• No results found

EU-stadgans tillämplighet på skattetillägg och skattebrott : En fråga om rättssäkerhet?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "EU-stadgans tillämplighet på skattetillägg och skattebrott : En fråga om rättssäkerhet?"

Copied!
84
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E U s t a d g a n s t i l l ä m p l i g h e t p å s k a t t e t i l l

-l ä g g o c h s k a t t e b r o t t

(2)
(3)
(4)

Innehåll

Förkortningar ... 2

1

Inledning ... 3

1.1 Bakgrund och problemformulering ... 3

1.2 Syfte ... 5

1.3 Metod ... 5

1.4 Avgränsningar ... 8

1.5 Disposition ... 9

2

Rättssäkerhet och det svenska dubbelförfarandet ... 11

2.1 Inledning ... 11

2.2 Vad är rättsäkerhet? ... 11

2.2.1 Rättssäkerhetsprincipen ... 11

2.2.2 Särskilt om normernas rättshierarki och likhetsprincipen... 13

2.3 Skattetillägg och skattebrott vid oriktig uppgift ... 15

2.3.1 Skatteförfarandet och regelverket ... 15

2.3.2 Bakgrunden till införandet av dubbla förfaranden ... 16

2.3.3 Skattetillägg vid oriktig uppgift ... 18

2.3.4 Straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift ... 20

2.4 Dubbelbestraffningsförbudet ... 21

2.5 Sammanfattning ... 23

3

Rättsreglernas inbördes hierarki som en del av

rättssäkerheten ... 25

3.1 Inledning ... 25

3.2 EU-rättens ställning i normhierarkin ... 25

3.2.1 EU-rättens suveränitet och direkta effekt ... 25

3.2.2 EU-stadgans rättsliga status ... 27

3.3 Europakonventionens ställning i normhierarkin ... 28

3.3.1 Europakonventionen som en del av svensk lag ... 28

3.3.2 Europakonventionen som en del av EU-rätten ... 31

3.4 Europakonventionens tillämplighet på skattetillägg och skattebrott i svensk praxis... 33

3.4.1 Rekvisiten i dubbelbestraffningsförbudet ... 33

3.4.2 NJA 2010 s. 168 I och II ... 35

3.4.3 Krävs det att EU-stadgan tillämpas med beaktande av rättskällehierarkin? ... 36

3.5 Sammanfattning ... 40

4

EU-stadgans tillämplighet och likhetsprincipen ... 42

4.1 Inledning ... 42

4.2 Olika domslut i mål rörande skattetillägg och skattebrott ... 42

4.3 Artikel 51 – Tillämpningsområde ... 43

4.4 EU:s behörighet... 45

4.4.1 EU:s behörighet inom skatterätt ... 45

4.4.2 EU-domstolens allmänna behörighet ... 47

(5)

4.4.4 EU-domstolens behörighet avseende EU-stadgans

tillämplighet ... 51

4.5 EU-stadgans tillämplighet i svensk praxis ... 53

4.5.1 Haparandas tingsrätt ... 53

4.5.2 NJA 2011 s. 444 ... 53

4.6 Krävs det att EU-stadgan tillämpas med beaktande av likhetsprincipen? ... 58

4.7 Sammanfattning ... 60

5

Ytterligare aspekter på EU-stadgans tillämplighet ur

ett rättssäkerhetsperspektiv ... 62

5.1 Inledning ... 62

5.2 NJA 2011 s. 444 och CILFIT-kriterierna – Uppfyllde HD sin skyldighet att begära ett förhandsavgörande? ... 62

5.3 Kan den enskildes rättssäkerhet uppfyllas på annat sätt? ... 65

5.4 Sammanfattning ... 65

6

Slutsats ... 67

Referenslista ... 69

Bilaga 1 ... 77

(6)

Figurer

Figur 1 Förhållandet mellan EU-domstolens behörighet, EU-stadgans

tillämplighet och HD:s skyldighet att enligt artikel 267.3 FEUF begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen ... 57

(7)
(8)

1

Inledning

(9)
(10)

1.2

Syfte

(11)
(12)
(13)
(14)
(15)
(16)

2

Rättssäkerhet och det svenska dubbelförfarandet

2.1

Inledning

2.2

Vad är rättsäkerhet?

(17)
(18)
(19)
(20)

2.3

Skattetillägg och skattebrott vid oriktig uppgift

(21)
(22)
(23)
(24)
(25)
(26)
(27)
(28)
(29)
(30)

3

Rättsreglernas inbördes hierarki som en del av

rättssäkerheten

3.1

Inledning

3.2

EU-rättens ställning i normhierarkin

(31)
(32)
(33)

3.3

Europakonventionens ställning i normhierarkin

(34)
(35)
(36)
(37)
(38)

3.4

Europakonventionens tillämplighet på skattetillägg och

skattebrott i svensk praxis

(39)
(40)
(41)

3.4.3 Krävs det att EU-stadgan tillämpas med beaktande av rättskäl-lehierarkin?

(42)
(43)
(44)
(45)
(46)
(47)

4

EU-stadgans tillämplighet och likhetsprincipen

4.1

Inledning

(48)
(49)
(50)

4.4

EU:s behörighet

(51)
(52)

4.4.2 EU-domstolens allmänna behörighet

(53)
(54)
(55)
(56)
(57)
(58)

4.5

EU-stadgans tillämplighet i svensk praxis

4.5.1 Haparandas tingsrätt

(59)
(60)
(61)
(62)

EU-stadgans tillämplighet Skyldighet att begära förhandsavgörande EU-domstolens behörighet

(63)

4.6

Krävs det att EU-stadgan tillämpas med beaktande av

likhetsprincipen?

(64)
(65)
(66)
(67)

5

Ytterligare aspekter på EU-stadgans tillämplighet

ur ett rättssäkerhetsperspektiv

5.1

Inledning

5.2

NJA 2011 s. 444 och CILFIT-kriterierna – Uppfyllde HD

sin skyldighet att begära ett förhandsavgörande?

(68)
(69)
(70)

5.3

Kan den enskildes rättssäkerhet uppfyllas på annat sätt?

(71)
(72)
(73)
(74)

Referenslista

Offentligt tryck

EU

Fördrag

(75)

Övrigt

Europarådet

Övrigt

Sverige

(76)

Statens offentliga utredningar

(77)

Rättsfall

(78)

ź

(79)

Svenska domstolar

Högsta Domstolen Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 2002 ref. 79 RÅ 2003 ref. 4 RÅ 2008 ref. 51

(80)

Hovrättsfall

Tingsrätterna

(81)
(82)
(83)
(84)

References

Related documents

Om man antar att de länder som ingår i studien utgör en någorlunda homogen grupp, då de alla uppfyllt Köpenhamnskriterierna, så borde man kunna se att länder med en lägre initial

Med beaktande av att schablonbeskattningen kunde vara ofördelaktig för den skattskyldige, samt att det företrädesvis torde vara utländska fon- der som inte levde upp till de

EU-domstolen fann att de tyska reglerna utgjorde ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare.. I detta sammanhang uttalades att bestämmelserna om fri rörlighet omfattar

Utländska investeringsfonder som inte uppfyllde kraven för att klas- sificeras som vita fonder, men som hade framställt bevis för faktiskt ut- delade vinster och som hade

19 Det, i förhållande till Groupe Steria SCA, mest närliggande målet torde vara det nederländska målet X Holding 20 , där EU-domstolen konstaterade att det inte utgjorde

ningsvis drar EU-domstolen slutsatsen att den fria rörligheten för arbets- tagare, utöver att förbjuda en diskriminerande behandling av i utlandet bosatta personer jämfört med

EU-domstolen konstaterade att en restriktion för den fria rör- ligheten av kapital förelåg eftersom beskattningen ledde till en minskning av värdet på arvet, vilket inte hade skett

Med beaktande av att schablonbeskattningen kunde vara ofördelaktig för den skattskyldige, samt att det företrädesvis torde vara utländska fon- der som inte levde upp till de