikt kan härleda till en specifik respondent in.

Enkätfrågorna formulerades genom att matcha dessa till studiens tre frågeställningar, vilket resulterade i sju enkätfrågor. För att få en hög svarsfrekvens hölls enkäten kort och inga

(25)

frågor som inte var aktuella för studien togs med, där det slutliga urvalet blev 109 respondenter. Studien genomfördes under tio veckor, där tidsperioden begränsade datainsamlingen och bearbetningen av data.

Enkäten delades upp i fyra avsnitt för att tydliggöra för respondenterna vad de skulle besvara per avsnitt. Avsnitt ett innehöll ett medföljande missivbrev (Bilaga A), som gjorde

respondenterna medvetna om vad studien syftade till. På så sätt fångades respondenterna upp och förstod innebörden av studien. I avsnitt två fanns två inledande frågor, den första om ålder och den andra om utbildningsnivå (Bilaga B). Då det inte var relevant att veta exakt ålder på varje svarande respondent på grund av frågeställningarna, var frågan om ålder formulerad på så sätt att det enbart fanns två åldersintervall att fylla i. Det fanns ingen fråga om kön, vilket kan ha lett till att vissa respondenter missat att enkäten syftade till kvinnor. Detta kan ha medfört att urvalet inte enbart består av kvinnor, även det tydliggjordes i medföljande missivbrev. Dock är risken stor att det inte framgick då alla som ville svara på enkäten hade den möjligheten då enkäterna inte skickades ut direkt till den tänkta

målgruppen. För frågan om utbildningsnivå fanns fyra svarsalternativ, där tre av dem ansågs vara logiska. Det fjärde svarsalternativet Eftergymnasial examen var däremot svårtolkat då den innehöll avslutade studier på flera olika nivåer, som exempelvis magisterexamen eller folkhögskoleexamen. Därmed förtydligades det svarsalternativet för att minska risken för internt bortfall.

I avsnitt tre aktualiserades frågorna kring användning av sociala medier. Detta avsnitt inleddes med en förklarande text om var de kunde finna information om deras

användningstid på respektive social media. Anledningen till detta var för att inte behöva gissa sig fram till en viss tid och för att en självskattning av användning av sociala medier kan tendera att skattas lägre än vad det egentligen är. Svaren kan ha blivit mer korrekta än vad de annars hade blivit. Dock finns fortfarande risken att skattningen blivit missvisande då alla kanske inte förstått hur man kollar upp tidsanvändningen eller att de bara kollat detta under en dag och inte över en hel vecka för att sedan dra ett snitt för användningen per dag. För studien valdes enbart fem sociala medier ut av studieansvarige själv och har ingen koppling till tidigare forskning. Fyra av de utvalda sociala medierna: Facebook, Instagram, YouTube och Twitter har dock blivit undersökta i en rapport av Nordicom (2020) som presenterar användningsnivå för olika sociala medier. TikTok är däremot en relativt ny applikation som är mer populär bland unga användare än bland äldre (Bucknell Bossen & Kottasz, 2020), vilket var anledningen till att även den valdes ut för studien. Studiens syfte hade kunnat aktualiserat ytterligare, som exempelvis genom att undersöka de fem

populäraste sociala medierna i Sverige i stället för att studieansvarig själv valde ut fem passande sociala medier.

6.1.4 Svarsfrekvens och bortfall

Enkäten publicerades på tre sociala medier, Twitter, Instagram och Facebook där det är enkelt att nå ut till och beskriva studiens syfte. Externa bortfall förekom inte i studien på grund av att enkäterna inte delades ut till ett visst antal personer, utan de som ville besvara denna på sociala medier. Detta kan ha sina nackdelar, då det inte går att analysera huruvida

(26)

någon vägrat delta i undersökningen eller inte, samt om det missats respondenter från urvalet. Att dela ut enkäten på detta sätt resulterar i att externa bortfall inte synliggörs. Det fanns ett internt bortfall på två frågor i studien, en för variabeln Instagram och en för variabeln Facebook. Det interna bortfallet var litet och har inte påverkat resultaten i större bemärkelse. Dock blir bortfallet procentuellt relativt stort när enbart 109 enkätsvar samlats in, vilket kan resultera i att det interna bortfallet blir större än vad det skulle ha varit i en studie med fler respondenter. Anledningen till det interna bortfallet på dessa två frågor kan vara många, men en anledning till bortfallet kan vara att respondenterna inte kände för att svara på just dessa frågor, eller att respondenterna inte ansåg att det fanns en anledning till att svara då de hittade enkäten på respektive social media. Detta kan innebära att

respondenten ansåg enkätfrågan som irrelevant då enkäten hittats och besvarats genom en länk från den specifika sociala median.

6.1.5 Databearbetning och dataanalys

IBM SPSS Statistics 26 användes för att analysera rådata från enkäterna. Först kodades enkäten i sin helhet, där en tom enkät användes för att sätta ut siffror för varje

svarsalternativ. Denna tomma enkät skrevs ut på papper och kodningen genomfördes manuellt. Alla ifyllda enkäter hade redan ID-nummer då Google formulär, som användes för att samla in enkäterna, redan numrerat varje enkät. Detta underlättade analysprocessen då inga fel på grund av mänskliga faktorer kunde göras vid ID-numreringen. Dock kan tekniska missöden ske på grund av detta. Fel skapade av den mänskliga faktorn elimineras dock inte. Även då enkäten ID-numrerades i Google formulär fanns risken att inmatningen av data i SPSS blev fel på grund av mänsklig inverkan. Med risk för detta kontrollerades varje ifyllt svarsalternativ i SPSS två gånger innan nästa enkät matades in. Dessutom användes Google formulärs egen sammanställning av data för att se att all data var inmatad korrekt och jämfördes med varje variabel som ställdes upp i frekvenstabeller i SPSS. Alla sju enkätfrågor användes för att besvara undersökningens syfte, vilket innebär att frågeställningarna och enkätfrågorna matchade varandra på ett sådant sätt att respondenterna inte besvarade onödiga frågor som samtidigt försvårade dataanalysen.

För att förenkla analysen ytterligare dikotomiserades enkätfrågorna två till sju till enbart två svarsalternativ per fråga. Detta då det enligt Bryman (2011) förenklar analysen.

Uppdelningen i dessa dikotomiserade svarsalternativ kan dock vara av nackdel för

undersökningen då svaret kan bli annorlunda beroende på hur dikotomiseringen går till. En risk kan finnas att ett resultat kunde blivit annorlunda om dikotomiseringen skett på

annorlunda sätt. Det finns därmed en risk att dikotomisera utefter studieansvariges egna värderingar kring vad som innebär en låg användningstid per dag respektive hög.

Vid analysen användes en signifikansnivå på 0,05, som enligt Bryman (2011) är den högsta acceptabla nivån att använda i en samhällsvetenskaplig studie. Anledningen till att en lägre signifikansnivå inte användes berodde på att antalet besvarade enkäter enbart låg på 109. Detta innebär att en signifikansnivå på en lägre procent hade gjort analysen svår på grund av det låga antalet respondenter i studien.

(27)

För att besvara frågeställning ett användes enkätfrågorna tre till sju för att se hur

användandet såg ut i åldersgruppen. Valet att ställa upp data i en frekvenstabell möjliggjorde för en tydlig bild av hur användningen såg ut för respektive social media. Vid besvarandet av frågeställning två var enkätfrågorna två till sju aktuella då dessa möjliggjorde en analys av hur användningen av sociala medier såg ut i relation till utbildningsnivå. Ett chi-två-test användes för att analysera data för att besvara denna frågeställning. Enligt Ejlertsson (2012) används chi-två-test för att jämföra två variabler med varandra. Till den sista

frågeställningen användes enkätfrågorna ett samt tre till sju. Detta för att möjliggöra en analys av om användningen av sociala medier skiljde sig åt i de två åldersgrupperna. För att analysera frågeställning två och tre användes Chi-två som enligt Bryman (2011) innebär att fastslå om det finns ett samband mellan två variabler. Det kontrollerades huruvida ett samband fanns genom att ta fram den statistiska signifikansnivån för respektive undersökt variabel. Att använda sig av ett Chi-två-test lämpade sig bäst för studien då två variabler skulle undersökas med varandra för att få fram ett resultat. Ett annat test hade därmed inte varit relevant för att besvara den andra och den tredje frågeställningen då svarsalternativen för enkätfråga två till sju alla dikotomiserades till två olika svarsalternativ. De undersökta variablerna blev dikotoma ordinalvariabler, där enkätfrågorna kring utbildning

rangordnades med en lägre och en högre utbildningsnivå medan användning av sociala medier rangordnades utifrån en lägre tidsanvändning till en högre.

6.1.6 Kvalitetskriterier

För att uppfylla validitetskriteriet användes två tidigare studier för att ta fram tidsintervallet för användning av sociala medier per dag. Därmed användes intervallen Använder inte, 1–30 min, 31–60 min, 61–120 min samt 121+ min från studierna av Primack et al. (2017) och Shensa et al. (2015) med små justeringar för att passa studien. Detta visar på ytvaliditet som enligt Bryman (2011) innebär att studien grundar sina mått på mått som används i tidigare studier.

Bryman (2011) beskriver reliabilitet som ett sätt att kunna undersöka samma sak igen. För att uppfylla detta krav har varje steg i metod och analys beskrivits i detalj för att kunna få samma resultat. Dock kan detta vara problematiskt då det finns en risk att inte hitta samma

population igen då urvalet funnits genom studieansvariges egna sociala medier samt genom bekantas sociala medier. Trovärdigheten i denna studie kan ifrågasättas då respondenterna var få (n=109). Generaliserbarhet är det sista kvalitetskriteriet, vilket Bryman (2011) beskriver som ett sätt att kunna generalisera resultaten till en annan grupp i samhället som inte studerats, men som ingår i samma urval. Det är inte möjligt att generalisera för en viss population i denna studie. Detta då antalet respondenter är för få. Dessutom representerar urvalet inte hela populationen, det vill säga kvinnor mellan 18–30 år. Anledningen till detta är att enkäten skickades ut i sociala medier som enbart nådde en viss grupp, även om den skickades ut i olika sociala medier och på olika sätt. Respondenterna i de två olika

åldersintervallen var inte jämnt fördelade. Detta innebär att resultatet kan ha blivit snedfördelat och därmed är detta en bidragande faktor till att resultatet inte är

generaliserbart. Denna snedfördelning av respondenter kan bero på att studieansvarig ingår i det yngre åldersintervallet och därigenom kan det höga antalet respondenter i det ena

(28)

åldersintervallet ha påverkats av detta då det delades i dennes sociala medier, bortsätt från de två utvalda Facebook-grupperna.

6.1.7 Forskningsetiska principer

Ejlertsson (2012) beskriver att det är viktigt att alltid ta etiska ställningstagande i beaktning när en studie genomförs. På grund av detta har studien formulerats på sådant sätt att inga känsliga frågor har använts. Frågorna kring utbildningsnivå och användning av sociala medier kan orsaka obehag hos respondenterna då utbildningsnivå kan visa på vilken position olika individer har i samhället och användning av sociala medier i ett högt tidsintervall per dag kan skapa tankar hos respondenterna kring deras spenderade tid på sociala medier. Dock var det fullt möjligt att när som helst avbryta sin medverkan under ifyllningen av enkäten om obehag uppstod.

Det finns fyra forskningsetiska principer: Informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Ejlertsson, 2019). Då enkäterna skickades ut informerades de potentiella respondenterna om syftet med studien redan innan de öppnade enkäten. Det informerades även om att studien var helt frivillig att delta i. Inga påminnelser skickades ut, vilket ur en etisk synvinkel kan vara positivt. Detta då påminnelser kan orsaka att respondenterna känner sig tvingade till att delta i studien och även då kvaliteten på studien i fall av att påminnelser skickades ut kan ifrågasättas. Genom att vara tydlig med att en inskickad enkät är det sätt respondenterna godkänner sitt samtycke, uppfylls

samtyckeskravet. Samtycket kan dock ifrågasättas då respondenterna kan känna sig tvingade att delta i studien då vissa kan vara bekant med studieansvarige. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom att enkäten var utformad på ett sådant sätt att ingen respondent behövde fylla i personliga uppgifter som kan härleda läsaren till en viss respondent. Dessutom valdes två åldersintervall in, i stället för att respondenterna själva fick fylla i sin ålder. På detta sätt hölls respondenterna anonyma. Enkätfrågorna två till sju dikotomiserades för att ytterligare bibehålla anonymitet. Dock kan konfidentialitetskravet ifrågasättas då det fanns få

respondenter i vissa av variablerna som undersöktes. Det fanns även brister i nyttjandekravet då det inte presenterades i missivbrevet att data inte skulle användes i andra syften än till den aktuella studien. Däremot är detta en grundläggande princip, vilket innebär att data inte kommer användas i andra syften.

6.2 Resultatdiskussion

Denna studies resultat visade att användningen av sociala medier varierade beroende på ålder, utbildningsnivå och mellan de undersökta sociala medierna. Att variationen berodde på skillnader i utbildningsnivå och ålder kan bero på komponenten meningsfullhet i

begreppet KASAM som Tillgren et al (2014), Ejlertsson och Andersson (2009) och Rydén och Stenström (2015) beskriver som att individer ska känna att livshändelser ska vara något som är värt att engagera sig i. Användningen av de undersökta sociala medierna kan bero på hur många i respektive åldersintervall som använder sig av sociala medier och hur deras bekanta och vänner använder sig av dessa. Använder sig fler personer i individernas umgängeskrets

(29)

av en social media kan det leda till att individerna känner meningsfullhet kring sitt eget användande. Enbart kvinnor undersöktes i denna studie. Detta då sociala medier enligt Nordicom (2020) används mer bland kvinnor än bland män och då det finns få studier som enbart undersöker kvinnors användning av sociala medier.

6.2.1 Användning av sociala medier bland kvinnor i åldrarna 18–30 år

Att användandet av Instagram i åldersintervallet 18–30 år var som högst i tidsintervallet 31 minuter eller mer i jämförelse med de som använde sig av Instagram i 0–30 minuter per dag. Detta kan härledas till att internetanvändningen enligt Pellmer Wramner et al. (2017) har ökat kraftigt. Dessutom påvisade Nordicom (2020) att 62 procent av kvinnorna tog del av Instagram en vanlig dag. Svarsfrekvensen för denna variabel var högre i tidsintervallet 31 minuter eller mer, vilket visar på att respondenterna i större utsträckning använder

Instagram under en längre tidsperiod per dag i jämförelse med det lägre tidsintervallet. Detta visar även på det Nordicom (2020) beskrivit i sin rapport gällande att det procentuella antalet individer som använde sig av Instagram var högt. Att användningen av Instagram dominerar i det högre tidsintervallet kan även bero på att KASAM har en inverkan på respondenternas användning. KASAM kan fungera som en komponent för den höga användartiden för Instagram, där en bred användning kan kopplas till det Tillgren et al (2014), Ejlertsson och Andersson (2009) och Rydén och Stenström (2015) beskriver om hälsa och välbefinnande. Användningen av Instagram hos individerna kan därmed fungera som ett sätt att utveckla en positiv hälsa, där Instagram fungerar som ett verktyg för att kommunicera och hålla kontakt med sina vänner och släktingar. På samma sätt kan

användningen av sociala medier fungera som något negativt, där mycket som läggs ut där kan visa en skev bild av individers liv. Genom detta kan individer känna att de inte är tillräckliga eller känner begriplighet över hur andra personers liv fungerar.

För TikTok såg resultatet annorlunda ut. Där var den vanligare användningstiden 0–30 minuter per dag i jämförelse med användningstiden på 31 minuter eller mer. Detta kan bero på att TikTok är anpassat för en smalare publik. Sandberg och Möllerström (2014) beskriver att olika medier skapas för smalare och smalare publiker, vilket kan vara anledningen till att användningen av TikTok dominerade i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Här kan

KASAM beskriva den låga användartiden på TikTok i åldersgruppen genom det som Tillgren et al (2014), Ejlertsson & Andersson (2009) och Rydén och Stenström (2015) beskriver kring meningsfullhet. Detta resultat kan innebära att färre individer känner meningsfullhet för att använda TikTok i högre grad. Detsamma gäller för Twitter och innebär att respondenterna inte känner meningsfullhet i att använda sig av dessa sociala medier i hög grad då de inte ser det som meningsfullt. Detta kan även kopplas till att deras vänner och bekanta inte heller använder dessa sociala medier i stor utsträckning.

Twitter verkade även vara ett medium för en smalare publik. Här befann sig nästintill alla respondenter i tidsintervallet 0–30 minuter per dag. Detta kan bero på att Twitter enligt Nordicom (2020) var mer populärt för män än för kvinnor, vilket även kan tolkas från resultatet då användningsnivån för Twitter var lågt bland respondenterna.

Figure

Tabell 2: Dikotomisering av de studerade variablerna för enkätfrågorna 2–7
Tabell 3: En frekvenstabell över antalet respondenter i respektive åldersintervall
Tabell 4: En frekvenstabell över användning av de undersökta sociala medierna i tid per antalet  respondenter
Figur 1: Stapeldiagram över de fem studerade sociala medierna i relation till användningstid per dag  för variabeln utbildningsnivå i procent avrundat till två decimaler
+2

References

Related documents

Båda tolkarna var också sparsamma med att bedöma klara maligna och sannolikt maligna fokus då merparten av fokus, både till antal och fördelning i båda metoder- na, var benigna

The maximal voluntary occlusal bite force (MVOBF) in different positions in the bite was lower in the incisor area compared with the molar region, but similar between right and

Denna studie syftar därför till att undersöka hur unga män förhåller sig till kvinnoobjektifiering på sociala medier, vad de anser vara acceptabelt och inte, samt hur de kan

Fler studier behövs för att få en mer övergripande bild om hur sjukgymnaster ser på sin egen roll inom neurorehabilitering samt för att andra yrkeskategorier ska få en

Grundmaterial Öhman & Lindgren (2003). Öhman och Lindgren menar att Individuella egenskaper som har betydelse är: ålder, kön, utbildningsnivå samt om individen

The relative gain array (RGA) has been widely used as a measure of the in- teraction between control loops in multivariable systems, see e.. ∗ G

Majoriteten av informanterna upplevde att en av anledningarna till att vistelsetiden skiljer sig åt mellan män och kvinnor som söker akutmottagningen var att kvinnor som

The presented photon mapping methods allow high quality volumetric illumination to be used in interactive applications with time-varying data while changing the transfer function or