Frystest för dimensionering av tjälskydd : studier avseende a-värdets definition

notat

Nr 42-1997 Utgivningsår: 1997

Titel: Frystest för dimensionering av tjälskydd Studier avseende a-värdets definition.

Författare: Lars Stenberg

Verksamhetsgren:

-Konstruktion & Byggande Projektnummer: 60138

Projektnamn: FTU 92. Utvärdering och provning Uppdragsgivare: KFB Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

KFB

Frystest för dimensionering av tjälskydd.

Studier avseende a-värdets definition.

Förord

Detta notat utgör slutredovisning av ett delprojekt Tjälskyddsdimensionering inom Tema Vägars konstruktiva utformning .Temat är utfört på uppdrag av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) och uppdragsgivarens kontaktman har varit Jan Parmeby. VTI:s temaansvarige har varit Leif G Wiman.

Projektet avsåg att bedöma a-värdets betydelse och möjlighet att bestämma genom frystest. a-värdet ingår som en parameter i VTI:s modell för tjälskyddsdimensionering.

Övriga medverkande från VTI har varit

Ghanim Kajhem frysanalyser, datautskrifter och vissa beräkningar Åke Hermansson dataprogram och beräkningar

Anita Carlsson utskrift och utformning av notatet

Samtliga dessa kollegor vill jag tacka för allt arbete i med- och motgång. Linköping i juni 1997

Lars Stenberg

Innehållsförteckning

Förord

Introduktion. Bakgrund Problem Syfte VTI-modellen Beräkning av qe Beräkning av SE Utvärdering av beräkningsmetod Diskussion Referenser Bilagor Figurförteckning VTI notat 42-1997

Introduktion.

Detta arbete avser att förbättra underlaget för analytisk dimensionering av tjäl-skydd i väg.

Det har sedan lång tid tillbaka förelegat ett behov av att, med någorlunda preci-sion, kunna prediktera möjliga tjällyftningsbelopp i väg, för att sedan göra en kor-rekt bedömning av lämpligaste tjälskyddsåtgärd. Det vanligaste sättet härvid har varit att utifrån komkurvan bestämma mängden finmaterial i jordlagret. Då detta är en alltför grov metod och bruket av datoriserade analys- och dimensionerings-metoder vunnit fullt insteg på marknaden och hos användarna, ställs allt högre krav vad gäller precision hos indata. Till de viktigaste vid tjälskyddsdimensione-ring hör då relevanta materialdata.

Vid höga krav på vägens funktion och livslängd, såsom för högtrafikerade vägar, ställs automatiskt krav på jämnhet året runt. Härav följer att inverkan av tjälen måste reduceras till ett minimum. Av resursskäl och miljöhänsyn kan inte förstklassigt vägmaterial tas ut, utan sekundära material kommer i större utsträck-ning att behöva användas. Mot denna bakgrund är det väsentligt att kunna klassifi-cera vägmaterials tjällyftande egenskaper och karaktärisera dessa med hjälp av ett fåtal, till tjälningsprocessen direktrelaterade jordartsparametrar.

Bakgrund

VTI har framtagit och utvecklat en apparatur FTU-94 för bestämning av material-parametrar med hänsyn till tjällyftande egenskaper. Apparaturen kan användas för

alla partikulära material, alltså även sådana där en kornkurva är irrelevant, såsom torv , restprodukter och kemiskt behandlade material.

Apparaturen är en utrustning för utförande av direkta frystester, där två jord-artskaraktäriserande tjällyftningsparametrar fastställs. Den ena, b-värdet, anger tjällyftningens lastberoende och den andra, a-värdet, anger vattenupptagningsför-mågan.

För dimensioneringsändamål har VTI även framtagit ett PC-anpassat program för beräkning av tjällyftning i väg (Fredén 1981). Programmet bygger på VTI:s tjällyftningsmodell där resultat från frystest ingår, dvs a- och b-värdet, och har under de senaste åren byggts ut och modifierats i takt med utökade kunskaper och erfarenheter.

Problem

I VTI:s tjällyftningsalgoritm, där a-värdet direkt påverkar beräknat tjällyftnings-belopp, råder ett linjärt samband mellan a-värde och tjällyftningsbelopp. Det är således högst väsentligt att a-värdet bestäms så noga som möjligt och att bestäm-ningen skall kunna utföras av datorn. Frågan är alltså 1) kan a-värdet bestämmas ur ett frystest. 2) Om så är fallet, har testet så hög precision att a-värdet kan objektiviseras på ett godtagbart sätt, dvs låta datorn utföra bestämningen.

Bestämningen av a-värdet har länge varit ett problem, men under de senaste åren har utrustningen kunnat modifieras, så att även kontroll av vattenupptagning under frysförloppet har kunnat ske.

Detta arbete redovisar frystest utförda för studier med avseende på a-värdets definition och precision.

Syñe

Detta arbete syftar till att utreda huruvida a-Värdet kan bestämmas genom frystest med VTI:s modifierade utrustning, FTU-94, och om så är fallet, hur skall a-värdet beräknas på mest tillförlitliga sätt ur tillgängliga frystestdata.

VTanodeHen

Det är sedan länge känt både från fältobservationer (Gandahl 1987) och

laboratorieförsök (Beskow 1935) utförda av VTI och i utlandet, att ju större

belastningen är på tjälfronten, desto mindre blir tjällyftningsbeloppet samtidigt som tj äldjupet ökar. Att på ett enkelt sätt formulera detta ytterst viktiga samband i en tjällyftningsmodell var ett mål som kunde förverkligas med VTI:s frystestutrustning FTU-84 (Stenberg 1989). Genom att avsätta lyfthastigheten mot belastningstrycket i ett semilogaritmiskt diagram, Figur 1, erhålls ett linjärt samband för de belastningstryck som är relevanta vid vägbyggnad. Linjens lutning svarar mot tj ällyftningens lastberoende (b-värdet).

För att erhålla likformighet vid frystesterna utförs dessa med konstant värmeflöde. Då det ofrånkomligen är värmeflödet som styr frysförloppet är det enligt VTI:s uppfattning också lämpligast att välja värmeflödet som styrande parameter. Vid alla tjälfysikaliska beräkningar används värmeflödet, varför en direkt bestämning av detta ger säkrare värden på de genom frystestet bestämda jordartsparametrarna.

Till bestämmande av den andra, i VTI:s modell ingående parametern, a-värdet,

krävs kännedom om materialets vattenupptagande förmåga vid frysning. Med den modifierade utrustningen FTU-94 och en förbättrad programvara har nu också a-värdet kunnat bestämmas säkrare än tidigare.

Teoñ

VTI:s modell är en rent fysikalisk modell för värmeströmning i mark med samtidig frysning av vatten. Förenklat formuleras modellen utifrån följande resonemang och samband.

Beteckningar: q p = värmeflöde för frysning av porvatten W/m2

qh = värmeflöde för frysning av tillfört vatten W/m2 Z,,,_,- = frusna jordpelarens höjd i ofruset tillstånd m

t = tiden 5, h

WO = volymvattenhalt före frysning %

L = kristallationsentalpi J/g

,01. = densitet is

t/m3, g/cm3

pw = densitet vatten t/m3, g/cm3

HW = höjd tillfört vatten m, m

G = temperaturgradient ofrusen jord °C/m 10,, = värmeledningsförmåga ofrusen jord W/m°C Värmeflöde, qp , för frysning av porvatten

Z

(1)

gp: :Jr-Wo-L'pw

Värmeflöde , q , för frysning av tillfört vatten

Hw

..

.

(2) qh = L - ,DW = h,- - L - pl» dar h,- = lyfthastighet

Värmeflöde, qo, underifrån, genom ofrusen jord, tillförd energi per tidsenhet, där G är jordvärmegradienten definierad som termiska gradienten i den under tjälfronten ofrusna jorden

go: G'Ãvofr

Totala värmeflödet, q,, totalt bortförd energi per tidsenhet

(4)

q,=q,,+qp+q0

Effektiva bortfördaenergimängden per tidsenhet, qe, värmeflöde för frysning av vatten

(5)

qe=q,-q0=qh+qp

Eftersom tjällyftningen beror av mängden fruset vatten, porvatten och vid frysningen upptaget vatten, blir lyfthastigheten beroende av värmeflödet och belastningstryck. I modellen antas jorden ha fri tillgång till vatten. Detta betyder för en tjällyftande jordart, om den är obelastad, att tjällyftning sker i form av islinsbildning till följd vattenackumulation. Vid en belastning hämmas upptagningen av vatten och en del av den bortförda energin används till frysning av porvatten och därmed tjälnedträngning. En ökad fryshastighet får samma inverkan, i det att vatten ej hinner tillföras isfronten i takt med energiuttaget och därför ökar tjälnedträngningshastigheten och andelen fruset porvatten ökar. Belastningstrycket vid tjälfronten utgörs av både överlagrande jordtryck och vattenundertryck. Det senare sätts lika med avståndet till grundvattenytan, gvy.

Dessa tryck är additiva (Beskow 1935, Miller et al 1966). Ur frysförsök, se figur

1, erhålls tjällyftningens lastberoende

P ho :lyfthast vid last = 0

11, = lyfthast vid last :PI

(6) hi = ho ' 8-!) där

Beroende av fryshastigheten dvs värmeflödet och vattenupptagning kan ha flyttas längs y-axeln. En ändring i värmeflöde påverkar lyfthastigheten direkt och är beräkningsbart, men lyftningens beroende av proportionen qh och qp måste

bestämmas. I VTI:s modell används det av Arakawa (Arakawa 1966) definierade

E-värdet (segregation efficiency)

H

61h

hi'L'pi

%-L-pw

(7)

---

-8 E: _. ._ qh+qp L.p,--(h,-+zf.W0) q där 2/ = tjälnedträngningshastigheten

Detta samband är lastberoende. I VTI-modellen bestäms kvoten vid lasten P=0. Vi har H

(8)

h :ip-W

_{t Pi} insatt i (7) (9) E = eller hl. = -gi-E qe

I VTI°s modell antas följande funktion gälla E = ole-hp och E betecknas SE.

Insatt i (9)

(10)

h,. = qe ae'bP

där

LP,

11 L

-(ll)

ge-azho

eller

a

z-Q-'gl-Lpi _qe

Varje försöks lyfthastighet och belastningstryck avsätts i ett diagram och en exponentialfunktion anpassas. Ur denna avläses ho varefter a kan beräknas ur (1 1) om qe är känt. Ettuppskattat b-värde fås också ur den anpassade exponential-funktionen.

Grafiskt kan a-värdet också bestämmas ur beräknat SE-värde från varje frystest. Figur 7.

Metod

Det genom frystest med FTU-94 erhållna a- resp b-värdet skall användas till be-räkning av tjällyftningsbeloppet för en, genom provtagning i fält, känd

jordlager-följd. De genom fältobservationer erhållna tjäldata jämförs då med den, enligt

VTI-modellen, beräknade tjällyftningen.

Försöksutförande

Provmaterialet packas i fuktigt tillstånd för hand i en fryscylinder av plexiglas. Cylinderns area är 95 cm2 och provhöjden ca 10 cm. Härefter placeras provcylin-dem i ett kylrum +1-+2°C och belastas med 30 kg under minst 20 tim. Prov-höjden mäts härefter manuellt och belastningen minskas så att önskat belastnings-tryck erhålles. Med kännedom om mängden torrt prov beräknas torrdensiteten pd, porvolym n och mängd porvatten vid start av frysning. Frysning sker underifrån med konstant värmeflöde, figur 2. Frysförloppet följs med hjälp av temperatur-givare placerade i cylinderväggen med 5 mm avstånd. Lyftningen registreras med en linjär lägesgivare ovanpå de vikter som belastar provet under försöket. Vatten-nivån hålls konstant ovan provytan och tillförd vattenvolym registreras med hjälp av en för ändamålet konstruerad burettanordning.

Denna frysmetod ger ett minimum av väggfriktion i det att endast ofruset vattenmättat material glider mot cylinderväggen under frysförloppet.

Alla mätvärden samlas och bearbetas kontinuerligt av en dator, som också styr värmeflödet. Frysförloppet kan följas kontinuerligt i diagramform på datorns bild-skärm, se exempel i figur 3. Efter avslutat försök skrivs resultaten ut i tabell. I tabellen visas för varje timme total lyftning H, porvattenlyftning Hp, lyftning till följd av ackumulerat vatten HW tjäldjup Zf effektivt värmeflöde qe, värmeflöde erforderligt att frysa porvatten qp, respektive tillfört vatten qh, registrerad volym tillfört vatten W samt SE.

Provet placeras i rumstemperatur för upptining och frigjort överskottsvatten borttages. Det upptinade provet ställs därefter åter i kylrummet och belastas. Ny frystest utförs enligt ovan med ny belastning. Alla test utförs till dess b-värdet kan bestämmas enligt VV metodbeskrivning 609: 1994.

Utförda försök

Hösten 1993 och 1994 ägnades åt konstruktion och utprovning av burettanordning för registrering av vattentillförsel vid frysning samt utökning av programvaran. Här tillkom smärre problem vad gäller värmeflödesregleringen. Avvikelsen mellan inställt och beräknat värde kvarstår och får lösas vid senare arbete om så anses motiverat. Standardtester kan genomföras ändå. En metod att kringgå problematiken med värmeflödet prövas och presenteras nedan.

Försöksserie för a-värdesbestämningar

Sex stycken jordprover har frystestats tabell 1, bilaga 1. Kornkurva för dessa redovisas i bilaga 2. I bilaga 3 återfinns diagram som visar tjällyftnings- och tjäl-nedträngningsförlopp under frystest från samtliga försök. För utvärdering och kontroll av försöksresultat har en jämförelse gjorts mellan beräknad och registre-rad mängd ackumulerat vatten. Detta redovisas endast med exempel i figur 4.

Sedan frystest utförts med tre olika belastningstryck 7,8, 17,8 och 27,8 kPa

av-sätts uppmätta lyfthastigheter i ett semilogaritmiskt diagram mot belastnings-trycket. Se exempel i figur 9.

Linjens lutning anger b-värdet och den obelastade lyfthastigheten ho erhålls ur

linjens skärning med y-axeln. För att ur sambandet (11) kunna beräkna a-värdet

fordras kännedom om effektiva värmeflödet qe.

Beräkning av qe

Figur 5 visar exempel på diagram, visande qe som funktion av frusen provhöjd Zf, för beräkning av qe. Datorberäkning av qe enligt figur 5 är ett under försökets gång kontinuerligt beräknat medelvärde. I tabell 2-4, bilaga 4 anges qe vid försökets slut som qamed. Tar man bort de sista centimetrama då tj älnedträngningen planar ut dvs efter ca 100 mm erhålls qe, 100. Kvar blir då endast effekten av underkylning vid försökets början. För att reducera inverkan av randeffekter vid försökets början och slut har intervallet då provet frusits 20 mm och då ca 20 mm ofruset prov åter-står också prövats för beräkning av qe under frystestet. Då i de flesta fallen provet lyft ca 20 mm har beräkningarna generaliserats till att omfatta intervallet Zf= 20-100 mm. En sammanställning av qe-värden, kontinuerligt beräknade under försökets gång, har gjorts i tabellform tabell 2-4 bilaga 4, för de olika försöksjordartema.

Då målsättningen är att kunna generalisera bestämningen av qe vid försöken för

att sedan beräkna a-värdet, måste ett intervall med stabilt och representativt

värmeflöde hittas. Att grunda detta på under frystestet kontinuerligt beräknat värde ger, som framgår av tabellerna, alldeles för stor spridning och därmed osäkerhet i senare beräkningar. Därför prövas också att för varje frystest dels utföra värmeflödesberäkningen som ett medelvärde för intervallet Z/=20-100 mm

(qe'920_100) där q; -värdet nollställts vid Zf= 20 och dels ett manuellt sökt

inter-vall med stabilt flöde, se exempel i figur 6, där qém beräknas som medelvärde inom intervallet. Dessa beräkningar redovisas i tabell 2-4 under rubriken Med avdrag för randeffekter . Med underlag av de på olika grunder beräknade

värme-flödena, q e-värden, är det möjligt att beräkna tillhörande a-värden ur sambandet

(1 1).

. o hO . L . *

Enligt (1 l) erhalls a = _T- där qe = (1420400)

e

Variationer i qe mellan olika försök medverkar till att försöken ger olika lyfthastighet, vilket bidrar till osäkerheten i bestämningen av a-värdet. En metod att minska denna effekt kan vara att normera lyfthastighetema genom att dividera med qei varje försök innan punkterna plottas i diagrammet, se bilaga 6. I bilaga 6 anges kolumnerna registrerad lyfthastighet, 11, och den med hänsyn till värme-flödet, normerade lyfthastigheten, kvoten h/qe. Den normerade obelastade lyfthastigheten ,h0 ? erhålls då ur vidstående skuggade diagram, liksom även det

normerade b-värdet. Det angivna a-värdet är beräknat ur sambandet >|<

170ij .. * * >l<

61 =--* -

dar qe =qe,20_100 eller (Jam

qe

I bilaga 5 visas även ha och b-värden erhållna på konventionellt sätt ur vidstå-ende diagram. Det här angivna a-värdet har framräknats för medelvärdet av de i

försöksserien erhållna gamed -och ge, 100 -värdena, tabell 2-4 bilaga 4.

h L - 11 L

-a : ...GÅ eller a = _0__&

(Jemed qe.100

Beräkning av SE

Då, som visas i figur 7, SE-värdet beräknas kontinuerligt under frysningens gång, är det även möjligt att i ett diagram avsätta SE mot belastningstrycket, Px och bestämma a-värdet grafiskt som SE vid P = 0.

Då SE-värdet är ett mått på materialets vattenupptagande förmåga vid ett visst värmeflöde, är det väsentligt att utföra beräkningen med ett definierat och väl-grundat värmeflöde, qe. Av denna anledning redovisas beräknat SE-värde i tabel-lerna 5-7 svarande mot qe-värdet i tabeltabel-lerna 2-4. Emellertid har det kontinuerligt

beräknade SE20_100 uteslutits då som framträder redan i tabell för motsvarande 61620400 inverkan av initialskedet synes vara för stort.

Figur 8 visar SE-Värdets variation under frysförsöket med avdrag för rand-effekter. Ur diagrammen i figurerna 7 och 8 kan utläsas SE 100, då Zf :100 och

SEmed , medelvärdet då försöket avslutas.

De framtagna SE-värdena från varje frysförsök har sammanställts i tabellerna 5-7, bilaga 8 och i diagrammen visas beräkningen av SE-värdet vid P=0, Vilket skulle svara mot a-värdet enligt den ursprungliga metoden, att erhålla a genom frystest.

Resultaten från de olika a-värdebestämningarna visas i tabell 8. Utvärdering av beräkningsmetod

För att utröna vilken beräkningsmetod som är lämpligast, har valts att validera beräkningarna gentemot fältobservationer.

Samtliga a- och b-värden som framräknats enligt redovisade beräkningar har sammanställts i tabell 8.

Till validering har lokalen BÖSTA och observationer Vintern 1995/96 valts. Erhållna a- och b-värden används till beräkning av tjällyftning och tjäldjup enligt VTI:s modell. Resultaten skrivs ut som i tabell 9-10 och figur 10-11 visar järn-förelsen mellan beräknat och observerat förlopp, tjällyftning och tjälnedträngning.

Beräkning utfördes för a- och b-värden enligt tabell 8. Den beräkningsmetod som gav bäst passning till observationsdata och som visas i tabell 9-10 och ñgur 10-1 1 grundas på b-värden enligt normerad ge och a-värde ur standard SE .

Diskussion

Det omfattande beräkningsarbetet har motiverats av defrågeställningar som gjorts angående frysternas utförande, presentation av frysdata och den information som därigenom kan erhållas om materialens tjällyftande egenskaper. Analysen och bearbetningen av data har kunnat besvara tidigare frågor, varför frystester nu bör kunna utföras rutinmässigt.

Problemet med variationer i beräknat värmeflöde mellan olika frystest har funnit en godtagbar lösning genom normering och ur den normerade kurvan

beräkna ha och b-värde.

Bestämningen av a-värdet har prövats enligt olika qe-värdesberäkningar, men SE-värdet synes vara det mest representativa.

14 Ta be ll 8 Sa mm an st äl lnin g av a-oc h b-vär a' en beräk na de ur ol ik a qe -oc h .S E-vär de n Jo rd pr ov St an da rd (1 12 ,1 00 al b q e , m e d al b No rm er ad hl qe cI e, 10 0 alb q e , m e d al b Avd ra g för ra nd ef fe kt er oc h no rm er in g (l eg o-10 0 al b qe ,m al b St an da rd

SE

10

0

S E s m e d Avd ra g för ra nd -ef fe kt er SE 20 -1 00

SE

,

m

BÖS TA 94 41 5 18 5-19 2 23 0-24 0 11 5-14 0 14 0-22 0 28 4-31 8 Dj äk ne böl e (2 5w/ m2 ) (3 2w/ m2 ) (4 0 w/ m2 ) .6 7LO1 1 .57L 02 6 .91L 05 4 .73L 02 1 .6 4L 01 1 .8 3L 05 8 .5 3/ .0 59 .90/ .0 87 .7 1L O1 1 .5 7L 02 6 .9 6L 05 4 .7 3L 021 .6 5L O1 1 .8 8L05 8 .5 5/ .059 1, 03 /. 08 7 .7 2/ .0 15 .5 8/ .0 21 1, 0/ .0 6 .7 8/ .0 15 .5 1/ .0 18 1, 11 /. 063 .69/ .0 16 .5 8/ .0 18 .8 6/ .0 47 .7 0/ .0 18 .5 7/ .0 15 .9 7/ .0 61

(1

05

L0

78

)

.5 8/ .0 52 .7 9/ .0 77 .6 9L O1 1 .5 1L 02 3 .8 6L O4 9 .6 6L O1 4 .5 4L O1 1 .8 1L 04 6 .6 9/ .058 .7 9/ .0 77 .5 9 .4 6 .6 5 .6 2 .5 4 .6 0 .3 6 .4 2 .6 4 .4 4 .7 5 .6 2 .5 4 .6 3 .42 .42 .6 6 .5 2 .6 8 .6 5 .5 4 .7 0 .4 6 .40 .6 3 .4 7 .6 5 .7 3 .5 2 .7 3 .6 0 .6 2

VTI notat 42-1997

SE-värden

Sammanställning av a- och b-vära'en beräknade ur olika qe- och

Tabell 9 _{Sammanställning av för beräkning av tjällyftning och tja'layup}

ingående värden. Använt a- och b-vära'e ur tabell 8, SE100 resp normerad h/qe där qe=qe,100. Avrundade a-vära'en

Dag Köldmängd 501 190 671 440 84' 480 119 900 155 1010 0 0 0 0 0 0

?Tjocklek Vattenhalt Densitet Lambda a-várde

b-värde

§(m) (Vol andel) (kg/m3) (W/m°C) 0,2 0,04 2200 2 0 0 0,75 0,15 1900 2 0 0 0,2 0,24 2000 2,7 0,6 0,015 0,85 0,26 1980 2,5 0,5 0,021 1 0,13 2100 2,5 0,7 0,06 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Relgvy Grundvatte Gradient Lambdaofr

(m) (m) (W/m) (W/m°C)

0,7 0 1,6 1,5

Dag Köldmángc Tjäldjup Lyftning

: (Cm) (mm) 10! 37 51 0 20: 76 69 0 305 114 82 0

401

152

93

0

50 189 98 5 60 333 1 14 31 70 447 126 44 80, 471 128 45 90i 549 135 52 100: 669 147 62 1 101* 789 158 71 1201 903 168 79 130; 933 169 80 140' 964 170 81

1501

994

172

82

1555 1010 173 82

VTI notat 42-1997 ₁₅

Bösta 95-96. Lyft 120

u n a

100 -- _i E ä 0 0 80 -- u . . 0 g 0 a I ₀ .modell 60 -- _.mätt O 3 E . 0 40 -- ä E . E 20 -- W m a 0 0 -MH 1 4 i 1 1995-10-28 1995-12-17 1996-02-05 1996-03-26 1996-05-15 1996-07-04 Bösta 95-96. Tjäldiup O ". : I i I -50 -- O 0 a. . -100 a 9_E _22%_. m O _.modell 0 Q _mätt m . _{_ ,__ _} -150 -- 3_{i U w .}

$

0

3 § -250 1- 1995-10-28 1995-12-17 1996-02-05 1996-03-26 1996-05-15 1996-07-04 Figur 10 _{Diagram visande uppmätt respektive enligt tabell 9 beräknad}

tja'llyftning och tja'lay'up

Tabell 10 Sammanställning av för beräkning av tjällyftning och tjälayup

ingående värden. Använt a- och b-värde ur tabell 8, SE100 resp normerad h/qe där qe=qe,100. Exakta a-vära'en

Dag Köldmängd 50 190 67 440 84 480 119 900 155 1010 0 0 0 0 0 0

§Tjocklek Vattenhalt Densitet Lambda a-värde b-värde §(m) (Vol andel) (kg/m3) (W/m°C)

0,2

0,04

2200

2

0

0

0,75 0,15 1900 2 0 0 0,2 0,24 2000 2,7 0,6 0,015 0,85 0,26 1980 2,5 0,46 0,021 1 0,13 2100 2,5 0,65 0,06 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 i 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Relgvy Grundvatte Gradient Lambdaofr

(m) (m) (W/m) (W/m°C)

0,7 0 1,6 1,5

Dag Köldmängc Tjäldjup Lyftning

(cm)

(mm)

10 37 51 0 20 76 69 0 30 114 82 0 40 152 93 0 50 189 98 5 60 333 114 31 70 447 127 43 80 471 128 44 90 549 136 51 100 669 148 60 110 789 159 68 120 903 169 75 130 933 170 76 140 964 172 77 150, 994 173 78 155; 1010 174 78 VTI notat 42-1997 17

Bösta 95-96. Lyft 120

u a "

100 q» I .5 80 - ll . O . Q 0 0 3 $ 0 3 .modell 60 -- O _.mätt O R n . 9 40 -- ä n Q R 20 -- i E E 9 0 *W i 1 : : 1995-10-28 1995-12-17 1996-02-05 1996-03-26 1996-05-15 1996-07-04 Bösta 95-96. Tjäldjup O '. I I I i -50 4- 0 0 3. O -100 v a 9 E . O > omodell O 0 mmätt N O -150« O 3 -200 _{E m 3 3 m n i} -250 1995-10-28 1995-12-17 1996-02-05 1996-03-26 1996-05-15 1996-07-04

Figur 11 Diagram visana'e uppmätt respektive enligt tabell 10 beräknad tjällyftning och tjälaü'up

Valideringsberäkningama gav många kurvor där uppmätt och beräknad tj ällyft-ning stämde bra överens, men beräknat tjäldjup blev alltför lågt. Den slutliga ut-värderingen grundar sig på resonemanget att relationen mellan uppmätt och beräknad tj ällyftning och tj äldjup bör överensstämma.

Samtliga beräkningar enligt VTI-modellen antyder att energiuttaget vid frys-ning är lägre än registrerad luftköldmängd. Detta kan tyda på tre saker

1. Luftköldmängden är mindre än vägyteköldmängd 2. För högt värmemotstånd i överbyggnaden

3. Använt värde på jordvärmegradienten (G-värdet) är för högt

Utredning av dessa faktorer ryms ej inom projektet, men med förbättrade fält-data bedöms frågorna kunna besvaras.

Resultaten enligt figur 10-11 visar att beräknad tjällyftning stämmer bra över-ens med uppmätt tjällyftning vid samma tjäldjup. Skillnaden består i att det beräk-nade energiuttaget ej räcker till att erhålla uppmätt lyftning och tjäldjup.

Grunden till bedömningen att de använda a- och b-värden är riktiga är att modellen skall ange hur mycket lyftning som erhålls vid ett visst tjäldjup.

För en framtida tjällossningsmodell är det av betydligt större intresse att kunna beräkna tjälförloppet 0-50 cm under terrassytan än hur mycket lyftning vi har fått efter 2 m tjäldjup.

Referenser

Arakawa, K.: Theoretical studies of ice segregation in soil. Journal of Glaciology Vol.6, N0.44, ss 255-260. 1966

Beskow, G.: Tjälbildningen och tjällyftningen med särskild hänsyn till vägar och järnvägar. Statens Väginstitut meddelande 48, Stockholm. 1935

Fredén, S.: Metod för beräkning av tjällyftning. VTI meddelande 274. Linköping 1981.

Gandahl, R.: Tjäle och tjälskydd. Erfarenheter från FoU-verksamheten vid SVI och VTI. VTI meddelande 546, Linköping, 1987

Miller, R.D., Baker, J.H. and Kolaian, J .H.: Particle size, overburden pressure,

pore water pressure and freezing temperature of ice lenses in soil. International Congress on Soil Science, Trans, 7th 1:122-129. Madison 1960. Stenberg, L.: Laboratorieutrustning för tjällyftningsstudier. VTI Meddelande

609 Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping 1989.

Vägverket Metodbeskrivning 609:1994. Bestämning av

tjällyftnings-parametrar. Publ. 1994:44 BORLÄNGE

Büagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8

Tabell 1 Sammanställning av utförda frystest. Kornkurvor för jordprover frystestade med FTU-94.

la Prov taget ur provgrop.

1b Frystestat prov, efter neddelning.

Tj ällyftning och tjälnedträngning. Resultat av utförda frystest.

Tabell 2-4. Beräknat effektivt värmeflöde, qe, för frystest. Lokalerna

Bösta och Djäkneböle.

Bestämning av a- och b-värden enligt standard metod. Bestämning av normerade a- och b-värden.

Bestämning av normerade a- och b-värden med avdrag för randeffekter

Tabell 5-7. Beräknad SE för frystest och diagram för bestämning av SE vid P=0. Lokalerna Bösta och Djäkneböle.

Figurförteckning Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Figur 7 Figur 8 Figur 9 Figur 10 Figur 11

Lyfthastighet vs belastningstryck för två jordarter. Linjens lutning anger b-värdet och ha erhålls som linjens skärning med y-axeln. VTI Frystestutrustning, FTU 94.

Tjällyftning och tjälnedträngning.

Beräknad lyftning vid frysning av tillfört vatten HW och lyftning svarande mot registrerad tillförd mängd vatten. Skillnaden mellan dessa antyder ca 9% luft i islinsema.

Effektiva värmeflödets, qe, förändring med Zf under frystest. Zf är tjäldjupet.

qe som funktion av tjäldjup från frystest, med avdrag för randeffekter. Löpande medelvärde för intervall där flödet bedömts vara stabilt . SE-värdets förändring med Zf under frystest.

SE som funktion av tjäldjup, Zf, med avdrag för randeffekter. Löpande medelvärde för intervall där SE bedömts vara stabilt .

Bestsämning av b-värde och lyfthastighet ho vid P=0. Lyfthastighet, h, vs belastningstryck. Prov Bösta 94-115.

Jämförelse mellan uppmätt och enligt VTI-modell beräknad tjällyftning och tjäldjup. Lokal Bösta. Ingångsvärden vid beräkningen visas i tabell 9.

Jämförelse mellan uppmätt och enligt VTI-modell beräknad tjällyftning och tjäldjup. Lokal Bösta. Ingångsvärden vid beräkningen visas i tabell 10.

Lyf

th

as

ti

gh

et

mm

/s

x 10'4

10-8_

O Morän

6-

.

El Silt

4-

Lutning = b

E]

G ' .

_ b=-4,2x10'2

2_ E] 1 _ O

,8-

b=-12x10'2

16_

,4-:2 l ' I P

10

20

30

Belastningstryck, kPa

Figur 1 Lyfthastighet vs belastningstryck för två jordarter. Linjens lutning anger b-värdet och ha erhålles som linjens skärning med Y-axeln.

VTI Frystestutrustning (FTU-94)

Vatten Isolering Mikro-- dator Prov Värme-flödesgivare 1 .. Termometrar Poros bronsplatta ; Peltier element

Figur 2 VTI Frystestutrustning (FTU-94)

Last: 17,8 kPa Försök nr 4

H(mm) 40

/

Tjäldjup(mm) WLyftning(mm) -80 K -120 (. P . .. . T|d(h)

Figur 3. Tjallyftnlng och tjalnedtrangnlng

Last: 17,8 kPa Försök nr 4 25 20 15 -EE 10 ... .. 5 .. ...,_ O IIIIIIIIIIIIIs l-HlllllHlll-H-llllfllllllllllllllrlllllllHHllllHlHllH l-'Hlll-HHHlllHllHlHHllllrMHllHHlHlHrH-l-lwrlllHHfH-HHHHHHHHHlllHHl-cahvv-oommoacomo v- N N 00 v '<2' LO (0 l\ Tid(h)

Figur 4. Beräknad lyftning vid frysning av tillfört vatten HW och lyftning svarande mot registrerad tillförd mängd vatten. Skillnaden mellan dessa

Last :17,8 kPa Prov nr 4 90

80

" 'VN-WE

:Z /

VE

50 /

ao /

30 20 10 0 O 2 4 6 8 10 12 Zf

Figur 5. Effektiva värmeflödets förändring med Zf under frystest. Zf är tjäldjupet.

Last: 17,8 kPa Försök nr 4 120 100 80 _...A_H_.._._.__,__,. ., qe O) 0 i i Zf

Figur 6. qe som funktion av tjäldjup från frystest,med avdrag för randeffekter. Löpande medelvärde för intervall där flödet bedömts vara

0,6 0,5 0,4 0,3 SE 0,2 0,1 -O,1

Last: 17,8 kPa Prov nr 4

) få!

Zf

Figur 7. SE-värdets förändring med Zf under frystest.

0,6 0,5 0,4 s e _0,3 0,2 Last: 17,8 kPa Försök nr 4 00 .0

0 i..

3 4 5 6 7 8 9 Zf 10

Figur 8. SE som funktion av tjäldjup, Zf, med avdrag för randeffekter. Löpande medelvärde för intervall där SE bedömts vara "stabilt".

Blad1

100 Lyf th as ti gh et mr n/ s* 10 '5 ES Bösta 94-1 15 y = 19,572e'°'° 4*

10 15 20 Last kPa

Fig 9. Bestämning av b-värde och lyfthastighet ho vid P=0. Lyfthastighet, h, vs belastningstryck. Prov Bösta 94-115.

25 30

Bitaga 1

Sid 1 (2)

Tabeli 1. Sammanställning av utförda frystest

Last KPa Datum UtrzBurk Kyleffekt W/m2 Prov nr

'Bösta 94-115

Sa le Si Morän

7,8

951024 2:1

25

1

7,8

951122 2:1

25

2

17,8

951004 2:1

25

3

17,8

951109 2:1

25

4

17,8

951113 2:1

25

5

17,8*

951220 2:1

25

6

27,8

951017 2:1

25

7

27,8

951204 2:1

25

8

27,8

951213 2:1

25

9

Bästa 185-192

Sa Si Morän

7,8

951020 2:2

25

10

7,8

951127 2:2

25

11

17,8

950927 2:2

25

12

17,8

951117 2:2

25

13

27,8

951011 2:2

25

14

27,8

951208 2:2

25

15

Bästa 230-240

Sa Si Morän

7,8

960116 2:1

25

16

17,8

960110 2:1

25

17

17,8

960131 2:1

25

18

27,8

960125 2:1

25

19

B1'1aga 1 Sid 2 (2)

Gr ovs an d Me llan mn d ! Gr ovm o i : Bilaga 2

3 - ...U-4_ _1-_ _b 1- _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 _1-111111111 P . -h _ r- ..

-g _il-- P-1-O 1.5 b-1OOI--1o- b-b - b-1øø

1--' . 111111111 111111111 111111111 111111111 11111111|1111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 F .. _ z .1:-F F 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 p

0 .i .-1-- b-1-- 1.1.1-- .-1-- .101-nu .-.lib-ban-'-- hoj-O _

_i_ p b 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 1-b 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 N I I I I r 1 I I I .._p '5

\

.

111111111 111111111 111111111 Wu 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 . p-b 1-ê .Il P01-- -- .-1-- b-1c- .-1-- 13-1-- b-1-- b-1_ub b-1-- p-q-- ;-111111111 1 1.11111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 \_ r- 1-b \ -111111111 1111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 ...41... ..b- -- _-.- --.- O-. - -0b - i. I: h p _ 111111111 111111111 1111111 1111111 111111111 111 111111111 11111'1111 111mm; . b ;-111111111 ;-111111111 ;-111111111 11111111 11111111 111111111 111111111 11111111 111111111 b _ 8 - -- b- 0-. - 1.- - -_ - .C - - 0- -01-- - --o" ' _' b \\ _ ._\ h D N qrb-1-- b-1ø- 10-1-- b-10- b-1-- b-1--p- - 10-1-- b01-- b-1ø- I.-o " 1 .7. _ -\- \_{U b}

-i '

_ n

r

'

s

'

LA»- " å .ID--up 1...-- b---- po--- p----p---- 1.---- 1-...- b -0 1.---- I. o I .-h D F b N .0 . h 0 ; _

\ .

p-b J. - _ h . P 8 8 O O o O O O O O O N 10 in - 10 N

-4U230Jdpü^ ' pbugw apuoaassod

50 64 32 8 11 .3 16 20 5. 6 4 0. 5 1. 0 0. 12 5 0. 25 0. 07 4 0. 01 0. 02 0. 00 5 0. 00 2 0. 00 1 Ko rn si or le k. m m

101:: :ut 'om vas 'r 5 av wwhwmwn :www-u. 1100 °°|^ inom:

22

6

-679

7/

5

å

-f å c \.04 Ko rn kur va vi sa nd e sa mm an sät tn in ge n ho s pr ov f ån väg oc h ne dd el at pr ov ej ie r avs lut ad jS 'ys te st Fi gur

Bilaga 2 50 64 32 8 11 .3 16 20 4 2 1. 0 0, 5

*P 1 .1 I 8 F' _1,-4 _i_ l : ... 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 1111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 L. 1-_ P' _ -4 r...g.d .-1-u b-1--h-1-- p-1--p-1--.-1-- p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 p-1--111111111 "' g : L _ U! _1:_ > 2 1-U 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 3 p

4000. o'1 .-1O- b-11-- IDO-'_n :ru-_1_- .--'-- b-1-- p-.1-- b-1-- .

1

--F-9 7' g 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 L 1-a) '1 .E . IL 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 11111111 111111111 ru..." ' I I 1 I I I I I -'°C : L-8 1-% 111111111 111111111 111111111 111111111 11111111|J111111111 111111111 111111111 111111111 b I. I-: U . o ' L_ . z 1... Onur-11-- -1--1- _-p-1--b-1-- b-1--b-1-- p ( .o 111111111 1 11 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 C 1 I, 8 1 : g

.-='.-

2 111111111 111111111 111111 1111111111 111111111 111111111 111111111 111111111 111111111

L

.... .-1 -1-- .-1r- 1--b-j--b-1--b-1-"_1-O b-1-- : .: .i ° MW. 5 E- 1-2 :-U _{111111111 111111111 111111111...,}..

O

_{4""- 3..}

_'3:1'-

'

2 0 1--F' 1-O .-E .. 3 I _ N 100000 .CW-b b-q-- p-1-- b-1-- _-j-- p.,.. 1 . b-1-o .01-- .-O '1.' b "7 L" '3. P E E 4'

4+-5

.32

-i. 1-0

-5

ä

1

:< 1... äqb-C--P----b----b----p--..b----b----p---- .----b 0' .. O F 3 -- 1. E 5 _ IL _ ,_ "N . r°°°°' 8 dk- -_p-1-- b-1o- POn-- 19-1-- b-1--b-1-- b-1-C b-1-- F- -- :-o I P . P , 1-L.. 00--p b 8 8 O O O O O O o G G 'N 0 m '1 N

"-0 ' _{4u3304d11|g^ 'pbugw apuoaassod}

0.2 .5 0. 07 4 0. 11 5 0. 02 0. 01

.1

:3

57

.M

al

0. 00 5

Ko

rn

kur

va

vi

sa

nd

e

sa

mm

an

sät

tn

in

ge

n

ho

sp

ro

vf

ån

väg

oc

h

ne

dd

el

at

pr

ov

ef

te

ra

vs

lut

ad

ji

'ys

te

st

0. 00 2 Fi gur ( I 0. 00 1

50

67

6

6'

Ko rn sl or le k. m m

Bilaga 2 a 11 .: 16 20

8 .-4: 1... _ _i-_ -Ib

uuluu uuluu uuluu uuluu uuqu uuqu uuluu uuqu uuluu .

h _

b

il.

.-*..-..2 q:-1--p-1--»_1--b-1--p-1--p-1--h-1--h-1--

p-1--11111111 uuluu nnlun uuluu lllllllll uuluu uulnu uuluu 1.111.111 11111111: p

3 I

'5, C

§

\

.

*-0 nu hu uuluu lllLlllll uuluu .unluu uuluu uuluu uuluu uuluu uuluu

p- -- p- 0- p- c.. .0. -- D- -- ing- -- p- -- blb-1-_ Ir- -- p

\ 1 1 3 _'1 "I '| -1 1 _F_

\ ;-nnuluu uuhun uuluu _uuluu uquu uuluu uuluu uuluuuuluu

,-_u_ uuluu un uu uuqu uuluu uuluu u'ulnlnn nuth uuluu uuluu uuluu

N I I I I I I I I I ,.

\

5

P

'3

r-3 E

E muuhunMuluu unluu nuluu uulquuuluu huluu uuluu uuluu .

p

U ..

O \

*mO'ddb-1--b-1-- p 1--.-a--p-1--p-1--P-1--p-a--.-1-O h

.0 un uuluu uulnuäuulun uuluu uuluu uuluu

I: ]\

s

\

E

5 \ "

'-3

r-: ,M1 uuqu uuluu quuMMuLåu uulun uuqu nuluu uuluuuuluu

Lo-.._o".dh-_"I1-- b-_"I-Db-₁och-₁-CI-In- - -_"Ioøp-_'1-on--_'I_v.-_'I--r-ø_'U-- _.-

I-F

\ 0 C.

g uuluu uuluu uuluuunuluu uuluu u uuluu uul'uu E_ .

u-2 '

0 _{uulun uuluu nuluu uuluu uuluu n m} ..

_-4 8 . - -0 - nu. -b 0 0- - -- .. b.*.. 6 _{b_-}P b O _-E \ I-.5 m _ . \ +-000 bøjo- p-1-- b-1-- b-1-o b-1--b-ñ-- 7 O b P 9 :-_ P

2.

₅

*J

_a?

:

_b

o 4;: 1" L.

.v

2'

P

b L 1-.-.. Ib----b----b----b----p--- ----b---- '-o' _ a b .6 _-_ b E c -ü: , . ooo.-§qp..1'--p-1-- b-1ø- .01--p-1-øp-1--b-1--b-100 _I_ o i: 7." y. 0 b - .-1-b O

gasesa

U

*'

;uaaonmgA 'pb

m

3.322

3

pUDJ3$$Dd

50 64 32 4 '5 .6 2 to 0. ! 0.2 .5 0. 07 4 0. 12 5 0. 02 0. 01

.2

30

'-

_-69

0

Ko

rn

kur

va

vi

sa

nd

e

sa

mm

an

sät

tn

in

ge

n

ho

sp

ro

vñån

väg

oc

h

ne

dd

el

at

pr

ov

ef

te

ra

vs

lut

ad

fi

'ys

te

st

0. 00 5 0. 00 2 Ko rn sl or le k. mm

07

/9

5

Fi gur I . A 0. 00 1

6

r.

H. -. .. _. 4

ST

B?

?

GR

US

..

SA

ND

LE

R

Bilaga 2

i

_02°*

\

_%

3 - _4r-" _0-_- -u-_ db

uulnn uuln'n nulun Illi'llll uulnu nnlnn ullluu uulun uuluu nnluu

'-I- -1

;-o r' '

'oo-.N-U--woo 1

-- -

i-nnllln unqu nuluu unluu unlun unnluu unlun uuqu unluu nnluu "'

a D E P ;-b 3! ,_ ...-e -r

0 unlnu uulnu uuluu nulun nuluu nulnn nuluu nnluu uuluu uuluu

;-0.0. 0 .lb-Q-- b-j-- b-1-- bus-'ap- han-- now-a. ._-1--p h-WO-h-1-- .- --

.-_ _

L.

;-; nnlun unlun uuluu uulun uulnu uuluu uulnn nuluu nuqu unluu

å'

'

-u.

.

nu ulun uuluu uuluu unluu uulun uulnu uuluu uuluu uuluu unluu

N I 7 I I I I I l I I L:

I:

'c "

c :

8 ..

3 111111 nuluu nluu nuluu uuluu uuluuuunluu huluu nulnn unlun .

5-

»-U ,.

b

noooåup i--b-1--p- --p-1--p-1--b-1--b-1--b-1-- -1--b-1-- i.

.v mh!" nnlun uuluu nuluu unluu uuluu uuluu unqu

c r 8 -C 4 o P-_ v '5 .

'-z unqu unluu unlun uulun nulnn nulun uuluu uuluu

*000- Ngdb- -in-á .. --h- --b- _-b- -cp- -OI-0 _10- --p- -- p

0 'I 'I 'I 'I 1 'I 'l 1

.-I.

i

.-b

2 nnluu nuluu unlnn nuluu nul'nn E_

-8

.-U '

W unlnn lllllllll uulnn nulnn unluu ;_

b - - - _ -- - -- - -- u - --' V I I I I W I I F I I I I I I I l I I I I. 'l 'l I 1 T I' r I T U I I I I F l

.wâj'oadpuA 'pbugu-I. a'puöaaésod

ut 6. 'WS 5 " s "' 'MWW :mmm-u. uno -n'A Noa-cs'

.. bønoø b-1-- .-1-ø b-j-- p-1--_-1.-- b-1C- b-1--0 _13. D . 0-. E_. 0 I-0 000.0äfb----b----b----h----b--uh----b--- b----L----b-_--o" .9. '2. E .5 u. -.°00'§.:b-1--P-1--_-1--p-1--b-1--b-1OODD1----q-. .-1--O O O O O O O 0

50

64;

32 8 11 .3 16 20 5. 6 4 1. 0 0. 5 0. 25 0. 07 4 0. 12 5 0. 01 0. 02 0. 00 5 0. 00 2 Ko rn st or le k, m m 0. 00 1

//

5-/H

0

2

, I 0 7 ;r n/ ga rn a: 1 Ko rn kur va vi sa nd e sa mm an sät tnin ge n ho s pr ov f ån väg oc h ne dd el at pr ov efte r avs lut ad ji ys te st Fi gur

ST

EN

MJ

ÄL

A

LE

R

3 15 HE 1 P- .4h m

nuluu nnlun nulun unlnu "annu uninu uulnn nulun uulun nulun b N

.. M

I- _{"1. Å}

V". 2 dl."-- _-1" '1' ° "'1" "-á-- .-1'- " '1-' -1-' '-1"A""I".u-_ C?!

nuhnn uulnunnluu nulnu uuhun nnluu ...ulun uulnu uuluu uuqu : so

p

'-2 '.'._{p. n}

9 p_- .It-DF.

8 L' "

U unluu uulnu unluu uulnn nnlun null!" uulnn nnlun unlnu unluu '- Q

+.... 0 dL-q--b-1-rb-1--bc--1-0.-.1-- ..j.. .-.1-- .-1--.-j-- 110-1-- 1;:

: '

:3

g unlnu uulnu uulunnnluu nulnu nu nu nnlnn uulnu uuluu uuluu 1, 8

L

-å'

.

"g

u. _ 'gå

' N

Lu..-" "11:11" "141111 uu:uu "nånn urin "HP". 1111:1111 N 5

4' _{E L}

'O F- Q)

c - 9;

U _{"' Q)}

r-ä unluu uulun uuluu nnlun unlnn nulnn llll|llll O_ :5

G- i I- .. E

0

-

q.

'

E'

0

*00-000 6 -ñ--b-1-- huru--b-ciuø b-10- .-1--p-1-- P-1-- b-1-0 P- 3

v nllun nulun uuth unqu nnlun nuhnünulnu uuluu uulnu nnlnn IQ_ Q

g

°

3

c I_ 2

U *t

=-:.

_"

_°

I uulun nulnn nnlun unlnuuulnn nnlnn nnlnu unlun unlnu n o

o

ago

*0000 .-1 b-1-0b01--p-1D- b-1--b-1.-b-1--b-1_ b-10- ;-1-- : ä

E i'

.- °G

g unluu nuluu uulun unlnu .min nnlnu unlhn a Ä

§

26

3 å

k

0

_{unlun m unlun nuluu nu nnlnn uuluu nu.qu nnlnn}

: ..

_'6

R

_Q

R

_'8

*.-.-. 8.. - -- _ .1.. 5-1.- - -- o 8 't

°

Z.

\ °

ä

- bli) 0 ._ Å'N E . Q .5 :I: '- N N ' 3 00000 bøcio- .-1-0 b-1n- .01-- 8. N E 0 : 0 i E b

.3

:-

Q

52

75'

i

:- 8. \

*å*

2 O .- 0 G '- ra 0 ' '5-*00.00 b--..-b----b----b----b---- b----b ä

9 =

_F

_{F' 8-}

_.E

.9.

v

§7

- O

_

2

._ L E vi 3 Q .5 - 54 m .

. u

.

§

k»

"°°'8qb-1O-P-1--b-1--b-1-ob-1--b-1-- hos,... 5;-- .I :q 0' : ° E C; L. E Q

: .i

- '_ _0._

M 3

å bo b L . i- o 2 '- Q - .. Ä\ .. o Q M O O 0 o O - O .o o O

g 5: .0 N .o .0 q. .0 N

_-4'

4uaaoadpwx 'pbugm GPU'DJâSSDd

-h l \ ...ml...n-Ju- .. Dllag'd L 2.' I'0 4.1,, :'11 "2:324 r....-g

-4:

uuqu uuluu nulun unluu uuluu uulnn lulluu uuluu uuluu nuluu

'- '11-.d p-- -4 P ....0.2albaner--1-0p-1--p-1--p-1--b_1-- --1--L--1--ujo-

p-uuluu unlun p-uuluu nnluu nulnu uuth p-uuluu 111111111 p-uuluu uuhun b

0' i:

a

-m __ -L

E

i-P

U ulun uulun uulun unluu tunnt] nulun uuluu uuluu uuluu uuluu

40.00-0 1:-.1-. .01-- h-1o- P-1-- 10.0%-- ;In-1-_ HO..--

b-1----q--h

_ -å uulun uulun uulun "admin uuluu nnluu unlun uulnu uulun uulun

m "

C

.

-

II-

;-uuluu nulun lnnlun nnluu unlnu uulnn ;-uuluu unlnu ;-uuluu unlun

' N 1 i I I I I i I i '

-77

h

2

_°

_E

r

å [nu nulnn nulnn nuluu ...min llllll-lll nnhnuhnluu uulnu unlun

0 "

J .0. L b -- 0

--unqu llllllljm uuhun unluu

'8 ..

c _\

U

_

-

'-å nu nuluu unnluu uuqu uulnu uulnn uulun uulun

romgq .-1 b\.- b-1--b-1C-b-1--b-w_D-1--b-1-- in.:

\ 5h

0 nulun uulun Nlulun uulnu uuluu unfun nm nuluu '-

*-L..

b

uulnu unlun uulu nuluu nnlnn nn uulun uqu" ...mm nnlun

'-' f' - -- - _4:- -- - -- o -0 - -- b- 0- c. --J.. 8 o' n_ i: \ '-i.

q,b-1--p-1----1 b-1o- p-1-o _-1--p--1o-b -- p01--bC1OO

:.-O '5P

.2

U

:.

n ? _.-" O .. .-U " p. 4M§qL----h----b---- 1.---- bO--øboo-Op---- '-O .-u u-; i_ 'En_E "_{_} II- _I

"_1-- "Oil-.b b-1-ob-1-c b-1--po1ø- hur-1-- inn-1-- 1-- .- :II-I L.

h

0' :3 c w: 'o '

g 8 Go N so 8"' 3 N 2 O

#13304de 'pbugw apuoaaswd

50 64 8 11 .3 16 20 4 5. 6 2 1. 0 0. 5 0. 25 0. 07 4 0. 12 ! 0. 01 0. 02 0. 00 5 0. 00 2 Ko rn sf or le k. m m 0. 00 1

coat uu mms VIS '- g av ...4001qu manle nu du inom

Zf 'f 'J /f

Å/

II ( N E öO l -F 37 2

Ko

rn

kur

va

vi

sa

nd

e

sa

mm

an

sät

tn

in

ge

n

ho

sp

ro

vj

5'

ån

väg

oc

h

ne

dd

el

at

pr

ov

ej

ie

ra

vs

lut

ad

fi

'ys

te

st

Fi gur

Pr

ov:

Sa

nd

ig

Ie

ri

g

si

lt

ig

Mo

rän

Bös

ta

94

-1

15

.

L a s t : 7, 8 k P a P r o v nr 1 H ( m m ) 40 20 _{_2}0 --Tj ä|d jup (m m) W Lyf tn in g( mm )

0

20

40

60

mm

m)

Tid

(h)

L a s t : 7, 8 k P a P r o v nr 2 H ( m m )

40 20

-20 --Tj ä|d jup (m m) _4 0 W Lyf tn in g( mm )

Ti

d(

h)

La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 4 H ( m m ) 40 20 _{_2}0 --Tj äl dj up (m m) _4 0 W L yf t n i n g ( m m ) -1 00 -1 20 20 40 60

U

ng

Tid

(h)

. La st = 17 ,8 kP a Pr ov nr 5 H ( m m ) 1 i I 40 l 20 z# ' § I 0 v i _2 0 --Tj äl dj up (m m) _4 0 E i m l Lyf fn in g( mm ) 1 -6 0 ,

-8

0

.5

I

E

T

am

g

Tid

(h)

La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 7 H ( m m ) 40 20 W L yf t n i n g ( m m )

Ti

d(

h)

La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 9 H ( m m ) --Tj äl dj up (m m) W L yf t n i n g ( mm)

Ti

d(

h)

Fi

gur

..

Tj

äl

lyf

tn

in

g

oc

h

tj

äl

dj

up

fr

ån

ut

för

da

fr

ys

te

st

BHaga 3 Sid 1 (8)

Pr

ov:

Sa

nd

ig

si

lt

ig

Mo

rän

Bös

ta

18

5-19

2.

La st = 7, 8 kP a Pr ov nr 10 H ( m m )

40 20

0_2 --Tj ä|d jup (m m) *a m-Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20

0

20

40

60

80

Zf

(m

m)

Tid

(h)

H( mm ) La st : 7, 8 kP a Pr ov nr 11 H( mm ) La st ._. 17 ,3 kp a pr ov nr 12 --Tj äl dj up (m m) w' -Lyf tn in g( mm ) --Tj ä|d jup (m m) -Lyf tn in g( mm )

0

20

40

60

0

20

40

60

80

Zf

(m

m)

Ti

dm

)

Zf

(m

m)

Ti

d(

h)

' La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 13 H ( m m ) -T j äl d j up ( m m ) - w-Lyf tn in g( mm )

0

20

40

60

mm

m)

Tid

(h)

La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 14 La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 15 H ( m m ) H ( m m )

-T j ä|d j up ( m m ) W Lyf tn in g( mm ) --Tj äl dj up (m m) -Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 20 40 60

0

20

40

60

80

10

0

Zf

0

Tid

(h)

(m

m)

Tid

(h)

Zf

(m

m)

Fi gur .. Tj äl lyf tn in g oc h tj äl dj up fr ån ut för da fr ys te st

Pr

ov:

Sa

nd

ig

si

lt

ig

Mo

rän

Bös

ta

23

0-24

0.

[ La st : 7, 8 kP a Pr cv nr 16 H ( m m ) H ( m m ) La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 17

40

x

;

H( mm ) -T j ä|d j up ( m m ) W Lyf tn in g( mm ) _2 0 Tj äl dj up (mm) W Lyf tn in g( mm )

Zf

(m

m)

Ti

d(

h)

Ti

d(

h)

--Tj äl dj up (mm) W Lyf tn in g( mm )

-1

00

i:

-1

20

0

20

40

60

mm

m)

Tid

(h)

Fig

ur.

.

Tjäl

lyf

tni

ng

oc

ht

jäl

djup

från

utf

örd

af

rys

tes

t

La st : 17 ,8 kP a Prov nr 18 |Ju' 00 W? --Tj ä|d jup (m m) --Lyf tn ing( mm )

_Ti

d(

h)

B11aga 3 Sid 3 (8)

Pr

ov:

Le

ri

g

Si

lt

Dj

äk

ne

böl

e

11

5-14

0.

La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 22 H( mm ) La st = 7, 3 kP a PI 'O V nr 20 H( mm ) La st : 7, 8 kP a Pr ov nr 21 H( mm ) 40 . .i t 40 l 1 20

|

1

0

Tj äl dj up (m m) _2 0 -m Lyf tn in g( mm ) _4 0

--Tj ä|d jup (m m) W Lyf tn in g( mm ) W L t ' H L vf nm gq nm ) _2 0

N.

.

1

-4

0

T -1 00 -8 0 -1 20 zf 0 20 40 60 80 1 0 0 1 2 0 1 4 0 1 6 0 Z 0 20 40 60 80 Z 0 20 40 60 8 0 1 0 0 1 2 0 (m m) Ti d( h) (m m) Ti d( h) (m m) Ti d( h)

i

-1 00 La st = 17 ,8 kP a Pr ov nr 23 La st = 27 ,8 kP a Pr ov nr 25 H ( m m ) H ( m m ) 40 20 40 20 --TJ äI di up (m m) _2 0 --Tj äl dj up (m m) W Lyf tn in g( mm ) W L yf t n i n g ( m m ) -1 00 -1 20 -1 00 -1 20

0

0

20

40

60

80

10

0

Zf

(m

m)

Ti

d(

h)

Zf

(m

m)

Ti

d(

h)

20 40 60 80 1 0 0 1 2 0 1 4 0 1 6 0

Fi

gur

..

Tj

äl

lyf

tn

in

g

oc

h

tj

äl

dj

up

fr

ån

ut

för

da

fr

ys

te

st

BHaga 3 Sid 4 (8)

Pr

ov:

Le

ra

Dj

äk

ne

böl

e

14

0-22

0.

La st = 7, 8 kP a Pr ov nr 26 H ( m m ) 40 _{_2}0 -T jäl d j up ( m m ) W Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 0 20 40 60 80

Zf

(m

m)

Tid

(h)

La st =7, 8 kP a Pr ov nr 27 H ( m m ) 40 --Tj ä|d jup (m m) W L yft n i n g ( m m )

0

20

40

60

80

10

0

Ti

d(

h)

La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr28 H ( m m ) 40 20 --Tj äl dj up (m m) W Lyf t n i n g ( m m ) -1 00

0

20

40

60

80

Zf

(m

m)

Tid

(h)

La st = 17 ,8 kP a Pr ov nr 29 H ( m m ) 40 20 _{_2}0 --Tj ä|d jup (m m) _4 0 W Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 0 20 40 60 80 10 01 20 Zf (m m)

Tid

(h)

Last = 27 ,8 kP a Pr ov nr 30 H ( m m )

20

_2_

M M Tj äl dj up (n 0m ) _4 0 \ W ' Lyf tn in g( mm )

N.

-6

0

'

0

20

40

60

Tid

(h)

Last = 27 ,8 kP a Pr ov nr 31 H ( m m ) 40 20

--Tj ä|d jup (m m) W L yf t n i n g ( m m ) 0 20 40 60 8 0 1 0 0 1 20 Zf (m m)

Tid

(h)

Fi

gur

..

Tj

äl

lyf

tn

in

g

oc

h

tj

äl

dj

up

fr

ån

ut

för

da

fr

ys

te

st

Sid 5 (8)

BHaga 3

Pr

ov:

Le

ri

g

sa

nd

ig

mo

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8.

Kyl

ef

fe

kt

=

25

W/

m2

La st : 7, 8 kP a Pr ov nr 32 H ( m m )

40 20

_{_2}0 --Tj äl dj up (m m) -Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 20 40 60 80

3(

um

Tid

(h)

La st : 7, 8 kP a Pr ov nr 33 H( mm ) 40 20 _-20 ---T jä|d jup (m m) _4 0 W Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20

0

20

40

Zf

(m

m)

60

80

Ti

d(

h)

La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 34 H( mm ) 40 20

---T jä|d jup (m m) m L yf t n i n g ( m m ) -1 00 -1 20

20

40

60

80

10

01

20

14

0 T

id

(h

)

Zf

(m

Pn

)

' La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 35 H ( m m ) _2 0 ---T jäl dj up (m m) _4 0 ----Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 0 20 40 60 80 10 0 Zf (m m)

Ti

d(

h)

La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 36 H( mm ) -T j äl d j up ( m m ) '4 0 -Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 Zf (m 'Q n) 20 40 60

Ti

d(

h)

La st = 27 ,8 kP a Pr ov nr 41

--Tj äl dj up (m m) W L yf t n i n g ( m m ) -1 00 -1 20 0 20 40 60 Zf (m m)

Ti

d(

h)

Fi

gur

..

Tj

äl

lyf

tn

in

g

oc

h

tj

äl

dj

up

fr

ån

ut

för

da

fr

ys

te

st

Sid 6 (8)Bi1aga 3

Pr

ov:

Le

ri

g

sa

nd

ig

mo

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8.

Kyl

ef

fe

kt

=

32

Wl

m2

La st = 7, 8 kP a Pr ov nr 42 H ( m m ) La st = 7, 8 kP a Pr ov nr 44 La st = 17 ,8 kP a Pr ov nr 45 H ( m m ) H ( m m ) -T j äl d j up ( m m ) ---T jäl dj up (m m) W Lyf tn in g( mm ) \ 1 ---T jä|d jup (m m) '4 0 \ W Lyf tn in g( mm ) W Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20

0

20

40

60

0

Zf

(m

m)

TW

h)

Zf

(m

m)

Ti

d(

h)

Ti

d(

h)

. La st = 27 ,8 kP a PI 'O V nr 46 La st : 17 ,8 kP a Pr ov nr 47 La st : 27 ,8 kP a Pr ov nr 49 H ( m m ) H ( m m ) H ( m m ) --Tj äl di up (m m) Tj äl dj up (m m) -m -Lyf tn in g( mm ) '4 0 W Lyf tn in g( mm ) --Tj ä|d jup (m m) W Lyf tn in g( mm ) -1 00 -1 20 0 0 2 0 4 0 6 0 0 20 40 60 Zf (m m) Ti dm ) Zf (m m) Ti dm ) Zf (m m)

Ti

d(

h)

BHaga 3 Sid 7 (8) Fi gur .. Tj äl lyf tn in g oc h tj äl dj up fr ån ut för da fr ys te st

Pr

ov:

Le

ri

g

sa

nd

ig

mo

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8.

Kyl

ef

fe

kt

=

40

Wl

m2

= = = 7, kP Pr 0v nr 39 H m m ) La st 17 ,8 kP a Pr ov nr 37 La st 7, 8 kP a Pr ov nr 38 H m m ) La st 2 8 a

--Tj äl dj up (m m) W Lyf tn in g( mm ) --Tj ä|d jup (m m) W Lyf tn in g( mm ) Tj äl dj up (m m) W Lyf tn in g( mm )

'6

0

-80

-10

0

3

5

'L

ä--12

0

0 20 40 60 80 1 0 0 1 2 0 1 4 0 1 6 0 0 20 40 Zf (m m) Ti dm ) Zf (m m)

0

Tid

(h)

Zf

(m

m)

Tid

(h)

B11aga 3

Sid 8 (8)

4 -é-Tj äl dj up (mm) W Lyf tn in g( mm )

Tid

(h)

Fi

gur

..

Tj

äl

lyf

tn

in

g

oc

h

tj

äl

dj

up

fr

ån

ut

för

da

fr

ys

te

st

Bilaga 4

Sid 1 (3)

Tabell 2:Beräknat effektivt värmeflöde, q e , för frystest. Provmaterial: sa le Si Morän

Loka/:Bästa 94-115

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe , 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

kpa) W/m2 7,8 25 68 78 72 87 1 00 7,8 25 85 88 86 91 1 05 17,8 25 75 81 78 85 90 1 7,8 25 90 90 85 89 95 27,8 25 80 86 81 92 1 00 27,8 25 90 95 90 98 1 05 medel 86 82 Provmaterial: sa Si Morän Loka/:Bästa 185-192

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe, 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 25 65 62 65 60 65 7,8 25 70 62 68 58 75 1 7,8 25 70 55 55 51 60 17,8 25 1 00 90 85 81 90 27,8 25 70 55 52 52 65 27,8 25 75 60 60 57 65 medel 64 64 Provmaterial: sa Si Morän Loka/:Bösta 230-240

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe, 20-100 qe , 100 qe , med (19320400 qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 25 85 95 89 98 100 17,8 25 100 98 90 96 100 17,8 25 130 105 100 94 100 27,8 25 75 100 100 85 90 medel 100 95

Bilaga 4

Sid 2 (3)

Tabell 3:Beräknat effektivt värmeflöde, q 9 , för frystest. Provmaterial: le Silt

LokaI:DjäkneböIe 1 15-140

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter

Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe , 20-100 qe , 100 qe , med qe*,20-100 qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 40 50 55 55 58 54 7,8 40 38 45 45 46 44 17,8 40 52 53 53 42 60 1 7,8 40 45 47 47 48 45 27,8 40 42 46 46 49 41 medel 49 49

Provma teriaI: GrovIera Lokal:DjäkneböIe 140-220

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe, 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 40 79 80 80 82 81 7,8 40 56 58 58 59 55 1 7,8 40 62 62 62 64 59 17,8 40 65 67 65 70 71 27,8 40 65 60 60 66 60 27,8 40 56 55 53 59 55 medel 64 63 Provmaterial: sa Silt Loka/:Djäkneböle 284-318

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe , 20-100 qe , 100 qe , med qe*,20-100 qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 25 73 65 65 62 70 7,8 25 65 55 55 49 40 17,8 25 60 51 50 48 55 17,8 25 64 50 50 48 50 27,8 25 200 80 60 54 40 medel 60 56

Bilaga 4 Sid 3 (3)

Tabell 4:Beräknat effektivt värmeflöde, q 9 , för frystest. Provmaterial: sa Silt

Loka/:Djäkneböle 284-318

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff q., , 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

(kpa) Wlm2 7,8 40 130 110 110 96 85 17,8 40 70 37 30 21 40 17,8 40 200 140 110 113 100 27,8 40 130 10_0 90 83 90 medel 97 85 Provmaterial: sa Silt Loka/:Djäkneböle 284-318

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe , 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 32 90 70 70 66 56 7,8 32 1 40 90 80 79 65 17,8 32 1 00 80 80 71 60 17,8 32 90 70 70 63 60 27,8 32 90 80 80 73 64 27,8 32 1 40 E 70 46 55 medel 77 75 Provmaterial: sa Silt Loka/:Djäkneböle 284-318

Under pågående försök beräknat Med avdrag för randeffekter Kontinuerligt flöde

Last Kyleff qe, 20-100 qe , 100 qe , med qe*,2o-1oo qe*,m

(kpa) W/m2 7,8 25 73 65 65 62 70 7,8 25 65 55 55 49 40 17,8 25 60 51 50 48 55 17,8 25 64 50 50 48 50 27,8 25 200 80 60 54 40 medel 60 56

å

v-NO'JVLDCONO) _Nr

10 11 12 13

14 15

_{Nr 16 17 18 19}

Bös

ta

94

-1

15

Sa

le

Si

Mo

rän

Kyi ef fe kt 25 W/ m2 To rr dens it et 2, 06 6 g/ cm 3

Lyf

th

as

t*

10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h

ho

a

b

qe

0

7,8 17 ,6 7, 8 7, 8 18 ,8 7, 8 17 ,8 12 ,3 17 ,8 15 ,1 17 ,8 17 ,8 15 ,9 17 ,8 17 ,8 14 ,4 17 ,8 27 ,8 15 ,1 27 ,8 27 ,8 13 ,9 27 ,8 19 ,3 0, 67 0, 01 1 86

Sa

Si

Mo

rän

Kyl ef fe kt 25 W/m2 To rr de ns it et 1, 98 1 g/ cm3

Lyf

th

as

t*

10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h ho a b qe o 7, 8 10 ,7 7, 8 7, 8 9, 4 7, 8 17 ,8 6, 5 17 ,8 17 ,8 8, 3 17 ,8 27 ,8 5, 9 27 ,8 27,8 6 27 ,8 12 ,1 0, 57 0, 02 6 64

Sa

Si

Mo

rän

Kyl ef fe kt 25 W/ m2 To rr de ns it et 2, 11 4 g/ cm 3

Lyf

tha

s'1

*10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h ho a b qeo 7, 8 18 ,9 7, 8 17 ,8 13 ,5 17 ,8

17,

8

11

,1

17

3

27 ,8 6, 4 27 ,8 30 ,4 0, 91 0, 05 4 100 Ut rzb 2: 1 La st kP a Bös ta 18 5-19 2 Ut rzb 2: 2 La st kP a Bös ta 23 0-24 0 Ut rzb 2: 1 La st kP a U qe :m ed el av qe ,1 00 en li gt ta be ll 2, bi la ga 4 Va tt en kvo t 23 ,47 v0 I°/ o Va tt en kvo t 26 ,6 3 v0I°/ o Va tt en lwøt 21 ,71 vo l°/ o 17,6 0 18 ,80 15 ,1 0 15 ,9 0 14 ,4 0 15,1 0 13 ,9 0 10 ,7 0 9, 40 6, 50 8, 30 5, 90 6, 00 18 ,90 13 ,5 0 11 ,1 0 6, 40 Bös ta 94 -1 15 20 ,0 0

15,

00

-R

O

N

0 Se ri e1 .: 10 ,0 0 -_ E xp 0 n . (Ser ie 1) 50 0 __ y=19, 283 9'0 '01 14x 0, 00 E 1 0 10 20 30 La st Bös ta 18 5-19 2 15,0 0 Q Se ri e1 _ Exp 0 n . (S er ie 1) 10 ,0 0 -F .2 5, 00 -0 y = 1 2 1 0 : 8 9 8 -0 . 0 2 6 1 3 X 0 10 20 30 La st Bös ta 23 0-24 0 20 ,0 0 15,0 0 -.: 10 ,0 0 -0 Se ri e1 _ E xp 0 n . (Ser ie 1) 5. 00 -y = 30 ,4 18 9' 0' 05 4 0, 00 : ' 1 0 10 20 30 La st

Nr 20 21 22 23 25 Nr 26 27 28 29 30 31 Nr 32 33 34 35 36 41

Dj

äk

ne

böl

e

11

5-14

0

Le

Sil

t

Ut rzb 3: 1 La st kP a Kyl ef fe kt 40 W/ m2 To rr de ns it et 1, 61 0 g/ cm 3

Lyf

th

as

t*

10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h h o a b (5 1e 0 7, 8 11 ,4 7, 8 7, 8 9, 1 7, 8 17 ,8 10 ,2 17 ,8 17 ,8 7 17 ,8 27 ,8 6, 7 27 ,8 12 0, 73 0, 02 1 49 Dj äk ne böl e 14 0-22 0 Le ra Ut rzb 3: 1 La st kP a Kyl ef fe kt 40 W/ m2 To rr dens it et 1, 43 8 g/ cm 3

Lyf

tha

s.t

*10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h

h0

a

b

qe

°

7, 8 12 ,1 7, 8 7, 8 11 ,3 7, 8 17 ,8 7, 6 17 ,8 10 , 17 ,8 27 ,8 7, 9 27 ,8 27 ,8 8, 2 27 ,8 13 ,6 0, 64 0, 01 1 64 F

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8

Le

Sa

Si

lt

Ut rzb 2: 2 La st k P a Kyl ef fe kt 25 W/ m2 To rr de ns it et 1, 97 2 g/ cm 3

Lyf

th

as

t*

10

'5

mm

/s

ma

te

ri

al

pa

ra

me

tr

ar

h ho a b qe 0 7, 8 12 ,9 7, 8 7, 8 7, 8 7, 8 17 ,8 7, 1 17 ,8 17 ,8 5, 6 17 ,8 27 ,8 1, 16 27 ,8 3 27 ,8 16 ,5 0, 83 0, 05 8 60 U 6 :m ed el av qe ,1 00 en li gt ta be ll 3, bi la ga 4 Va tt en kvo t 40 ,3 8 v0 I°/ o Va tt en kvo t 46 ,7 6 vo l % Va tt en kvo t 26 ,9 6 v0 I°/ o 11 ,4 0 9, 10 10 ,2 0 7, 00 6, 70 12 ,1 0 11 ,3 0 10 ,1 0 7, 90 8, 20 12 ,9 0 7, 80 7, 10 5, 60 3, 00 Dj äk ne böl e 11 5-14 0 15 ,0 0 10,0 0 & O _ E xp o n . 5, 00 -(Ser ie 1) Q Se ri e1 I 0, 00 0 10 20 30 La st

Dj äk ne böl e 14 0-22 0 14 ,0 0 12 ,0 0 -10 ,0 0 *-8, 00 -6, 00 __ _ E xp o n . 4 00 _, (S er ie 1) 0 Se ri e1 2, 00 -y= 13, 630 e'°' °18 7x 0, 00 i : 0 10 20 30 La st

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8

15 ,0 0 O 0 Se ri e1 10 ,0 0

_ E xp 0 n . 50 0 ' (S er ie 1) 05 8 y= 16 45 66 0' 1 I 0, 00 , 0 10 20 30 La st

Nr 32 33 34 35 36 41 Nr 42 48 43 47' 46 49 Nr 38 37 39

Dj

äk

ne

böl

e2

84

-3

18

Le

Sa

Sil

t

Ut rzb 2: 2 Va tt en kvo t 26 ,9 6 v0 I°/ o La st k P a Kyl ef fe kt 25 W/ m2 To rr de ns it et1, 97 2 g/ cm 3 Lyf th as t* 10 'b mm /s ma te ri al pa ra me tr ar h ho a b qe U 12 ,9 7, 8 12 ,9 0 7, 80 7, 10 5, 60 3, 00 7, 8 7, 8 17 ,8 17 ,8 27 ,8

7,

8

7,

8

17

,8

7,1

17

,8

5,

6

27

,8

3

27

,8

1,

16

16

,5

0

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8

Le

Sa

Si

lt

0, 83 0, 06 60 ,0 0 Ut rzb 2: 2 Va tt en kvo t 26 ,9 6 v0 I°/ o La st k P a Kyl ef fe kt 32 W/ m2 To rr de ns it et 1, 97 2 g/ cm 3 Lyf th as t* 10 'b mm /s ma te ri al pa ra me tr ar h h o a 8, 3 9, 5 3, 77 5, 7 2, 8 2, 7 b qe U 7, 8 7, 8 17 ,8 17 ,8 27 ,8 27 ,8 8, 30 9, 50 3, 77 5, 70 2, 80 2, 70 7, 8 7, 8 17 ,8 17 ,8 27 ,8 27 ,8 13 ,7 0, 53 0, 05 9 77 Dj äk ne böl e 28 4-31 8 Le Sa Si lt Ut rzb 2: 2 La st k P a Kylef fe kt 40 W / m 2 To rr de ns it et 1, 97 2g/ cm 3 Lyf th as t*10 'b mm /s ma te ri al pa ra me tr ar h ho a 13 ,1 7,9 2,3 Va tt en kvo t 26 ,9 6 v0I°/ o b qe U 7, 8 17 ,8 27 ,8 13 ,1 _7,9 _2,3 7, 8 17 ,8 27 ,8 29 ,1 0, 90 0, 08 7 97 0 qe :m ed el av qe ,1 00 en li gt ta be ll 4, bi la ga 4 .C

Dj

äk

ne

böl

e

28

4-31

8

Ef

fe

kt

25

Wl

m2

15 ,0 0 10 ,0 0

-N

N

50

0

"V=

16,

456

e'°'

°5

9 Se ri e1 _ E xp o n (S er ie 1) 0, 00 0 Dj äk ne böl e 28 4-31 8 Ef fe kt 32 wl mz 10 ,0 0 8, 00 5 6, 00 1 4, 00 t 2, 00 -O y = 0 Se ri e1 _ E xp o n . (S er ie 1) 0, 00 0 10 20 La st 30 Dj äk ne böl e 28 4-31 8 Ef fe kt40 W/ m2 15 52 _ 0 l La st

vett

29,1 59 -0 ,0 87 x 30 o Se ri e1 _ E xp on . (S er ie 1)