• No results found

Sveriges kommuner & hemlösheten

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Sveriges kommuner & hemlösheten"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1

Sveriges kommuner & hemlösheten

Av: Joachim Allerborg

Joachim Allerborg

kandidatuppsats. Statskunskap C.

Uppsala Universitet. VT 19.

Handledare: Johan Nordensvärd

Antal ord: 8639

(2)

2

Innehåll

1.Inledning ... 1

Syfte & Frågeställning ... 2

Avgränsning ... 2

Centrala begrepp ... 3

2. Tidigare forskning & teoretiska utgångspunkter ... 5

Tidigare Forskning ... 5

3. Metod & Datamaterial ... 14

Forskningsstrategi ... 14

4 Resultat Regressionsanalys ... 17

5. Diskussion & Slutsats ... 24

(3)

1

1. Inledning

I slutet av 1880 talet övergick hemlöshet från att främst ha ansetts vara ett polisiärt problem till att ses mer som ett socialt problem och bostadsfrågan blev mittpunkten i de sociala frågorna. Då under 1800 talets slut växte städerna och det rådde bostadsbrist, trångboddhet, fattigdom och arbetslöshet. Många levde i hemlöshet och många som hade bostad tvingades avstå från den för att flytta dit det fanns arbete om än det bara rörde sig om tillfälliga säsongsarbeten. Utifrån att bostadsmarknaden inte var anpassad efter arbetsmarknadens rörlighet genererade det i ökad bostadsbrist. Bristen på bostäder ansågs skapa både sociala och fysiska problem för de drabbade familjerna, den ansågs även som socialt nedbrytande vilket kunde leda till bristande moral, lösaktighet och ett allmänt socialt förfall

(Swärd, 2008:45ff). Trots att detta var för mer än 100 år sedan och trots flera högkonjunkturer kan man i en rapport gjord av Stadsmissionen år 2017 läsa att det aldrig varit så många bostadslösa barnfamiljer i Sverige som nu, att läget på bostadsmarknaden bedöms som krisartad. Bostadspriserna skenar, människor lever i trångboddhet och allt fler stängs ute från bostadsmarknaden och blir skuldsatta. Det pågår förvisso nybyggnationer som aldrig förr men för personer med låg inkomst är dessa nyproduktioner bara en hägring då slutpriset blir för dyrt och man spår att allt fler kan komma i att hamna i hemlöshet oavsett bakgrund (Stadsmissionen:,a. 2017).

Samtidigt sägs det att då arbetslösheten i Sverige mättes under mars månad hade stigit till 7,1 procentenheter vilket är en ökning med 0,6 procentenheter sedan mätningen i mars månad 2018 (ekonomifakta.se).

Utifrån ovanstående text uppstår flera känslor och tankar, går Sverige bakåt i utvecklingen? Är vi på väg tillbaka till som det var på 1800 talet? Jag har med utgångspunkt från dessa tankar valt att i uppsatsen intressera mig för social utsatthet med fokus på hemlöshet. Vem blir hemlös och vem riskerar att bli det? Det första som slår en när man hör begreppet hemlös är den medelålders “bänknötaren”, han, en man, som kan ses i vilken stad man än kommer till, sittandes på en bänk i en park med en ölburk i handen och en systembolagspåse bredvid sig. Men är det så enkelt att det är just han, han som sticker ut som är den personifierade hemlöse eller det bara en förutfattad åsikt som många med mig har.

(4)

2

Syfte & Frågeställning

Syftet med uppsatsen är att försöka kartlägga och visa på vilka orsaker som gör att mänskor blir hemlösa i Sverige samt att ge en bild av begreppet hemlös och vad det kan innebära.

-Vilken eller vilka orsaksfaktorer är det som påverkar att människor i svenska kommuner blir hemlösa?

Avgränsning

Jag har utifrån tid och utrymme fått lov att göra vissa avgränsningar och utifrån det valt att begränsa undersökningen till Sveriges 47 största kommunerna utifrån befolkningsmängd. Bland det större kommunerna hade kommunerna Karlskrona, Gotland och Skövde kunnat ingå men då det saknades tillräckliga uppgifter för att kunna utföra undersökningen fick dessa väljas bort. Valet att endast titta på de kommuner med högst befolkningsmängd togs då det visat sig att många av de mindre kommunerna saknade tillräckliga uppgifter för att möjliggöra undersökningen. Hade resultaten från dessa tagits med så finns det en risk att det skapats extremvärden som sedan kunnat äventyra resultatet.

Jag har valt undersöka hur hemlösheten såg ut i kommunerna år 2017 och utgått från Socialstyrelsens definition om vad/vilka som räknas som hemlösa och även här har jag utifrån tid och uppsatsens omfång fått välja bort att separera de olika definitionerna av hemlöshet (Socialstyrelsen, 2011,a, s. 11).

Källkritik

Det uppgifter som ligger till grund för uppsatsen har i huvudsak inhämtats ifrån böcker, rapporter och tidskrifter vilka bedömts ha en stor tillförlitlighet. Även de uppgifter som tagits med från Statistiska centralbyrån, kommuner och landstings databaser samt socialstyrelsens hemsida anses som tillförlitliga källor.

Disposition

I uppsatsen inleds del 1 med att redogöra för att hemlösheten inte är nytt fenomen utan något som har präglat Sveriges genom historien. Här presenteras även arbetets syfte och dess frågeställning, avgränsningar, källkritik och en del central begrepp som berör arbetet. I del 2 presenteras tidigare forskning på området samt de referensramar som arbetet använder sig av.

(5)

3

I den 3:e delen går jag igenom metoden och de variabler som undersökningen bygger på. I den 4:e delen utförs regressionerna och en diskussion om dessa. Den 5:e delen avslutas med en diskussion och slutsats.

Centrala begrepp

Nedanstående kapitel avser att skapa en överblick över begrepp som direkt eller indirekt används i uppsatsen. Jag kommer att definiera hemlöshet och ge en bild av grupper som tenderar ha en ökad risk att hamna i hemlöshet.

Hemlöshet:

För att kunna mäta, kategorisera och ringa in hemlösheten och dess utveckling är det av vikt att det finns en tydlig definition och att den definitionen sedan används. Socialstyrelsens har utifrån detta delat in hemlöshet i fyra kategorier:

1. Akut hemlöshet: Personer som är hänvisade till akutboende, jourboende, skyddat boende eller härbärge. Hit räknas även personer som t.ex. bor i tält, sover i trappuppgångar eller utomhus.

2. Institutionsvistelse och kategoriboende: Personer som saknar egen bostad och som kommer att skrivas ut från en kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom tre månader. Här kategoriseras även personer som skulle ha skrivits ut från institution men som beviljats förlängning utifrån att de saknar boende.

3. Långsiktiga boendelösningar: Personer som inte lyckas ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden och i stället bor i en bostad som kommuner har ordnat, som exempel, försöks eller träningslägenhet med särskilda kontrakt.

4. Eget ordnat kortsiktigt boende: Personer som bor inneboende under en kortare tid än tre månader samt personer som bor utan kontrakt hos familj, vänner etc.

(6)

4

Sociala problem:

Sociala problem är ett brett område som kan beskrivas med brister i en befolknings levnadsförhållanden som innefattar en sådan mängd människor att enskilda organisationer eller staten bör gripa in. Det kan dels handla om hemlöshet, fattigdom, missbruk, kriminalitet arbetslöshet, våld inom eller utanför familjen och rasism. Det kan även vara en definition på en grupp som t.ex. ensamstående mammor eller barn med utländsk härkomst som inte kan tala svenska. Sociala problem kan dels beskrivas som ett misslyckande eller missförhållande i det sociala systemet och dels som ett avvikande beteende hos en enskild person (Socialstyrelsen.se, b).

Missbruk och beroende:

Att ha ett substansmissbruk dvs. ett missbruk av alkohol eller droger kan för många vara förstadiet till ett beroende om missbruket fortgår över en längre tid. Att ha en missbruksproblematik handlar inte så mycket om mängden en person brukar utan snarare om brukandet medför att personen utsätter sig för farliga risker eller åsamkar sig för skador och/ eller problem. När en person utvecklat ett beroende kretsar det mesta i dennes liv kring detta och trots återkommande försök så lyckas denne inte attbegränsa sitt missbruk. Konsekvenserna av ett missbruk kan ofta bli stora både fysisk, psykiskt och psykosocialt (Psykologiguiden.se).

Ekonomiskt bistånd:

Ekonomiskt bistånd, vilket tidigare benämndes som försörjningsstöd innebär ett stöd för personer med ekonomiska problem att söka via socialtjänsten i den kommun man är skriven i eller har sin huvudsakliga dygnsvila. Är man berättigad ekonomiskt bistånd innebär det bistånd enligt skälig levnadsnivå, har man levt på denna i jämförelsevis låga inkomsten under en längre tid kan det vara svårt att hålla ihop vardagsekonomin vilket kan innebära problem att få pengarna att räcka till hyran. Det är inte heller kravlöst att beviljas ekonomiskt bistånd utan syftet är att en person skall sträva efter att komma ut i någon form av egen försörjning, det kan innebära arbete på den reguljära arbetsmarknaden, någon annan form av anpassad sysselsättning eller inkomst via t.ex. försäkringskassan som aktivitetsstöd/ersättning, sjukpenning etc. Följs inte planeringen som gjorts upp med socialtjänsten riskerar personen att få avslag på hela eller delar av sin ansöka vilket i praktiken kan innebära att en person står helt utan ersättning en eller flera månader (Socialstyrelsen, 2010).

(7)

5

2. Tidigare forskning & teoretiska utgångspunkter

Tidigare Forskning

I kommande kapitel presenteras tidigare forskning, forskningsrapporter och publikationer som jag ansett vara relevant för uppsatsen. Syftet med dessa har dels varit att utvecklat mina kunskaper inom begreppet hemlöshet och dels fungerat som verktyg och en förstärkning vid den empiriska tolkningen och analysen.

Hemlöshet:

I boken Manifest- för ett socialt arbete i tiden analyserar den svenske professorn i socialt arbete

Hans Swärd, ämnet hemlöshet i vad han kallar “Hemlösa i välfärdens ingenmansland”. Swärd

beskriver 1990-talets början då det skedde en avreglering och marknadsanpassning på den svenska bostadsmarknaden och att det i samband med detta minskades på byggandet av bostäder. Resultatet av avregleringen synliggjordes i större delen av landet då det blev en stor brist på hyresrätter, vilket främst drabbade grupper med redan låg rankning på bostadsmarknaden. Det finns enligt Swärd en samlad kunskap om att en persons mest grundläggande behov är att ha någonstans att bo. Att vara hemlös kan liknas med att sakna tillhörighet och med det menar han att de personer som saknar boende inte heller kan vara medborgare fullt ut, de ställs utanför grundläggande rättigheter som hör till ett medborgarskap. Swärd hänvisar till den amerikanska statsvetaren Kathleen Arnold som visat på att människor i hemlöshet saknar tillgång till både de civila, sociala och politiska rättigheterna som annars i en välfärds demokratier anses som en rättighet. Det handlar inte bara om möjligheten att leva ett drägligt liv med tillgång till mat och ett hem, utan det handlar, även om möjligheten att kunna känna trygghet. Genom avsaknaden av en fast punkt i tillvaron ökar svårigheterna till att skapa rutiner och passa tider, sköta hygien etc. Det försvårar även möjligheterna att få tillgång till sitt röstkort och utifrån det så förlorar de möjligheten att sin röst hörd och möjligheten till att påverka det egna landet(Swärd, 2011, s. 101ff). Swärd tar även upp i en artikel från Socialmedicinsk tidskrift vikten av att skilja på orsak och verkan. Han menar att det är lätt att dra paralleller till att hemlösa personer i missbruk är hemlösa just på grund av sitt missbruk men, om detta vet vi egentligen ingenting, det kan vara tvärtom, att en person först

(8)

6

blivit hemlös och sedan hamnar i missbruk. Det kan också vara så dessa betingar varandra och/eller att ytterligare aspekter spelar in (Swärd, 2004. s. 9).

Äldre och hemlösa:

I Stockholms Stadsmission årliga rapport från år 2014 framgick en ökning bland hemlösa pensionärer. Man hänvisar här till Socialstyrelsens kartläggning från 2011 då 1 500 personer, äldre än 65 år, levde i hemlöshet i Sverige. Det framgår i rapporten att personer som lever i hemlöshet snabbare tenderar att åldras och därtill ofta har en kortare medellivslängd och utifrån det bör man enligt rapporten inte bara se till den biologiska åldern, som är föreskriven den allmänna pensionsåldern. Man hänvisar till Amerika där man utgår från en ålder på 50 år när man diskuterar ämnet äldre hemlösa. Liksom Swärd tar man i Stadsmissionens rapport upp bostadsbristen som en orsak till att personer lever i hemlöshet, framförallt i landets tillväxtorter. Att hitta en mindre bostad är svårt i de flesta av landets kommuner och i storstadsregionerna är bristen på bostad stor oavsett storlek på boendet. Hemlöshet innebär att man saknar bostad men inte per automatik att en person sover utomhus eller på härbärgen för att denne skall benämnas som hemlös. Hemlöshet handlar enligt rapporten således om flera olika orsaker till varför en person stängts utanför bostadsmarknaden och, efter hand, ofta även från arbetsmarknaden vilket i sin tur leder till att denne förhindras ett socialt normalt leverne, Det beskrivs i rapporten om svårigheterna att ta sig in på den allmännyttiga bostadsmarknaden om en person har betalningsanmärkningar, tidigare klagomål eller hyresskulder. Likaså om det saknas referenser eller om man anses vara för många i familjen i kombination till bostadsytan. Även avsaknad av kapital ses som en orsak till hemlöshet (Stadsmissionen.se, a, 2014 ).

Ekonomiskt bistånd:

Åke Bergmark, professor i socialt arbete, och Olof Bäckman, docent i sociologi, beskriver i

boken ”Fattigdom utan gränser” att de ekonomiska kriser som rått de senaste decennierna medfört att allt fler hänvisats till att söka försörjningsstöd för sitt uppehälle då de hamnat utanför arbetsmarknaden och de allmängiltiga trygghetssystemen. Försörjningsstöd definieras som det yttersta skyddsnätet och skall vara en trygg resurs att ta till när alla övriga försök till egen försörjning är uttömt. Det skall även, så långt det är möjligt, vara en tillfällig stödåtgärd. Det man sett de senaste decennierna är att antalet personer som uppbär försörjningsstöd under lång, stadigvarande, tid ökar. Försörjningsstödstagare delas ibland, vid mätningar, in i

(9)

7

grupperna kortvarig, långvarigt och cyklisk bidragstagande, där det sista innebär ett flertal perioder med bidrag under en begränsad period. Utifrån Bergmarks och Bäckmans studier visade det sig tydligt att personer som levt en kortare tid på försörjningsstöd har lättare att återgå till arbetsmarknaden alternativt studier, det visade sig också vid studiens uppföljning att vissa personer med en kortare tids försörjningsstöd t.ex. fått sjukpension eller sjukskrivning. Samtidigt framgick att personer som blivit mer långvariga med biståndet tenderat till en ökad marginalisering med sämre förankring på arbetsmarknaden, kortare utbildning, sämre ekonomiska och politiska resurser samt försämrad fysisk och psykisk hälsa. Författarna poängterar att de grupper som befinner sig i riskzonen för ekonomiskt bistånd och som misslyckas med att etablera sig på arbetsmarknaden också erbjuds sämre stödåtgärder (Bergmark och Bäckman: 2012, s. 12,238ff).

Barnfamiljer:

I en rapport från Försäkringskassan (Socialförsäkringsrapport 2017:9:) framgår att den ekonomiska familjepolitiken, dvs. barnbidrag, bostadsbidrag föräldrapenning etc. har en stor ekonomisk betydelse för barnfamiljer i Sverige och allra mest för familjer med låg inkomst och många barn. Det framgår att hushåll med barn har en lägre disponibel inkomst, dvs. den inkomst som ska räcka till konsumering och sparande, än vad hushåll utan barn har samt att ensamstående föräldrar har en lägre inkomst än sammanboende. För ensamstående förälder med två eller flera barn så uppbär 23 % någon form av ekonomisk familjeförmån från Försäkringskassan jämfört med 9 % av sammanboende föräldrar(Försäkringskassan, s. 19).

I en rapport från Socialstyrelsen (2013) framgår att det råder en förhållandevis låg barnfattigdom i Sverige om man jämför med andra länder. Man ser inte heller någon ökande trend. Det framgår i rapporten att mellan 100 000 till 200 000 barn lever i en situation där den ekonomiska situationen är synbart sämre än andra barn, men samtidigt har en majoritet av dessa barn eget rum dator och mobiltelefon. Av de ekonomiskt utsatta barn rapporten handlar om så saknar ca 25 000 mer grundläggande nödvändigheter och ca 50 000 lever i långvarig fattigdom. Liksom Försäkringskassans rapport framgår det att barn som lever med endast en förälder har ett högre fattigdomstal än andra barn och att de mest utsatta barnen ofta har föräldrar med en svagare eller ingen anknytning till arbetsmarknaden och därmed blir deras levnadsförhållande än mer påverkade vid konjunkturförändringar. Barn som växer upp i en fattig familj tenderar även i högre grad att få egna ekonomiska problem och en i allmänt lägre levnadsnivå.

(10)

8

(Socialstyrelsen ( 2010. s.7). År 2017 visar statistik från Socialstyrelsen att ca 150 000 hushåll med barn levde på ekonomistiskt bistånd och att 50 000 av dessa hushåll var långvariga biståndstagare (Socialstyrlsen (2017), s. 2)

Hemlöshetspolitik och bostad:

I en undersökning gjord av Boverket 2010, ”Trösklar på bostadsmarknaden, hemlöshet som ett

bostadsmarknadsproblem” framgår det att när det kommer till att ett bostadsföretag eller en

fastighetsägare skall hyra ut en bostad finns det inte några allmängiltiga regler om vilka krav de kan ställa på den sökande, bostadsföretaget eller fastighetsägaren avgör detta själva, inte heller finns det något homogent system för att söka bostad i vårt land, utan så länge det inte strider mot lagen om diskriminering kan uthyraren själv bestämma vem som skall få hyra. För att kunna sätta sig in i hur bostadsmarknaden lokalt är uppbyggd och förstå varför vissa individer inte lyckas skaffa sig ett boende inom den reguljära bostadsmarknaden på egen hand, kan det vara av vikt att ha en viss förförståelse om denna praxis. I rapporten framgår att kraven för att bli godkänd som hyresgäst av ett bostadsbolag eller hos en fastighetsägare främst styrs och anpassas utifrån bostadsutbud och efterfrågan. Vid rådande brist på bostäder ökar konkurrensen och med det tenderar det blir striktare krav på den som önskar hyra vilket i sin tur ökar möjligheterna att en bostadssökande nekas som hyresgäst. Krav som ofta ställs på den bostadssökande kan vara att denne har en befintlig bostad att byta med, att det finns referenser som kan styrka personens skötsamhet, som att denne betalar sina räkningar i tid, inte stör sina grannar, att personen saknar betalningsanmärkningar/skulder samt att det finns en inkomst som bostadsbolaget eller fastighetsskötaren anser vara tillräcklig. Även om detta främst försvårar för de personer som står långt ned på bostadsmarknadens trappa så kan även personer med en god ekonomi och en bra boendehistorik drabbas när det är brist på bostäder.

På en bostadsort där det råder överskott med bostäder antas efterfrågan vara lägre och med det kan även kraven på den som vill hyra en bostad sänkas och det ökar möjligheterna för dem som står längre ned på bostadsmarknadens trappa. Dock framgår i utredningen att om kraven från bostadsbolaget eller hyresvärden är för lågt satta och ingen förhandskontroll gjorts kan risken öka att en person vräks utifrån obetalda hyror, upprepade störningar etc. Blir en person vräkt riskerar denne helt att ramla ur boende systemet och bli hemlös. Personer som enligt denna

(11)

9

rapport har ökade svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden är bland annat personer med missbruksproblematik och/ eller psykisk ohälsa, de som skrivs ut från fängelset eller vårdinrättning (Boverket: 2010, s. 17ff).

I ytterligare en rapport från Boverket, baserat på bostadsläget i Stockholms län 2018, framgår att det de senaste åren skett en stor ökning i bostadsbyggandet i länet men att det nu framåt kommer att minskas utifrån en rådande osäkerhet i marknadssituationen, detta som ett resultat av det stora antalet bostadsrätter som producerats och är mycket dyra att köpa samt den åtstramning som gjorts kring bostadslån. Samtidigt har det skett en befolkningstillväxt och det saknas ett stort antal hyresrätter till skälig hyra vilket innebär att förutsättningarna skiljer sig åt för vilka som kan etablera sig på bostadsmarknaden. Bland de drabbade finns bland annat ungdomar/unga vuxna samt familjer och enskilda med låga inkomster utan möjlighet att få låna pengar på banken utifrån höjda amorteringskrav, de som har låga poäng i de långa bostadsköerna samt hyresvärdarnas krav på en allt högre inkomst hos den bostadssökande. Rådande situation gör att många tvingas till andrahandsmarknaden som ofta är mycket kortvarig och otrygg. Det tenderar även att leda till trångboddhet och för vissa även till hemlöshet (Boverket: 2018, s. 6f).

Cecilia Hansen Löfstrand, fil. dr i sociologi disputerade år 2005 med en avhandling, “Hemlöshetens politik- lokal policy och praktik, ” beskriver i Socialmedicinsk tidskrift (2008)

sin avhandling där hon studerat två kommuners (Göteborg och Luleå) “hemlöshetspolitik, den socialpolitiska och bostadspolitiska kontexten, attityder gentemot hemlöshet som ett problem samt bostadslösas motstånd mot hanteringen av hemlösheten”. Studien innefattade intervjuer med så kallade gräsrotsbyråkrater, dvs. personer som är i direktkontakt med ”klienter” i sitt arbete samt andra viktiga personer, dokument utifrån den lokala hemlöshet politiken, intervjuer och uppföljande intervjuer med personer i hemlöshet samt observationer av besök och möten på boenden för personer i hemlöshet. Hansen Löfstrand beskriver att hemlöshet, sett som ett problem, är en produkt av historiska, utmärkande maktrelationer som ger sin prägel och uttrycks genom interaktioner på individnivå med myndigheter och organisationer och på företag och marknadsnivå. Hansen Löfstrand ser politiken kring hemlöshet som en inbördes kamp där en uppfattning om ett problem, vid ett visst tillfälle och vid ett specifikt sammanhang, etableras som övervägande. På en lokal arena kan olika problem konkurrera mot varandra och

(12)

10

exempel som beskrivs är missbruk, hemlöshet, och kvinnomisshandel. Då det råder en pågående konkurrens mellan dessa olika problem och för att hålla problemet om hemlöshet aktuellt, är det av betydelse att kunna rikta blicken mot ytterligare grupper i hemlöshet som t.ex. barnfamiljer som lever i bostadslöshet. Hansen Löfstrand menar att hanteringen av de konkurrerande problemen präglas av hur processerna interagerar med varandra, hur bedömningar görs av de olika instanserna som skall ”hantera problemen” och hur de samarbetar med varandra utifrån sina egna tolkningar och förordningar. Vidare framgår att möjligheten till att påverka ett problemområde som hemlöshet beror på kommunen de lever i dvs. hur kommunens utbud och materiella resurser ser ut. Finns det en tillgång till en lokal service med kategoriseringsprocesser kan det bidra till att skapa individuella lösningar som en ökad möjlighet till att göra bostadslöshet karriär, dvs. att det blir en rörlighet på bostadsmarknaden både reguljärt och privat. Hansen Löfstrand lyfter fram att personer som t.e.x. söker hjälp för att motverka hemlöshet måste ha förmågan att verkligen uttrycka sina behov och problem för att kunna identifieras, kategoriseras och passa in i den lokala problem hanteringen. Gör de inte de kan de i stället kategoriseras in i andra grupper och bli utan hjälp och/eller hänvisade till att lösa sin situation på egen hand eller med andra hjälpinsatser. Ett exempel som nämns är en person som återfallit i missbruk och fått barnen omhändertagna. Bedömningen kan då göras att det vore olämpligt att personen fick hjälp med ett andrahandskontrakt på bostadsmarknaden att denne i stället borde söka sig till missbruksvården för att få hjälp (Socialmedicinsk tidskrift, 1/2008)

Walter Korpi

I boken Fattigdom i välfärden av Walter Korpi presentera författaren sin teori om de kedjor som leder fram till att en människa anlitar socialhjälp. Korpi delar in dessa kedjor i tre kategorier grundläggande faktorer, betingade faktorer och utlösande faktorer.

Grundläggande faktorer:

Det grundläggande faktorerna syftar på samhällsstrukturen. Korpi syftar med begreppet på att fattigdom är något som skapas av att det finns rikedom och för att något av vardera ska existera krävs de andra. De grundläggande faktorerna kommer ifrån att det är ett ojämlikt samhälle och därav existerar fattigdom.

(13)

11

Begreppet betingade faktorer syftar till att människors plats i samhällsstrukturen är avgörande för om de kommer att behöva söka socialhjälp. Den viktigaste av dessa betingade faktorer är enligt Korpi i vilken del av det socioekonomiska samhället som individen befinner sig i. Desto längre ner i socioekonomiska samhället som individen befinner sig, så kommer också resurserna som individen kan nyttja minska som tex inkomst, sparmöjligheter, arbetserbjudande m.m. Avsaknaden av dessa resurser menar författaren leder till svårigheter för individen att ta sig ur situationer som han eller hon står inför. Detta innebär i sin tur att det är lättare för människor av lägre socioekonomisk status att hamna i en situation där de blir tvingade att ta till socialhjälp. Korpi i redogör i modellen att statistiken visar att människor med socioekonomisk status i mycket högre grad tar till socialhjälp en av vad människor av högre socioekonomisk status gör. I Sverige likt med de flesta industriella länderna så har vi en ganska stor social rörlighet men trots detta så ärver majoriteten sina föräldrars sociala status. Vilket leder till att människan föds in i sin sociala klass och därmed också blir given olika grader av risker för att bli hemlös.

Ytterligare en betingad faktor är bosättningsort. Korpi skriver att socialhjälp är betydligt vanligare i städer än vad det är på landsbygden. Arbetsutbudet i likhet med inkomst möjligheterna antas öka i takt med storleken på staden. Detta kan först antas vara motsägelsefullt om man tar hänsyn till att hemlösheten är vanligare i städerna. För att finna en förklaring till detta fenomen kan vi anta att hushållens försörjning skiljer sig mellan städerna och landsbygden. På landsbygden utgår vi från att det fasta kostnaderna är lägre samt att det till en viss grad existera självhushållning. Andelen som äger sina bostäder är även de högre på landsbygden samt i mindre städer. Om inkomst av olika anledningar skulle upphöra så är konsekvenserna för de som bor i storstäderna betydligt större då de fasta kostnaderna för mat, boende m.m. är högre. Inkomstbortfall uppstår vanligen i samband av uppsägning eller förlorat arbete och med tanke på att hjälp-talet är större i städerna kan de ses som en orsakande faktor.

Korpi nämner även skilsmässor som en betingade orsak och det han syftar på är att skilsmässotalet är större i städerna samtidigt som den är som lägst på landsbygden. Han beskriver att de äldre skilda männen har det betydligt svårare att klara sig socialt samt sin försörjning en vad sin motsvarighet på landsbygden har.

Även kön tas upp som en faktor av betydelse, att kvinnor förlora delar av sin inkomst då de tillfälligt försvinner från arbetsmarknaden vid tex barnafödsel samt att vid skilsmässor faller vårdnaden av barn i vanliga fall hos kvinnan, vilket leder till en ökad ekonomisk belastning.

(14)

12

Vidare så lever kvinnan i regel längre än mannen och är därför i större riska att någon gång hamna i kontakt med socialhjälp.

Korpi tar även upp konjunktursvängningar som risker för att människor kan hamna i hemlöshet. Han betonar då att detta är framförallt aktuellt bland de lägre klasserna och att de som klarar konjunktursvängningarna bäst är kvinnor och medelålders gifta män. Det som klarar konjunktursvängningarna värst är de yngre samt de äldre männen men även de ogifta männen.

Utlösande faktorer:

För att en person ska söka sig till socialhjälp krävs det antingen att behovet har ökat eller att resurserna minskad, eller att båda orsakerna stämmer. Korpi kallar fenomenet för utlösande faktor när individen ställs inför utmaningen att behovet blivit större en resurserna. Han gör skillnad på behovs utlösande och resurs minskande anledningar till socialhjälp. Bland de resurs minskade faktorerna är sjukdom bland de viktigaste, i boken framgår att det år 1959 var den i vanligaste anledningen till att människor sökte sig till socialhjälp, samtidigt kan fysiska eller psykiska skador leda till att hjälpbehovet kvarstår.

Arbetslöshet är en annan vanlig orsak till att individer får en resursminskning och söker sig till socialhjälp, den är särskilt stor bland grupper som i vanliga fall är i arbete.

Skilsmässor anses vara en vanlig anledning till en resursminskning speciellt bland kvinnor som fått vårdnaden av barn även förlust av make eller maka leder oftast till en resursminskning och individer som förlorat sin partner är betydligt vanligare företeelse bland de som får socialhjälp än en människa med en levande partner.

Även omlokalisering tas upp som en anledning att människor drabbas av en tillfällig resursminskning i detta fall under etableringsfasen.

Bland de behovssökandes anledningar nämns framförallt tillökning av barn samt sjukdom (Korpi: 1971).

Michael. R. Sosin

Den amerikanske sociologen och forskaren Michael R Sosin tar i sin studie ”Homeless and

Vulnerable Meal Program Users” upp orsaker till att människor hamnar i hemlöshet. Studien

som pågick under en period om sex månader utfördes i Chicago och de fyra teorier Sosin utgick från var: Alienation, oförmåga, arbetsmarknaden samt institutionella faktorer,

(15)

13

Alienationsteorin, vilken härstammar från forskning från 60 och 70-talet, beskriver Sosin utifrån sin studie som att vissa individer drog sig tillbaka från det normativa samhället och i viss mån valde att istället leva i utkanten av samhället. Han beskriver att hemlösheten i teorin ses som en manifestation av att återfå sin frihet och jämför hemlösa med en annan utsatt grupp,

vulnerable meal programs, dvs. personer som faller under fattigdomsstämpeln men för den

skull inte är hemlösa men som är inskrivna i ett program där de t.ex. beviljas att gå att äta på olika, för gruppen, anordnade matställen/matvagnar. Enligt alienationsteorin har de människor som valt att vistas i utkanten av samhället tenderat till att i lägre grad ha varit gifta och i större grad blivit omhändertagna och i större grad haft militärtjänstgöring.

Oförmåge-teorin, den andra teorin Sosin tar upp, innebär att psykisk ohälsa, alkohol och

narkotikamissbruk eller andra psykosociala problem stör ut individens möjlighet att delta i samhället och att dessa individer, i större grad än andra fattiga personer, riskerar att hamna i hemlöshet. Dessa personer har också i större utsträckning än andra varit inlagd på psykiatrisk avdelning på sjukhuset samt i större uträckning suttit i fängelse.

Arbetsmarknadsteorin beskriver förhållanden runt arbetsmarknaden. Enligt teorin finns det ett

samband mellan arbetsbrist och hemlöshet. Det finns även ett samband mellan bristen av arbetslivserfarenhet och avsaknad av utbildning med hemlöshet. Sosin menar att gruppen hemlösa skiljer sig från andra fattiga då det är en lägre grad som har arbetat, de har en lägre eller ingen utbildning och det är mindre troliga att de kommer att arbeta när de blivit hemlösa. Dessa individer saknar, utöver arbete, även andra resurser som kan hjälpa dem i samhället, till skillnad från andra utsatta grupper/individer.

Institutionella faktorer, den fjärde teorin, kan beskrivas med självständighet. Sossin belyser här

att hemlösa saknar till stor del samhälleliga skyddsnät och resurser som andra utsatta målgrupper har som skydd/hjälp. Studien visade på att en stor del av gruppen hemlösa saknade intentioner som t.ex. kontakter med sina familjer och anhöriga, vilket ofta varit en effekt av missbruk eller psykisk ohälsa. Utifrån den institutionella teorin så skiljer sig gruppen hemlösa åt från andra fattiga grupper. När de har ett uppehälle har dessa personer i lägre grad en inkomst, som t.ex. socialbidrag, än andra fattiga. Vid situationer som en hemlös får tillgång till någon form av tillfälligt boende/hemvist bor de mer sällan ihop med andra än vad övriga inom

(16)

14

kategorin fattiga gör. Hemlösa som lyckats ordna någonstans att får oftast betala högre hyra än vad andra fattiga (Sosin, 1992 s:171-173).

3. Metod & Datamaterial

I kommande kapitel kommer jag att redogöra och motivera för den metod som valts med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. Vidare kommer en beskrivning ges hur urval av kommuner och variabler gått till och grunden till detta.

Forskningsstrategi

Då syftet med det här arbetet är att undersöka ett större antal numeriska värden för att sedan analysera dessa för att besvara frågeställningen har jag valt att använda mig av en kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden används för att besvara frågor om förekomsten av innehållsliga kategorier i ett material, det kan handla om hur ofta eller hur frekvent dessa kategorier förekommer. Med kvantitativ åsyftas det till att metoden används för att jämföra likvärdiga uppgifter och ett tillräckligt stort antal analysenheter så att dessa kan omvandlas till numeriska värden. Eftersom det här arbetet använder sig av ett flertal analysenheter för att besvara frågeställningen, så är en kvantitativ metod att föredra. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns, Wängnerud. 2017 s:198-199 ).

Regression

För att undersöka materialet och förklara samband används multiple regressionsanalys. En regressionsanalys är vanligt verktyg inom samhällsvetenskapen och används för att kartlägga samband. skillnaden mellan en enkel regression och en multiple regression är att den enkla är bäst lämpad för ett par variabler, medans en multiple regressionsanalys används för att analysera flera oberoende variabler samtidigt (Djurfeldt, Larsson, Stjärnhagen. 2018. s160).

Tester

Multkolniertetstest:

Testet visar felkällor i multiple regression då en eller flera oberoende variabler korrelerar med varandra. När dessa oberoende variablerna korrelerar med varandra så finns risken att resultatet förvrängs och att vi inte kan lita på b-värdet. Ett multikollinearitet test utförs för att minimera risken av att de oberoende variablerna skulle förklara varandra och därav bli missvisande i regression.

(17)

15

Datainsamling

Som jag tidigare förklarat under avgränsningar så är det de 47 största kommunerna efter befolkningsmängd som valts ut för att undersöka hemlösheten i Sverige. Kommunerna Karlskrona, Gotland och Skövde valdes bort då det inte fanns att tillgå tillräckliga uppgifter för att kunna utföra undersökningen. Om resultatet från dessa tagits med så finns risken att de hade skapats extremvärden som kunnat äventyra resultatet. Det mindre kommunerna har valts bort för att det inte finns tillräckliga uppgifter för att möjliggöra studien på dessa kommuner. Uppgifterna som används i undersökningen är hämtade från kommuner och landstings samlade databas alternativt från SCB (Statistiska centralbyrån).

Urval av variabler:

Beroende Variabel

I det här arbetet är Hemlöshet den beroende variabeln, dvs. det som ska förklaras. Variabeln innehåller data som är inrapporterad av socialstyrelsen och sammanställd på deras hemsida. Variabeln redovisas i procent av kommunernas totala hemlöshet och är sedan delad på kommunens invånarantal.

Oberoende variabel:

För att besvara syftet och frågeställningen så har sju förklarande/oberoende variabler valts ut och testats hur de påverkar hemlösheten i de utvalda kommunerna. Valet av de oberoende variablerna har gjorts utifrån att dessa representerar grupper som återkommande har tagits upp i tidigare forskningar och rapporter och benämnts ha en svagare ekonomisk ställning i samhället eller på andra sätt ansetts löpa risk för utsatthet.

Arbetslöshet

Datamaterialet i variabeln arbetslöshet avser personer i åldern 18-64 år, individerna är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, detta individantal har delats på antalet invånare i åldern 18-64 år och statistiken redovisas i procent (Kolada:A).

(18)

16

Av tidigare forskning framgår att det är av stor vikt att en person kan påvisa en förhållandevis god ekonomi för att godkännas som hyresgäst och finns det tidigare hyresskulder så försvåras inträde på bostadsmarknaden än mer (Boverket: 2010). Det framgår även i tidigare forskning att allt fler arbetslösa behöver söka helt eller kompletterande försörjningsstöd för sitt uppehälle (Bergmark och Bäckman).

Bistånd:

Variabeln avser vuxna människor som under lång tid levt på ekonomiskt bistånd och med långt menas minst 27 månader med ett uppehåll om högst 2 månader under en 3 årsperiod. variabeln är dividerad på andelen biståndsmottagare i kommunen, och redovisas därefter i procent (Kolada: B).

Tidigare forskning visar på att allt fler personer är hänvisade till ekonomiskt bistånd för sin försörjning och att det skett en ökning av personer som har försörjningsstöd över lång tid. Detta tenderar enligt forskningen att öka marginaliseringen för dessa individer och leda till ökad svårighet att återgå till t.ex. arbetsmarknad och egen försörjning (Bergmark och Bäckman).

Ensamstående:

Variabeln avser antal ensamståendes hushåll den 31/12 år 2017 delat på det totala antalet hushåll vid samma tidpunkt per kommun. Resultatet redovisas sedan i procent (Kolada: C). Utifrån tidigare forskning så framgår det att skilsmässor kan innebära svårigheter att klara sig både socialt och ekonomiskt (Korpi:1971).

Födda Barn:

Födda barn redovisar antalet barn som fötts per tusen invånare, dvs. antalet barn dividerat med den totala populationen, dividerat med 1000 (Kolada:D).

Utifrån tidigare rapporter så framgår det att den ekonomiska familjepolitiken, dvs. bidrag som kan sökas hos försäkringskassan om det finns barn i familjen, har en stor ekonomisk betydelse för barnfamiljer och allra mest för familjer med låg inkomst och många barn (Försäkringskassan:2017) Samtidigt visar uppgifter från socialstyrelsen (Socialstyrelsen ( 2010) att ca 25 000 barn i Sverige saknar mer grundläggande nödvändigheter och ca 50 000 barn lever i långvarig fattigdom. Särskilt drabbade är familjer med en förälder och 2 eller flera barn.

(19)

17

Hyresrätter:

Uppgifterna är hämtade från SCB:s hemsida och anger antalet flerbostadshus med hyresrätter per kommun dividerat med antalet invånare i kommunen. Resultatet redovisas sedan i procent (SCB).

Av tidigare forskning/rapporter framgår att det över hela landet råder stor brist på hyresrätter till skälig hyra vilket innebär att förutsättningarna skiljer sig åt för vilka som kan etablera sig på bostadsmarknaden. Bland de drabbade finns bland annat ungdomar/unga vuxna samt familjer och enskilda med låga inkomster (Boverket).

Missbrukare

Antalet frivilliga personer i institutionsvård under året 2017 har dividerat på populationen i kommunen för att sedan multipliceras med 100. Resultatet redovisas sedan i procent (Socialstyrlsen: e,).

Av tidigare forskning framgår att personer med alkohol och narkotikamissbruk stör ut individens möjlighet att delta i samhället och att dessa individer, i större grad än andra fattiga personer, riskerar att hamna i hemlöshet (Sosin, 1991).

Äldre:

Antalet medborgare i kommunen i åldrarna 65–75 har dividerats med populationen i kommunen (Kolada).

Av tidigare forskning går att utläsa att förlust av make eller maka leder till en resursminskning samt att individer som förlorat sin partner tenderar att i större utsträckning vara i behov av hjälp från socialtjänsten än personer med en levande partner (Korpi: 1971). Vidare framgår det i en tidigare rapport från Stadsmissionen (2014) att det skett en ökning bland hemlösa pensionärer.

4 Resultat Regressionsanalys

Multipel regression

(20)

18

Variabler b-värde Standardfel P-värde

Arbetslöshet 0,036 0,012 0,004

Bistånd 0,010 0,004 0,016

Ensamstående 0,020 0,008 0,014

Antal födda barn 0,010 0,018 0,577

Antal hyresrätter -1,435 0,755 0,065

Missbrukare -1,048 0,667 0,124

Äldre -0,007 0,013 0,602

R² 0,455

I kolumnen P går det att läsa av p-värdet på de olika oberoende variablerna. För att en variabels samband ska kunna anses vara signifikant vid 95% säkerhetsnivå krävs det att dess p-värde understiger 0,05 (Barmark.Djurfeldt, 2015). Det som går att läsa av i kolumn p är att variablerna Antal födda barn, Antal hyresrätter, Missbrukare samt Äldre inte är signifikanta då deras värde överstiger det kritiska värdet. Dessa variabler kommer därför inte tas med i den slutliga regressionen då deras medverkan kan sne driva resultatet. Variablerna Arbetslöshet,

Bistånd samt Ensamstående har i sin tur ett p-värde som understiger det kritiska värdet på 0,05

vilket innebär att de är signifikanta med minst 95%..

I kolumnen b-värde redovisas betakoefficienten som anger regressionslinjens lutning dvs. hur mycket y förändras när x ökar med ett skalsteg (Djurfeldt, et al., 2018, s262-265). Variabeln

(21)

19

Arbetslöshet har ett b-värde om 0,036 vilket betyder att när arbetslöshet ökar med en skal-enhet

så ökar hemlösheten i genomsnitt med 0,036 skalsteg, eller med andra ord när arbetslösheten ökar med 1% så ökar antalet hemlösa med 0,036%.

Bistånd har ett b-värde på 0,010 d.v.s. när Bistånd ökar med en 1% så ökar Hemlösheten med

0,010%.

b-värdet för Ensamstående är 0,020 vilket betyder att när ensamstående ökar med en procentenhet så ökar hemlösheten med 2 procentenheter.

I tabellen kan vi även läsa av justerat R². R² förklarar hur väl de oberoende variablerna förklarar variansen i den beroende variabeln. Värdet 0 indikerar att regressionslinjen inte skär genom någon av våra punkter medan värdet 1 indikerar perfekt anpassning då regressionslinjen skär genom alla punkter. (Torell. Svensson, 2007 s:175). Om det är färre än 200 fall bör författaren dock undvika R² och istället studera justerat R². Justerat R² är justerat efter ett antal med färre fall (Djurfeldt, et al., 2018 s:318). Eftersom vi kan läsa av värdet 0,455 så kan alltså våra oberoende variabler förklara ca 45,5% av variationen i den beroende variabeln.

Slutlig multiple regression

I tabell 2 nedan har de variablerna antal Födda barn, Antal Hyresrätter, Missbrukare samt variabeln Äldre avlägsnat.

Variabler b-värde Standardfel p-värde

Arbetslöshet 0,027 0,11 0,019

Bistånd 0,010 0,004 0,007

Ensamstående 0,011 0,006 0,050

R² 0,426

(22)

20

I tabell 2 går det att avläsa att variablerna behållit ett signifikant värde på minst 95% säkerhetsnivå. I kolumnen för b-värde går det att läsa av att variabeln arbetslöshet har förlorat en del av sin förklaringskraft, detta tordes bero på att en av de variabler som avlägsnats haft en viss effekt på arbetslöshet dvs. fungerat som en bakomliggande variabel, genom att avlägsna den från regressionen så har förklaringskraften också minskat. Likt arbetslöshet har även

ensamstående förlorat en del av sin förklaringskraft vilket även här kan antas bero på att en

bakomliggande variabel försvunnit från regressionen.

Det justerade R² värdet i tabellen har minskat i sin förklaringskraft från 45,5% till 42,6% värdet är fortfarande högt då värden vanligen inom samhällsvetenskapen är relativt låga. För att förklara ett komplext samhällsfenomen till hundra procent är mer eller mindre omöjligt med tanke på antalet variabler som spelar in och därför är också värdet om 42,6% att anses som högt.

Multikolineritet

I programmet SPSS finns det rutiner för att undersöka multikolineritet. Om VIF värdet är på 10 så finns det troligtvis multikolineritet. Det övre VIF värdet bör inte över stig ca 2,5 (Djurfeldt, et al., 2018 s:366). Det vi kan se är att värdet på variabeln Hyresrätter befinner sig i runt 2,5 och därför har inga ytterligare åtgärder vidtagits.

Coefficientsa Model Collinearity Statistics Tolerance VIF 1 Missbruk ,916 1,092 Hyresrätter ,382 2,620 Bistånd ,551 1,816

(23)

21

Äldre ,460 2,176

Föddabarn ,446 2,241

Ensamstående ,461 2,170

Arbetslöshet ,617 1,620

a. Dependent Variable: Hemlös

Slutsats av regressionerna:

Med tabellerna ovan i åtanken kan vi konstatera att av de sju ursprungliga hypoteserna som ställdes så var det endast tre stycken, arbetslöshet, bistånd och ensamstående, som visades sig vara signifikanta vid 95% säkerhetsnivå.

Ovanstående signifikanta variablerna visar på ett positivt samband till den beroende variabeln hemlöshet. De övriga oberoende variablerna visade sig inte ha något signifikant samband till hemlösheten och därför kan hypotesen inte heller bli bekräftas.

Arbetslöshet:

Att variabeln arbetslöshet var signifikant stämmer ganska väl överens med tidigare forskning, Korpi (1973) skriver att arbetslösheten är en vanlig anledning till att människor hamnar i ekonomiskt svåra situationer där de tvingas ta hjälp utifrån för att klara sig och i artikeln av Sosin går det att läsa att det finns ett samband mellan hemlösa och arbetslöshet. Sosins forskning har visat att de som blir hemlösa, till skillnad från andra fattiga, har en kortare arbetslivserfarenhet samt att de i lägre grad befinner sig på arbetsmarknaden(Sosin, 1992). Visserligen är Sosins forskning gjord i USA där systemen skiljer sig år från de svenska systemen, men tittar man på regressionerna pekar det mot att det finns delar i deras teorier som stämmer in på det moderna svenska samhället, då regressionerna visar på att det finns ett samband mellan ett högre antal arbetslösa och ett högre antal hemlösa.

(24)

22

Bistånd:

Utifrån resultatet går det att läsa att variabeln bistånd är signifikant. Det vi kan se av regression är att kommuner som har ett större antal personer som under lång tid lever på ekonomiskt bistånd också har en högre hemlöshet. Det framgår av den tidigare forskningen att ekonomiskt bistånd är det yttersta skyddsnätet i samhället som kan erbjudas när allt annat är uttömt med syfte att det skall vara en ytterst tillfällig lösning. Dock ser man en konstant ökning kring att människor mer stadigvarande har ekonomiskt bistånd över lång tid. Dessa personer hamnar i riskzonen till att kunna etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden och får sämre stödåtgärder i samhället (Bergmark och Bäckman). Att ha ekonomiskt bistånd innebär att man får hjälp med de basala behoven vilket försvårar avsevärt när man skall försöka leva upp till hyresvärdarnas höga krav som ofta innebär att man behöver redovisa en god, stabil ekonomi, inte ha skulder och då framför allt inte hyresskulder (Boverket:2010). Utifrån detta kan sägas att har man levt under lång tid på ekonomiskt bistånd och av någon orsak behöver flytta som en ung vuxen som inte kan bo kvar hos föräldrarna eller tex skall eller vid en separation kan det vara mycket svårt att skaffa ett boende om man saknar en god ekonomi eller andra referenser och det är sannolikt inte ovanligt att människor flyttar runt hos släktingar och vänner för att lösa sin situation. Vid sådana boendelösningar är man enligt socialstyrelsens definition hemlös (Socialstyrelsen, 2011)

Ensamstående:

I resultatet går det att läsa att ensamstående har ett positivt signifikant samband med hemlöshet. Detta betyder att de kommuner som har ett större antal ensamstående hushåll också har ett större antal hemlösa. Korpi:s forskning (1971) kretsar kring att de som har mindre ekonomiska resurser också är de som oftare tvingas till att ta till hjälp utifrån. Om vi utgår från att ensamstående hushåll har en lägre inkomst så skulle det också kunna förklara varför kommuner med fler ensamstående även har fler hemlösa. Även här man dra paralleller till en skilsmässa som leder till att man blir ensamstående kan det vara svårt att hitta ett nytt boende dels för att man kan ha svårt att leva upp till hyresvärdens krav på stabil inkomst men även för att det ofta ställs krav att man har en befintlig bostad att byta med (Boverket: 2010).

(25)

23

Födda barn:

Hypotesen om antalet födda barn visade sig inte ha något signifikant samband till hemlösheten samtidigt som Korpi (1971) i sin bok pekar på att tillökning i familjen leder till en förändring i balansen mellan resurser och behov. Det framgår också i rapporter från Försäkringskassan och Socialstyrelsen att hushåll med barn har en lägre disponibel inkomst än hushåll utan barn samt att 150 000 hushåll med barn år 2017 levde helt eller delvis på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten dvs. en inkomst som inte ger utrymme för mer än de mest basala behoven, och att 50 000 av dessa barn levde i långvarig fattigdom. Som svar på detta kan sägas att Korpi:s bok gavs ut 1971 och forskningen kan anses omodern då stora förändringar skett i samhället sedan dess publicering och det behöver inte betyda att familjer med många barn blir hemlösa trots att de lever med ansträngd eller mycket ansträngd ekonomi och eller trångboddhet.

Hyresrätter:

Efter regressionerna har det även visat sig att den oberoende variabeln hyresrätter inte är signifikant, vilket betyder att det inte kan dras någon slutsats om att högre antal hyresrätter påverkar hemlösheten.

Under rubriken tidigare forskning presenterades Swärds forskning om hemlösheten där han skriver att det avstannade bostadsbyggandet lätt till att utsatta grupper får det svårare då det måste konkurrera med andra grupper om ett färre antal bostäder (Swärd: 2018). Det går även att läsa i boverkets rapport om hur de utsatta grupperna prioriteras bort när antalet nya bostäder minskar. Men eftersom variabeln inte var signifikant så går detta inte med säkerhet att bekräfta.

Missbruk:

I regression gick det att avläsa att missbruk inte var signifikant, vilket betyder att det inte går att dra någons slutsats om att ett ökat missbruk leder till en högre hemlöshet.

Utifrån Korpis teorier kan dock missbruk vara en utlösande faktor för fattigdom, men eftersom värdet inte är signifikant så kan vi inte dra några slutsatser om att detta leder till hemlöshet. Det kan även vara som Swärd betonar att hemlöshet inte behöver bero på missbruket utan missbruket kan vara ett resultat av att en person lever som hemlös eller helt enkelt en kombination av flera olika förhållanden och det därför har resulterat i att variabeln inte når en signifikant nivå (Swärd: 2004).

(26)

24

Äldre:

I den bivariata analysen om äldre går det att avläsa att variabeln inte är signifikant med hemlöshet och det går därför inte att bekräfta att antalet äldre leder till en ökad hemlöshet. Utifrån Korpis teorier är äldre en grupp som ofta är förekommande bland ekonomiskt utsatta, han skriver att detta bl.a. är för att det har ett större tal av sjukdomar än andra grupper och att detta påverkar balansen mellan resurser och behov. Men eftersom värdet inte var signifikant så har detta inte gått att vare sig bekräfta eller dementera.

5. Diskussion & Slutsats

I det här arbetet har jag försökt att besvara frågan om vilka bakomliggande faktorer som kan påverka hemlösheten. Utifrån tidigare forskning och rapporter valdes 7 variabler ut för att sedan testas på 47 utvalda svenska kommuner. Kommunantalet var till en början 50 stycken men 3 fick väljas bort då de saknades tillräckliga uppgifter.

Slutsatserna som går att dra efter undersökningen är att hemlösheten har ett samband med arbetslösheten, antalet människor i långvarigt ekonomiskt bistånd samt antalet ensamstående.

I den tidigare forskningen diskuterade Korpi (1971) mycket om utlösande faktorer för fattigdom och dessa verkar till en viss del även gå att härleda till hemlöshet. Det går att se att arbetslöshet och ensamstående har ett samband till hemlöshet och dessa två grupper är möjligen mer ekonomiskt svaga. Drar man paralleller till Sosins ”Institutionella teori” så ser man att personer som lever i hemlöshet och får hjälp med någon form av tillfälligt boende oftast är ensamstående.

Sosin tar även upp sambandet mellan arbetslöshet och hemlöshet, att personer som lever i hemlöshet i större grad än andra saknar både arbetslivserfarenhet och utbildning. Han poängterar även att dessa personer sannolikt inte heller kommer att ta sig in på arbetsmarknaden (s. 173). Det framgår även i tidigare forskning att allt fler personer tvingas söka ekonomiskt bistånd efter att ha blivit arbetslösa för sitt uppehälle och att allt fler ”fastnar där” under mycket lång tid och som framgått under rubriken centrala begrepp så ställs det motkrav på den som söker hjälp hos socialtjänsten för att bidrag skall betalas ut, som att söka arbete, komma in med rätt underlag i rätt tid etc. (Bergmark och Bäckman: 2012; Socialstyrelsen (2011). Nu har inte uppsatsens syfte varit att belysa dessa krav och resultaten av dem men en förklaring skulle ändå

(27)

25

kunna vara att vissa personer har svårt att leva upp till dessa krav av en eller flera orsaker och innebär det att bidraget blir indraget så är sannolikheten stor att det på sikt genererar i att personen mister sitt boende på grund av obetalda hyror.

Det pågår i dag stödåtgärder både på arbetsförmedlingen för att hjälpa människor i arbetslöshet. Det pågår även stödåtgärder hos socialtjänsten för att stötta människor ut i ur bidragstagandet men samtidigt så ser vi att problemen fortgår. Hansen Löfstrand (2008) påtalar i sin avhandling att olika problem som till exempel hemlöshet, arbetslöshet och missbruk på lokal nivå, i kommunen, konkurrerar med varandra och att det finns behov av att rikta blicken högre för att se helheter och att olika instanser måste samarbeta för att finna lösningar. Detta ligger i linje med Swärd (2004) som menar att det blir problematiskt då man inte kritiskt granskar problemen kring vad som orsakat hemlöshet, då det sällan går att peka på endast en variabel utan att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till att människor blir hemlösa.

Att det finns hushåll med ensamstående är ju inte något staten eller kommunerna kan eller bör göra något åt, men eftersom kopplingen till ensamstående troligen har med ekonomiska svårigheter att göra skulle en möjlighet vara att försöka minska de kostnader som ett ensamstående hushåll står inför.

Då syftet med uppsatsen var att försöka kartlägga och visa på vilka samband som går att finna mellan svenska kommuner och hemlöshet samt att ge en bild av begreppet hemlös och vad det kan innebära blir svaret att det är inte så enkelt att det bara handlar en eller ett par samband. Det är allt som oftast flertalet orsaker som spelar in. Det är inte endast medelålders missbrukande män som blir hemlösa pga. sitt missbruk, det är inte heller bristen på hyresrätter eller arbetslöshet som skapar hemlöshet utan det framgår tydligt att det finns en mängd olika variabler som spelar in och för att råda bot på detta behövs det samverkan på både lokal och politisk nivå.

(28)

26

Referenslista

Databaser

Kolada: A. 2017. Antal invånare 16-24 år som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, dividerat med antal invånare 16-24 år den 31/12 år. [Elektronisk]: Tillgänglig: https://www.kolada.se/index.php?_p=workspace/nt. Hämtdatum: 2019-05-01

Kolada: B. 2017. Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd. [Elektronisk]: Tillgänglig:https://www.kolada.se/index.php?_p=workspace/nt. Hämtdatum: 2019-05-01

Kolada: C. 2017. Ensamstående hushåll, andel (%). [Elektronisk]: Tillgänglig: https://www.kolada.se/index.php?_p=workspace/nt. Hämtdatum: 2019-05-01

Kolada: D. 2017. Födda barn i kommunen, antal/1000 inv. [Elektronisk]: Tillgänglig: https://www.kolada.se/index.php?_p=workspace/nt. Hämtdatum: 2019-05-01

Regionfakta: 2017. Hälsa och ohälsa. . [Elektronisk]: Tillgänglig:

http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan/halsa-och-ohalsa/. Hämtdatum: 2019-05-13

SCB. 2017. Antal och andel hushåll efter region, boendeform och hushållets storlek. År 2012 – 2018. [Elektronisk]: Tillgänglig:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__HE__HE0111/HushallT26/?rxi d=dbad65c8-878b-4ede-876d-0d16e436227a. Hämtdatum: 2019-05-01

Socialstyrlsen: 2017: vuxna personer med missbruk och beroende. [Elektronisk]: Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/vuxnamedmissbrukochberoende. Hämtdatum: 2019-05-01

Tryckta källor

Barmark, M., & Djurfeldt, G. (red:er) (2016) “Statistiska verktygslådan 0” Lund, Studentlitteratur.

(29)

27

Bergmark, Å., & Bäckman, O. (2012). “ När det tillfälliga blir permanent - om långvarigt socialbidragstagande” ingår i Swärd, H., Engelmark. (red:er)“Fattigdom utan gränser” Stockholm, Carlsson Bokförlag.

Djurfeldt,G., Larsson, R., Stjärnhagen,O. (2018). Statistiska verktygslådan 1 (3:e uppl). Lund, Liber.

Essiasson, P., Gilljam,M., Oscarsson. H., Towns.A., & Wägnerud, L. (2017).

Metodpariktikan (5:1 uppl). Sverige AB, Wolster Kluwer.

Korpi, W. (1971). “Fattigdom i världen, om människor med socialhjälp”. Stockholm, Tidens förlag.

Sosin, M. (1992). Homless and Vulnerable Meal Program Users: A comparison study. Oxford University press, vol: 39, 171-173.

Suntarbetsliv.se https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/vad-ar-psykisk-ohalsa/ gick att läsa på webben 2019-05-04

Swärd, H.(2008).” Hemlöshet”. Lund, Studentlitteratur.

Swärd, H. (2018). Hemlösa i välfärdens ingenmansland. Ingår i Dahlstedt, M., & Lalander,P. (red:er) Manifest för socialt arbete i tiden. Lund, Studentlitteratur.

Teorell,J., & Svensson,T. (2007). Att fråga och att svara. Stockholm, Liber.

Webbkällor

Socialmedicinsktidskrift. (2014) Att förklara hemlöshet. Hämtad 2019-05-17 Från http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1200/993 Boverket. (2010). Trösklar till bostadsmarknaden. Hämtad 2019-05-09 från

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/trosklar_till_bostadsmark naden.pdf

Boverket. (2018). Läget i länet. Hämtad 2019-05-09 från

https://www.boverket.se/contentassets/542f0e4d53e24c3f8cad12329d95aea5/stockholms-lan-2018.pdf

Ekonomifakta. (2019). Arbetslöshet. Hämtad 2019-05-17 från

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet/ Försäkrngskassan. (2017) Barnhushållens ekonomi. Hämtad 2019-05-17 från https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c75e6803-5104-48e1-b562-2ec8c32075e4/socialforsakringsrapport-2017-09.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

(30)

28

Psykologiguiden. (2009) Missbruk och beroende. Hämtad 2019-05-01 från

https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/symtom-och-besvar/psykisk-ohalsa/beroende-och-missbruk

Socialstyrelsen. (2011) hemlöshet och utsägning från bostadsmarknaden. Hämtad 2019-05-05 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-

12-8.pdf?fbclid=IwAR2W5U_s9JEMw7gx9yNtcnak8-XgAmfDF0Uor0fQ8Hkb0PdIXgqAWc9zx7Y

Socialstyrelsen. ( 2010) Socialrapport. Hämtad 2019-05-01 från

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17957/2010-3-11.pdf Socialstyrelsen. (2017) Statistik om ekonomiskt bistånd. Hämtad 2019-05-17 från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19103/2013-5-36.pdf Socialstyrelsen. (2013) Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968– 2010. Hämtad 2019-05-17 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-51.pdf?fbclid=IwAR38TjmioiUQjtNp1Amdm-YsiUqDJNLHM1RD4H2v-GisbUQPFC_ETKkaRwU

Stadsmissionen. (2014). Hemlösa. Hämtad 2019-05-05 från

https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/files/Heml%C3%B6s%202014%20%C3%8 4ldre%20i%20heml%C3%B6shet.pdf.

(31)

29 Bilagor: Coefficientsa Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) -,720 ,365 -1,972 ,056 Missbruk -1,048 ,667 -,179 -1,570 ,124 Hyresrätter -1,435 ,755 -,334 -1,899 ,065 Bistånd ,010 ,004 ,371 2,529 ,016 Äldre -,007 ,013 -,084 -,526 ,602 Föddabarn ,010 ,018 ,092 ,562 ,577 Ensamstående ,020 ,008 ,413 2,574 ,014 Arbetslöshet ,036 ,012 ,427 3,083 ,004

a. Dependent Variable: Hemlös

Model Summary Model R R Square Adjusted R Square Std. Error of the Estimate 1 ,734a ,538 ,455 ,13700

a. Predictors: (Constant), Arbetslöshet, Äldre, Missbruk, Ensamstående, Bistånd, Föddabarn, Hyresrätter

Coefficientsa Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) -,537 ,246 -2,186 ,034 ensamstånde ,011 ,006 ,237 2,014 ,050 Arbetslöshet ,027 ,011 ,312 2,431 ,019 Bistånd ,010 ,004 ,356 2,831 ,007

a. Dependent Variable: Hemlös2

(32)

30 Model R R Square Adjusted R Square Std. Error of the Estimate 1 ,681a ,464 ,426 ,14056

References

Related documents

Dock går det också att förknippa Rädda Barnens arbete med empowerment, eftersom Rädda Barnen arbetar för att hjälpa barn ur fattigdom och därmed avstigmatisera dem

In this case it was regarded as the worst case to trigger the device immediately at impact in order to get the infant carrier out of position and introduce a slack before the main

Six main factors for explaining the mobility patterns are highlighted and discussed: free university education, romantic relationships, cosmopolitan lifestyle, English

När vi frågade flickorna om vad ordet populär betyder för dem, svarade de likartat ” alla tycker om en, vill vara med en och har många kompisar” Under diskussionen

Huvudfrågan är hur olika länder arbetar nu, och tänker arbeta, med att förbereda, förutse, bemöta, säkerställa och hantera eventuella störningar i försörjningssäkerhet

Vi har funnit att det finns 10 kristallklasser och 17 kristallografiska rymdgrupper som beskriver s˚ av¨ al kristaller i tv˚ a dimensioner som tapetm¨ onster.. I bilagorna finns

Detta visar på att barn till fattiga föräldrar har möjlighet att bryta de mönster som bibehåller ojämlikheter och att deras ställning i samhället på så vis

Om man har sett tre-fyra år som något slags norm och när man har så pass stora händelser som de som inträffade 2007, 2008 och 2009, är det väldigt svårt att se vad som