ISRN-nr: LIU-IEI-FIL-A--11/01104--SE
Privatekonomi och finansiella tjänster
Hur klarar privatpersoner sig i den finansiella djungeln?
Private economy and financial services
How can people manage in the financial jungle?
Jörn Allmandinger
Tommy Bergquist
Vårterminen 2011
Handledare: Göran Hägg
Internationella civilekonomprogrammet
2
Sammanfattning
Titel: Privatekonomi och finansiella tjänster – Hur klarar sig privatpersoner i den finansiella
djungeln?
Författare: Jörn Allmandinger & Tommy Bergquist Handledare: Göran Hägg
Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under
åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut. Konsumenten kan välja mellan att ta hjälp av rådgivning eller att sköta investeringar själv.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka privatpersoners motiv gällande val av finansiella
tjänster och investeringsbeslut, samt att analysera relationen mellan val av tjänster och sparmål.
Genomförande: Sjutton intervjuer har genomförts med anställda på Linköpings universitet.
Urvalsgruppen består av lärare av olika slag.
Slutsats: Författarna har kommit fram till att det finns många brister hos konsumenten
angående finansiella tjänster. Det saknas kunskap och tillräckligt med information, vilket gör att konsumenten inte kan utnyttja dessa tjänster optimalt. Valen av finansiella tjänster är inte alltid relaterade till sparmålen.
Nyckelord: Finansiella tjänster, fonder, aktier, premiepension, rådgivning
3
Abstract
Title: Private economy and financial services – how can people manage in the financial
jungle?
Authors: Jörn Allmandinger & Tommy Bergquist Supervisor: Göran Hägg
Background: The financial market and its services have become more complex during the
years. The supply of diverse products, like different types of funds and stocks has steadily increased. Today there are plenty of different trade platforms for stocks and funds. Simultaneously as the supply of complex products is increasing, more responsibility is being placed on the individual, which can be seen in the Swedish premium pension. This assumes that the consumer is well informed and makes the right decisions. The consumer can choose between obtaining help from counseling, or handling the investments alone.
Aim: The aim of this thesis is to examine consumers’ motives behind choices of financial
services and investment decisions, and to analyze the relation between choice of financial services and goals for saving.
Implementation: Seventeen interviews have been conducted with employees at the
Linköping University. The selected group consists of teachers with different positions.
Result: The writers conclude that the consumers fall short, regarding financial services. They
lack knowledge and enough information. The result is that consumers cannot utilize these services in an optimal way. The choices of financial services are not always related to the goals of saving.
4
Förord
Följande magisteruppsats på 30 högskolepoäng skrevs under vårterminen 2011 vid Linköpings Universitet inom inriktning Finans på Internationella civilekonomprogrammet.
Författarna av denna uppsats vill inledningsvis rikta ett stort tack till intervjurespondenterna som har tagit sig tid och har gett ett ypperligt underlag för studien. Därefter vill författarna tacka uppsatsens handledare Göran Hägg som har varit tillgänglig under hela uppsatsperioden och som har gett vägledning vid eventuella fastkörningar. Avslutningsvis passar författarna på att tacka för de diskussioner som har uppstått under seminarier med fem opponentgrupper. Dessa har gett upphov till andra synvinklar och konstruktiv kritik som tillsammans bidragit till en bättre genomförd studie.
Jörn Allmandinger och Tommy Bergquist Linköping 30 Maj 2011
5
Innehåll
1. Inledning ... 8 1.1 Bakgrund ... 8 1.2 Problemdiskussion ... 9 1.3 Syfte ... 11 1.4 Forskningsfrågor ... 11 1.5 Avgränsningar ... 11 1.6 Disposition ... 11 2. Metod ... 12 2.1 Urvalet ... 12 2.2 Angreppssätt ... 13 2.3 Datainsamling ... 14 2.3.1 Dokumentstudie ... 14 2.3.2 Intervjuer ... 15 2.4 Validitet ... 17 2.5 Reliabilitet ... 183. Finansiella Teorier och tidigare forskning ... 20
3.1 Livscykelproblematiken ... 20
3.2 Portföljvalsteori ... 21
3.3 Passiv vs. aktiv förvaltning ... 22
3.4 Investeringsstrategier ... 23
3.5 Sharpes fyra råd ... 23
3.6 Psykologiska aspekter kring investering ... 25
3.6.1 Mental Accounting ... 25
3.6.2 Overconfidence ... 26
3.6.3 Riskperceptioner ... 26
6
3.7 Genomförda internationella studier ... 29
3.7.1 Financial Literacy ... 29
3.7.2 An Individual Level Analysis of the Mutual Fund Investment Decision... 30
3.7.3 Cost of Time and Household Choice between Direct and Delegated Investment .. 30
3.8 Tidigare studier genomförda i Sverige ... 31
3.8.1 Användning av finansiella tjänster ... 31
3.8.2 Psykologi, risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på internet ... 32
3.9 Uträkning av premiepension ... 33
4. Sammanfattning av intervjumaterial ... 34
Profil ... 34
Privatekonomi ... 35
Risk och avkastning ... 35
Begrepp ... 35 Rådgivning ... 35 Aktier ... 36 Fonder ... 38 Premiepension ... 40 5. Analys ... 41 6. Slutsats ... 47
6.1 Förslag till vidare studier ... 48
Källförteckning ... 49
Bilagor ... 52
Bilaga 1 - Intervjufrågor finansiella tjänster ... 52
Bilaga 2 - Intervjusvar ... 54
7
Tabellförteckning
Tabell 3.1 – Tidigare studie användning av finansiella tjänster år 2009………… 30
Tabell 3.2 – Egen uträkning av premiepension………....39
Tabell 4.1 – Respondenternas profil………... 32
Tabell 4.2 – Antalet respondenter som innehar aktier……… 34
8
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Individer innehar olika kunskaper och färdigheter. Detta gäller även för privatekonomi.1 Enligt TEMO-undersökningen ”Aktieägandet i Sverige 2005” konstaterar de tillfrågade ungdomarna att de upplever sig ha bristande kunskaper om hur man sparar. Hela 80 procent av ungdomar mellan 16 och 29 år anser sig ha dåliga kunskaper om hur man sparar i aktier eller fonder.2 Detta har uppmärksammats av konsumentverket som fastställer att många idag har svårigheter att sköta sin privatekonomi.3
Att det finns många internetsidor som har ”tips för att få en bra privatekonomi” och tv-program som exempelvis ”Lyxfällan” visar på att privatperson har svårt att hantera sin privatekonomi.
Bristande kunskaper skapar osäkerhet och rädsla för den finansiella marknaden, något som kan medföra förödande konsekvenser för såväl individen som för samhället.4 En individ som går miste om ekonomiska kunskaper kan till följd av detta enkelt hamna snett och få en dålig ekonomisk start när det är dags att börja sköta sin privatekonomi. Kunskapskravet har inte minskat, utan snarare ökat ytterligare nu när fler finansiella tjänster tillhandahålls. Det är uppenbart att den finansiella marknaden blivit än mer komplicerad och ställer mer krav på konsumenten idag jämfört med för tio år sedan.5 Exempelvis erbjuder svenska banker i ökande utsträckning olika former av betalningstjänster över Internet.6
Denna ökning av tjänster styrks även av Alan Greenspan, ordförande för USA:s centralbank mellan 1987 och 2006: “Today´s financial world is highly complex when compared with that of a generation ago. Forty years ago, a simple understanding of how to maintain a checking and savings account at local banks and savings institutions may have been sufficient. Now,
1 Privata Affärer (2010). 2 Aktiespararna (2006). 3 Konsumentverket (2011). 4 Aktiespararna (2006). 5 Aktiespararna (2010). 6 Sveriges Riksbank (2010).
9
consumers must be able to differentiate between a wide range of financial products and services, and providers of those products and services.”7
Denna ökning av finansiella produkter leder följaktligen till att kraven på individens förmåga att bedöma och utvärdera dessa produkter höjs samt att kunna avgöra hur de påverkar sin egen ekonomi. 8Utvecklingen går i riktningen att ge privatpersoner större möjlighet att överblicka sin privatekonomi.9
Ändringar i pensionssystemet är ett tydligt exempel på detta. Förr individer inte behövt engagera sig avsevärt mycket när det gäller pensionen, men nu ökar individens eget ansvar i stort sett för alla pensionssystem.10 Ungdomar behöver numera ta ett mycket större ansvar för sin framtida pension än tidigare generationer. Inträdeströskeln till bostadsmarknaden höjs i och med att man inte kan låna till lika stora belopp. Det privata sparandet får därför en mer framträdande roll.11
1.2 Problemdiskussion
Finansinspektionen ser problem med försäljning av komplexa finansiella produkter och rådgivning. Klagomål till FI visar att konsumenter inte alltid förstår vilken typ av produkter de köper. En egen utredning om lagstiftningen på området pågår. 12
Det stora utbudet av instrument som privatspararen kan placera tillgångarna i innehåller allt från räntekonto till terminskontrakt. Produkter som aktier och fonder är mer komplexa än enkla räntekonton och konsumenten bör inneha den information och kunskap som krävs för att förstå innebörden av produkterna. Tillgängligheten till internet gör att konsumenten bara genom några få musklick kan investera i bland annat aktier och fonder. Förutom kunskapen om själva produkten måste investeraren även inneha information om exempelvis företaget, branschen och den ekonomiska utvecklingen globalt för att kunna investera framgångsrikt.
7 The Federal Reserve Board (2003). 8 Privata Affärer (2010). 9 Sveriges Riksbank (2010). 10 Försäkria Finansrådgivning (2011). 11 Privata Affärer (2010). 12 Privata Affärer (2010).
10
Som tidigare nämns i bakgrunden diskuteras det ofta hur viktig kunskap och information är för att kunna skapa sig en trygg ekonomisk framtid. Alternativet till att införskaffa sig all kunskap själv är att ta hjälp av någon som besitter den.
Även de mest enkla produkter som fonder, där en förvaltare sköter exempelvis analysen av företag som ska ingå i fonden, kräver att konsumenten förstår skillnaden mellan olika fonder. En aktivt förvaltad fond har ett annat mål än en passivt förvaltad fond. Om konsumenten inte är medveten om skillnaden, riskerar denna att placera sina tillgångar i en fond som inte överensstämmer med sina egna preferenser och mål.
Förutom fonder finns det även en rad andra alternativ för en individ som inte anser sig ha tillräckligt med kunskap och information. Exempelvis kan denna köpa rekommendationer på aktier från analytiker. Ett annat alternativ är att ta hjälp av en privatrådgivare som kan förmedla kunskapen och informationen som individen behöver. Även vid användning av en rådgivare är det viktigt att konsumenten förstår vad den kan förvänta sig av de rekommendationer som ges. Det finns en intressekonflikt i rådgivningen, då aktörerna ska ge bästa möjliga råd åt konsumenterna men samtidigt är beroende av att sälja sina produkter. 13
Finansinspektionen genomförde i samarbete med Svenskt Kvalitetsindex år 2009 en enkätstudie på 2000 privatpersoner i Sverige där 1305 svar erhölls. I studien presenteras det att 72 procent av de tillfrågade innehar ett fondsparande och 47 procent är ägare till aktier. Vidare svarade 12 procent att de använder sig av ekonomisk privatrådgivning regelbundet vilket innebär årligen.14 Nämnda siffror innebär att den stora andelen som innehar komplexa instrument som fonder eller aktier, som inte använder sig av någon form av rådgivning innehar kunskapen och informationen om dessa själva. Är detta inte fallet riskerar dessa att fatta beslut som inte överensstämmer med exempelvis riskpreferenser eller sparandets mål. Bland annat borde en köpare av en aktivt förvaltad fond vara övertygad om att förvaltaren kommer att lyckas med att slå jämförande index, för att den ökade förvaltningsavgiften ska vara befogad. 15
Det är av dessa anledningar som författarna anser att det är intressant att undersöka konsumenternas val och motiv närmare vad det gäller finansiella tjänster och därmed granska hur de klarar sig i den finansiella djungeln.
13 Avanza (2010). 14
Finansinspektionen (2009).
11
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka privatpersoners motiv gällande val av finansiella tjänster och investeringsbeslut, samt att analysera relationen mellan val av tjänster och sparmål.
1.4 Forskningsfrågor
Vilka motiv ligger bakom konsumenters val av sparformer och finansiella tjänster?
Varför väljer konsumenter att ta hjälp av rådgivning eller investera på egen hand?
Använder konsumenter finansiella tjänster på rätt sätt enligt grundläggande finansiella teorier?
Påverkas konsumenter av psykologiska bias vid investeringar?
1.5 Avgränsningar
Begreppet finansiella tjänster är omfattande och kan avse allt ifrån lönekonto till hemförsäkringar. I studien har författarna genomfört avgränsningar till de mest vanliga områdena där konsumenten enkelt har tillgång till en tjänst eller investeringsform. De frågor som studien avser att behandla är ekonomisk privatrådgivning, investeringar i aktier, fonder och premiepension.
1.6 Disposition
Andra kapitlet beskriver studiens tillvägagångssätt och metod.
Tredje kapitlet presenterar de finansiella teorier samt tidigare forskning som ligger till grund för analys och slutsats.
Fjärde kapitlet utgörs av en sammanfattning av de sjutton genomförda intervjuer samt en uträkning av premiepensionen.
Femte kapitlet redogör för analysen, där den insamlade empirin sätts i relation till teorier och tidigare forskning.
Sjätte kapitlet presenterar de slutsatser som studien gett upphov till samt förslag till vidare forskning.
12
2. Metod
I metodkapitlet behandlas det tillvägagångssätt som har använts i studien. Här presenteras metoden för insamling av data, avgränsningar och angreppsätt. Slutligen presenteras källkritik på det insamlade materialet och litteratur, samt studiens trovärdighet. Detta för att ge läsaren en god inblick i hur författarna har tänkt och resonerat kring genomförandet av studien.
2.1 Urvalet
Urvalsgruppen för intervjuerna i denna studie bestod av personal på Linköping Universitet. Respondenterna var verksamma som lärare med olika befattningar, exempelvis lektorer, adjunkter och professorer. Dessa kan antas ha en inkomst som är högre än den svenska medelinkomsten samt är väldigt högutbildade. Den höga inkomsten hos personerna i urvalsgruppen innebär att de har bättre möjligheter till att spara samt investera. Personer med hög utbildning borde dessutom enklare kunna tolka samt skaffa sig information och kunskap. Därmed har urvalsgruppen de bästa förutsättningarna för en god hantering av sparande och framgångsrika investeringar. En annan aspekt varför författarna valde anställda på Linköpings Universitet var att gruppen var lättillgänglig och gav därmed möjlighet att utföra störst antal möjliga intervjuer inom tidsramen för denna uppsats.
Från början var tanken att författarna skulle intervjua lika många administratörer som lärare för att kunna göra en jämförelse mellan två grupper med olika inkomstnivåer och utbildning. Inom gruppen administratörer fick författarna dock ett stort bortfall under intervjuperioden mestadels på grund av sjukdom. Bortfallet kunde inte ersättas med personer från samma grupp då den gruppen är relativ liten i förhållandet till totala antalet anställda på universitetet. Därför valde författarna att utesluta genomförda intervjuer med administrativ personal från uppsatsen. Gruppen studenter har medvetet uteslutits, eftersom dessa har en mindre disponibel inkomst och har därmed en liten benägenhet att spara eller investera.
13
2.2 Angreppssätt
Det finns olika sätt att utforma en studie på. Ett intensivt upplägg av en studie ger en bild av många variabler medan ett extensivt lämpar sig vid fokus på ett fåtal variabler. En intensiv studie innebär vanligtvis att man genomför en kvalitativ undersökning på ett mindre urval, vilket väl beskriver det tillvägagångssätt som författarna har använt i studien.16
Insamlingen av data kan ske på två olika sätt. Antingen genom en kvantitativ metod eller genom en kvalitativ metod. En kvantitativ undersökning syftar till att mäta ett fenomen med ett stort antal observationer och utgångspunkten är i de flesta fall en teori som ska prövas mot en hypotes.17 En kvalitativ studie ska däremot ge en möjlighet att undersöka ett fenomen på ett djupare sätt samt ge utrymme att få fram information som inte är känd innan. Genomförandet präglas av att utgångspunkten är en frågeställning som sedan undersöks och sätts i relation till teorier.18
Syftet med denna undersökning var att kartlägga individens egna tankar, teoretiska kunskap och psykologiska aspekter om ett fenomen som det idag finns liten kännedom om. För att få fram denna information tilläts det att individen tilläts svara fritt med sina egna ord. Eftersom författarna ville utforska så många variabler som möjligt samt utgå ifrån en frågeställning som sedan appliceras på teorier så har en kvalitativ metod varit mer lämpad för studien.
Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av finansiella teorier och tidigare studier. De finansiella teorier som presenteras är välkända, beprövade och har utvecklats samt förbättrats sedan 1950-talet. William Sharpe, nobelpristagare19 och respekterad nationalekonom har sammanfattat de viktigaste teorierna angående investeringar i sin bok Investors and Markets genom fyra stycken så kallade råd. Det är dessa fyra råd som författarna har utgått ifrån. Gällande behavioural finance har många tidigare studier och undersökningar genomförts, i vissa fall har det direkt hänvisats till dem och i andra har författarna använt en sammanfattning från John Nofsinger.
16 Lantz (2007). 17 Bryman (2008). 18
Bryman (2008).
14
2.3 Datainsamling
2.3.1 Dokumentstudie
En del av empirin har samlats in genom dokumentstudier. Dessa dokumentstudier utgjorde sekundärdatan i studien. Syftet med den delen var att få en helhetsbild av hur aktörer som tillhandhåller finansiella tjänster till konsumenter agerar generellt. Inom detta område finns det ett flertal uppsatser som tidigare har skrivits och behandlar bland annat rådgivarens arbete. Vidare har tidigare studier och rapporter studerats, vilka har presenterat kvalitativ data på konsumenternas finansiella ställning, användningen av finansiella tjänster och konsumenters syn på rådgivning. Finansinspektionen har i ett samarbete med Svenska Kvalitetsindex tagit fram rapporter. Dessa rapporter belyser hushållens användning av olika finansiella instrument och finansiella tjänster på ett kvantitativt sätt.
För den teoretiska referensramen har diverse artiklar och läroböcker studerats. Teorierna beskriver grunden för hur en investerare kan agera givet antagande om preferenser, behov samt finansiella marknaders funktion.
Teorierna samt tidigare forskningsresultat som senare presenteras i studien har i många fall existerat länge, men faktum att dessa är välanvända och att flertalet granskar och refererar till dessa, gör att de kan anses som trovärdiga. Flera rapporter som har publicerats av Finansinspektionen samt statistik från Statistiska Centralbyrån har författarna använt som informationskällor. Finansinspektionen är en myndighet som bland annat ska övervaka aktörer på finansmarknaden. Båda aktörerna kan anses som trovärdiga källor till fakta om konsumenters finansiella ställning och konsumtion som baseras på stora urval.
De artiklar som hänvisas till bakgrunden kan uppfattas som vinklade och inte fullt objektiva. Detta har tagits i beaktning av författarna. Artiklarna ska inte bidra med ren fakta utan har använts för att rikta uppmärksamheten på diskussioner som framförts i media kring problematiken.
15
2.3.2 Intervjuer
Den andra delen av studiens datainsamling bestod av intervjuer som utgjorde studies primärdata. Det finns i huvudsak två ansatser vilken en intervju kan utformas på. Det ena är en öppen intervju, i detta fall beskriver den tillfrågade sin egen uppfattning om ett fenomen. Detta medför att intervjuerna med olika individer kan skilja sig mycket bland annat beroende på deras egna referenser och vilka aspekter dessa anser har mest betydelse, svaren blir då subjektiva ur den tillfrågades syn. Den andra formen är en strukturerad intervju, där det är intervjuaren som avgränsar referensramen. Målet med en sådan är att få fram objektiv fakta och skapa samma struktur för alla intervjuer som innebär att dessa är jämförbara och även kvalitativa analyser blir möjliga.20
Många intervjuer har en kombination av de två nämnda inslagen.21 Det är målet med undersökningen som avgör vilken som är mest lämpad att använda. Författarna undersökte ett fenomen som förutsätter att varje individ kan framföra sin egen syn och tankar kring problemet. Samtidigt ville författarna kunna jämföra olika individer och styra vilka faktorer som hade mest betydelse, varför semistrukturerade intervjuer har genomförts. Denna form gav möjlighet till att påverka den tillfrågades referensram inom ämnet, men lämnade dock fortfarande utrymme för att få fram den enskilde individens ställning.22
Intervjuerna som ligger till grund för analysen har genomförts på sjutton stycken anställda på Linköpings Universitet, verksamma som lärare och professorer. Enligt Gustavsson räcker det med sex stycken observationer för att kunna dra generaliseringar.23 Intervjuplatsen och dess utformning kan tillåta eller hindra kommunikation. Rummet bör vara skyddat från intrång, telefoner och andra störande moment.24 Vid val av plats för intervjuerna, valdes de tillfrågades egna kontor eller i närliggande grupprum, där de kunde förväntas vara vana vid miljön och känna sig trygga. Detta ska ha underlättat kommunikationen mellan författarna och de tillfrågade. Intervjuerna utgjordes av i förväg bestämda frågor samt följdfrågor med en kombination av öppna och bundna svar i form av kryssfrågor. För att inte gå miste om viktiga svar och synpunkter på grund av långsam anteckning eller andra skäl, så använde författarna röstinspelning i sexton fall. Endast en intervjuperson gick inte med på att spela in samtalet. 20 Lantz (2007). 21 Bryman (2008). 22 Lantz (2007). 23 Gustavsson (2004). 24 Lantz (2007).
16
Att intervjuerna finns inspelade ökar trovärdigheten i studien, då de kan granskas i efterhand vid behov. Efter samtalen har intervjuerna transkriberats. En nackdel som kan uppstå vid inspelning är att intervjupersonerna kan bli mindre avslappnade, under genomförandet har detta dock inte upplevts och många personer uppgav även att de själva forskar och är vana vid intervjuer och inspelningar. Tack vare inspelningarna minskades risken avsevärt för misstolkning av svar samt att diskussioner faller i glömska.
Längden på intervjuerna varierade mellan 15 och 55 minuter där majoriteten befann sig inom tidsramen 25 till 30 minuter. Skillnaden i tid förklaras av hur villig den tillfrågade var att prata och diskutera, samt intressenivå och kunskapsnivå.
Urvalet bestod av personer vid fyra institutioner/avdelningar. Författarna valde att utesluta den ekonomiska avdelningen, eftersom det fanns en risk att en högre medvetenhet hos personal på den ekonomiska avdelningen skulle ha påverkat generaliserbarheten. Inledningsvis valdes tio personer från varje avdelning slumpmässigt, vilka författarna tog kontakt med via mejl. Varje mejl skickades enskilt. Responsen på den första omgången var följande; två personer erbjöd sig att delta i intervjuerna och majoriteten avböjde bestämt. Skälen för att inte delta var blandade, en stor del angav bristen på tid medan andra avböjde av principiella skäl, exempelvis hade en avdelning som policy att inte ställa upp på intervjuer eller svara på enkätundersökningar från studenter. De anses uppta för mycket värdefull tid från de anställda. För att uppnå 17 intervjuer krävdes nästan 100 mejl till varje av de fyra valda institutionerna, därmed alltså 400 mejl totalt. Mejlen skickades minst fem arbetsdagar före den föreslagna intervjuperioden som var sju arbetsdagar.
Respondenterna fick föreslå en tid eller lämna ett telefonnummer så att författarna kunde återkomma och boka en tid. Av de 17 personer som valde att delta föreslog 12 personer en tid direkt och fem personer uppmanade författarna att återkomma per telefon.
I kontaktmejlet angavs inte exakt i detalj intervjuns struktur eller vilken typ av finansiella tjänster undersökningen avsåg, eftersom författarna förmodade att det kunde leda till att endast individer som var intresserade av exempelvis aktier skulle ha hört av sig. Dessutom har författarna valt att inte dela ut frågorna på förhand till deltagarna med anledningen av att detta kan leda till att individen ägnar sig åt att hämta mer information och kunskap om vissa frågor än vad den egentligen har. Att inte lämna ut intervjufrågorna i förväg visade sig ha mer positiva effekter än negativa. En negativ aspekt med detta var dock att respondenten fick en begränsad tid under intervjun att fundera kring frågorna. Detta har dock inte varit ett störande
17
moment och har dessutom vägts upp av att författarna lättare kunde komma åt den faktiska kunskapsnivån hos respondenten.
Frågorna som ställdes under intervjuerna konstruerades så att de var öppna och allomfattande. Efter genomförandet av tre provintervjuer visade det sig att kunskapsnivån var mycket blandad och författarna upptäckte att respondenten vid vissa tillfällen inte uppfattade frågan på det sätt som var menat. Det problemet löste författarna genom att ställa följdfrågor så att även respondenter med mindre kunskap inom ämnet kunde förstå. De tre provintervjuerna var endast till hjälp för att förbättra intervjufrågorna och utgör inte något underlag för uppsatsen och ligger utanför de tidigare nämnda 17 intervjuer.
Intervjuerna har genomförts enskilt med varje individ vilket innebär att svaren ska vara oberoende av varandra. Det måste beaktas att respondenterna arbetar inom samma organisation (Linköpings universitet) eller även avdelning och kan därmed diskutera med varandra. Det finns en risk att det skedde, det var dock inget som märktes av under intervjuerna, exempelvis visade sig ingen vara insatt i specifika frågor.
Av den insamlade data från intervjuerna finns det en risk att respondenterna inte var fullt ärliga utan framställde sig själva duktigare eller sämre än vad de var av olika anledningar.
2.4 Validitet
Validiteten i studien beskriver hur väl studien mäter det den avser att mäta och om studiens resultat kan nyttjas i andra sammanhang. Detta begrepp kan delas in i intern och extern validitet.
Intern validitet behandlar hur väl studien mäter vad den avser att mäta25. Frågorna som ställdes under intervjuerna var som tidigare nämnt noggrant genomtänka och flexibla, med följdfrågor som konstruerades efter provintervjuerna anpassade till olika kunskapsnivåer hos respondenterna. Vid missförstånd kunde frågorna lätt förklaras samt omformas tills det att respondenten kunde presentera ett svar.
18
Extern validitet ställer frågan om studiens resultat kan generaliseras utöver studiens sammanhang.26 I studien kan det betyda att författarna gör generaliseringar för högutbildade som appliceras även på individer utanför de intervjuade. Externa validiteten ifrågasätter kvaliteten på dessa generaliseringar. Den låga svarsfrekvensen på de utskickade mejlen om intervjuer påverkar den externa validiteten i studien negativt. Det är omöjligt att säga om personer som valde att inte ens svara på mejlet som innehöll förfrågning av intervju gjorde det på grund av tidsbrist, om det är ämnet som det saknas intresse för eller om de innehar ett högt intresse fast känner att det är ett känsligt ämne att prata om.
Att respondenterna i undersökningen har en högutbildad bakgrund medför att de har lättare och större vana än genomsnittet att tolka och hitta information samt att bredda sina kunskaper ytterligare. Eftersom individer med lägre utbildning borde ha svårare att hitta information hade studiens resultat, om genomfört på en lägre utbildad grupp, visat på att personerna är mindre informerade i frågorna samt har mindre kunskap. Detta har hafts i åtanke när författarnas slutsatser har dragits. Rapporten som Finansinspektionen genomförde styrker detta. Där presenteras att hushåll med personer som innehar högskoleutbildning generellt sett är mer välinformerade. Det finns även stora skillnader i åldersgrupperna, yngre personer är relativt oinformerade samt män mer informerade än kvinnor.27
2.5 Reliabilitet
Är det mått som ifrågasätter om studiens resultat kan repeteras utan större skiljaktigheter. Om en mätning görs vid två tillfällen och svaren varierar kraftigt mellan dessa, uppstår frågan om mätningen är tillförlitlig eller inte. Reliabilitet mäter hur trovärdiga studiens resultat är.28
Skulle man genomföra studien på samma respondenter idag igen finns det en risk att svaren skiljer sig åt eftersom under intervjuerna väcktes i många fall ett intresse och eftertankar kring frågorna hos respondenterna, vilket kan leda till att de skaffar sig mer kunskap. Deras svar är i samtliga fall subjektiva vilket kan göra att svaren blir annorlunda vid andra tillfällen.
Valet att inte skriva ut exakt i detalj vad intervjun skulle behandla i förväg, medförde att författarna fick med respondenter som hade olika kunskapsnivåer samt intresse för privatekonomi. I tre fall har respondenterna efterfrågat vad undersökningen närmare handlar
26 Bryman (2008). 27
Finansinspektionen (2009).
19
om innan de ställde upp på en intervju. Det finns dock fortfarande en risk att enbart personer som har en positiv inställning till begreppen finansiella tjänster och investeringar valde att ställa upp. Med hänseende på detta hade det optimala varit att endast fråga om en intervju utan att nämna vad undersökningen skulle handla om. Efter intervjuerna framgick det att de personer som ställde upp på intervjuer hade ett gemensamt intresse för att stödja forskning snarare än att ha ett stort intresse för ekonomi.
20
3. Finansiella Teorier och tidigare forskning
Kapitlet börjar med att beskriva finansiella teorier som visar hur en investerare eller rådgivare kan agera givet antagande om preferenser, behov och hur finansiella marknader fungerar. Förutom finansiella teorier presenteras även tidigare studier som består av observationer av individens beteende när det gäller investeringar. Dessa behandlar de psykologiska faktorer som inte kan förklaras av ett rationellt beteende och visar därför på tendenser till irrationalitet. Därefter presenteras två tidigare undersökningar. Den första visar en kartläggning av användandet av finansiella tjänster på ett stort urval som finansinspektionen genomfört. Den andra undersökningen visar hur internet har påverkat användandet av finansiella tjänster.3.1 Livscykelproblematiken
När individen har tillgodosett sina grundläggande likvida behov i form av bland annat en ekonomisk buffert, kan denne börja utforma en strategi med investeringar till sitt sparande. Varje individs sparande kan skilja sig från en annans. Det är faktorer som målet med investeringen, förmögenhetens storlek och riskbenägenheten som påverkar individens utformning av investeringen. Enligt Reilly och Brown finns dock generella drag som kännetecknas av i vilken fas i livet individen befinner sig i. Reilly och Brown har delat in livscykeln för en investerare i fyra faser där varje del speglar hans behov samt riskbenägenhet.29
Ackumuleringsfasen är den första fasen och kan anses äga rum från början till mitten på en individs yrkeskarriär. När individen befinner sig i början på karriären är hans tillgångar ringa och till exempel kan tidigare universitets eller högskolestudier medfört skulder. Målet med investeringen kan vara både kortsiktigt med syftet att kunna köpa till exempel en bostad inom en snar framtid, men även långsiktigt som till pensionen. I denna fas antar individen att intjäningsförmågan kommer att vara god under en längre period. Den långa tidshorisonten påverkar riskbenägenheten med förhoppningen om att det under en lång tid ska kunna genereras en avkastning över den genomsnittliga. I denna fas kan en högre risk accepteras. Konsolideringsfasen infaller när individen befinner sig efter mittpunkten i yrkeslivet. Tidigare skulder har amorterats till stor del vilket innebär att intäkterna överstiger utgifterna och individen får ett större överskott att spara. Riskbenägenheten minskar i förhållandet till första
21
fasen men med en tidshorisont på 20 till 30 år med sitt sparande är den fortfarande relativt hög. Målet med investeringarna är att uppnå en god pension som täcker det likvida behovet när inkomsterna minskar.
Utgifts- och Gåvofasen inträffar när individen slutar att vara aktiv i yrkeslivet. Under pensionen kan inkomsterna bestå av den allmänna pensionen och eventuella pensioner avsatta från arbetsgivare och så vidare. Resterande behovet av intäkter för att kunna bibehålla den önskade levnadsstandarden, täcks nu av ett negativt sparande. Riskbenägenheten har minskat till en låg nivå, samtidigt är det viktigt att skydda sina tillgångar mot inflation då tidshorisonten kan vara flera decennier. Gåvofasen liknar den innan beskrivna utgiftsfasen. Individen anser sig har tillräckligt med tillgångar för att täcka sina kostnader. Om det finns ett överskott utöver en buffert för oförutsedda händelser kan denna användas för att bidra ekonomisk till närstående och annat.30
3.2 Portföljvalsteori
En teori som ofta beskrivs som grunden för modern portföljvalsteori konstruerades av Harry Markowitz. Utgångspunkten i den teorin innebär att en investerare ska sammansätta den optimala portföljen. En optimal portfölj innebär att maximera avkastningen givet en viss risk eller tvärtom, att minska risken givet en förväntad avkastning. Tillgången till ett stort antal aktier innebär att det finns ett nästan oändligt antal möjliga portföljer som en investerare kan konstruera. Ingredienserna för att kunna sammanställa den optimala portföljen är diversifiering i olika värdepapper samt korrelationen mellan dessa. Diversifieringen är inte enbart beroende av antalet olika värdepapper utan ska enligt Markowitz även spridas över olika branscher.31
Genom att sammansätta olika värdepapper till en effektiv portfölj blir den totala risken i portföljen mindre än den genomsnittliga i varje aktie. Alla möjliga effektiva portföljer bildar tillsammans den så kallade effektiva fronten. Utifrån denna kan investerare välja den portfölj som motsvarar deras riskbenägenhet till den maximalt förväntade avkastningen, eller den som motsvarar deras krav på avkastning givet den minsta risken.
30
Reilly & Brown (2004).
22
3.3 Passiv vs. aktiv förvaltning
En passiv investeringsstrategi kännetecknas av att investeraren inte frekvent byter ut sina tillgångar. Ett exempel på det är en långsiktig buy-and-hold strategi. Strategin innebär att en väldiversifierad portfölj konstrueras och sedan behålls sammansättningen under lång tid. Eftersom utgångspunkten kan anses vara att det finns en effektiv marknad där alla värdepapper handlas till sitt rätta värde som motiveras och ska spegla all tillgänglig information, tas ingen hänsyn till att hitta under- eller övervärderade tillgångar. Väljer en investerare en passiv strategi, är tanken ofta att portföljen exempelvis ska spegla ett index, en bransch eller ett geografiskt område. Sammansättningen av olika värdepapper ska resultera i att portföljen kommer att ha samma avkastning och risk som jämförande index. Kostnaderna är relativ låga och eftersom omsättningen av aktier i portföljen är låg så minimeras transaktionskostnaderna, dessutom krävs heller inga resurser för förvaltaren att hitta de mest undervärderade aktierna.32
Aktiv förvaltning motiveras av att investerarens uppfattning är att marknaden inte är effektiv och att marknadspriset på en tillgång avviker från dess verkliga värde. Genom att till exempel välja de undervärderade tillgångarna på marknaden förväntas investeraren kunna generera en överavkastning jämfört med ett index. För att hitta undervärderade tillgångar krävs tid och kunskap, vidare innebär en aktiv strategi att värdepapperna i portföljen omsätts i större grad än vid en passiv, vilket medför ökade transaktionskostnader. För att kunna genomföra
omfattande analyser av många olika tillgångar samt motivera de ökade
transaktionskostnaderna krävs det alltså någon form av överavkastning för investeraren. Om en privat investerare har en miljon kronor som ska placeras i sin portfölj innebär en överavkastning på en procent årligen enbart 10,000 kronor som ska kompensera investeraren för alla transaktionskostnader samt resurserna som krävdes för analyserna. Ett alternativ vid investering enligt en aktiv strategi är att investera i en aktivt förvaltad fond. En förvaltare som har en fond med hundratals miljoner kronor investerade och som tar ut en avgift på en procent, har tillräckligt med resurser att använda sig utav, för att kunna genomföra omfattande analyser.33
32
Bodie, Kane & Markus (2009).
23
3.4 Investeringsstrategier
Investerare som använder en så kallad Top-down strategi tror att ekonomin, marknaden och industrin påverkar avkastningen för enskilda aktier. Den andra gruppen som investerar enligt en Bottom-up eller även kallad Stockpicking strategi, tror att det är möjligt att hitta aktier som är undervärderade i förhållande till marknadspriset och att dessa kommer att ge överavkastning oavsett marknadens och industrins utveckling. Den största skillnaden mellan dem är hur man uppfattar konjunkturens påverkan vid värderingen av företaget och dess aktier. Eftersom investeraren som följer en Stockpicking strategi ignorerar viktig information som rör marknaden och företagen är det svårare att använda sig av den strategin. Även om värdet i en tillgång utgörs av förmågan att generera avkastning påverkas den likaså av omgivningens ekonomiska tillstånd.34
3.5 Sharpes fyra råd
William Sharpe sammanfattar i sin bok ”Investors and Markets” sina fyra råd angående personliga investeringar med följande verb; Diversify, Economize, Personalize, Contextualize. Dessa fyra råd sammanfattar även de i teorikapitlet tidigare presenterade teorier. Nedan följer en beskrivning av varje verb.
Diversify
Förväntad avkastning förknippas mestadels med marknadsrisk. Men det finns också företagsrisk som kan diversifieras bort genom att exempelvis inneha fler aktier. Tanken är att diversifiera tillräckligt mycket tills att den totala risken blir lägre än genomsnittsaktiens företagsrisk. För många investerare räcker det dock med en lågkostnads indexfond.35
Economize
I praktiken finns det olika transaktionskostnader och avgifter mellan olika förvaltare, banker och liknande institut som tillhandahåller aktier, fonder och andra finansiella tjänster. Vissa tar ut en hög förvaltaravgift eftersom de jobbar aktivt med fonden och andra förvaltare tar ut låga avgifter, då de sköter exempelvis en indexfond. De som tar ut höga avgifter kan rättfärdiga dessa genom att konstant slå marknaden, dock har kapitalmarknaderna mycket konkurrens
34
Reilly & Brown (2004).
24
och endast en minoritet kan slå marknaden eller index. Om det inte finns bevis för att en förvaltare alltid slår marknaden så bör investeraren tänka på att minimera onödiga investeringskostnader.36
Personalize
Investerare skiljer sig naturligtvis mycket åt. Vissa lägger stor vikt på portföljens medelvärde och varians medan andra inte gör det. Många investerare har positioner utanför de finansiella marknaderna som man måste ta hänsyn till när man väljer investeringsportföljer och rådgivare. Det som anses vara god privatrådgivning tar hänsyn till personens specifika önskemål och omständigheter för personen den är designad för.37
Contextualize
Priset på en tillgång sätts inte i tomma luften. Det kommer från samspelet mellan många investerare och investeringsproffs när de handlar med varandra och dessa skiljer sig åt mellan olika länder i världen. De flesta investerare antar att deras val inte kommer att påverka tillgångens pris. Men det är omöjligt att välja en passande portfölj utan att ha bra insikt om vad som bestämmer tillgångens pris. God rådgivning behöver ett väluttänkt koncept av jämvikt i de finansiella marknaderna. Om målet är att investera en individs pengar för att göra satsningar eller “betta” så räcker det utan ett koncept. Om pengarna däremot ska investeras långsiktigt så är en jämviktsmodell en huvudingrediens. I vilket fall så måste varje rådgivare kunna rättfärdiga skillnader mellan en individs portfölj, och proportionerna i tillgångarna i en världsmarknadsportfölj. Ett bra portföljval måste hänga samman med tillgångarnas prissättning i de finansiella marknaderna. Tillgångspriser och portföljval är inte två ämnen utan ett. En som bara vill förstå de finansiella marknaderna måste studera båda och det behöver även den som vill kunna ge god rådgivning göra.38
36 Sharpe (2007). 37
Ibid.
25
3.6 Psykologiska aspekter kring investering
Traditionell finansteori utgår från att investeraren är rationell och säger hur denne ska investera för att maximera sin förmögenhet. Dessa idéer har bland andra mynnat ut i arbitrageteorier, portföljteorier och optionsprissättning. Men i verkligheten är inte alla människor fullt rationella hela tiden. Även de mest intelligenta människor av psykologiska bias vilket ungefärligt betyder undermedvetna fördomar eller trångsyntheter. Behavioural finance har för avsikt att studera hur människor faktiskt beter sig i finansiella situationer. Den studerar framförallt hur känslor och kognitiva bias påverkar investerare. När ett beslut ska tas där risk eller osäkerhet behöver beaktas, använder hjärnan olika inputs av situationen och sannolikhetsuppskattningar för att försöka “kvantifiera” osäkerheter. Emellertid blir även nuvarande humör och förväntade känslor om beslutet betydande faktorer. När sedan känslor blandas in i processen, kommer partiska, ensidiga beslut att uppstå.39
3.6.1 Mental Accounting
Företag och organisationer använder sig utav olika räknesystem för att separera och kategorisera flödet av pengar. Människor använder däremot ett mentalt räknesystem.40 De kan liknas vid att hjärnan använder ett mentalt räknesystem som påminner om en byrå med lådor. Varje beslut, handling och utfall placeras i en egen låda i byrån. Lådorna innehåller kostnader och intäkter associerade med ett visst beslut. När ett utfall väl har blivit lagt i en låda är det svårt att se utfallet på något annat sätt. Följderna av detta mentala räknesystem blir att det påverkar ens beslut på oväntade sätt. Ett mycket vanligt exempel bland privatpersoner är att de har låg ränta på sina sparkonton men lånar sedan pengar med mycket högre ränta för att köpa en bil och förlorar därmed pengar. Istället skulle de kunna låna pengar från sitt eget sparkonto och ”betala” in en egen ränta till bankkontot.41
Ett annat exempel är när en aktie köps. En värdepappersförlust är mindre plågsam än en realiserad förlust. Om värdet på den köpta aktien har minskat mycket i värde, tenderar konsumenter att hålla kvar den för länge, eftersom de vill undvika att realisera förlusten
39 Nofsinger (2008). 40
Thaler (1999).
26
genom att behöva deklarera till skatteverket eller berätta för sin makar och då känna ånger. Genom att hålla kvar den slipper man detta.42
Det är vanligt förekommande att investeringar och handlingar kategoriseras. När konsumenter inte tänker på dessa “lådor” tillsammans kan de gå miste om att maximera förmögenheten.43
Detta fenomen förekommer även för investerare. Beslutsfattare tenderar att placera varje investering i ett eget mentalt räknesystem eller byrålåda. Varje investering behandlas separat och samspelet mellan dessa förbises eller glöms bort. Denna mentala process kan påverka en investerares förmögenhet negativt på flera sätt.44
3.6.2 Overconfidence
Overconfidence eller övertro är som störst vid svåra val, exempelvis vid prognoser med låg förutsägbarhet och vid beslut som saknar snabb och tydlig återkoppling. Att välja vanliga aktier som ska överprestera marknaden är ett exempel på en sådan svår uppgift. Förutsägbarheten är låg och återkopplingen, feedbacken är rörig. Således är aktieval bland den typen av val där konsumenter tenderar att överskatta sig själva mest. Modeller har utvecklats som visar på hur investerare med övertro på sig själva, värderar sina kunskaper om finansiella tillgångar för högt. De överskattar sannolikheten att deras personliga analyser av värdet på en tillgång är mer exakta och noggranna än andra investerares bedömningar. Till följd av detta tror dessa investerare starkare på sina egna analyser och bekymrar sig inte om tilltron till andras uppskattningar. Män har generellt mer övertro på sig själva och omsätter sina portföljer oftare än kvinnor.45
3.6.3 Riskperceptioner
Individers uppfattning om och reaktioner till risk ändras vid olika situationer. En viktig faktor
vid värderande av ett pågående riskfullt beslut är tidigare utfall.46
Johnson och Thaler gjorde år 1990 en studie på detta där de undersökte risktagandet hos MBA
42 Thaler (1999). 43 Nofsinger (2008). 44 Ibid. 45
Barber & Odean (2001).
27
studenter vid spel med riktiga pengar. Följande val visar på en del effekter som påverkar risktagandet efter tidigare utfall. Svarsandelen visas i klamrarna.47
Problem 1. Du har nyss vunnit $30. Välj nu mellan följande:
(a) En 50 % chans att vinna $9 och en 50 % chans att förlora $9. [70] (b) Ingen ytterligare vinst eller förlust. [30]
Problem 2. Du har nyss förlorat $30. Välj nu mellan följande:
(a) En 50 % chans att vinna $9 och en 50 % chans att förlora $9. [40] (b) Ingen ytterligare vinst eller förlust. [60]
Problem 3. Du har nyss förlorat $30. Välj nu mellan följande:
(a) En 33 % chans att vinna $30 och en 67 % chans att vinna ingenting. [60] (b) Du vinner $10 säkert. [40]
Två av resultaten är värda att ta i beaktning. Problem 1 visar på att en tidigare vinst kan stimulera ett högre risktagande. Detta fenomen kallas för house-money effekten. Problem 2 och 3 visar på att en tidigare förlust inte stimulerar högre risktagande förutom när spelet erbjöd en chans att vinna tillbaka förlusten, så att spelaren går jämnt ut. Denna effekt kallas break-even effekten.48
House-money effekten går ut på att en individ blir mer benägen att ta högre risk efter en upplevd vinst. Spelare hänvisar denna känsla till att de spelar med ”husets” pengar. Efter att ha vunnit en stor summa pengar inledningsvis under kvällen på exempelvis roulette, anses inte dessa nya pengar som helt ens egna. Eftersom spelare inte helt sammankopplar deras vinster med deras egna pengar, kan de bete sig som att de satsar med kasinots eller ”husets” pengar.49
Break-even effekten visar på ett annat fenomen när förlorare av spel inte alltid undviker risk. Detta fenomen yttrar sig i att individer ofta tar chansen att försöka gå jämnt ut efter en förlust. Kvitt eller dubbelt-vad spelar på individers svaghet för fenomenet. Vissa personer är villiga att acceptera ett kvitt eller dubbelt-vad även om de visste om att vadet från början inte var fullt rättvist.50 Daytraders vid exempelvis Chicago Board of Trade tar riskfyllda positioner
47 Barber & Odean (2001). 48 Thaler (1999).
49
Ibid.
28
under dagen för att göra vinster. Studier på dessa individer visar att om de gått med förluster under dagen så är de villiga att ta högre risk på eftermiddagen.51
Snakebite effekten inträffar när en person upplevt en finansiell förlust. Då tenderar denna att vara mindre benägen att ta en ny risk. När individer redan gjort en förlust så avstår de oftast från att ta ett vad. Individen upplever det som att han blivit biten av en orm efter förlusten, när en person blir biten av en orm blir den oftast mer försiktig, därav namnet på effekten.52
Studier på svenska hushåll visade att efter ett år med ökade vinster från investeringar så ökade risktagandet till nästa år, vilket visar på house-money effekten. Förluster ledde till minskat risktagande, vilket visar på snakebite effekten.53
3.6.4 Familiarity
Rationella investerare tjänar på att diversifiera internationellt. Trots detta ignoreras strategin av flertalet investerare. Vanligtvis stannar investerares pengar i sina hemländer. Detta beror på flera faktorer, exempelvis kan det vara dyrare och mer svåråtkomligt att investera på andra marknader. Men även om dessa kostnader stadigt har minskat samt att det blivit enklare att investera på många marknader, är utländskt ägande av aktier fortfarande begränsat och mindre än vad som kan förväntas nu när barriärerna mellan marknader luckras upp.54
En enkel förklaring till denna snedfördelning mellan inhemska och utländska aktier, är att konsumenter helt enkelt föredrar att investera i något som är bekant. Folk hejar på sitt lokala sportlag och känner sig trygga med att investera sina pengar i ett företag som är synligt för dem.55 En studie från år 1997 visar att tyska studenter är mer optimistiska till tyska aktier och vice versa för amerikanska studenter.56
När konsumenter väl investerar i utländska aktier, görs det oftast i företag med en känd produkt eller tjänst. Utländska investerare tenderar att äga stora japanska företag. De små japanska företag som lockar utländska investerare är de som exporterar mycket.57
51 Coval & Shumway (2005). 52 Thaler & Johnson (1990). 53
Massa & Simonov (2005).
54 Huberman (1999). 55 Ibid.
56
Kilka & Weber (1997).
29
En person som har en anknytning till en viss aktie tenderar ofta att önsketänka om den aktien. Det finns dokumenterat att folk som röstar på ett politiskt parti inför ett val, tror att det partiet har större chans att vinna valet. Även fans av ett sportlag som satsar pengar på matchresultat tenderar att satsa mer pengar på att sitt favoritlag ska vinna, jämfört med fans som inte hejar på samma lag.58
Respondenter till en undersökning gjord av tidningen GALLUP år 1995, svarade att de anser sina arbetsgivares aktier vara säkrare än en diversifierad aktiefond oavsett om den var inhemsk eller internationell.59
När individer ställs inför två riskfyllda val så kommer de att välja det val som känns mer bekant. Om de får välja mellan två spel där chanserna är lika stora att vinna kommer de välja den de har mer erfarenhet i, i vissa fall väljer de till och med det bekanta spelet, även om vinstchanserna är mindre.60
3.7 Genomförda internationella studier
3.7.1 Financial Literacy
Annamaria Lusardi genomförde år 2008 en studie som ämnade undersöka hur individers finansiella kunskap påverkar konsumentval. Studien bekräftar att mer ansvar läggs på individen samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar. Lusardi menar att detta ökar kraven på individer att vara ”finansiellt läskunniga”, att kunna läsa och skriva finansiellt, det vill säga att besitta god finansiell kunskap. Antalet observationer var 1,716 och delades upp i två urvalsgrupper. Ena kategorin innehöll människor som var äldre än 50 år med en genomsnittsålder på 65 år och den andra utgjordes av människor i åldern 51-56 för att få med en något yngre grupp. Urvalsgruppen motiverades med att personer i dessa åldrar redan har stött på diverse inkomstökningar, huslån och andra utgifter, och därmed borde inneha vissa finansiella kunskaper. Ett antal frågor som utgjordes av enkla ränte- och matematiska beräkningar, riskbedömningar, sannolikhetsuppskattningar och så vidare, genomfördes för att bedöma respondenternas kunskapsnivåer. Respondenternas svar på undersökningen visade på att de överlag hade stora svårigheter med att beräkna räntor och därmed skulder. Många hade problem med enkla matematiska beräkningar och saknade kunskap om risker mellan
58 Huberman (1999). 59
Driscoll, Sirull & Slotter (1995).
30
exempelvis aktier och fonder. Enligt studien har vissa demografiska grupper allra lägst finansiell kunskap, vilka var afro-amerikaner, spanjorer och kvinnor. Utbildningsnivån påverkade kunskapsnivån. Ju mer ekonomisk utbildning respondenterna hade, desto högre finansiell kunskapsnivå hade respondenterna senare i livet. Lusardi menar att de som har låg finansiell kunskap kommer att ha svårare att planera sin pension, hamnar oftare utanför aktiemarknaden och går därmed miste om investeringsmöjligheter, tar på sig mer skulder samt ackumulerar mindre förmögenhet. Med tanke på resultatet av studien menar Lusardi att det krävs mer utbildning och information för att höja den finansiella kunskapsnivån hos individer.
3.7.2 An Individual Level Analysis of the Mutual Fund Investment Decision
Noel Capon, Gavan J. Fitzsimons och Russ Alan Prince genomförde år 1996 en studie som åskådliggör hur konsumenter tar investeringsbeslut för fonder. Studien genomfördes på 3,386 individer med en genomsnittsålder på 47 år varav 56 % hade en högskoleutbildning. Capon, Fitzsimons och Alan Prince menar att för mycket fokus läggs på avkastning och risk och att viktig förståelse om investerares köpbeslut av fonder förbises. Studien utgår från konsumenternas perspektiv och visar att konsumenter utvärderar fler variabler än risk och avkastning när de väljer fonder. Modeller om investerarbeteende som endast grundar sig på
avkastning och risk är därmed undermåliga verktyg för förståelse av
fondinvesteringsprocessen. Investerare kan delas in i olika grupper beroende på användandet av information och deras valkriterier. Grupperna skiljer sig avsevärt åt i vilka informationskällor de använder och deras kriterier för val av fonder i investeringsbesluten och delas in i tre kategorier. Dessa tre grupper utgörs av välinformerade investerare, kunniga investerare och en tredje grupp som beskrivs som naiva investerare. Studien visar att endast en liten grupp är välinformerade medan den största gruppen utgörs av naiva investerare som har lite kunskaper om investeringsstrategier och finansiella detaljer kring deras investeringar. Studien kommer även fram till att det kan vara många andra faktorer än avkastning som påverkar investerarens val av fonder.
3.7.3 Cost of Time and Household Choice between Direct and Delegated
Investment
Ning Zhu genomförde år 2005 en studie som undersökte investerarbeteende kring att spara direkt i aktier, råvaror och dylikt samt att spara indirekt via fonder. Den använder statistisk data mellan år 1992 och år 2001 från SCF (Survey of Consumer Finance) samt separat data från år 1991 till år 1996 på individuell investeringshandel och portföljpositioner från ett stort
31
nationellt mäklarföretag. Empirisk data visar att individer i hushåll som tjänar och jobbar mer, tenderar att inneha fler indirekta tillgångar (fonder) i sin portfölj. Hushåll som består av pensionärer eller personer som jobbar mindre har mindre andel fonder och större andel direkta tillgångar. Studien visar på att kostnaden av tid utgör hur mycket investeraren placerar i direkta tillgångar och hur mycket den placerar i indirekta exempelvis fonder. Ju mer tid individen har att söka information desto mer investerar den i direkta tillgångar. Det finns två vägar för investeraren om kostnaden av tid blir för hög. Antingen så använder investeraren den mest tillgängliga informationen eller så ger den upp sökandet helt och använder andra alternativ. Det senare fallet sker när investeraren har för många valalternativ. Studien menar att det är detta som påverkar valet av direkta och indirekta tillgångar. Aktier och direkta tillgångar kräver mycket tid för att analyseras och därför har hushåll med mer tid, större andel direkta tillgångar i sin portfölj.
3.8 Tidigare studier genomförda i Sverige
Författarna har inte funnit tidigare studier som på ett djupgående sätt behandlar studiens frågeställningar och syfte, däremot har andra studier som behandlar vissa av våra områden påträffats.
I det här kapitlet presenteras först en studie som genomförts inom samma ämne. Denna studie har dock haft en kvantitativ ansats som speglar sparandet och användningen av finansiella tjänster från ett större urval och ger därmed en överblick. Därefter presenteras en svensk studie genomförd av Anders Andersson, som styrker det som angavs i bakgrunden om ökningen av finansiella tjänster. Den visar även på individers riskpreferenser och beteenden kring investeringar.
3.8.1 Användning av finansiella tjänster
Svensk kvalitetsindex har i uppdrag av Finansinspektionen första kvartalet år 2009 genomfört en undersökning för att kartlägga de svenska hushållens ekonomi. Studien gjordes i form av en enkätundersökning som sändes till 2000 personer där 1305 svar erhölls. I rapporten presenteras bland annat statistik på hushållens innehav av olika sparformer vilket redovisas i tabellen nedanför.
32 Tjänst Andel som har tjänsten Lönekonto 93 % Sparkonto 92 % Fondsparande 72 % Bolån 63 %
Privat Pensionsförsäkring (ej premiepension) 68 %
Aktier 47 %
Statsobligationer 17 %
Konsumtionskredit vid köp av varor 18 % Kreditkort genom bank 59 % Lån över 5000kr (ej bolån) 31 % Aktieindexobligationer 11 %
Tabell 3.1 – Tidigare studie, användning av finansiella tjänster år 2009.
I undersökningen framgår även att 88 procent av de tillfrågade innehar ett långsiktigt sparande. Av de 72 procent som anger att de har ett fondsparande angav 39 procent att de köpt nya fonder de senaste tre åren. Av dessa har 75 procent köpt fonder från sin huvudbank. Andelen som deltagit i rådgivningssamtal av bank eller finansbolag de senaste tre åren är sammanlagt 47 procent. Av alla tillfrågade är det 12 procent som deltagit regelbundet vilket innebär årligen. Av de som har deltagit i rådgivning angav 57 procent att de inte har tagit initiativ till rådgivningen själv utan blivit kontaktad. 61
3.8.2 Psykologi, risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på internet
Anders Andersons studie ”Psykologi, risk, avkastning och den svenska aktiehandeln på Internet” från 2009 visar att även om det generellt har gått bra för de flesta individerna gällande investeringar så finns det en del möjliga faror att beakta. Småsparare på internet ställs inför en allt svårare situation i och med den teknologiska utvecklingen av finansiella tjänster och produkter. Det ställs höga krav på självdisciplin i en miljö där en konsument utan
33
erfarenhet och kunskap sällan kan skilja mellan relevant information och ”brus”. Nya avancerade finansiella instrument som exempelvis warrants har i många fall svåröverblickbara avgiftsstrukturer och risker. Att vara mycket aktiv genom att utföra många transaktioner kan äta upp mycket av avkastningen, flertalet sparare omsätter sina placeringar alldeles för ofta. Detta ökar tillsammans sannolikheten att man faller offer för psykologiska påverkningar som kan leda till missuppfattning av risker osv. Många småsparare investerar i småbolag och smala sektorer som exempelvis råvaror och olja, vilka har hög risk.62
3.9 Uträkning av premiepension
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 18,5 procent av lönen till den allmänna pensionen. Den största delen 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent av lönen avsätts till premiepensionen. Detta innebär att 13,5 procent av den allmänna pensionen som avsätts varje år kan förvaltas själv av individen.63
För att visa hur mycket pengar premiepensionen kan bli, följer nedan en uträkning med antaganden gällande ålder, aktiemarknadens avkastning samt lön.
Premiepensionsuträkning
Ålder 45
Årsinkomst 300 000 Årlig tillväxt 7 % År kvar till pension 20
Tabell 3.2 – Egen uträkning av premiepension.
Eftersom individen redan har tjänat in till premiepensionen under en längre period räknar författarna med att personen har tjänat in 7 500 kr årligen vilket resultera i 75 000 kr på 10 år utan någon tillväxt. Uträkningen baseras på en långsiktig tillväxt på 7 procent vilken ligger i linje med den genomsnittliga historiska avkastningen för aktier under en lång period.64 Uträkningen visar att individen har ett premiepensionskapital när den går i pension på cirka 580 000 kr. Uträkningarna tar inte hänsyn till framtida inflation eller löneutvecklingen.
En detaljerad uträkning finns i bilaga 3.
62 Anderson (2009). 63
Premiepensionsmyndigheten (2011).
34
4. Sammanfattning av intervjumaterial
Detta kapitel presenterar en sammanfattning av materialet som har samlats in under intervjuerna. En utförligare presentation finns i bilaga två. Inledningsvis presenteras en tabell som visar profilen hos de sjutton intervjuade personerna. Därefter redovisas varje område med respektive behandlade frågor. Utöver intervjuerna presenteras även en uträkning som visar hur mycket pengar en individ långsiktig kan generera genom premiepensionen givet vissa antaganden.
Profil
Kolumnerna Intresse och Kunskap är en sammanställning på följande frågor: På en skala från 1-10 där 1 är lägst och 10 är högst
o Hur intresserad av privatekonomi är du?
o Hur bra kunskap om privatekonomi anser du dig ha?
Person Kön Civilstånd Barn Född Årsinkomst Utbildning Yrke Intresse Kunskap
1 Man Gift 2 1950-talet 500< Universitet Professor 8 8
2 Man Sambo 1 1940-talet 400-450 Gymnasiet Lektor 5 10
3 Kvinna Gift 3 1960-talet 250-300 Universitet Lektor 3 6
4 Man Särbo 3 1950-talet 400-450 Universitet Universitetslärare 10 10
5 Man Sambo 0 1960-talet 350-400 Universitet Doktorand 7 7
6 Man Gift 2 1960-talet 450-500 Universitet Lektor 5 8
7 Man Singel 0 1960-talet 200-250 Universitet Adjunkt 5 5
8 Man Sambo 0 1970-talet 250-300 Universitet Doktorand 8 3
9 Kvinna Gift 2 1950-talet 400-450 Universitet Lektor 6 7
10 Kvinna Singel 1 1950-talet 400-450 Universitet Lektor 5 5
11 Man Gift 1 1980-talet 350-400 Universitet Forskare 5 4
12 Man Singel 0 1930-talet 300-350 Universitet f.d. Lektor 4 8 13 Man Singel 0 1940-talet 400-450 Universitet Professor 5 8
14 Man Singel 0 1960-talet 300-350 Universitet Lektor 8 10
15 Kvinna Gift 2 1940-talet 450-500 Universitet Forskare 8 8
16 Kvinna Gift 2 1960-talet 500< Universitet Lektor 4 2
17 Man Gift 2 1950-talet 500< Universitet Professor 8 7
35
Medelvärdet på frågan vilket intresse respondenten själv tycker att den har för ekonomi är cirka 6.1 och för kunskapen runt 6,8.
Privatekonomi
Hur respondenterna håller sig uppdaterade om privatekonomi varierar en del men de flesta håller sig på något sett uppdaterade. Många läser Dagens Industri på internet eller läser ekonomidelen i tidningen. Endast tre av sjutton uppger att de inte följer ekonomiutvecklingen över huvudtaget, det är främst kvinnor som anger att de inte följer ekonomiska nyheter. Somliga håller sig uppdaterade dagligen medan andra läser sporadiskt.
Risk och avkastning
Majoriteten förstår sambandet mellan risk och avkastning. Om högre avkastning vill uppnås så måste större risk tas, tolv personer svarade det direkt och vissa verkar förstå sambandet indirekt. Ett fåtal personer gav svar som tyder på att de inte tycker sambandet är självklart. Vissa svarade att de förknippar risk med chans att förlora pengar medan avkastning är att man får mycket pengar.
Begrepp
I intervjuerna frågades tidigt om personerna kände till vissa begrepp som är centrala vid hantering av aktier, exempelvis P/E-tal och Betavärde. Detta gjordes för att författarna skulle få en uppfattning om hur bra kunskap samt intresse respondenterna hade. Fem personer uppgav att de inte kände till begreppen över huvudtaget och elva stycken har hört talas om vissa av dem och kunde förklara några. Endast en person kunde förklara samtliga begrepp.
Rådgivning
Angående rådgivning gavs blandade svar från respondenterna huruvida de har använt rådgivning och hur ofta de gör det. Fem personer svarade direkt nej medan ett fåtal hade fått rådgivning genom tidningar, nyheter eller en bekant. Tio personer svarade att de hade använt rådgivning och hälften av dessa angav att de har en personlig bankman eller går på rådgivning regelbundet.
Anledningen till varför respondenten valt att använda rådgivning eller inte varierade även en del. De flesta som använt rådgivning gjorde det för att de blivit kontaktade av deras bank först och främst, sju personer angav det som främsta anledning. Endast tre personer hade själv
