Påverkan på livskvaliteten hos
människor med hjärntrötthet efter
traumatisk skallskada
- En litteraturstudie
Impacts on quality of life for people with mental fatigue after traumatic brain injury - A literature study
Alice Andersson Johanna Eriksson
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15 hp Grundnivå
Handledare: Anette Granlund och Kristina Rendahl-Laage
Examinerande lärare: Maria Andersson
SAMMANFATTNING
Titel: Påverkan på livskvaliteten hos människor med hjärntrötthet efter traumatisk skallskada.
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Alice Andersson & Johanna Eriksson
Handledare: Anette Granlund & Kristina Rendahl-Laage Sidor: 23 exklusive referenslista och bilaga
Nyckelord: traumatisk skallskada, hjärntrötthet, livskvalitet och aktiviteter i vardagslivet
Introduktion/Bakgrund: Det mest rapporterade symtomet från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Utmärkande symtom kopplat till hjärntrötthet är stresskänslighet, ljud- och ljuskänslighet, uppmärksamhet- och koncentrationssvårigheter, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturligt lång återhämtning av energi efter koncentration. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och det är sjuksköterskans ansvar att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen.
Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada.
Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar genomfördes i PubMed, PsychInfo och Cinahl. Tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel sammanställdes i studiens resultat.
Resultat: Resultatet indikerar påverkan på livskvaliteten vid hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Ökad kunskap, medvetenhet och acceptans krävs för att hantera hjärntrötthet. Hjärntrötthet kan ge svårigheter i sociala sammanhang då personen inte klarar av att sortera stora mängder intryck. En hjärntrött person behöver anpassa aktivitetsnivån och yrkeslivet för att klara av vardagen och bevara god livskvalitet.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 4
1.1 Bakgrund 4
1.1.1 Traumatisk skallskada 4
1.1.2 Hjärntrötthet 4
1.1.3 Sjuksköterskans roll och ansvar 5
1.1.4 Livskvalitet 5
1.2 Problemformulering 6
1.3 Syfte 6
2. Metod 6
2.1 De nio stegen - Polit och Beck (2017) 6
2.2 Litteratursökning 7
2.3 Inklusions- och exklusionskriterier 7
2.4 Urval 11
2.5 Databearbetning och analys 11
2.6 Forskningsetiska överväganden 11
3. Resultat 12
3.1 Strategier till livsstilsförändring 12
3.2 Svårigheter med socialt samspel 13
3.3 Förändring av yrkeslivet och fritidsaktiviteter 13
4. Diskussion 15
4.1 Resultatdiskussion 15
4.1.1 Acceptans till livsstilsförändring 15
4.1.2 Svårigheter med socialt samspel 15
4.1.3 Förändring av yrkesliv och fritidsaktiviteter 16
4.2 Metoddiskussion 17
5. Slutsats 18
6. Klinisk betydelse 18
6.1 Förslag till fortsatt forskning 18
1. Introduktion
I Sverige drabbas cirka 20 000 personer per år av traumatiska skallskador och hjärntrötthet kan vara ett långvarigt symtom efter traumatisk skallskada. Hjärntrötthet är ett svårdefinierat symtom och kräver stora förändringar i vardagen eftersom både aktivitets- och ambitionsnivån måste sänkas för att spara på den mentala energin (Johansson & Ronnback 2014).
Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd.
1.1 Bakgrund
1.1.1 Traumatisk skallskada
En traumatisk skallskada uppstår när huvudet utsätts för yttre våld, en plötslig skada som kan uppstå vid till exempel trafikolyckor, fallolyckor, sportrelaterade olyckor eller våld. Den primära skallskadan uppstår i skadetillfället och innebär direkta skador på vävnaden som kan vara diffusa eller fokala. Den sekundära skallskadan utvecklas efter den primära och kan innefatta svullnad och blödning i hjärnan och orsakar den största skadan på hjärnan (Galgano et al. 2017).
Traumatiska skallskador delas in i mild-, måttlig- och svår skallskada. Hjärnskakning är en mild traumatisk skallskada. Personen är vaken men kan varit avsvimmad en kort stund vid skadetillfället. Personen kan få huvudvärk, yrsel, illamående, koncentrationssvårigheter samt bli förvirrad och få en lätt minnesförlust kring skadetillfället. Hjärnskakningar är vanligtvis lindriga och symtomen är ihållande i cirka tio dagar men symtomen kan i vissa fall kvarstå en längre tid (Kane et al. 2019; Mayfieldclinic 2018). Måttlig traumatisk skallskada innebär att personen är slö, har varit medvetandesänkt från 20 minuter till 6 timmar och mindre blödning och svullnad kan ses i hjärnan. Svår traumatisk skallskada innebär att personen varit medvetslös eller medvetandesänkt i mer än 6 timmar och personen öppnar inte ögonen vid stimulering. Svår traumatisk skallskada är en kritisk situation och kan innebära långvarig sjukhusvistelse och bestående skador. Traumatisk skallskada innefattar allt från lätt hjärnskakning till svår permanent hjärnskada. Symtom som kan uppkomma efter skadan kan vara djup nedstämdhet, intellektuella funktionsnedsättningar och hjärntrötthet (Mayfieldclinic 2018).
1.1.2 Hjärntrötthet
Det mest rapporterade symtomen från patienter med traumatisk skallskada är hjärntrötthet och detta är oberoende av skadans svårighetsgrad (Belmont et al. 2006; Belmont et al. 2009; Johansson & Ronnback 2014; Seel et al. 2003). Hjärntrötthet kan orsakas av neurologiska sjukdomar som till exempel stroke och Multipel Skleros, psykiska tillstånd i form av utbrändhet samt efter traumatiska skallskador. Hjärntröttheten försvinner för de flesta i takt med att skadan läker men för andra kan hjärntröttheten bli ett långvarigt problem även efter att skadan läkt. Oavsett orsak till hjärntröttheten är symtomen mycket likartade (Belmont et al. 2009). Denna
Hjärntrötthet kan även benämnas som mental trötthet, fatigue och hjärndimma. I denna studie används ordet hjärntrötthet. Ett ord som börjar användas mer i svenska språket är fatigue. Fatigue syftar till all sorts onaturlig trötthet. Fysisk fatigue syftar till en onaturlig trötthet i kroppen och musklerna. Mental fatigue eller kognitiv fatigue syftar till mental utmattning och förlångsammad tankeprocess som inte är direkt kopplad till kroppslig trötthet. Mental fatigue försämrar koncentrations- och uppmärksamhetsförmågan (Cunningham & Genzyme 2004). Vid hjärntrötthet är stresskänslighet, ljus-och ljudkänslighet, huvudvärk och sömnproblematik utmärkande symtom (Johansson & Ronnback 2014). Uppmärksamhet- och koncentrationsförmågan är sämre, onaturlig snabb förlust av mental energi samt onaturlig lång återhämtning av mental energi efter koncentration är också vanliga symtom vid hjärntrötthet. Det är vanligt förekommande att personen känner ångest och irritation samt har svårigheter att få vardagssysslor gjorda (Ziino & Ponsford 2005). Symtom vid hjärntrötthet kan variera från att en dag vara symtomfri till att en annan dag lida av stora besvär. Svårigheter med balansen, motoriken och koordinationen är symtom som tillfälligt kan uppstå i samband med hjärntrötthet. Uppmärksamhet kan endast upprätthållas under kortare perioder. Hjärnan klarar inte av att sortera eller bearbeta intryck och tillgiven information effektivt, vilket resulterar i hjärntrötthet (Belmont et al. 2009; Johansson & Ronnback 2014).
1.1.3 Sjuksköterskans roll och ansvar
Anamnesen från patienten är grunden för att bedöma hur stor skadan och besvären är av hjärntröttheten. Personer som besväras av hjärntrötthet har vanligen svårt att förklara och beskriva symtomen av tillståndet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan är medveten om svårigheten och kan hjälpa personen att sätta ord på symtomen. Det finns ingen väl fungerande behandling mot hjärntrötthet. Information och samtal är den primära behandlingsmetoden och detta är ingen väl anpassad behandling då samtal och diskussioner kräver mycket energi för en hjärntrött person (Belmont et al. 2006). Det är sjuksköterskans ansvar att ge personcentrerad vård genom att ta hänsyn till patientens tillstånd och anpassa informationen (Socialstyrelsen 2015).
1.1.4 Livskvalitet
Enligt WHOQOL (1998) definieras livskvalitet av individens egen uppfattning om livssituation och varierar från person till person efter förväntningar och upplevelser av vad livskvalitet är. Skillnader i sociala, psykiska, fysiska, socioekonomiska och kulturella faktor har betydelse för hur livskvalitet definieras (Carr et al. 2001; Nordenfelt 2004; WHOQOL 1998). Miljö, ålder, kön, sexualitet och funktionshinder är ytterligare faktorer för vad livskvalitet är för den enskilda personen. Hälsa har en stor påverkan på hur livskvalitet upplevs men även andra faktorer som känsla av sammanhang, familj, vänner, arbete, prestationer och fritidsaktiviteter har en stor betydelse. Kraven för livskvalitet ändras genom livet och är beroende på livssituation (Carr et al. 2001; Nordenfelt 2004; WHOQOL 1998).
Nordenfelt (2004) förklarar begreppet livskvalitet ytterligare genom att först definiera orden välfärd och välbefinnande. Välfärd representerar människans inre och yttre resurser. De inre är fysiska faktorer och psykiska och de yttre relaterar till miljö, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Välbefinnande handlar om hur våra resurser utnyttjas av oss själva och andra personer samt våra känslomässiga reaktioner. Även sinnesstämningar, emotioner och sensationer ingår i
välbefinnande. Nordenfelt (2004) menar att välbefinnande och livskvalitet definieras med ordet lycka. En persons samlade välbefinnande om hur personen har det vid en viss tidpunkt definieras som personens grad av lycka eller olycka (Nordenfelt 2004).
Det som gav god livskvalitet för fem år sedan kan verka obetydligt idag (Carr et al. 2001). Nya perspektiv på livskvaliteten bildas genom hela livet och till exempel en allvarlig sjukdom kan sänka kraven för att uppnå god livskvalitet. Att kraven sänks betyder nödvändigtvis inte att lägre livskvalitet upplevs. Tidigare situationer eller sammanhang som togs för givet kan vara det som definierar hög livskvalitet nu (Carr et al. 2001). I denna studie definieras livskvalitet i relation till livsstilsförändring, yrkesliv, sociala sammanhang och fritidsaktiviteter.
1.2 Problemformulering
Traumatiska skallskador kan skilja i svårighetsgrad och tidsaspekt men ett vanligt förekommande symtom är hjärntrötthet. Det finns begränsad vetskap om hur hjärntrötthet kan lindras. Denna brist finns både i den allmänna sjukvården och hos sjuksköterskor samt i samhället. Att drabbas av hjärntrötthet kan vara påfrestande och ovisst för personen när det blir en lång läkeprocess som saknar specifik behandling. Det kan även vara frustrerande att inte kunna sätta ord på sitt eget tillstånd och mående vilket kan påverka livskvaliteten negativt.
1.3 Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada.
2. Metod
En litteraturstudie är en sammanställning av redan befintliga vetenskapliga studier. Studien byggs upp genom ett syfte och en plan om hur information ska samlas in. Artiklarnas resultat analyseras och sammanställs (Polit & Beck 2017). Litteraturstudien är utförd enligt Polit och Beck (2017) nio steg och är fritt översatt från engelska.
2.1 De nio stegen - Polit och Beck (2017)
Steg 1 - Formulerar och utvecklar syfte.Steg 2 - Val av databas, identifierar sökord samt inklusions- och exklusionskriterier. Steg 3 - Genomför databassökning och tillämpar valda sökord.
Steg 4 - Granskar artiklarnas information med fokus på titel och abstrakt. Steg 5 - Granskar de valda artiklarna i sin helhet.
Steg 6 - Granskar artiklarna efter användbara data. Steg 7 - Granskar artiklarna enligt granskningsmall.
Steg 8 - Analyserar och sammanställer information som genererar kategorier. Steg 9 - Sammanställer resultatet.
2.2 Litteratursökning
I Steg 1 formulerades syftet från det valda ämnet.
I Steg 2 valdes databaserna PubMed med inriktning medicin, PsychInfo med inriktning psykologi och Cinahl med inriktning omvårdnad. Databaserna rekommenderades enligt Polit och Beck (2017). Databasernas olika inriktningar gjorde att sökningar resulterade i studier med olika perspektiv. Sökningarna utgick från nyckelorden traumatic brain injury, fatigue, quality of life, activities of daily living.
2.3 Inklusions- och exklusionskriterier
I studien inkluderades engelskspråkiga artiklar, granskade enligt Peer Review. Artiklarna är publicerade mellan 2010-01-01 och 2020-09-15. Review studier och artiklar om personer under 18 år exkluderades samt neurologiska sjukdomar och psykiska sjukdomar som kan orsaka hjärntrötthet.
I Steg 3 genomfördes sökningar i databaserna. Sökningarna utgick från sökorden traumatic brain injury, fatigue, quality of life och activities of daily living. I samtliga databaser användes den booleska termen OR för att expandera likvärdiga ord i sökningen samt den booleska termen AND för att precisera sökningen. I PubMed utformades sökorden genom Medicin Subject Heading (MeSH-termer). Sökning: head injury AND fatigue AND quality of life OR activities of daily living. Genom fritextsökning användes även OR daily life. Fritextsökning genomfördes för att öka antal träffar i sökningen. Traumatic brain injury fanns inte som MeSH-term, därför användes istället sökordet head injury. Se tabell 1. I PsychInfo utformades sökorden genom Thesaurus. Sökning: traumatic brain injury OR head injury OR brain injury AND fatigue AND quality of life OR experiences OR activities of daily living. Sökorden head injury, brain injury och experiences söktes genom fritextsökning. Detta gjordes för att öka antal träffar i sökningen. Se tabell 2. I Cinahl utformades sökorden genom Headings-termer. Sökning: brain injuries AND fatigue OR mental fatigue AND quality of life OR activities of daily living. Genom fritextsökning användes OR daily life. Traumatic brain injury fanns inte som Headings-term, vilket gjorde att brain injuries användes istället. Mental fatigue och daily life användes för att öka antal träffar i sökningen. Se tabell 3.
Tabell 1: Databassökning i PubMed 2020-09-15
Databas Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed S1 “Head injury” [MeSH] 129, 537
S2 “Fatigue” [MeSH] 30, 609
S3 “Quality of life” [MeSH] 197, 227
S4 “Activities of Daily living” [MeSH] 102, 873 S5 “Daily life” 93, 163 S6 S1 AND S2 AND (S3 OR S4 OR S5) 26 17 7 7 Totalt 17 7 7
S = sökningar, [MeSH] = Medicine Subject Heading
Tabell 2: Databassökning i PsychInfo 2020-09-15
Databas Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
PsychInfo S1 MM “Traumatic brain injury” 17, 046 S2 “Head injury” 11, 695 S3 “Brain injury” 49, 560 S4 MM “Fatigue” 9, 866 S5 MM “Quality of life” 57, 501 S6 “Experiences” 597, 015 S7 MM “Activities of daily living” 20, 640 S8 (S1 OR S2 OR S3) AND S4 AND (S5 OR S6 OR S7) 37 22 (6) 5 5 Totalt 16 5 5
Tabell 3: Databassökning i Cinahl 2020-09-15
Databas Sökord Antal
träffar
Urval 1 Urval 2 Urval 3
Cinahl S1 MM “Brain injuries” 19, 698
S2 MH “Fatigue” 18, 075 S3 MH “Mental fatigue” 327 S5 MH “Quality of life” 112, 284 S6 MH “Activities of daily living” 32, 850 S7 “Daily life” 17, 207 S9 S1 AND (S2 OR S3) AND (S5 OR S6 OR S7) 16 10 (2) 1 1 Totalt 8 1 1
2.4 Urval
Urval 1
I Steg 4 granskades de 79 artiklarnas titlar och abstrakt för att få fram relevanta artiklar till studiens syfte. Sammanlagt 26 artiklar i PubMed, 37 artiklar i PsychInfo och 16 artiklar i Cinahl. Sex dubbletter uppkom i PsychInfo och två dubbletter i Cinahl vilket resulterade i totalt åtta externa dubbletter. 38 artiklar som inte svarade på studiens syfte exkluderades i denna granskning vilket resulterade i 41 relevanta artiklar.
Urval 2
I Steg 5 lästes 41 artiklar i sin helhet och jämfördes mot syftet. I Steg 6 granskades artiklarnas resultat och metod efter användbara data. Artiklar som handlade om hjärntrötthet som orsakats av annat än traumatiska skallskador samt artiklar om patofysiologin till hjärntrötthet exkluderades. 28 artiklar exkluderades vilket resulterade i 13 artiklar i urval 2.
Urval 3
I Steg 7 gjordes en kritisk utvärdering av de 13 kvarvarande artiklarna från urval 2. Artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallarna “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” samt “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” (Polit & Beck 2017). De 13 artiklarna var av god kvalitet och kvarstod i urval 3. Artiklarna redovisades i en artikelmatris, se bilaga 1.
2.5 Databearbetning och analys
I Steg 8 analyserades och sammanställdes information. Artiklarna skrevs ut i pappersformat,
delades upp mellan författarna och bearbetades sedan med understrykningspenna för att belysa det som svarade på studiens syfte. Författarna bytte sedan artiklar med varandra och en kort sammanställning av innehållet från varje artikel skrevs på första sidan av respektive artikel. Artiklarna sammanfattades och numrerades tillsammans av författarna i skrift för att få en helhetsbild av artiklarna. Resultatdelar som berörde liknande aspekter färgkodades och bildade kategorier i de olika artiklarna. Kategorier som bildades var Strategier till livsstilsförändring, Svårigheter med socialt samspel och Förändringar av yrkeslivet och fritidsaktiviteter.
I steg 9 sammanställdes resultatet.
2.6 Forskningsetiska överväganden
De fyra huvudsakliga principerna ärlighet, ansvarighet, respekt och tillförlitlighet ska tillämpas i forskning enligt All European Academics (2018). I litteraturstudien har författarna arbetat utifrån ett forskningsetiskt ställningstagande och de fyra huvudsakliga principerna. Ärlighet säkerställs genom att arbetet är gjort på ett öppet, rättvist och objektivt sätt. Författarna har försökt frångå egna värderingar och förförståelse inom ämnet. Ansvarighet och respekt säkerställs genom att en korrekt och noga referenshantering verkställs. Tillförlitlighet säkerställs genom att artiklarnas kvalitet är granskad. Artiklarna har noga lästs igenom enskilt och tillsammans. Författarna har tagit hjälp av ett svensk-engelskt lexikon för att undvika felaktig översättning.
3. Resultat
Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Resultatet baseras på en kvalitativ och tolv kvantitativa artiklar. Studier var genomförda i Australien, Sverige, USA, Norge och Frankrike. Analysen av artiklarna resulterade i kategorierna Strategier till livsstilsförändring, Svårigheter med socialt samspel och Förändringar av yrkeslivet och fritidsaktiviteter.
3.1 Strategier till livsstilsförändring
Det är viktigt att skapa en förståelse och acceptans för hur hjärntröttheten påverkar personens vardag. Det är även viktigt med strategier för hantering av hjärntrötthet som kan öka livskvaliteten utifrån de nya förutsättningarna som kommer med hjärntrötthet (Stubberud et al. 2017). Strategier som enligt Stubberud et al. (2017) ger signifikant lindring av hjärntrötthet innehåller livsstilsfaktorer och copingstrategier, målhanteringsträning och känslohantering. Livsstilsfaktorer och copingstrategier innebär att undervisa och skapa förståelse för hur hjärntröttheten faktiskt fungerar och hur den påverkar personen. Detta hjälper personen att finna acceptans över situationen att leva med hjärntrötthet. Acceptans krävs för att personen ska kunna anpassa sin vardag med hjälp av strategier, vilket är nödvändigt på grund av kognitiva och fysiska begränsningar. Det är viktigt att skapa medvetenhet om hur specifika livsstilsfaktorer som arbete, fysisk aktivitet, stress, nutrition och sömn kan påverka hjärntrötthet och livskvalitet (Stubberud et al. 2017).
En frisk hjärna kan sortera bort irrelevant information utan att bli utmattad. Mindfulness är ett verktyg för målhanteringsträning som används för att kunna stanna upp och försöka sortera ut relevant information för att inte bli överväldigad av intryck som gör att den mentala energin tar slut. Mindfulness förbättrar fokus och uppmärksamhetsförmågan. Målhanteringsträning innebär även att sätta upp mål och dela upp dessa i delmål för att möjliggöra att övervaka personens egna framsteg (Stubberud et al. 2017). Inom känslohantering identifieras negativa tankar i relation till humör och funktion (Genova et al. 2017; Stubberud et al. 2017). Kognitiv beteendeterapi används för att förändra dessa tankemönster från negativa till mer realistiska i situationen de befinner sig i. Strategierna reducerar nivåerna av hjärntrötthet, ångest och dagsömnighet (Stubberud et al. 2017).
Hjärnvila är en strategi som används för att ge hjärnan en chans att läka och återhämtas. Strategin innebär att minimera intryck från omgivningen och avstå från skärmtid samt vila i mörk, tyst och lugn miljö. Det ökar chanserna av att fullt kunna återgå till arbete och andra sysselsättningar, vilket kan göra att livskvaliteten bevaras (Bergman et al. 2013; Esbjörnsson et al. 2013). Vid hjärntrötthet krävs vila under dagen vilket kan göra det svårare att somna på kvällen och förstöra dygnsrytmen. Efter traumatisk skallskada kan det finnas lägre nivåer av melatoninproduktion i hjärnan vilket kan ge sämre sömnkvalitet vilket leder till sämre återhämtning av den mentala energin under dagen (Ponsford et al. 2012). Melatoninpreparat har visat god effekt hos personer som har svårt att somna på kvällarna eller har störd sömnkvalitet genom att de hjälper hjärnan att signalera sömnighet på kvällen (Ponsford et al.
3.2 Svårigheter med socialt samspel
Många personer med hjärntrötthet har svårt att läsa av ansiktsuttryck eller känslor från andra människor. Hjärntrötta personer som kan läsa av och tolka känslor och ansiktsuttryck bra, uttrycker större besvär av hjärntrötthet. Det är energikrävande att klara av att tolka information från andra och att läsa av människors kroppsspråk. En skadad hjärna tar in all information utan att sortera, vilket är energikrävande och när mer energi förbrukas ökar hjärntröttheten (Genova et al. 2017). Minskad initiativförmåga, uppmärksamhetsförmåga och nedstämdhet är ytterligare vanliga besvärande symtom kopplade till hjärntrötthet. Livskvaliteten blir lägre då personen inte har kapacitet att klara av det den gjorde innan skadan (Genova et al. 2017; Jourdan et al. 2015).
På grund av den ökade energiförbrukningen avstår ofta personer med hjärntrötthet från att träffa vänner. Det är svårt att ta in information eller uppmaningar, vilket resulterar i att många med hjärntrötthet blir socialt isolerade (Ponsford et al. 2014). Hjärntrötthet kan ge minnessvårigheter och svårigheter att hitta rätt ord i konversationer eller i skrift. Beteendeförändringar efter hjärntrötthet kan resultera i ångest och depression, vilket kan vara ännu en orsak till social isolering. Till en början kan den sociala isoleringen kännas nyttig och värdefull för en hjärntrött person, då personen är i behov av återhämtning. I längden kan livskvaliteten påverkas negativt av att personen är oförmögen att delta i sociala sammanhang som tidigare (Esbjörnsson et al. 2013).
3.3 Förändring av yrkeslivet och fritidsaktiviteter
Hjärntrötthet kräver nedtrappning av mängden aktiviteter per dag, då den mentala energin hos personer med hjärntrötthet förbrukas under en kortare tid och gör det svårare att utföra arbete, studier eller fritidsaktiviteter lika effektiv som innan skadan (Cooksley et al. 2017; Esbjörnsson et al. 2013; Genova et al. 2017; Stubberud et al. 2017). Fler personer procentuellt går tillbaka till arbete jämfört med återgång till studier (Ponsford et al. 2019). Studenter som återgått till studier känner besvikelse över studieprestationer jämfört med tidigare, vilket sänker livskvaliteten när förväntat resultat inte längre uppnås (Willmott et al. 2014).
Det är få personer som återgår till sitt tidigare arbete på heltid och istället kan minskad arbetstid eller alternativa arbetsuppgifter anpassas efter personens begränsningar (Ponsford et al. 2014). Koncentrationssvårigheter är vanligt vid hjärntrötthet och gör att personen måste anstränga sig mer vid koncentration (Ponsford et al. 2019; Ponsford et al. 2012; Willmott et al. 2014) För att en hjärntrött person ska nå en adekvat nivå i arbetet eller i studier krävs en långsam inläsning och bearbetning av arbetsuppgifter. Det krävs strategier för att underlätta arbetsdagen genom reducering av distraktioner, strukturering, planering och anpassning av schema med tillgång till återhämtning. Hjärntröttheten kvarstår hos de personer som återgått till arbete men livskvaliteten ökar när individen får känna sig självständig (Esbjörnsson et al. 2013; Stubberud et al. 2017). Att återvända till arbete efter traumatisk skallskada med hjärntrötthet har visat positivt resultat på kognitiva och psykiska funktioner (Esbjörnsson et al. 2013).
Många personer med hjärntrötthet efter traumatisk skallskada kan vara mindre produktiva jämfört med innan de drabbades av skadan. Sänkt produktivitet skapar stress och potentiellt
negativa förändringar i självförtroendet (Cooksley 2018). Detta kan leda till oro över om den egna kapaciteten är tillräcklig för att klara av en ny utbildning. Det kan bli ett hinder för framtiden och personen kan känna sig misslyckad, vilket leder till sänkt livskvalitet (Daggett et al. 2013).
If I go to school, am I going to be able to, you know, to make it? Am I going to with my memory and everything like that?... I mean, what I remember of being in school was a lot of tests, a lot of stuff, you know… I don’t know if I could do it or not. (Daggett et al. 2013, s.334)
Lägre produktivitet leder till inaktivitet vilket gör att fritidsaktiviteter som personen tidigare varit aktiv i inte genomförs i samma mängd (Daggett et al. 2013; Ponsford et al. 2014). Ångest och depression kan vara ytterligare orsak till inaktivitet och minskad motivation för fysisk aktivitet (Esbjörnsson et al. 2013). Motivation för tidigare viktiga delar i livet minskar. “I used to love to work out, and for some reason, I don’t… I have plenty of time to.” (Daggett et al. 2013, s. 334). Prioritering av livskvalitetshöjande aktiviteter som till exempel sexuella aktiviteter minskar hos människor som drabbats av hjärntrötthet och blir mindre viktigt (Goldin et al. 2014). Hjärntrötthet bidrar till att fysisk aktivitet inte är lika prioriterat (Goldin et al. 2014) men fysisk aktivitet är en viktig del av livet för att förbättra kognitiv funktion och minska hjärntrötthet. Genom att gå 30 minuters promenader fem dagar i veckan minskar hjärntröttheten. Förutom att de är en behandling mot hjärntrötthet så är det bra för hälsotillståndet och livskvaliteten i övrigt (Kolakowsky-Hayner 2017).
4. Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur livskvalitet i det vardagliga livet påverkas hos människor med hjärntrötthet efter en traumatisk skallskada. Resultatet visade att i många aspekter så sänks livskvaliteten på grund av hjärntrötthet men det finns strategier som kan bevara en god livskvalitet.
4.1 Resultatdiskussion
4.1.1 Strategier till livsstilsförändring
Studiens resultat kom fram till att förståelse, medvetenhet och acceptans kring tillståndet krävs för att lindra hjärntrötthet. Stubberud et al. (2017) benämner dessa strategier som livsstilsfaktorer och copingstrategier. Lundqvist et al. (2010) menar att genom deltagande i gruppterapi ökade förståelsen för hjärntrötthet. Genom ökad förståelse skapades medvetenhet om personens egna begränsningar vilket gjorde att acceptans och copingstrategier utvecklades. Gruppterapin gav ökad självmedvetenhet, självförtroende och ökad livskvalitet. Lundqvist et al. (2010) studie stärker litteraturstudiens resultat. Stubberud et al. (2017) nämner även att mindfulness är en strategi för att hantera hjärntrötthet. Bay & Raffin-Chan (2018) stärker studiens resultat om att mindfulness effektivt ger återhämtning samt minskar hjärntrötthet och depressiva symtom efter traumatisk skallskada.
De som drabbats av en mild traumatisk skallskada blir sällan hänvisade till en specialist för att få stöd i hanteringen av hjärntröttheten. De blir istället lämnade till att hantera symtomen på egen hand (Bergman et al. 2013). För att kunna hantera hjärntröttheten krävs information från utbildad vårdpersonal och patienter med hjärntrötthet ska informeras om hjärnvila. Vårdpersonal ska tydligt förklara syftet med hjärnvila samt assistera patienten med enkla egenvårdsstrategier för att underlätta patientens symtomhantering. Hjärnvila är nödvändigt under de första dagarna efter skadan för att gynna hjärnans återhämtning (Esbjörnsson et al 2013). Sjuksköterskan ska hänvisa till andra professioner till exempel till en fysioterapeut och ge råd om strategier som minskar energiförbrukningen för den hjärntrötta personen (Johansson & Ronnback 2014).
4.1.2 Svårigheter med socialt samspel
I det vardagliga livet efter en traumatisk skallskada är den drabbade personen i behov av stöd från familj, vänner samt kollegor. Anhöriga kan vara till hjälp för att anpassa vardagen för den drabbade (Ponsford et al. 2012). Hjärntrötthet kan upplevas som ett osynligt handikapp. Gemensamt med en osynlig kronisk sjukdom som till exempel diabetes, är hjärntrötthet oftast inget som syns utåt och kan vara svårt för anhöriga och vänner att förstå (Joachim & Acorn 2000). Enligt Genova et al. (2017) är det energikrävande att läsa av ansiktsuttryck och kroppsspråk. Coco et al. (2011) menar att det kan upplevas frustrerande för anhöriga att föra en diskussion, ge instruktioner eller samtala med en hjärntrött person. Personen kan verka ointresserad eller oförstådd med vad den anhöriga säger på grund av bristande uppmärksamhetsförmåga och svårigheter att sortera ut relevant information. Ur ett anhörigperspektiv är det viktigt att få ta del av information om hjärntrötthet för att skapa förståelse och minska missförstånd. Om anhöriga är införstådda i hur hjärntrötthet påverkar personen ger det möjlighet för den drabbade att lättare acceptera och hantera den aktuella situationen med hjärntrötthet (Coco et al. 2011).
4.1.3 Förändring av yrkesliv och fritidsaktiviteter
Studiens resultat kom fram till att det är viktigt med frekventa pauser och tid för återhämtning (Esbjörnsson et al. 2013). Qi et al. (2019) jämförde effekten av att ta pauser under en pågående uppgift med att endast ta paus efter avklarad uppgift. Resultatet visade att personen hanterade hjärntröttheten bättre vid frekventa pauser under pågående uppgift jämfört med endast pauser efter. Detta stärker litteraturstudiens resultat.
I studiens resultat framkom det att ett fåtal personer går tillbaka till sitt arbete på heltid (Ponsford et al. 2014). William et al. (2006) belyser att återgång till arbete beror på flera orsaker där yrkesposition är en avgörande faktor för återgång till arbete. Personer med högre utbildningsnivå och högt uppsatta positioner till exempel chefspositioner återgår till arbetet i större grad jämfört med personer med lägre utbildningsnivå med fysiskt krävande arbeten (William et al. 2006). William et al. (2016) visar att det finns fler faktorer att ta hänsyn till än vad som gjorts i litteraturstudiens resultat gällande återgång till arbete.
Resultatet visar att fysisk aktivitet har positiv inverkan på livskvaliteten genom att det ger minskad hjärntrötthet, bidrar till gott hälsotillstånd och förbättrar kognitiv förmåga. Ytterligare en positiv effekt med fysisk aktivitet är att det motverkar depression och ångest vid kronisk sjukdom med träning som behandlingsform (Kolakowsky- Hayner 2017). Detta har även Herring et al. (2012) kommit fram till i sin studie. Kolakowsky-Hayner (2017) menar att 30 minuters promenader fem dagar i veckan minskar hjärntrötthet. Detta stärks genom Larun et al. (2016) studie som menar att fysisk aktivitet var mer effektivt för att behandla hjärntrötthet jämfört med att vara stillasittande. Enligt Larun et al. (2016) fanns ingen evidens för att hjärntröttheten försämrades av fysisk aktivitet som behandlingsform, istället gav det god effekt på fysisk funktion, sömnkvalitet och hälsotillståndet i övrigt (Larun et al. 2016). Det finns flera positiva effekter med fysisk aktivitet och ett aktivitetsprogram är dessutom en kostnadseffektiv behandlingsform. Personen kan känna sig delaktig och påverka sin behandling genom promenaderna (Kolakowsky-Hayner 2017).
I artikeln av Flinn & Stube (2009) beskrivs erfarenhet från deltagare som drabbats av hjärntrötthet efter stroke. Deltagarna var överens om att upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke var annorlunda jämfört med upplevelsen av hjärntrötthet innan de drabbats av stroke. Deltagarna beskrev att alla kan uppleva utmattning efter för mycket arbete och stress, vilket är bestående endast en kort tid. Efter en stroke består utmattningskänslan en längre tid och uppkommer vid endast kort tids ansträngning och direkt hjärnvila krävs. Bristande kunskap och oro kring symtomen innan det kan identifieras med hjärntrötthet är energikrävande. Vanligt förekommande symtom vid hjärntrötthet efter stroke är bland annat extrem trötthet och sömnstörningar. De sociala relationerna samt fritidsintressen blir påverkade på grund av hjärntrötthet. Personen blir begränsad i vardagen som leder till frustration och skuldkänslor av att känna sig otillräcklig (Flinn & Stube 2009). Upplevelserna och känslorna kopplat till hjärntrötthet efter stroke stämmer överens med studiens resultat kring upplevelse av
4.2 Metoddiskussion
Litteraturstudien baseras på 13 artiklar. Ett patientperspektiv valdes utifrån syftet att beskriva livskvaliteten hos människor med hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Databassökningar i litteraturstudien utfördes i PubMed, PsycInfo och Cinahl för att få fram artiklar med olika synvinklar inom ämnet vilket stärker litteraturstudien. Systematisk databassökning gjordes med nyckelorden: traumatic brain injury, fatigue, quality of life och activities of daily living. Orden utarbetades i respektive databas med hjälp av Headings, Thesaurus och MeSH-termer. Mental fatigue och fatigue förklarar ordet hjärntrötthet på engelska. Författarna ville använda ordet mental fatigue men fick fler sökträffar på ordet fatigue. I Cinahl användes både mental fatigue och fatigue eftersom båda hänvisar till hjärntrötthet. Detta gjordes för att få fler träffar. Mental fatigue fanns inte som Thesaurus i PsychInfo och därför användes fatigue. I PubMed ingick mental fatigue under MeSH-termen fatigue. Databassökningen expanderades med hjälp av fritextsökning med orden daily life och experiences som resulterade i relevanta artiklar till studien. Detta gjordes för att bevara huvudsyftet i artiklarna på traumatic brain injury, fatigue, quality of life och activities of daily living. Vilket gjorde att sökningen resulterade i artiklar som svarade på syftet.
Artiklarna i resultatet härstammar från Australien, Sverige, USA, Norge och Frankrike. Varav tre var från Europa, fem från Australien och fem från USA. Studiens resultat var inte nyanserad ur ett internationellt perspektiv då studier från alla världsdelar inte var med men studien är applicerbar i västerländska länder vilket både kan ses som en nackdel och fördel. Artiklarna som var med i resultatet bestod av tolv kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Tolv kvantitativa och endast en kvalitativ artikel kan betraktas som en svaghet i studien då upplevelser inte belyses i fler perspektiv. Subjektiva upplevelser kan redovisas mindre detaljerat i kvantitativa studier. Antalet artiklar kan betraktas som en svaghet men är ett relevant antal artiklar utifrån studiens tidsbegränsning. Inom forskning är livskvalitet ett kvantitativt begrepp vilket kan vara orsaken till att majoriteten av studiens artiklar är kvantitativa. Däremot om syftet var att beskriva välbefinnande hade det troligtvis resulterat i fler kvalitativa artiklar eftersom det anses vara ett kvalitativt begrepp.
Samma författare är återkommande på flera artiklar från litteratursökningen. Detta kan ses som en begränsning av litteraturstudien eftersom fyra artiklar är skrivna av samma person. Trovärdigheten kan stärkas då författaren är aktuell och har bred kunskap inom forskningsområdet. Artiklarna stärks även av att det ingår flera författare samt att det är olika personer till varje artikel. Under databearbetningen uppstod problem med att relevanta artiklar inte gick att öppna eller köpa i fulltext. Tidskriften som artiklarna var ifrån gav inte ut eller sålde artiklar som publicerats efter 2004. Detta gjorde att artiklarna gick förlorade i urval 2 vilket kan ge ett missvisande resultat i litteraturstudien. Alla artiklarna i resultatet var på engelska vilket innebar att det fanns risk för tolkningsfel vid översättning från engelska till svenska, ett lexikon användes som hjälpmedel för att i stor grad förhindra det. Citat skrivna på engelska översattes inte till svenska för att behålla korrekt citering och undvika misstolkningar.
5. Slutsats
Litteraturstudiens resultat visar på faktorer som påverkar livskvaliteten negativt men genom kunskap och acceptans går det att lära sig att hantera och leva ett liv med god livskvalitet trots hjärntrötthet. I det vardagliga livet lever många människor ett aktivt, stressigt och socialt liv med höga ambitioner och det finns oftast minimalt med tid till ordentlig återhämtning. Dessutom används ofta skärmtid som avkoppling, vilket ständigt ger oss en mängd nya intryck och stimuli som ska bearbetas. Detta resulterar i att hjärnan inte får den avkoppling som den är i behov av. Hjärntrötthet kräver stora förändringar i vardagen för att klara av de mest grundläggande vardagssysslorna. Att beskriva utmaningar som uppstår i vardagen med hjärntrötthet är ett tillvägagångssätt för att öka förståelsen för den enskilde drabbade personen, sjukvården och allmänheten.
6. Klinisk betydelse
Genom ökad förståelse och kunskap för hur hjärntrötthet påverkar vardagen kan sjuksköterskan ge bekräftelse och stöttning till patienten med olika interventioner och förslag till egenvårdsbehandling. Sjuksköterskan ska tillämpa ett personcentrerat vårdmöte och anpassa informationen efter individuella behov. Sjuksköterskan ska informera om eventuella negativa konsekvenser som hjärntrötthet kan ha i det vardagliga livet och att det krävs anpassning av vardagen för att bibehålla den mentala energin under dagen. Hjärntrötthet ger mer begränsningar i vardagen än vad som belyses i vården och samhället idag.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Förslag till fortsatt forskning är att undersöka och utveckla möjligheterna till kognitiv träning som effektivt lindrar eller botar hjärntrötthet. Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om hjärnan är mer mottaglig för skador och hjärntrötthet på grund av den stressiga livsstilen vi lever i idag.
Referenslista
* = Referenser i litteraturstudiens resultat.
All European Academies. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet:
reviderad utgåva. https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/ 540219023679/SW_ALLEA_Den_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_
forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf [2020-10-12].
Bay, E. & Raffin-Chan, R. (2018). Mindfulness-Based Versus Health Promotion Group Therapy After Traumatic Brain Injury. J Psychosoc Nurs Ment Health Serv, 57(1), 26-33. doi: 10.3928/02793695-20180924-03
Belmont, A., Agar, N. & Azouvi, P. (2009). Subjective Fatigue, Mental Effort, and Attention Deficits After Severe Traumatic Brain Injury. Neurorehabilitation and Neural Repair, 23(9), 939-944. doi: 10.1177/1545968309340327
Belmont, A., Agar, N., Hugeron, C., Gallais, B. & Azouvi, P. (2006). Fatigue and traumatic brain injury. Annales de Réadaptation et de Médecine Physique, 6(49), 257-436. doi:
10.1016/j.annrmp.2006.04.018
*Bergman, K., Given, B., Fabiano, R., Von Eye, A. & Davidson, S. (2013). Symptoms associated with mild traumatic brain injury/concussion: the role of bother. Journal of Neuroscience Nursing, 45(3), 124-132. doi: 10.1097/JNN.0b013e31828a418b
Cantor, J. B., Ashman, T., Bushnik, T., Cai, X., Farell-carnahan, L., Gumber, S., Hart, T., Rosenthal, J. & Dijkers, M. P. (2014). Systematic Review of Interventions for Fatigue After Traumatic Brain Injury: A NIDRR Traumatic Brain Injury Model Systems Study. Journal of Head Trauma Rehabilitation, 29(6), 490-497. doi: 10.1097/HTR.0000000000000102
Carr, A. J., Gibson, B. & Robinson G. B. (2001). Is quality of life determined by expectations or experience?. British Medical Journal, 322(4), 1240–1243. doi: 10.1136/bmj.322.7296.1240
Coco, K., Tossavainen, K., Jääskeläinen, J. E. & Turunen, H. (2011). Support for Traumatic Brain Injury Patient´s Family Members in Neurosurgical Nursing. Neuroscience Nursing, 6(44), 337-348. doi: 10.1097/JNN.0b013e318234ea0b
*Cooksley, R., Maguire, E., Lannin, N., Unsworth, C., Farquhar, M., Galea, C., Mitra, B. & Schmidt, J. (2018). Persistent symptoms and activity changes three months after mild traumatic brain injury. Australian Occupational Therapy Journal, 65(3), 168-175. doi:10.1111/1440-1630.12457
*Daggett, V.S., Bakas, T., Buelow, J., Habermann, B. & Murray, L. (2013). Needs and concerns of male combat veterans with mild traumatic brain injury. JRRD, 50(3), 327-340. doi:10.1682/jrrd.2011.09.0168
*Esbjörnsson, E., Skoglund, T. & Sunnerhagen, K. (2013). Fatigue, psychosocial adaptation and quality of life one year after traumatic brain injury and suspected traumatic axonal injury; Evaluations of patients and relatives: A pilot study. Journal of Rehabilitation Medicine, 45(8), 771- 777. doi: 10.2340/16501977-1170
Flinn, N. A. & Stube, J. E. (2009). Post-stroke fatigue: qualitative studie of three focus groups. Occupational therapy international, 12(17), 81-91. doi:10.1002/oti.286
Galgano, M., Toshkezi, G., Qiu, X., Russell,T., Chin, L. & Zhao, Z. (2017). Traumatic Brain Injury: Current Treatment Strategies and Future Endeavors. SAGE Journals, 26(7), 1118-1130. doi: 10.1177/0963689717714102
*Genova, H. M., Genualdi, A., Goverover, Y., Chiaravavalloti, N. D., Marino, C. & Lengenfelder, J. (2017). An investigation of the impact of facial affect recognition impairments in moderate to severe TBI on fatigue, depression, and quality of life. Social Neuroscience, 12(3), 303-307. doi: 10.1080/17470919.2016.1173584
* Goldin, Y., Cantor, J. B., Tsaousides, T., Spielman, L. & Gordon, W. A. (2014). Sexual Functioning and the Effect of Fatigue in Traumatic Brain Injury. J Head Trauma Rehabil, 29(5), 418 - 426. doi: 10.1097/HTR.0b013e31829cf76d
Herring, M. P., Puetz, T. W., O’connor, P. J. & Dishman, R. K. (2012). Effect of Exercise Training on Depressive Symptoms Among Patients With a Chronic Illnes. American Medical Association, 172(12), 101-111. doi: 10.1001/archinternmed.2011.696
Joachim, G. & Acorn, S. (2000). Stigma of visible and invisible chronic conditions. Journal of Advanced Nursing, 32(1), 243–248. doi:10.1046/j.1365-2648.2000.01466.x
Johansson, B. & Ronnback, L. (2014). Evaluation of the Mental Fatigue Scale and its relation to Cognitive and Emotional Functioning after Traumatic Brain Injury or Stroke. International Journal of Physical Medicine & Rehabilitation, 182(2), 1-7. doi: 10.4172/2329-9096.1000182
*Jourdan, C., Bayen, E., Pradat-Diehl, P., Ghout, I., Darnoux, E., Axerad, S., Vallat- Azouvi, C., Charanton, J., Aegerter, P., Ruet, A. & Azouvi, P. (2015). A comprehensive picture of 4-year outcome of severe brain injuries. Results from the PariS-TBI study. Annals of Physical and Rehabilitation Medicine, 59(2), 100-106. doi:10.1016/j.rehab.2015.10.009
Kane, A., Diaz D. & Moore C. (2019). Physical Therapy Management of Adults with Mild Traumatic Brain Injury. Semin Speech Lang, 40(1), 36-47. doi: 10.1055/s-0038-1676652
Larun, L., Odgaard-Jensen, J., Price, J. R. & Brurberg, K. G. (2016) An abridged version of the Cochrane review of exercise therapy for chronic fatigue syndrome. European Journal of Physical and Rehabilitation medicine, 52(2), 244 - 252. PMID: 26375519
Lundqvist, A., Linnros, H., Orlenius, H. & Samuelsson, K. (2010) Improved self-awareness and coping strategies for patients with acquired brain injury - A group therapy programme. Journal of brain injury, 24(6), 823-832. doi: 10.3109/02699051003724986
Mayfieldclinic (2018). Traumatic brain injury(TBI). http://mayfieldclinic.com/pe-tbi.htm [2020-11-02]
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori och hälsa. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Ponsford, J. L., Ziino, C., Parcell, D. L., Shekleton, J. A., Roper, M., Redman, J. R., Phipps-Nelson, J. & Rajaratnam, S. M. W. (2012). Fatigue and Sleep Disturbance Following Traumatic Brain Injury - Their Nature, Causes, and Potential Treatments. J Head Trauma Rehabil, 27(3), 224-233. doi:10.1097/HTR.0b013e31824ee1a8
*Ponsford, J., Nguyen, S., Downing, M., Bosch, M., Mckenzie, J. E., Turner, S., Chau, M., Mortimer, D., Gruen, R. L., Knott, J. & Green, S. (2019). Factors associated with persistent post-concussion symptoms following mild traumatic brain injury in adults. Journal of Rehabilitation Medicine, 8(1), 32-39. doi:10.2340/16501977-2492
*Ponsford. J.L., Downing, M.G., Olver, J., Ponsford, M., Acher, R., Carty, M. & Spitz, G. (2014). Longitudinal Follow-Up of patients with Traumatic Brain Injury: Outcome at Two, Five and Ten Years Post-Injury. Journal of neurotrauma, 31(14), 64 -77. doi: 10.1089/neu.2013.2997
Qi, P., Gao, L., Meng, J., Thakor, N., Bezerianos, A. & Sun, Y. (2019). Effects of Rest-Break on Mental Fatigue Recovery Determined by a Novel Temporal Brain Network Analysis of Dynamic Functional Connectivity. IEEE Transactions on Neural Systems and Rehabilitation Engineering, 28(1), 62-71. doi: 10.1109/TNSRE.2019.2953315
Seel, R.T., Kreutzer, J.S., Rosenthal, M., Hammond, M., Corrigan, J.D. & Black, K. (2003). Depression after traumatic brain injury: A national institute of disability and rehabilitation research model systems multicenter investigation. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 84(2), 177–184. doi.org/10.1053/apmr.2003.50106
Socialstyrelsen (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig: Handbok för
vårdgivare, chefer och personal.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/handb ocker/2015-4-10.pdf [2020-10-21]
*Stubberud, J., Edvardsen, E., Schanke, A-K., Lerdal, A., Kjeverud, A., Schillinger, A. & Løvstad, M. (2017). Description of a multifaceted intervention programme for fatigue after acquired brain injury: a pilot study. Neuropsychological Rehabilitation, 29(6), 946-968. doi: 10.1080/09062011.2017.1244132
*Willmott, C., Ponsford, J., Downing, M. & Carty, M. (2014). Freguency and Quality of Return to Study Following Traumatic Brain Injury. J Head Trauma Rehabil, 29(3), 248-256. doi:10.1097/HTR.0000000000000014
Ziino, C. & Ponsford, J. (2005). Measurement and prediction of subjective fatigue following traumatic brain injury. Journal of the international neuropsychological society, 4(11), 416-425. doi:10.1017/S1355617705050472
World Health Organization (1998). WHOQOL.
http://www.who.int/healthinfo/survey/WHOQOL-BIBLIOGRAPHY.pdf?ua=1 [2020-10-27]
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Bergman et al. (2013) USA
Identifiera om personer med mild traumatisk skallskada skattar vissa symtom som mer besvärande än andra och se om det finns någon relation till
besvärande symtom och
egenvårdsstrategier.
Metod: kvantitativ design Datainsamling:
checklista/formulär om symtom och dess besvär Analysmetod:
korrelationsanalys,
frekvensanalys och generell linjärmodellsanalys
Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal: 30 personer med mild traumatisk skallskada, tre månader efter skadetillfället och 30 personer utan skallskada Bortfall: 0
Resultatet visade att genom en checklista med 43 förekommande symtom vid mild traumatisk skallskada rapporterades de mest frekventa samt de mest besvärande symtomen av deltagarna. Signifikant relation till besvärande symtom och symtom-hanteringsstrategier.
Ineffektiva strategier sänker livskvaliteten. Tidig hantering av symtom kan förbättra resultatet av att återvända till arbete och sysselsättningar. Cooksley et al. (2018) Australien Identifiera symtom, faktorer som förutspår nivåer av symtom och funktionella och psykosociala resultat för deltagare med mild traumatisk skallskada tre månader efter skadetillfället.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: Journalanteckningar, telefonbaserad semistrukturerad intervju med standardiserade självskattningsformulär, CSI och RHIFUQ
Analysmetod: IBM SPSS Statistics for Windows Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal:
63 personer med mild traumatisk skallskada deltog i studien Personerna identifierades genom journaler från The Alfred Emergency and Trauma Center, Melbourne Bortfall: 0
Resultatet visade att de vanligaste upplevda symtomen efter mild traumatisk skallskada var huvudvärk och hjärntrötthet. Majoriteten av deltagarna var symtomfria efter 3 månader men ca 16% upplevde fortsatta symtom. Detta innebar förändringar i minst en aktivitet för de drabbade. Främst påverkan på arbetslivet.
Dagett et al. (2013) USA
Utforska behov och bekymmer från strids veteraner med mild traumatisk skallskada efter militärtjänst. Metod: Kvalitativ deskriptiv design Datainsamling: telefonintervjuer Analysmetod: innehållsanalys genom en
Resultatet utgick från upplevelser och citat från veteraner efter mild traumatisk skallskada. Veteranerna uttryckte oro över att komma tillbaka till arbete och vardagslivet efter en mild traumatisk skallskada. Egenvårdsstrategiers påverkan på
tematisk matris med förbestämda kodlistor Urval: Strategiskt urval Totalt antal: 8 veteraner Bortfall: 0
hjärntröttheten och livskvaliteten diskuterades av veteranerna.
Esbjörnsson et al. (2013) Sverige
Beskriva hjärntrötthet och dess relationer till kognition, psykosociala förändringar, livskvalitet, arbetsstatus och anhörigas upplevelser 12 månader efter misstänkt traumatisk axonal skada
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: Frågeformulär skattningsskala Analysmetod: SPSS program package 15.0 Urval: Bekvämlighetsurval Totalt antal: 22 patienter med traumatisk skallskada Bortfall: 4 =2 patienter var ännu inte testbara, 1 dog och 1 gick ej att kontakta
Resultatet visade vikten av att ta traumatiska skallskador på allvar redan vid akutmottagningen trots att en röntgen inte visar någon skada. Viktigt att observera symtom och informera patienten om att vara uppmärksam på symtom. Patienters subjektiva känslor och symtom är mest grundläggande att observera och lyssna till eftersom det objektiva är vad vi kan bedöma och informera om för att förebygga hjärntrötthet och behålla god livskvalitet.
Genova et al. (2017) USA
Undersöka samband hos individer med traumatisk skallskada och dess påverkan på igenkänning av ansiktsuttryck. Att individer med sämre kapacitet på
ansiktsigenkänning uppgiften skulle förknippas med nedsatt livskvalitet, sämre humör och ökad hjärntrötthet.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling:
Frågeformulär
Granskning av medicinska journaler
Intervjuer med anhöriga Analysmetod:
Korrelationsanalys Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal: 47 individer som drabbats av
traumatisk skallskada och 27 individer utan
skallskada Bortfall: 18
Resultatet visades att individer som presterade bra på igenkänning av ansiktsuttryck visades ha sämre livskvalitet och mer besvär av hjärntrötthet. Relationen mellan hjärntrötthet och känslo-igenkänning kan indikera på att en lyckad igenkänning kräver mer energi som resulterar i större hjärntrötthet hos personer med traumatisk skallskada som påverkar livskvaliteten negativt för att den mentala energin tar slut och hjärnvila behövs efter ansträngning.
Goldin et al. (2014) USA Undersöka specifika aspekter av sexualfunktion i relation till hjärntrötthet hos individer med och utan hjärntrötthet. Samt undersöka relationen mellan demografiska variabler och humör.
Metod: Kvantitativ design. Datainsamling: Strukturerade intervjuer. Analysmetod: Regressionsanalys och MANOVA - multivariat analys Urval: Självurval
Totalt antal: 220 individer med mild till svår
traumatisk skallskada, ett strategiskt urval och 83 individer utan skallskada,
Resultatet visade att hjärntrötthet påverkar den subjektiva upplevelsen av Sexuellaktiviteter för kvinnor och män som drabbats av traumatisk skallskada jämfört med personer utan traumatisk skallskada.
Jourdan et al. (2015) Frankrike Beskriva situationen i form av detaljerat handikapp, aktivitetsnivå, deltagande och livskvalitet fyra år efter en svår skallskada.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: intervjuer och frågeformulär Analysmetod: SPSS v20 Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal: 245 patienter som främst råkat ut för trafikolycka och fallolycka Totalt antal
Bortfall: 98 st
Resultatet visade att en svår traumatisk skallskada innebär lång rehabilitering och stora förändringar i vardagen. Mycket fokus läggs på mobilitet och efter 4 år är det ofta bra rehabiliterat. Det kognitiva tar längre tid att rehabilitera och hänger i en längre tid som påverkar livskvaliteten negativt. Kolakowsky-Hayner et al. (2017) USA Undersöka effekterna av ett fysiskt träningsprogram hos personer med hjärntrötthet efter traumatisk skallskada.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: En stegräknare samlade in antal steg, kalorier och distans varje dag hos deltagarna samt en coach kontaktade deltagarna varje vecka via
telefonsamtal eller mail. Självskattningsformulär Analysmetod: Statistisk analys
Urval: Strategiskt urval Totalt antal: 123 personer som drabbats av
traumatisk skallskada de senaste 6 månader och 18 år eller äldre
Bortfall: 61
Resultatet visade att ett gångprogram med successiv stegring i antal promenader eller steg är ett låg kostnadseffektivt hjälpmedel för hjärntrötthet efter traumatisk skallskada. Kognitiva förmåga förbättras med hjälp av fysisk aktivitet som påverkar livskvaliteten positivt
Ponsford et al. (2019) Australien Undersöker orsaken av bestående symtom, arbete eller studieresultat, ångest, livskvalitet och faktorer associerade med bestående symtom efter skada inklusive påverkan av att få information om mild traumatisk skallskada på akutmottagningen.
Metod: Kvantitativ design, kluster randomiserat Datainsamling: Strukturerade telefonintervjuer Analysmetod: SPSS v22 Urval: Klusterurval Totalt antal: 343 individer deltog.
Bortfall: 23
Resultatet visade att förlorad medvetande och psykologiska problem innan skada är associerade med bestående symtom efteråt. Att inte få skadeinformation på akuten kan också vara en negativ faktor för hanteringen av hjärntröttheten samt påverkar livskvaliteten.
Ponsford et al. (2014) Australien
Att följa upp patientens
funktionsnivå efter skallskada och dess funktion efter två, fem, och tio år efter skada.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling:
Strukturerat frågeformulär efter två, fem, och tio år Analysmetod: SPSS v20.0 Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal: 141 patienter deltog i uppföljning efter skallskada
Resultatet visade att hjärntrötthet och balansproblem var mest vanliga neurologiska problemen för individerna efter traumatisk skallskada även efter 10 år. Rörelsefunktioner var i stort sett återställt eller bättre hos det flesta deltagarna. Förändringar i det kognitiva, kommunikation, beteende och känslofunktioner var
Bortfall: 0 rapporterade av ungefär 60% av gruppen vid alla mättillfällen. Hälften av gruppen kom tillbaka till aktiviteter och färre än hälften till arbete eller studier. Ponsford et al. (2012) Australien Undersöka hur hjärntrötthet och sömnproblem är relaterade till traumatisk skallskada samt alternativa behandlingsformer.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: Frågeformulär Analysmetod: Regressionsanalyser Urval: Ändamålsenligt urval Totalt antal: 139 engelsktalande personer med mild traumatisk skallskada, 78 personer utan skallskada
Bortfall: 0
Resultatet visade att Melatonin - (läkemedel) tillskott till individer med sömnproblem gjorde skillnad gav bättre sömnkvalitet. Stötta individerna med att förändra deras livsstil. Resultatet visades att fler återgår till arbete eller aktiviteter men är i behov av flera korta pauser för att vila hjärnan. Detta för att personen inte klarar av samma tempo som innan skadan. Stubberud et al. (2017) Norge Beskriva och utvärdera en gruppbaserad mångfacetterad intervention för patienter med hjärntrötthet efter förvärvad hjärnskada.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling: självskattningsformulär Analysmetod: SPSS version 22.0 for Windows Urval: Bekvämlighetsurval Totalt antal: 8 Bortfall: 0
Resultatet visade att interventionerna som innehöll copingstrategier, livsstilsfaktorer,
målhanteringsträning och känslohantering ger effekter för en person med hjärntrötthet, dagsömnighet, ångest efter stroke eller traumatisk skallskada. Interventioner som kan sänka hjärntröttheten och öka livskvaliteten. Willmott et al.
(2014) Australien
Undersöka frekvens och upplevelse att återvända till 2 åriga och 3 åriga studier. Över en 10 årsperiod efter traumatisk skallskada.
Metod: Kvantitativ design Datainsamling:
Strukturerat frågeformulär Analysmetod: SPSS v20 Urval: Ändamålsenligt urval
Totalt antal: 295 individer med traumatisk skallskada Bortfall: 11,6% data saknas
Resultatet visade att återvända till studier var relativt framgångsrikt men detta var associerat med upplevelsen av hjärntrötthet och behov av större ansträngning och assistans och färre studietimmar. Generellt lägre tillfredsställelse över studiegången.
