• No results found

Bituminösa bindemedel : kvalitetsuppföljning vid VTI med laboratorieanalys enligt VÄG 94 - 1997 års prov

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Bituminösa bindemedel : kvalitetsuppföljning vid VTI med laboratorieanalys enligt VÄG 94 - 1997 års prov"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VTI notat 14-1998

k Bituminösa bindemedel

Kvalitetsuppföljning vid VTImed Iaboratorieanalys

enligt VÄG 94 - 1997 års prov

Kvalitetsuppfölining

-1997

| Bitumen I

li

, ,,

l

Mjukbitumen * I

i '

:I I

V

,

I

Fluxmedel

»I

I I

|

Vågolia I

| Bitumenlösning

I

, . I I

I

Emulsion*

Författare

Karin Ölmén

FoU-enhet

Kretsloppsanpassade material

Projektnummer

60093/ 60412/60422

Projektnamn

Bituminösa bindemedel

Uppdragsgivare

Vägverket

Distribution

Fri

Väg- och

transport-førskningsinstitutet

(2)

FÖRORD

Projektet har utförts på uppdrag av Vägverket/VÄG.

Provtagning liksom huvuddelen av analyskostnaden (ej kemisk karaktärisering) har betalats av regionerna.

Laboratorieprovningen har genomförts vid VTl's laboratorier inom forskningsenheten Kretsloppsanpassade Mate-rial (KM) projektgrupp Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering. Analyserna har utförts av Ragnhild Pettersson, Karin Ölmén och Helene Wallgren.

Projektledare har varit Ylva Edwards.

Linköping i februari 1998

Karin Ölme'n

(3)
(4)

InnehåH

Sammanfattning ... .. I

1

Orientering ... .. 7

2

Prov och provtagning ... .. 8

3

Analysmetoder ... .. 8

3.1 Bitumen ... ... .. 8

3.2 Bitumenemulsion ... .. 10

4 Provning och provningsresultat ... .. 10

4.1 Bitumen ... .. 10

4.2 Bitumenemulsion ... .. 11

Bilaga 1 - Specifikationer för bitumen och emulsioner enligt VÄG 94

Bilaga 2 - Anmodan angående 1997 års kvalitetsuppföljning av bindemedel och emulsioner

Bilaga 3 - Jämförelse mellan manuell och automatisk flampunktsutrustning (enligt Pensky-Maitens). Resultat för

bitumen från 1997 års kvalitetsuppföljning.

Bilaga4 - Kemisk karaktärisering med Iatroscan (TLC/FID). Resultat för bitumen B85 och B18O från 1997 års

kval itetsuppföljning.

(5)
(6)

Sammanfattning

Kvalitetskontroll av bituminösa bindemedel har sedan 1976 årligen utförts vid VTI. Endast för 1992 års utläggnings-säsong saknas motsvarande kvalitetsuppföljning.

Syftet med kvalitetskontroll av detta slag är att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp föreskrivna

normer och kravspecifikationer.

Årets kvalitetskontroll har utförts i enlighet med VÄG 94. Kompletterande kemisk karaktärisering med hjälp av

Iatroscan har dessutom ingått.

Sjutton bitumenprov ingår i kvalitetsuppföljningen för 1997, 8 av typ 1385 och 9 av typ 8180. Fem bitumen-emulsioner har inkommit till VTI för analys och uppföljning.

För samtliga bitumenprov i kvalitetsuppföljningen ligger erhållna analysresultat inom kravspeciñkationerna enligt VÄG 94. Kemisk karaktärisering (före och efter TFOT) med latroscan redovisas i diagram (med samtliga erhållna

analysvärden bilagda i tabeller).

Av emulsionsproven har avvikande resultat med avseende på utrinningstid erhållits för ett prov (BEÖSR). För prov BESOR (special) saknas kravspeciñkationer i VÄG 94. Jämfört med specifikationer för BESOR avviker detta

prov med avseende på mängd oljedestillat samt brytegenskaper.

(7)
(8)

1 Orientering

Kvalitetskontroll och uppföljning av bituminösa bindemedels kvalitet utförs sedan 1976 årligen vid VTI. Avsikten är

att dokumentera bindemedlets kvalitet samt att följa upp och få erfarenhet av föreskrivna specifikationer och

analys-metoder.

Resultat av undersökningar utförda tom. 1983 har avrapporterats i VTI meddelande 408 (1984). Därefter har

kvalitetsuppföljningen årligen avrapporterats i form av lägesrapport eller VTI notat. I detta notat redovisas 1997 års

kvalitetsuppföljning med kompletterande kemisk karaktärisering av ingående bitumenprov med hjälp av

Iatroscan-analys.

Svenska specifikationer och krav för bituminösa bindemedel beskrivs som 'nämnts i VÄG 94, vilken from. 1994

års kvalitetsuppföljning ersatt BYA 84 och remissutgåvan av BYA 92. Specifikationerna enligt VÄG 94 finns i

bi-laga 1.

Fördelningen av analyserade bindemedelsprov under åren 1976 till 1997 framgår avtabell 1. Antal godkända prov anges inom parentes. I årets kvalitetsuppföljning ingår 17bitumenprov och 5 emulsioner.

l VTI notat 32-1994 över 1993 års kvalitetsuppföljning sammanfattas resultat och erfarenheter också från 'tidi-gare kvalitetsuppfölj ningar.

För samtliga bitumenprov från 1994 - 1996 års kvalitetsuppföljning har kompletterande analys med hjälp av

Iatroscan. och GPC samt BBR-lågtemperaturprovning utförts under åren 1995 - 1996. Erhållna resultat redovisas i

ett kommande VTI notat. För 1997 års kvalitetsuppfölj ning har endast kemisk karaktärisering med kromatografisk analys (Iatroscan) utförts.

Tabell 1 Kvalitetsuppföljning av bituminösa bindemedel under [976 _ 199 7. Antal prov. Bitumen Vägolja Bitumen- Bitumen- Mjuk-

Flux-lösning emulsion bitumen medel

BYA 76

1976

39

9

1977

21

21

15

1978

24

16

15

1979

20

24

17

1980

26

21

8

1981

27

19

12

1982

27

19(6)

12

13

1983

23

21(14)

11

21

B\7\84

1984

24(24)

14(13)

11(11)

20(10)

1985

26(25)

12(12)

11(10)

19(12)

1986

35(32)

4(4)

8(8)

21(17)

1987

24(24)

9(8)

6(6)

18(17)

1988

21(20)

6(6)

9(8)

19(19)

1989

24(24)

4(4)

4(4)

17(17)

1990

24(23)

-

-

12(7)

1991

32(31)

6(6)

5(5)

17(11)

1992

-

-

-

-Byw192

1993

28(28)

4(4)

2(2)

-

3(3)

2(2)

VÄG 94

1994

38 (38)

-

-

27 (19)

-

-1995

16(16)

1(1)

-

23(16)

2(2)

1(1)

1996

13(13)

-

8(8)

1(1)

-1997

17(17)

-

-

5(3)

-

-2

1976-1997 529

210

146

240

6

3

VTI NOTAT 14-1998 7

(9)

2 Prov och provtagning

Prov har på anmodan från VTI och Vägverket/VÄG tagits ut för 1997 års kvalitetskontroll. Anmodan har via VTI distribuerats ut i landet (bilaga 2).

Totalt har 17 bitumenprov och 5 emulsioner inkommit till VTI för kvalitetskontroll.Ingen mjukbitumen,

bitumen-lösning, vägolja eller fluxmedel har erhållits.

Av bitumenproven är 8av typ B85 och 9 av typ B180.

Av bitumenemulsionsproven är 3 av typ BE 65R, 1 av typ BE SOR (special) och 1 av typ BE 60M.

Provtagning har utförts enligt Vägverkets anvisningar och under respektive regions ansvar.

3 Analysmetoder

Bindemedelsproven har i huvudsak analyserats enligt aktuella specifikationer i VÄG 94.

För bitumenproven gäller dessutom att kemisk karaktärisering med kromatografisk analys (latroscan) har

ut-förts.

3.1 Bitumen

3.1.1 Traditionell analysmetodik

Bitumenproven (B85 och B180) har analyserats i enlighet med specifikationerna i VÄG 94. Därutöver har följ ande parametrar bestämts:

- Penetrationsindex, PI

PI bestäms grafiskt, med hjälp av Bitumen Test Data Chart enligt W. Heukelom, ur penetrationen vid ZSOC, mjukpunkten samt viskositetsvärdena vid 600C och 13500 Penetrationsindex är ett mått på bitumenets

temperatur-känslighet och ligger för vägbitumen som regel mellan -2 och +2. Lägre värden erhålls för mer viskösa

bitumi-nösa material. Högre värden erhålls för bitumibitumi-nösa material med utpräglat elastiska och tixotropa egenskaper. - Grafisk mjukpunktsavvikelse

Skillnaden beräknas mellan experimentellt och grafiskt bestämd mj ukpunkt (baserad på viskositetsvärden vid 60°C

och 1350C), med avläsning i Heukeloms diagram. Lägre grafiskt bestämd mj ukpunkt kan vara en indikation på kristallisation av paraffiner (vaxer) i bitumenet.

- Syratal

Syratal bestäms vid titrering med KOH och utgör ett mått på sura beståndsdelar i bitumenet. Erhållna värden ger indikationer om relativa förändringar hos bitumenet som kan variera med bitumenets ursprung, men är inget absolut

mått vad gäller produktens sura egenskaper . Syratalet har följts från och med 1978 års prover. Erhållna värden

ligger som regel högt, mellan 2 och 4 mg KOH/ g, med något lägre värden för bitumen av typ B85 än för B180.

Högt syratal anses kännetecknande för bitumen som producerats ur råolja från Venezuela (Nynäs) eller Mexiko.

3.1.2 Flampunkt

Flampunkt utförs enligt metod SS-EN 22 719 i sluten degel enligt Pensky-Martens.

Flampunkt definieras som den lägsta temperatur vid vilken en definierad tändlåga kan antända ångorna från en provkvantitet under föreskrivna provningsförhållanden. Enligt metoden kan med fördel automatisk utrustning an-vändas, dock skall vid tolkningstvister manuellt bestämd flampunkt gälla.

Under 1996 investerade VTI i en automatisk flampunktsutrustning av märket Herzog (bild 1).

Parallellt med provning i manuell utrustning har årets kvalitetskontroll analyserats i denna utrustning. Den auto-matiska flampunktsutrustningen har använts för jämförelse varför endast enkelprov har utförts.

Skillnaden i resultat mellan manuell och automatisk utrustning för de sjutton proven inom kvalitetsuppfö lj ningen är 0 - 6°C (medelvärde 2.20C). För 1996 års kvalitetsuppföljning utfördes motsvarande jämförelse. Skillnaden var då 0 - SCC (medelvärde 2.60C). Detta kan jämföras 'med metodens krav på reproducerbarhet, maximal avvikelse

mellan två identiskt lika prov utförda i olika utrustningar, som är 8.50C.

(10)

Kravet på repeterbarhet, avvikelse mellan två

iden-tiskt lika prov utförda i samma utrustning, är 60C.

Repe-terbarheten har i den manuella utrustningen legat mellan

0 och 4OC.

I fjorton av sjutton fall har skillnaden mellan

dubbel-proven varit 0 eller ZOC.

Vår utvärdering visar att provresultat erhållna med

den automatiska utrustningen är likvärdiga som resultat

erhållna med den manuella (bilaga 3).

3.1.3 Kemisk karaktärisering med Iatroscan

Vid kemisk karaktärisering med kromatografisk

meto-dik sker uppdelning av bitumen i olika generiska

kom-ponenter eller familjer. latroscan-metoden är en

selek-tiv kvantitaselek-tiv metod för uppdelning av bitumen i

asfalte-ner, hartser, aromatiska oljor och mättade oljor. Sist

nämnda tre komponenter kallas med ett gemensamt

namn för maltener. Tunnskiktskromatografi utnyttjas

en-ligt metoden i kombination med flamjonisering.

Meto-den anses tillförlitlig vid produktionskontroll av bitumen.

Den används också i forsknings- och

utvecklings-sammanhang.

Karaktäriseringen utförs på ursprungligt bitumen

samt efter uppvärmning 5 timmar vid 163OC, enligt

TFOT. Vid oxidation gäller regeln : oljor - hartser % asfaltener. Detta innebär vid Iatroscan-analys som

re-gel att halten aromatiska oljor minskar medan andelen

hartser respektive asfaltener ökar; hartserna vanligen mer

än asfaltenerna.

I figur 1 visas ett typiskt spektra för bitumen (före

TFOT) som jämförs med motsvarande referensbitumen.

Bild 1 Aaromatisk_J7ampunktsutrusming av märket Herzag, Sluten degel enligt Pensky-Martens.

-0- Referensbitumen -- Bitumen före TFOT

0

to 0

uuuuuuummu 'umuumo

Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser Asfaltener

Figur 1 Ialroscan-Spektraför bitumenföre TFOTsaI71lfÖr referensbitumen av motsvarande kvalitet.

(11)

3.2 Bitumenemulsion

Proven av bitumenemulsion BE 65R, BE 50R (special) och BE 60M har analyserats i enlighet med specifikationerna

i VÄG 94.

Beträffande fillerbryttest har förutom nämnda Glanshammarfiller 1984 , ytterligare en fillerprodukt använts

pa-rallellt, för utvärdering av överensstämmelsen mellan de båda fillerprodukterna. Den senast nämnda typen av filler

ersätter Glanshammarfillret enligt FAS Metod 345-97 samt har antagits på förslag från CEN TC l 9/SC1/WG3 som

europeiskt standardfiller för fillerbryttest. Standardfillrets namn är FE-filler (FE står för/iller Europe).

4 Provning och provningsresultat

4.1 Bitumen

Sjutton bitumenprov har ingått i 1997 års kvalitetsuppföljning; 8 av typ B85 och 9 av typ B 180.

Samtliga erhållna analysresultat enligt traditionell metodik framgår av tabellerna 2a t.o.m. 2b. Aktuella

latroscan-analyser redovisas i figurerna 2 och 3 samt i bilaga 4.

Nedan redovisas resultat för de prov som ingår i kvalitetsuppföljningen.

4.1.1 Traditionell analys

B85

Samtliga prov uppfyller krav enligt VÄG 94.

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 46°C och 47°C, penetrationsindex varierar från -0.8 till -0.6 och

gra-fisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan OOC och 10C. Syratalet varierar mellan 3.2 och 3.6 mg KOH/g.

Beträffande grafiskt bestämd brytpunkt ligger denna på -15OC eller -160C.

Förhårdningsfaktorn (kvoten mellan dynamisk viskositet vid 60°C efter TFOT och dynamisk viskositet vid 60°C före TFOT) varierar mellan 2.1 och 2.7.

B180

Samtliga prov uppfyller krav enligt VÄG 94.

Erhållna mjukpunktsresultat ligger mellan 39°C och 400C, penetrationsindex varierar mellan -l.0 och -0.6 och

grafisk mjukpunktsavvikelse ligger mellan 0 och 1.50C. Syratalet varierar mellan 3.7 och 4.5 mg KOH/g.

Grafiskt bestämd brytpunkt är -200C eller -210C. Förhårdningsfaktorn varierar mellan 1.9 och 2.2.

4.1.2 Iatroscan-analys

B85

Den mättade fraktionen ligger i genomsnitt på 11 %, med variationer mellan 11 och 12 %. Efter TFOT har endast

små förändringar uppstått (på högst 1 enhet).

Aromatfraktionen ligger i genomsnitt på 50 %, med variationer mellan 48 och 52 0/0. Efter TFOT sjunker halten med i genomsnitt 2 enheter. Som mest har aromathalten sjunkit med 5 enheter.

Hartsfraktionen ligger i genomsnitt på 21 %, med variationer mellan 20 och 22 %. Den ökar efter TFOT som

mest med 3 enheter.

Asfaltenhalten ligger mellan 17 och 18 0/0 och ökar efter TFOT med 1 till 2 enheter.

B180

Den mättade fraktionen ligger i genomsnitt på 13 %, med variationer mellan 12 och 14 0/0. Efter TFOT har som mest en_ förändring på 1 enhet skett.

Aromatfraktionen ligger på i snitt 50 0/0, med variationer mellan 49 och 52 %. Efter TFOT sjunker halten med 0

till 5 enheter.

Hartsfraktionen ligger i genomsnitt på 20 0/0, med variationer mellan 20 och 21 enheter. Efter TFOT ökar harts-halten med 0 till 2 enheter.

Asfaltenhalten ligger mellan 15 och 18 0/0 och ökar som regel efter TFOT med 1 till 2 enheter. 1 ett fall har

asfalten-halten ökat med 4 enheter.

(12)

4.2 Bitumenemulsion

Fem emulsionsprov har analyserats i 1997 års kvalitetsuppfölj ning BE 65 R, BE SOR (special) och BE 60l\/I. Erhållna

resultat redovisas i tabellerna 3 a tom. 3 c.

Ett prov av BE 65R har för kort utrinningstid. För prov BE SOR (special) saknas kravspecifikation i VÄG 94. Jämförs resultatet med kravspecifikation för BE SOR uppvisar provet för stor mängd oljedestillat efter destillation

samt för högt ñllerbrytindex.

Beträffande flllerbryttest avviker F iller FE med 1 till 10 % från Glanshammarñller 1984 . I inget fall påverkar

skillnaden mellan de båda ñllersorterna ett godkännande eller icke godkännande av brytegenskaperna hos respektive

prov.

(13)

12 VTI NOTAT 14-1998

Figur 2 Kemisk karaktärisermg - Generisk analys med Iatroscanför B 85 i 1997 års kvalitetsuppföljning.

9 0 0 0 3 00

_

2

2

5

5

3

3

2

9

_

3

3

-m

m

m

m wöm m ü _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ : m ud d -m wwüo m-: wwüo m ü ©N §0 51 m mwü: o-m mun j 0-5. mv-: o ö + äm zm am 0 : 9 1 13 0 3 8 35 0 : 9 I I Q I: 0 3 9 ' T X/ 0 3 : 39 --U -.äwzm am 0 : 9 0 2 941 0: . -..P . . 3 0 3 0 :0 5 0 : 9 0 2 9q uA . .A v . .1 020 0 9 0 2 9 410 4 . --O -.5 01 0: 039 0 2 9 4 1 0.: 1 5 .: : mm -m wm

(14)

VTI NOTAT 14-1998 13

Figur 3 Kemisk karaktärisering - Generisk analys med latroscan för B I 80 i 1997 års kvalitetsuppfÖ/jning.

9 0 0 0 2 mo

_

9

3

.

6

3

.

8

3

2

2

_

3

3

-m

a

m

a

o mwöb m-.. _ _ owöm m-: _ _ _ _ wwöj .: mwüo w-: _ _

0

3

0

3

_ _ _ _ _ _

9-:

0;

3-3

0-0

9-.:

0-0

I I I .: 3 2Q O 0 :9

+

1

>

9

0

3

m

zm

xm

0:

9

lo

l.

.

:0

:0

9

' 0' >m ám =ms9 -ü .-§0 : Q O 0:9 0 : 9 1 an -å --3 0 3 8 . 0 5 0 :9 0 2 9 4 1 0 . :

-0

--:9

.8

9

02

9

än

g.

-O

--

>m

*m

:m

s9

02

9

41

0:

.

_ _

0

3

%

:

_ <. _. _-9 1: mm um ww

(15)

14 VTI NOTAT 14-15998

Ta

be

ll

2

a

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

B

85

19

97

år

s

pr

ov

Pr ov VTl nr

Re

gi

on

(R

)l

Pr

od

uk

ti

on

(P

)

Pl

at

s

D atum 97 -6 65 -2 R. Väs t

Här

ryd

a,

Rv

40

97

08

19

97 -671 -2 R. Väs t

Ös

ta

d

97

08

22

97 -7 02-1 97 -7 03 -2 R. St oc kh ol m R.St oc kh ol m St oc kh ol m St oc kh ol m

97

08

20

97

08

20

97 -7 04 -2 R. St ockh ol m AB -l än V S T

97

09

04

97

-7

10

-2

R.

Syd

ös

t

Göt

eb

or

g

97

08

07

K R A V en li gt

VÄG

94

Pr ove t 1 Pene tr at io n 25 °C , 10 09 mm /1 O 83 86 84 89 81 87 70 -1 00 Vi sk osit et 60 °C Ns /m 2 18 7 173 18 9 15 6

17

4

17 5 Läg st 12 0

Vi

sk

os

it

et

13

5°C

mm

2/

s

35 2 35 0 37 2 33 8 34 4 34 6

Läg

st

26

0

Mj uk pun kt °C 47 46 .5

47

47

47 46 .5 NMVLO Pe ne tr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -0 .6 -0 .7 -0 .7 -0 .8 -0 .8 -0 .8 0. 5 0. 5 Lös li gh et ixyl en Vl kt -% 10 0. 0 99 .9 9 99 .9 9 99 .9 9 99.9 9 100. 0 Läg st 99.5 Fl am pun kt P-M °C 25 8 26 0 25 9 260 25 7 26 2 corxoo De ns it et 25 °C g/ ml 1. 02 2 1. 02 2 1. 02 1 1. 021 1.02 2 1. 022 9 Syr at al m g KOH/ g 3. 2 3. 6 3. 4 3. 5 3. 2 3. 4

Ef

te

r

TF

OT

10 Vi kt för lus t Vi kt -o /o 0. 08 0. 06 0. 08 0. 12 0. 13 0. 09 Hög st 0. 4 11 a Br yt punkt * °C Hög st -10 11 b Br yt pun kt u °C -1 5 -1 5 -1 5 -15 -15 -16 Hög st -1 2 12 Vi sk os it et 60 °C Ns /m 2 39 9 38 2 41 7

41

7

41 8 38 4 13 Kvo te n av (1 2) oc h(2 ) 2. 1 2. 2 2. 2 2. 7 2. 4 2. 2 Hög st 4 14 Duk ti li te t 25 °C c m >1 00 >1 00 >1 00 >1 OO >1 00 >1 00

Läg

st

50

*

Exp

er

im

en

te

ll

t

be

st

äm

d.

* *

Gr

añs

kt

be

st

äm

d

ur

pe

ne

tr

at

io

ne

n

oc

h

vi

sk

os

it

et

h

vi

d

60

°C

ho

s

pr

ove

t

för

e

TF

OT

,

me

d

hj

äl

p

av

He

uk

el

om

s

di

ag

ra

m.

(16)

VTI NOTAT 14-1998 15

Ta

be

ll

2

a

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

B

85

19

97

år

s

pr

ov

P r ov VT | nr

Re

gi

on

(R

)/

Pr

od

uk

ti

on

(P

)

Pl ats D a t um 97 -7 10 -4 R. Syd ös t K a l m a r

97

08

19

97

-7

10

-6

R. Syd ös t No rr köp in g

97

08

18

K

R

A

V

e_ n|i gt

V

ÄG

94

Pr ove t Pe ne tr at io n 25 °C , 10 0 g m m / 1 O 83 86 70 -1 OO Vi sk os it et 60 °C N s / m 2 19 0 17 4 Läg st 12 0 Vi sk os it et 13 5°C mm 2/ s 36 6 35 5

Läg

st

26

0

NMVLD Mj uk pun kt °C

47

46 Pe ne tr at io nsin de x "G ra fi sk mj ukpk t avv. " °C -O .7 -O .8 0.5 Lös li ghet ixyl en Vi kt -O /o 99 .9 9 99 .9 9 Läg st 99 .5 Fl am pun kt P-M °C 26 2 25 9 (DNCO De ns itet 25 °C g/ ml 1. 02 1 1. 02 2 9 Syr at al m g KO H/g 3. 2 3. 4 Ef te r T F O T 10 Vikt för lus t Vi kt-O /o 0. 12 0. 10 Hög st 0. 4 11 a Br ytpun kt * °C Hög st -1 0 11 b Bryt pun kt ü °C -1 6 -1 5

Hög

st

-1

2

12 Vi skos it et 60 °C Ns /m 2 40 9 40 2 13 Kvo te n av (1 2) oc h (2) 2. 2 2.3 Hög st 4

14

Duk ti li te t2 5°C c m >1 OO >1 OO

Läg st 50 * **

Exp

er

im

en

te

ll

t

be

st

äm

d.

Gr

añs

kt

be

st

äm

d

ur

pe

ne

tr

at

io

ne

n

oc

h

vi

sk

os

it

et

en

vi

d

60

°C

ho

s

pr

ove

t

för

e

TF

OT

,

me

d

hj

äl

p

av

He

uk

el

om

s

di

ag

ra

m.

(17)

16 VTl NOTAT 14-1998

Ta

be

ll

2

b

Prov VTI nr

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

B

18

0

19

97

år

s

pr

ov

Re gion (R )l Pr od uk ti on (P) Pl at s D a t um 97 -6 46 -1 W Ko ns ul t H är n ös a n d

97

07

23

97 -6 65 -1 R. Väs t Här ryd a, Rv 40

97

08

19

97 -671 -1 R. Väs t

Ös

ta

d

97

08

22

97 -703 -1 R. St oc kh ol m Fa rs ta 9708 20 97 -704 -1 R. S t o c k h o l m AB-I än V S T

97

09

03

97

-7

10

-1

R. Syd ös t Göt eb or g 97 06 18

K

R

A

V

en

li

gt

VÄG

94

Pr ove t Pe ne tr at ion 25 °C , 10 0 g Vi sk os it et60 °C m m / 1 0 18 3 18 1 185 17 3 176 18 0 14 5-21 0 Ns /m 2 63

64

60 67 64 62 Vi sk os it et 135°C m m z/ s 20 9 209 205 21 7 211 21 1

Läg

st

45

NCOVLO Mjuk pun kt °C 39 40 39 40 39 .5 Läg st 18 0 Pe ne tr at io ns in de x "G ra ñs k mj uk pk t avv. " °C -1 .0 -1 .0 -1 .0 -1 .0 -O .6 39 -1.0 0. 5 1. 5 0 1 1 O Lös li gh et ixyl en Vi kt -°/ o 99 .9 9 99.9 9 10 0. 0 99 .99 10 0.0 99 .9 9 C01\® Fl am pun kt P-M °C 25 2 250 24 9 25 1 25 5 25 5 Läg st 99 .5 De ns it et25 °C g/ ml 1. 01 6 1.01 5 1. 016 1.01 6 1. 017 1. 01 5 9 Syr at al m g KO H/ g 4. 5 3. 8 3. 7 3.9 3. 8 Ef te r TF O T 10 11a Vi kt för lus t Vi kt -°/ 0 0. 24 0. 20 0. 17 0. 23 0. 20 3. 7 0. 16 11 b Br yt pun kt * °C Hög st 0. 6 Br yt pun kt ** °C -2 1 -2 1 -2 1 Hög st -15 12 Vi skos it et 60 °C Ns /m 2 12 2 12 2 13 2 13 3 12 3 Hög st -19 13 Kvo te n av (1 2) oc h (2 ) 1. 9 1. 9 2. 2 2. 0 1. 9 12 6 14 Duk ti lite t 25 °C c m >1 00 >1 OO >1 00 >1 OO >1 OO 2. 0 > 1 0 0 Hög st 4 Läg st 10 0 * *

Exp

er

im

en

te

ll

t

be

st

äm

d.

Gr

af

is

kt

be

st

äm

d

ur

pe

ne

tr

at

io

ne

n

oc

h

vi

sk

os

it

et

en

vi

d

60

°C

ho

s

pr

ove

t

för

e

TF

OT

,

me

d

hj

äl

p

av

He

uk

el

om

s

di

ag

ra

m.

(18)

VTI NOTAT 14-1998 17

Ta

be

ll

2

b

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

B

18

0

19

97

år

s

pr

ov

Pr ov VT Inr

Re

gi

on

(R

)l

Pr

od

uk

ti

on

(P

)

Pl at s D a t um 97 -7 10 -3 R. Syd ös t Ka lm ar

97

07

02

97

-7

10

-5

R. Syd ös t No rr köp ing

97

07

04

97-7 44 -1 W Ko ns ul t H är n ös a n d

97

10

06

K

R

A

V

en

li

gt

V

A

G

94

Pr ove t Pe netr at io n 25 °C , 10 0 g m m/1 O 18 0 17 2 18 7 14 5-21 0 Vi sk os itet 60 °C N s / m 2 64 65 56 Vi sk os it et 13 5°C m m 2 / s 21 3 22 0 20 5 Läg st 45 NMVLD Mj uk pun kt °C 39 40 40

Läg

st

18

0

Pe ne tr at io ns in de x "G ra fi sk mj uk pk t avv. " °C -1 .0 -0.9 -1 .0 0. 5 1 1.5 Lös li gh et ixyl en Vi kt -O /o 99 .9 9 10 0.0 99 .9 9 (CNG) Fl am pun kt P-M °C 25 1 25 3 25 4 Läg st 99 .5 De ns it et 25°C g/ ml 1. 01 7 1. 01 6 1. 01 6 9 Syr atal m g KO H/ g 3. 7 3. 8 4. 0

Ef

te

r

TF

OT

10 Vi kt för lus t Vi kt -O/o 0. 21 0. 17 0. 20 11 a Br yt pun kt * °C Hög st 0. 6 11 b Br yt pun kt ** °C -2 1 -2 1 Hög st -1 5 12 Vi sk os it et 60 °C

Ns

/m

2

12 3 13 0 11 8 Hög st -1 9 13 Kvo te n av (1 2) oc h(2 ) 1.9 2. 0 2. 1 14 Duk ti li te t 25 °C c m >1 00 >100 >1 00

Hög st 4 * *

Exp

er

im

en

te

ll

t

be

st

äm

d.

Gr

af

is

kt

be

st

äm

d

ur

pe

ne

tr

at

io

ne

n

oc

h

vi

sk

os

it

et

en

vi

d

60

°C

ho

s

pr

ove

t

för

e

TF

OT

,

me

d

hj

äl

p

av

He

uk

el

om

s

di

ag

ra

m.

Läg

st

10

0

(19)

18 VTI NOTAT 14-1998

Ta

be

ll

3

a

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

em

ul

si

on

B

E

65

R

19

97

år

s

pr

ov

Pr

ov

VT

I

nr

97

-6

21

-1

Re gi on (R )I Pr od uk ti on (P ) W Ko ns ul t Pl at s Väg 34 6, Ba ck e -Ho ti ng 97 -622 -1 97 -6 95 -1 W Pr od ukti on W Ko ns ul t E2 2, Ta nk bi l Väg 87 8, Vär ns

97

07

04

97

09

02

Kr av en li gt

V

A

G

94

BE

65

R

Dest il la ti on til l2 60 °C

Åt

er

st

od

vi

kt

-%

68

.3

Ol je de st il la t vo l-°/ o 1. 5 65 .3 67 .8 1. 5 1.0 Läg st 65 Hög st 3 Br yt eg en sk ap er G la ns ha mm ar 19 84 " g 73 65 69 Hög st 90 Br yt eg en sk ap er F il le r FE g 78 63 74 Hög st 90 Ut ri nn in gs ti d ST V 4 m m 25 °C s 50 °C s 37 11 40 20 -4 5 Si lr es t 0. 5 m m 25 °C vi kt -% 50 °C vi kt -°/ o <0 .1 <O .1 0. 0 Hög st 0. 1 La gr in gs be st än di gh et * (e ft er 28 dyg n vi d 25 °C ) Vi sk osit et 50 °C s Si lr es t 0. 5 m m 50 °C vik t-O /o La gr in gs be st än di gh et* (e ft er 7 dyg n vi d 50 °C ) Ut ri nn in gs ti d 50 °C s 37 Silr es t 0. 5 m m 50 °C vik t-°/ o <0 .1 11 42 <0 .1 <O .1 20-4 5 Hög st 0. 1 Eg en sk ap er ho s åt er st od en ef te r dest il la ti on til l 26 0°C

Vi

sk

os

it

et

vid

60

°C

mm

z/

s

Pe ne tr at io n 0. 1 m m 20 5 17 6 18 5 Pe ne tr at io n en l. le ve ra nt ör

**

*

In

te

ob

li

ga

to

ri

sk

t

kr

av.

Ut

för

es

an

mo

da

n.

**

Åt

er

st

od

en

s

pe

ne

tr

at

io

n

sk

al

l

vi

d

up

ph

an

dl

in

g

sk

ri

ft

li

gt

an

ge

s.

Avvi

ke

ls

e

fr

ån

an

gi

ve

t

vär

de

får

up

pg

å

til

lh

ög

st

25

%.

(20)

VTI NOTAT 14-1998

Ta

be

ll

3

b

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

em

ul

si

on

B

E

50

R,

sp

ec

ia

l

19

97

år

s

pr

ov

Pr ov VT l nr

Re

gi

on

(R

)l

Pr

od

uk

ti

on

(P

)

Plat s D a t um

97

-6

64

-1

P. Syd Rv 40 ,

Rya

,

Här

ryd

a

97

08

19

Kr

av

en

li

gt

V

A

G

94

BE

50

R

De st il la ti on til l2 60°C Ät er stod Ol je de st il la t vi kt -% 52 .8 vo I-°/ o 7. 5 Läg st 50 Hög st 3 Br yt eg en sk ap er "G la ns ha mm ar 19 84 g 11 3 Hög st 10 0 Br yt eg en sk aper "F il lerFE g 10 2

Hög

st

10

0

Ut ri nn in gs ti d ST V 4 mm 25 °C 50 °C s 6 Hög st 8 Si lr es t 0. 5 m m 25 °C 50 °C vikt -% <O .1 Vi kt -O /o Hög st 0. 1 La gr in gs be st än digh et * (e ft er28 dyg n vi d 25 °C ) Visk os it et 50 °C Si lr es t 0. 5 m m 50 °C Vi kl -O /o La gr in gs be st än di gh et * (e ft er 7 dyg n vid 25 °C ) Si lr es t 0. 5 m m 25 °C Vi kt -O /o <O .1 Hög st 0. 1 Eg en sk ap er ho s åt erst od en ef te rde st il la ti on til l 26 0°C Vi sk os it et vi d 60°C Pe ne trat io n mm 2/ s 0. 1 m m Pe ne tr at io n en l. le ve ra nt ör

** 19

*

In

te

ob

li

ga

to

ri

sk

t

kr

av.

Ut

för

es

an

mo

da

n.

Åt

er

st

od

en

s

pe

ne

tr

at

io

n

sk

al

l

vi

d

up

ph

an

dl

in

g

sk

ri

ft

li

gt

an

ge

s.

Avvi

ke

ls

e

fr

ån

an

gi

ve

t

vär

de

får

up

pg

å

til

lh

ög

st

25

%.

(21)

20 VTI NOTAT 14-1998

Ta

be

ll

3

c

An

al

ys

er

för

bi

tum

en

em

ul

si

on

B

E

60

M

19

97

år

s

pr

ov

Prov VT I nr

Re

gi

on

(R

)I

Pr

od

uk

ti

on

(P

)

Pl at s D a t um 97 -6 59 -1 P. Ne rd Bo ll näs Em ul si on skva rn

97

08

12

Kr av en li gt

V

A

G

94

BE

60

M

Dest in at io n til l2 60 °C Åt er st od Oi jede st il la t vi kt -% v0 |-°/ o 65 .8 1.0 Läg st 60 Hög st 5 Br yt eg en sk ap er G la ns ha mmar 19 84 11 0

Hög

st

14

0

Bryt eg en sk ap er "F il le r FE 10 9 Hög st 140 Ut ri nn in gs ti d S T V 4m m 25 °C 50 °C 20 8-20 Si lr est 0. 5 m m 25 °C 50 °C Vi kt -0 /0 Vi kt -O /o <O .1 Hög st 0. 1 La gr in gsbe st än di gh et * (e ft er 28 dyg n vi d 25 °C ) Vi sk os it et 50 °C Silr es t 0. 5 m m 50 °C S vikt -% 17 <O.1 8-20 Hög st 0. 1 La gr in gs be st än di gh et * (e ft er 7 dyg n vi d 25 °C ) Vi sk os it et 50 °C Si lr es t 0. 5 m m 50°C vi kt -O /o Eg en sk ap erho s åt er st od en ef ter de st il la ti ön till 26 0°C Vi sk os it et vi d 60 °C Pe ne tr at io n vi d 25 °C m m Z / s m m / 1 O 18 5 Pe ne tr at io n enl. le ve ra nt ör

* *

*

In

te

Ob

li

ga

tör

is

kt

kr

av.

Ut

för

es

an

möd

an

.

Åt

er

st

od

en

s

pe

ne

tr

at

io

n

sk

al

l

vi

d

up

ph

an

dl

in

g

sk

ri

ft

li

gt

an

ge

s.

Avvi

ke

ls

e

fr

ån

an

gi

ve

t

vär

de

får

up

pg

å

til

l

hög

st

25

0/o

.

(22)

Bilaga 1

1 (3)

Specifikationer för bitumen och emulsioner enligt VÄG 94.

(23)

112

VV Publ 1994:26

Bilaga 1

Tabell 6.8-2 Specifikationer för bitumen

4 U)

VÄG 94

Kap 6 Bitumenbundna lager

Typ

Egenskaper B60 Lägst Högst

B85

Lägst Högst B 120 Lägst Högst B 180 Lägst Högst

B 370

Lägst Högst Penetration

vid 25 °C enl FAS Metod

337

0,1 mm 50 70

70

100

100

145

145 210

300

430

Kinematisk viskositet 1)

vid 135 °C enl FAS

Metod 339

mm2/s 310

260

215

180

110

Dynamisk viskositet 2)

vid 60 °C enl FAS Metod

340

Ns/m2 200

120

80

45

15

Mj ukpunkt

enl FAS Metod 338 °C 3)

3)

3)

3)

3)

Löslighet i toluen eller

xylen enl ASTM D 2042

vikt % 99,5

99,5

99,5

99,5

99,5

Flampunkt (P M)

enl SS-ISO 2719

°C

4)

4)

4)

4)

4)

Densitet vid 25 °C enl ASTM D 70 eller

IPS9B

kg/m3

3)

3)

3)

3)

3)

Efter upphettning

(TFOT) vid 163 °Ci

5 tim enl ASTMD 1754

Viktförlust

%

0,3

0,4

0,5

0,6

0,9

Brytpunkt (Fraass) enl IP 80 OC -8 -10 -12 -15

-20

Förhårdningsfaktor 5)

4

Duktilitet vid 25 °C

enl ASTM D 113

cm 25

50

75

100

Duktilitet vid 10 °C enl ASTM D 113 cm

75

1)

2)

3)

4)

5)

1 mmZ/s = 1 centistok (CSt ).

1 Pas = 1 Ns/m2 = 10 pois.

Ingen fordran men bör bestämmas vid fullständig analys.

Skall bestämmas vid fullständig analys. Av andra myndigheter utfärdade

bestämmelser' skall uppfyllas.

Förhårdningsfaktorn bestämmes genom att dividera dynamisk viskositet

vid 60 °C efter TFOT med dynamisk viskositet vid 60 °C före TFOT.

(24)

116

unaga l

VV Publ 1994:26

Tabell 6.8-5 Specifikationer för katjonaktiva emulsioner

J KJ!

VÄG 94

Kap 6 Bitumenbundna lager

Typ

Ingående bitumentyp Egenskaper terstod efter dest till 260 °C enl ASTM D 244 vikt-% Oljedest vol-%

BE 50R

B 1801) Lä stHö st 50

BE 65R

B180 65 BE60M B 180 LägstHögst LägstHögst

___7_________r___

60

BE 65 M

B 180 LägstHögst LägstHögst 65

BE60M/

5000 2)

MBSOOO

60

BE60M/

MBZOOO

LägstHögst

2000 2)

BE60M/

65

MB 65 60 Fillerbrytindex enl FAS Metod

345 100 140 140 140 90

Utrinningstid

vid 25 °C, 8

vid 50 °C, 5

enl FAS Metod 342 20 45 20 10 258 20 12 Silrest vid 25 °C vikt % vid 50 °C vikt % enl FAS Metod 341 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Lagrings- 3) beständighet. Efter 28 dygn, vid 25 °C Utrirmingstid vid 50 °C s Silrest vid 50 °C vikt-% 20 0,1 0,1 10 0,1 20 0,1 0,1 Efter 7 dygn vid 50 °C Utrinningstid vid 50 °C s Silrest vid: 25 °C vikt-% 50 °C vikt-% 0,1 20 45 0,1 Återstodens egenskaper efter dest.till 260°C Kin viskositet vid 60°C enl FAS Metod

339

mm2/s

Penetration vid 25 °C enl FAS Metod 337 0,1 mm

4)

4)

4)

3000 8000 1500 3000 45 85

1)

2)

3)

4)

Mjukgöring med oljedestillat tillåts.

Framställt av mjukbitumen.

Inte obligatoriskt krav. Utfores på anmodan.

Återstodens penetration skall vid upphandling skriftligt anges. Avvikelse

från angivet värde får uppgå till högst 25 %.

(25)
(26)

Bilaga 2

Anmodan angående 1997 års kvalitetsuppföljning av

bindemedel och emulsioner.

(27)

Väg- och

transport-'forskningsinstituth

1997-06-06

.

1(3)

Ylva Edwards

Kretsloppsanpassade Material

Bindemedel/Broisolering/Vägmarkering

Kontaktpersoner inom Bärighets-

Inger Friborg, VÄG

och Beläggningsteknik

Svante Johansson, VÄG

Avdelning VAG

Tomas Blomqvist, c VÄG

Årets säsong och kvalitetsuppföljning

av bituminösa bindemedel är här!

Liksom tidigare år utförs kvalitetsuppföljningen

vid VTI.

Resultaten sammanställs i ett VTI notat och

Kvalitetsuppföljning

- sänds efter avslutad provningssäsong ut till

samtliga regioner, 1996 års uppföljning bifogas.

1 7

Vi refererar till tidigare år utsända brev från

Inger Friborg VAG och hoppas att ni också i år

vill förse oss med ett antal prov för kontroll.

Insända prov kontrolleras mot gällande

kravspeciñkationer enligt VÄG 94.

Bitumenproven används också inom ett av

B'tumen

Vägverket finansierat forsknings- och

utveck-_ l

lingsprojekt, med syftet att finna relevant

MIUkb'tumen

metodik för kemisk och reologisk karaktärisering

l I

av bituminösa bindemedel. Era prov utgör här en

FIUmedeI

mycket viktig input!

l l

Provtagning och analyskostnader för

Vägolja

kvalitetskontrollen, provning enligt VÄG 94,

I I _

bekostas som tidigare år av respektive region.

Bitumenlösning

VTI's prislista bifogas.

| I

'

Provtagning av bitumen, mjukbitumen,

Emulsion

fluxmedel, bitumenlösning och vägolja sker

i

genom regionernas försorg enligt bilaga 1.

U

-

Blankett enligt bilaga 2 ifylles och skickas med

i

provet till VTI.

Provtagning av emulsioner görs i samråd med

VTI.

Prov tas i allmänhet ut i samband med

lossning av tranportfordon till depåtank.

Med vänliga hälsningar,

«

/

Ylva Edwards

Karin Ölmén

rvedish National Road and Transport Research Institute

stadress/ Besöksadress! Telefon/ Telefax/ Postgir0/

stal address Visit/'ng address Telephone Telefax Postal giro account

:tens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 37 013-20 40 00 013-14 14 36 59801 -1

(28)

2(3)

Bilaga 1

1997-06-06

Provtagning

-

Bitumen, mjukbitumen, fluxmedel, bitumenlösning och

vägoüa

Provmängd

Cirka 5 liter prov tas ut.

Provkärl och provtagning

Rena, nya plåtkärl ska användas vid provtagningen. Kärlen får inte vara lackerade

invändigt, ska ha falsad botten och svetsad (ej lödd) fog på mantelytan. För

bitumenlösning och vägolja kan även dunkar av plåt med tättslutande lock

användas.

Se för övrigt FAS Metod 351-97: Provtagning. Bituminösa bindemedel.

Leverans

Om bindemedelsleverantören leverar bindemedel med järnväg och prov måste tas

direkt ur jämvägsvagn, tas provet genom manluckan. Observera att vid

prov-tagningen måste spänningen i den elektriska ledningen över spåret vara

frånslagen.

-

Bitumenemulsion

Provmängd

Cirka 5 liter prov tas ut.

Provkärl och provtagning

_

Dunkar av plast med tättslutande lock ska användas vid provtagningen.

Provtagning och insändning av emulsionsprov görs i samråd med VTI. Kontakta

Ragnhild Pettersson eller Karin Ölmén tel 013-20 40 00 för överenskommelse!

Se för övrigt FAS Metod 351-97: Provtagning. Bituminösa bindemedel.

Märkning

Märk proven och sänd dem tillsammans med ifylld blankett till:

Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)

Att: Ragnhild Pettersson

Olaus Magnus väg 37

581 95 LINKÖPING

(29)
(30)

Bilaga 2

PROVTAGNINGSBEVIS

Allmänt Produktnamn:

1996-06-03

Datum: Klockslag:

Ort/län/objekt:

Provets identiñeringsnummer; Beställare:

Leverantör/entreprenör'

Provtagare' Namn ..-Uppgifter om varupartiet Adress ' Telefon

Senaste påfyllningsdarnmr

Volym (ej tankens volym)-Temperatur:

Homogenisen'ngsmetod' Anses partiet homogent'

Innehåll av tillsatsmedet

(typ och halt) Provtagning Provtagningsställe; Provets volym

Övrigt:

Förvaring av C-prov Plats:

Tidigaste datum för kassation;

Underskrifter

Representant för Provtagare

(31)

Bilaga 3

Jämförelse mellan manuell och automatisk flampunktsutrustning (enligt

Pensky-Martens). Resultat för bitumen från 1997 års kvalitetsuppföljning.

Prev VTI nr Kvalitet Manuell Automatisk Avvikelse

utrustning

utrustning

(°C)

(°C)

(°C)

97-646-1 B 180 252 250 2 (252 252) 974665-1 B 180 250 252 2 (250 250) 97-665-2 B 85 258 252 6 (258 258) 974671-1 ÄB 180 249 250 1 (248 250) 97F671-2 I385 260 260 0 (258 262) 974702-1 l385 259 256 3 (260 258) 974703-1 1385 260 258 2 (260 260) 97-703-2 B 180 251 252 1 (252 250) 97-704-1 B 180 255 254 1 (256 254) 97-704-2 B 85 257 262 5 (256 258) 974710-1 B 180 255 254 l (256 254) 97-710-2 B 85 262 260 2 (264 260) 97-71043 B 180 251 252 1 (250 252) 97-710-4 1385 262 258 4 (262 262) 97-710-5 AB 180 253 256 3 (254 252) 97-710-6 1385 259 262 3 (258 260) 97-744-1 B 180 254 254 0 (256 252) VTI NOTAT 14-1998

(32)

Bilaga 4

Kemisk karaktärisering med Iatroscan (TLC/FID). Resultat för bitumen B85

och B180 från 1997 års kvalitetsuppföljning.

Kvalitetskontroll B85

Halt bitumenkomponenter (%)

Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser

Asfaltener

Prov VTI nr

(Saturates)

(Aromatics)

(Resins)

(Asphaltenes)

97-665-2

före TFOT

11

51

21

17

efter TFOT

11

50

21

19

97-671-2

före TFOT

11

52

20

17

efter TFOT

10

50

21

19

97-702-1

före TFOT

11

52

20

17

efter TFOT

1 1

47

23

19

97-703-2

före TFOT

11

50

21

17

efter TFOT

11

48

23

19

97-704-2

före TFOT

11

51

20

18

efter TFOT

11

49

21

19

97-710-2

före TFOT

11

49

22

17

efter TFOT

1 1

48

22

18

97-710-4

före TFOT

12

48

22

18

efter TFOT

11

47

22

19

97-710-6

före TFOT

12

49

21

18

efter TFOT

12

47

22

19

95-235

före TFOT

11

49

22

18

Ref. B85

Kvalitetskontroll B180

Halt bitumenkomponenter (%)

Mättade oljor Aromatiska oljor Hartser

Asfaltener

Prov VTI nr

(Saturates)

(Aromatics)

(Resins)

(Asphaltenes)

97-646-1

före TFOT

13

52

21

15

efter TFOT

13

49

21

17

97-665-1

före TFOT

12

51

20

16

efter TFOT

13

48

22

18

97-671-1

före TFOT

12

51

21

16

efter TFOT

12

49

21

18

97-703-1

före TFOT

13

50

20

17

efter TFOT

12

48

22

18

97-704-1

före TFOT

13

50

20

16

efter TFOT

12

48

22

18

97-710-1

före TFOT

14

49

20

17

efter TFOT

13

47

22

18

97-710-3

före TFOT

13

49

20

18

efter TFOT

13

48

21

18

97-710-5

före TFOT

14

49

21

16

efter TFOT

13

49

21

17

97-744-1

före TFOT

13

51

20

16

efter TFOT

12

46

22

20

95-233

före TFOT

13

50

20

17

Ref. B180

VTI NOTAT 14-1998

(33)

References

Related documents

Vari- ablerna var: mediantidluckan för personbilar, mediantidluckan för övriga fordon, år, månad, antal fordon, andel i kö, kölängd, andel tunga fordon, vägbredd, medi-

Den globala strategins fyra huvudmål är att (1) minska risken för ickeöverförbara sjukdomar som uppkommer av ohälsosamma levnadsvanor genom hälsofrämjande och

Team Mission valde att placera centret där för att det är i mitten på ön och lika långt att gå för de olika Mangyanstammarna, samt att området inte svämmar över

Naturvårdsverket menar även att en fördel med systemet är att det verkar som styrmedel för att de verksamhetsutövare som får handla med utsläppsrätter och att detta leder till

This is especially for the change but connects to if there are a definition and vision for Lean within the company it is important to communicate it thus by having employees that

they are on track section level (i). The distinction between observation levels are discussed in the data section.. 5 The two-part model allows the process for the decision

Till viss del är det an- tagandet riktigt, men studerar man tematiken isolerat finner man att den sent har blivit fö- remål för museologisk analys, huvudsakligen under de senaste

Tänk så här: Får någon form av utslag, dvs färgen blir en svag nyans av blå då har ni höga halter ifall den ger en tydlig blå färg då är det väldigt höga