På distans: en Distans Utbildnings Modell
Full text
(2) På distans At distance. Examensarbetet utfört inom ämnesområdet Data och systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet av Andreas Andersson Peter Larsson Luleå 02-10-16 Handledare: Marita Holst, Systemvetenskap, Luleå tekniska universitet.
(3) FÖRORD Denna uppsats är producerad på Data och systemvetenskapliga programmet på Luleå Tekniska Universitet. Vi vill framföra ett stort tack till alla som varit oss behjälpliga med råd och dåd under den process som resulterat i denna rapport, för många för att nämnas vid namn. Av alla de många reser sig några högre än de andra då deras arbetsinsats varit så mycket större: Lena Hasselström som arbetar inom universitetsadministrationen har använt mycket av sin tid åt att manuellt plocka fram data ur LADOK åt oss, ett häpnadsväckande arbete. Vår handledare Marita Holst som ställt upp med konstruktiv kritik genom hela vårt arbete. Hon har med sin kunskap och fantasi lyckats leda oss på ett sådant sätt att vi hela tiden kunnat höja ribban och upptäcka våra egna klantigheter och egendomligheter. Kjell-Olof Persson och Erling Wikström som offrat tid åt att faktiskt läsa igenom hela denna uppsats, i avsikt att hitta så många språkliga fel som möjligt och som resultat kunnat ge oss många tips. Sist men inte minst vill vi också tacka våra respondenter som delat med sig av sin tid för att hjälpa oss framåt, ni vet vilka ni är. Vi har haft mycket hjälp men fortfarande är det så att misstagen är våra egna. Luleå vårterminen 2002 Andreas Andersson Peter Larsson.
(4) SAMMANFATTNING Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ”informationssamhället” och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem. Vi har gjort en fallstudie vid Luleå Tekniska Universitet, där vi undersökt hur olika distanskurser hanteras i avsikt att hitta ett mönster för hur en framgångsrik distansutbildning kan vara uppbyggd. Mönstret ville vi hitta genom att jämföra vårt fall med en utifrån existerande teori i förväg skapad modell av distansutbildning. Resultatet visar att om man har denna i förväg skapade modell som stöd vid skapandet av distanskurser så finns det förutsättningar för att nå ett bra resultat vad det gäller genomströmningen..
(5) Abstract The need for education regarding information society and its economic structures is increasing. To manage this expected increase in education , where more and more people are to be educated in unchanging or decreasing economic frames, the distance education different forms, are a possibility that has been given prominence. By concentrating on distance education the existing problems within the area will be brought to the force and given better possibilities to deal with these problems in an adequate way. The purpose of this report is to examine the problem with the number of students taking a “course” and the number of students actually graduating, and to find the key factors that can work against this problem. We have carried out a case study research at Luleå Tekniska Universitet, where we have examined how courses are organized and managed, to find the pattern for a successfully structured course. We wanted to find the pattern by comparing our case to an already created model based on theory. The result shows that if you use this model as support when creating courses, the results regarding the number of graduates at courses, may improve..
(6) Innehållsförteckning 1. Bakgrund ____________________________________ 1 1.2 Problemformulering ________________________________ 2 1.3 Avgränsningar ____________________________________ 3. 2. Metod _______________________________________ 5 2.1 Forskningsansats _________________________________ 5 2.1.1 Kvalitativ metod eller kvantitativ metod _________________________5. 2.2 Datainsamlingsmetod ______________________________ 7 2.2.1 Kvalitativ intervju __________________________________________7 2.2.2 Urvalsmetod______________________________________________7 2.2.3 Urval av distanskurser ______________________________________8 2.2.4 Urval av respondenter ______________________________________8 2.2.5 Datakällor________________________________________________9. 2.3 Analysverktyg ____________________________________ 9 2.3.1 Mönsterpassning med hjälp av DUM ___________________________9. 2.4 Säkerhet vid insamling av information _________________ 10 2.4.1 Rimlighet i insamlad information _____________________________10 2.4.2 Trovärdighet i genomförd datainsamling _______________________11. 3. Teori _______________________________________ 13 3.1 Modellen_______________________________________ 13 3.2 Ramverket______________________________________ 14 3.3 Innehållet ______________________________________ 17 3.3.1 Planering _______________________________________________19 3.3.2 Presentation_____________________________________________22 3.3.3 Introduktion _____________________________________________23 3.3.4 Genomförande___________________________________________23 3.3.5 Utvärdering _____________________________________________24. 4. Empiri ______________________________________ 27 4.1 Respondenternas bakgrund: ________________________ 27 4.1.1 Kurserna _______________________________________________28. 4.2 Planering_______________________________________ 29 4.2.1 Planering för skapande av kursen ____________________________29 4.2.2 Planering för genomförande av kursen ________________________30. 4.3 Presentation ____________________________________ 31 4.4 Introduktion _____________________________________ 32.
(7) 4.5 Genomförande___________________________________ 33 4.6 Utvärdering _____________________________________ 35 4.7 Återkoppling_____________________________________ 36 4.8 Övrigt__________________________________________ 36. 5. Analys ______________________________________ 39 5.1 Empirin och ramverket _____________________________ 39 5.1.1 Avvikelser från mönstret ___________________________________39 5.1.2 DUM faserna och verkligheten ______________________________40 5.1.3 Summering av ramverksanalys ______________________________42. 5.2 Empirin och innehållet i ramverket_____________________ 42 5.2.1 Mönsterpassningen _______________________________________42 5.2.2 Planering _______________________________________________43 5.2.3 Presentation_____________________________________________45 5.2.4 Introduktion _____________________________________________45 5.2.5 Genomförande___________________________________________46 5.2.6 Utvärdering _____________________________________________46 5.2.7 Återkoppling_____________________________________________47. 5.3 Observationer ___________________________________ 47 5.3.1 Om forskningsfrågan ______________________________________48 5.3.2 Om syftet _______________________________________________48 5.3.3 Om det otydligare syftet ____________________________________50. 6. Slutsatser ___________________________________ 51 6.1 Diskussion kring eget arbete_________________________ 51 6.2 Fortsatt forskning _________________________________ 52 6.2.1 Förslag till förändringar ____________________________________52. 7 Referenser och litteraturförteckning ______________ 55 8 Bilagor ______________________________________ 57.
(8) 1. Bakgrund "Välkommen till framtiden. Vi befinner oss just nu i början av kunskapsåldern med allt vad det innebär för det ekonomiska, kulturella och sociala livet." Detta påstående kan man finna i ”Memorandum om Livslångt lärande”. (EU kommissionen avdelningar. SEK (2000) 1832). Distansutbildning är en utbildningsform som tillhandahåller studier, oberoende av tid och rum, där man med olika tekniker har möjligheten att föra ut kunskap oavsett geografisk placering av kunskapsmottagare. Utveckling och genomförande av en distansutbildning har mycket gemensamt med utveckling och användning av ett informationssystem, varför vi tycker att det känns som ett mycket intressant område att arbeta med. Den kommunikationstekniska utvecklingen har nått långt sedan den tog fart med boktryckarkonsten i mitten av 1400-talet. Den infrastruktur som är under utbyggnad erbjuder, tillsammans med den tekniska utrustning som finns att tillgå, nya kommunikationsmöjligheter. Hårdvara och mjukvara som finns tillgänglig på marknaden kan tjäna som stöd för distansutbildning genom att erbjuda flera olika kanaler för kommunikation. Rätt utnyttjad erbjuder tekniken en mångfald av möjligheter för utbildning och undervisning (Distansutbildningskommittén, SOU 1998:84, 1998). Ett utnyttjande av distansöverbryggande teknik i undervisningen ställer nya krav på lärare och elever som deltar i undervisningen. Undervisningsformen kräver andra pedagogiska grepp jämfört med traditionell undervisning och ställer dessutom nya krav på undervisningsmaterialet (Distansutbildningskommittèn, SOU 1998:84, 1998). Det finns alltså anledning att ta försöken att utveckla nya pedagogiska, didaktiska och utbildningstekniska modeller på allvar. I Norden har vi troligen ännu bara sett början på de frågor som väcks vid massutbildning och lärarbrist. Med systematisk utvärdering och forskning kan kvaliteten i detta utvecklingsarbete höjas. (Distansutbildningskommittén SOU 1998:57, 1998) Distansuniversitet har skapat utvecklingsmodeller där man lagt stor vikt vid förproducerat och individanpassat kursmaterial för självstudier, samt flexibla lösningar för studiestart och tempo i studierna. Vid högskolans institutioner, där distansutbildningen haft karaktären av en tilläggsaktivitet, har man egentligen bara utgått från den traditionella undervisningen, med föreläsningar vid sammankomster, självstudier och bundna studiegångar. Beteckningar som ”decentraliserad utbildning” och ”förlängda klassrum” är mera korrekta i de fallen än ”distansutbildning”. De reguljära undervisningsformerna har varit det normala och distansutbildning har utgjort ett undantag. Internationellt sker här en omsvängning. Utbildningar med hög grad av flexibilitet är det som håller på att bli det normala. (Distansutbildningskommittén SOU 1998:57, 1998). 1.
(9) De kriterier som allmänt används för att definiera distansutbildning kan sammanfattas i följande punkter: • • •. Lärare och studerande är skilda åt i tid och/eller rum vid undervisning och studier. Lärandet bygger i stor omfattning på individuella studier. Studiegrupper kan organiseras av studerande och/eller av utbildningsorganisationen. • En utbildningsorganisation ansvarar för planering och utformning av utbildningen samt tillhandahåller studerandeservice. • Läromedel utformade i text, ljud och bildmedier utvecklas av utbildningsorganisationen. • Tvåvägskommunikation via medier organiseras för merparten av dialogen mellan lärare och studerande samt mellan de studerande. (Distansutbildningskommittén SOU 1998:57, 1998) Med anledning av de nya krav som ställs på lärare och studenter vid distansutbildning, jämfört med närutbildning uppstår nya problem, som måste hanteras på något sätt. Ett sätt att hantera dessa problem är att utvärdera de olika situationer som uppstår under utvecklingen av distansutbildning; att exempelvis skapa mallar, modeller eller metoder för att möta problemsituationer på bästa sätt eller att sprida kunskap om hur en lyckad distansutbildning skapas och genomförs. Det problem som vi har undersökt är den höga andelen avhoppare från distanskurser, vilken mäts med förhållandet mellan antalet som registreras på en kurs och antalet som slutför en kurs och får någon typ av bevis på detta. Detta förhållande benämns då med ordet genomströmning. Att problem med genomströmning finns har bland annat visats i en studie baserad på statistiska uppgifter ur universitetsdatasystemet LADOK. Studien heter "Distansutbildning 1999/2000" och är genomförd av Hans-Olof Forsberg vid Umeå universitet. Studien visar att det finns stora problem med genomströmningen i distanskurser jämfört med närutbildningskurser. (Forsberg 2001). 1.2 Problemformulering Genom att det finns ett flertal olika källor som talar för att det finns ett problems med genomströmningen i distanskurser ställer vi oss frågan: hur kan man öka genomströmningen i distanskurser? Syftet med denna undersökning är att utifrån teorin konstruera en utvecklingsmodell för distanskurser och att med hjälp av empiriska data undersöka om utvecklingsmodellen kan vara ett stöd för kursutvecklare som vill motverka att studenter hoppar av kursen. Den distansutbildningsmodell som vi avser att skapa kommer vi från denna punkt att referera till som DUM1 . Mot den bakgrunden att vi inte har någon erfarenhet eller tidigare kunskap om hur en distansutbildning skapas eller genomförs måste vi ha ett explorativt tillvägagångssätt. Vi kanske inte kan hitta några säkra slutgiltiga svar på vår forskningsfråga eller nå vårt syfte, men kanske kan vi hitta vägvisare till ny forskning inom området. 1. DUM -- Distans Utbildnings Modell. 2.
(10) 1.3 Avgränsningar Ett framgångsrikt koncept för distansutbildning innehåller mängder av olika komplexa variabler. Det som vi inom denna uppsats försöker belysa är ett tillvägagångssätt för skapandet och genomförandet av en lyckad nätbaserad distansutbildning med fokus på antalet studenter som hoppar av kursen. Det är från utbildningsutvecklarens synvinkel vi ser på situationen, hur kan denne göra för att skapa en lyckad kurs med ovan nämnt resultat.. 3.
(11)
(12) 2. Metod Detta kapitel behandlar forskningsansats, datainsamlingsmetod, urvalsmetod, datakällor, samt en redovisning av det analysverktyg vi använt oss av. Vidare presenteras förklaringar för val av metod samt en diskussion angående rimlighet i insamlad information och trovärdigheten i genomförd datainsamling. Forskningsansats. Kvalitativ. Kvantitativ. Datainsamlimgsmetod. Fallstudie. Tvärstudie. Urvalsmetod. Icke sannolikhet. Sannolikhet. Datakällor. Intervjuer. Litteratur. Analysverktyg. DUM o Mönsterpassning. Figur 1 Metodschema. 2.1 Forskningsansats Då man gör en studie ställs man inför frågan om man skall göra en kvalitativ eller en kvantitativ undersökning (Trost, 1997). 2.1.1 Kvalitativ metod eller kvantitativ metod Den grundläggande likheten mellan dessa två metodsystem är att de har gemensamma syften. Både det kvalitativa och det kvantitativa angreppssättet är inriktade på att ge en bättre förståelse av det samhälle vi lever i och hur enskilda människor, grupper och institutioner handlar och påverkas av varandra. Utöver detta är det nog skillnaderna som framträder tydligast. Grovt och enkelt kan man mena att den grundläggande skillnaden kommer till utryck i att man med kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror och mängder. Utifrån detta genomför man sedan statistiska analyser. Inom kvalitativa metoder är det forskarens uppfattning eller tolkning av information som står i förgrunden, t ex tolkningen av referensramar, motiv, sociala processer och sociala sammanhang. Allt detta har som gemensam nämnare att man inte kan eller bör omvandla dem till siffror (Holme och Solvagn, 1991). Det som närmare kännetecknar dessa angreppssätt är som vi i följande punkter beskriver dessa två olika metoder.. 5.
(13) Kvantitativ metod 1. Precision: forskaren eftersträvar en maximalt god avspegling av den kvantitativa variationen. 2. Ringa information om många undersökningsenheter; går på bredden. 3. Systematiska och strukturerade observationer, t ex enkät med fasta svarsalternativ 4. Man intresserar sig för det gemensamma, det genomsnittliga eller representativa. 5. Avstånd till det levande: insamling av information sker under betingelser som skiljer sig från den verklighet man vill undersöka. 6. Man intresserar sig för åtskilda variabler. 7. Beskrivning och förklaring. 8. Åskådare eller manipulator: forskaren iakttar fenomenet utifrån och strävar efter en roll som observatör. Variationen för variabler kan manipuleras fram. 9. Jag – det – relation mellan forskare och den undersökte. Kvalitativ metod 1. Följsamhet: forskaren eftersträvar bästa möjliga återgivning av den kvalitativa variationen. 2. Rikligt med information om få undersökningsenheter; går på djupet. 3. Osystematiska och ostrukturerade observationer, t ex djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ. 4. Man intresserar sig för det säregna, det unika eller eventuellt avvikande. 5. Närhet till det levande: insamlingen av information sker under betingelser som ligger nära den verklighet man vill undersöka. 6. Man intresserar sig för sammanhang och strukturer. 7. Beskrivning och förståelse. 8. Deltagare eller aktör: forskaren observerar fenomenet inifrån. Han vet om att han påverkar resultaten genom det faktum att han är närvarande. Han kan även deltaga som aktör. 9. Jag – du – relation mellan forskaren och den undersökte. Genom dessa punkt beskrivningar kan man utläsa vilka starka punkter varje metod har, men betonas bör att detta är en idealiserad bild av två huvudsakliga angreppssätt. Det finns inget enda kriterium i punktlistorna som i sig är tillräckligt för att välja en kvalitativ eller kvantitativ metod, men det är inte heller nödvändigt att alla kriterierna är uppfyllda. Det är utifrån detta inte särskilt överraskande att vissa förhållanden passar bäst för en kvantitativ ansats och andra för en kvalitativ ansats. Kvalitativ data och metoder har sin styrka i att de visar på totalsituationen. En sådan helhetsbild möjliggör en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang. En annan sak som skiljer dessa två metoder åt är uppläggningen av undersökningen. Kvalitativa undersökningar präglas av flexibilitet, medan den kvantitativa präglas av strukturering (Holme och Solvagn, 1991). Vid val av metod måste syftet med ens projekt vara avgörande för vilken slags metod man använder sig av (Trost, 1997) Det vi ser med vår undersökning är att det finns många punkter som kräver valet av en kvalitativ forskningsansats. Syftet med undersökningen är att utifrån teorin konstruera en modell för distanskurser och att undersöka om modellen kan vara ett stöd för kursutvecklare som vill motverka att studenter hoppar av från kursen.. 6.
(14) Vi ville ställa denna modell mot ett antal lärares genomförande av distansutbildningar och på så sätt få ut synpunkter, reaktioner och olika tankesätt inom området. För att göra detta krävdes att vi gick på djupet med varje respondent, utan att styra dem, så att deras egna tankar och synpunkter kom fram. Detta område behandlar väldigt många olika komplexa variabler, samtidigt som vi inte haft för avsikt att beskriva storlek, mängd eller kvantitet. Mot bakgrund av detta har vi valt att genomföra vår undersökning genom användning av kvalitativa metoder.. 2.2 Datainsamlingsmetod En fallstudie är en datainsamlingsmetod inom samhälls-, beteendevetenskaplig och medicinsk forskning (Nationalencyklopedin, 2001) . När forskaren studerar flera breda fenomen genomförs en tvärstudie, när forskaren ämnar att genomföra en djupare undersökning av ett fenomen genomförs en fallstudie (Nationalencyklopedin, 2001). Genom att vi har valt att skapa en modell som vi vill testa, innebär det att vi kommer att få olika synsätt som belyser området. På grund av detta anser vi att en fallstudie är den mest lämpliga forskningsmetoden för vår undersökning. Vi studerar inte hur de flesta kursutvecklare arbetar, hade det varit fallet hade en tvärstudie som datainsamlingsmetod varit ett bättre val. Vidare har valts att utföra våran fallstudie vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) på grund av att vi i ett tidigt skede av studien kunde identifiera de kurser som vi ansåg vara nödvändiga för studien vid LTU. 2.2.1 Kvalitativ intervju Styrkan i den kvalitativa intervjun ligger i att undersökningssituationen liknar en vardaglig, i formen av ett vanligt samtal. Det innebär att detta är den intervjuform, där forskaren utövar den minsta styrningen vad det gäller undersökningspersonerna; man strävar tvärtom efter att låta dem få påverka samtalets utveckling . Forskaren har endast gett dem tematiska ramar, men han måste samtidigt försäkra sig om att han får svar på de frågor han önskar belysa (Holme och Solvagn, 1991). Mot bakgrund av att vi ville styra våra respondenter så lite som möjligt för att på så sätt komma åt den data vi sökte valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer i undersökningen. 2.2.2 Urvalsmetod Sannolikhets och icke-sannolikhetssampling är två sätt att göra ett urval. En sampling där samtliga enheter väljs slumpmässigt och varje enhet har en chans att bli vald kallas för sannolikhetssampling. En icke-sannolikhetssampling görs utan slumpmässigt urval (Tull och Hawkins, 1990). Den metod vi använt oss av är subjektiva urval inom ickesannolikhetsurvalkategorin, vilket vi tyckte var den mest lämpade metoden för vårt val av informationsenheter, eftersom vi tyckte att vi hade den bakgrund och teori som vi behövde för att kunna tillämpa subjektiva urval.. 7.
(15) Vid denna typ av urvalsmetoder är det forskaren själv som, utifrån sina egna bedömningar av populationen, väljer ut de olika informationsenheterna. Sannolikheterna för att olika informationsenheter skall komma med vid urvalet blir därigenom okända och urvalsmetoden i sig garanterar inte representativitet. Generaliserbarheten måste därigenom till fullo grundas på forskarens bedömningar. Kännedomen om populationen kan exempelvis innebära att vissa informationsenheter betecknas som speciellt representativa för populationen som sådan. Exempelvis om forskaren vill studera universitetslärares inställning till undervisning, kan han/hon välja universitetslärare som varken varit kort eller lång tid i systemet. En av de mer vanliga metoderna är subjektiva urval (Holme och Solvagn, 1991). 2.2.3 Urval av distanskurser Det urval av distanskurser som ligger till grund för vår undersökning har skett genom att vi samlade in data ur LADOK hos universitetsadministrationen vid Luleå Tekniska Universitet. De uppgifter vi ville ha var statistik om deltagarna i fristående kurser som genomförts som distansutbildning under läsåren 2000 – 2001 samt 2001 – 2002. Någon närmare definition av ordet distansutbildning nämndes inte då vi begärde ut uppgifterna och därför bestod det material vi senare fick av ett spektrum av kurser; från helt nätbaserade kurser till utlokaliserade kurser som genomfördes som en traditionell närutbildning men på en tid eller plats som inte är det ”normala” för universitetets kurser. Det gemensamma för kurserna var att de gavs av Luleå Tekniska Universitet. Syftet med att samla in uppgifterna var att undersöka om vi kunde påvisa de stora skillnader som Hans-Olof Forsberg redovisat i sin statistiska studie av distansutbildningar i Sverige avseende genomströmningen på distanskurser. Detta därför att det är av vikt i vår undersökning att vi studerar distanskurser med varierad genomströmning, för att vi skall få fram olikheter vad det gäller lyckade kurser och mindre lyckade kurser med tanke på genomströmningen. Det material vi fick organiserades med hjälp av kurskatalogerna från de aktuella läsåren. Vi hade valt att koncentrera oss på distanskurser som gavs som nätbaserad utbildning och de kurser som till huvuddel bestod av traditionell lärarledd närutbildning sorterades bort med hjälp av uppgifterna från kurskatalogerna. Efter sorteringen återstod ett tiotal kurser eller kurstillfällen som förevarit under de två aktuella läsåren. Anledningen till att sortera bort alla kurser utom de nätbaserade var att vi inte ansåg dem motsvara definitionen på distansundervisning som givits tidigare. De urval vi nu hade studerades med avseende på genomströmningens storlek och i det lilla material vi hade kunde vi se att genomströmningen skiljde sig avsevärt mellan högsta och lägsta resultat. Vi ansåg då att vi hade ett antal lämpliga fall att studera för vår undersökning, även om vi inte kunde påvisa exakt samma skillnader som Hans-Olof Forsberg pekat på i sin studie.. 2.2.4 Urval av respondenter Vårt undersökningsperspektiv utgår från den undervisande organisationen och med det relativt lilla antal fall som utgjordes av de nätbaserade kurserna bedömdes det att lämpligaste datainsamlingsmetod skulle vara djupintervjuer med de personer som ansvarat för skapandet och genomförandet av kurserna. Detta gjordes genom att vi personligen besökte de avdelningar som ansvarat för kurserna. Det visade sig till slut att vi behövde. 8.
(16) göra fem intervjuer för att täcka in det tiotal kurserna, egentligen kurstillfällen, vi hade som möjliga fall.. Mot den bakgrunden att vi redan hade valt ut de kurser som skulle ligga till grund för vår undersökning och att respondenterna skulle vara de som ansvarat för skapandet samt genomförandet var valet av respondenterna enkelt. Däremot så kan man belysa just valet av de respondenterna utifrån den synvinkeln att det just var de som varit ansvariga för skapandet och genomförandet av kurserna. Vi anser att de som bäst kan svara mot vår distansutbildningsmodell och ge de djupaste analyserna av livscykeln för en kurs, är de personer som varit med och skapat samt de som genomfört kursen. 2.2.5 Datakällor De datakällor vi har använt oss av i denna undersökning för att samla primär och sekundär data till vårt arbete har varit intervjuer och litteraturstudier. Vår primära datakälla består av intervjuer med respondenterna vid de olika distanskurserna som vi valde ut till vår studie. De olika respondenterna har varit personer med olika bakgrunder samt olika erfarenheter från området. Respondenterna har kommit från skilda avdelningar inom Luleå Tekniska Universitet; industriell organisation, systemvetenskap samt pedagogik. Våra sekundära datakällor har varit litteraturstudier. Vi har studerat litteratur med inriktning på kommunikation, pedagogik, distansundervisning samt även en del olika kunskapsteorier. Det är genom dessa sekundära datakällor som vi kunnat bygga upp vårt angreppssätt och utvecklandet av vår modell som vi använt oss av i vår undersökning.. 2.3 Analysverktyg I detta avsnitt kommer vi att presentera det analysverktyg som vi valt att använda vid analys arbetet. Analysverktyg består av två delar: första delen av mönsterpassnings metod (pattern-matching) enligt Yin (1994), den andra delen av modellen DUM. 2.3.1 Mönsterpassning med hjälp av DUM När det gäller en fallstudieanalys är en av de mest användbara angreppssätten att använda sig av mönsterpassning. Ett angreppssätt som jämför empiri med ett förutsett mönster. Om mönstret från empirin stämmer överens med det förutsedda mönstret kan resultatet användas för att validera fallstudien enligt Yin (1994). Med mönsterpassningen och utvecklingsmodellen DUM har vi kunnat tittat på om mönstren från empirin stämmer överens med det utvecklingsmönster som finns uppbyggt inom DUM. Det innebär att vi först tittar på det mönster som finns inom DUM, för att använda det som en mall, och jämföra det med de mönster som finns i de olika distanskurserna som vi undersökt. Genom detta har vi kunnat analysera till vilken grad det finns olikheter och/eller likheter inom i distansutbildningarna jämfört med mönstret inom DUM.. 9.
(17) 2.4 Säkerhet vid insamling av information Utifrån forskningsproblemet, och hur forskaren avser att bearbeta och analysera sina resultat, måste forskaren välja den teknik för informationsinsamling som ger honom möjlighet att besvara frågeställningen på bästa sätt. I detta sammanhang måste forskaren ta ställning till de problem och svårigheter som berör insamlingstekniken i relation till den önskade informationen. De begrepp som vi valt att arbetat med är rimligheten i insamlad information och trovärdighet i genomförd datainsamling. Oavsett om det gäller kvantitativ eller kvalitativ forskning så är innebörden i dessa begrepp giltiga (Patel, 1987). •. Överensstämmelse gäller samstämmigheten mellan de underliggande fenomenen i termer av tilldelade egenskaper och den information forskaren söker. Vid kvantitativ forskning uttrycks detta i termer av mätinstrumentets validitet. Vid kvalitativ forskning uttrycks samma problem i termer av rimlighet i insamlad information (Patel, 1987).. •. Pålitligheten har att göra med hur väl forskaren kan undvika att andra faktorer hindrar ett bra informationsutbyte. Sådana andra faktorer kan vara situationsfaktorer (t ex störande miljöer under intervju) eller faktorer inbyggda i tekniken i sig (t ex svårtydda frågor i enkät). Pålitligheten uttrycks i termer av mätinstrumentets tillförlitlighet eller reliabilitet vid kvantitativ forskning och i termer av trovärdighet i insamlings- och tolkningsförfarandet vid kvalitativ forskning (Patel, 1987).. 2.4.1 Rimlighet i insamlad information För att skapa så hög rimlighet som möjligt i vår undersökning har vi, genom studier av litteratur, identifierat sex olika faser som en kurs genomgår från start till mål. Start är när ett utbildningsbehov har identifierats och en kurs skapas och mål är när kursen efter genomförandet utvärderas och genererar input till nästa gång kursen skall skapas. Grunden för intervjuerna är sex identifierade faser och det vi vill fånga är vad som skett inom de olika faserna under kursens livscykel. Vår huvudplan för hur intervjuerna praktiskt skulle genomföras byggde på att använda de sex identifierade faserna som teman. Vi ville att respondenterna med utgångspunkt från de olika faserna/temana skulle prata fritt och spontant. Som komplement till vår huvudplan förberedde vi nyckelord inom de olika faserna. Nyckelorden använde vi som avprickningslista för besvarade frågor samt som utgångspunkt för mer specifika frågor om respondenten inte spontant talade om fenomenet. Vår plan för hur intervjuerna skulle genomföras byggde på att minimera den påverkan på respondenten och dennes svar som mer detaljerade frågor skulle kunna ge, samtidigt ville vi försäkra oss om att samtalet skulle beröra sådant som anses vara viktigt inom de olika faserna i DUM. Vi förberedde oss genom att studera litteraturen och hitta specifika detaljer inom faserna som anses vara viktigt att hantera på ett bra sätt för att skapa en bra kurs, detaljerna noterades i intervjumallen2 i form av nyckelord. Vår strategi kan sammanfattat beskrivas som: Öppna intervjuer uppbyggda kring ett antal teman. 2. Intervjumall Bilaga II. 10.
(18) Datainsamlingen har skett genom att båda författarna har varit med vid intervjuerna samt att vi har spelat in dessa intervjuer på band och fört stödanteckningar för att öka variationen för datainsamlingen. Upplägget vid intervjuerna har varit detsamma vid alla tillfällena; en och samma person har ställt alla frågor vid samtliga intervjuer. Detta för att ej få påverkan av olika frågeställningsframförande. Intervjuerna tog en till två timmar för varje respondent. Vår huvudsakliga teori kommer från Bååth och Holmberg. Både Bååth och Holmberg har mycket lång erfarenhet vad det gäller distansundervisning, vilket vi menar stärker våra sekundära datakällor (se bilaga III samt bilaga IV). 2.4.2 Trovärdighet i genomförd datainsamling För att uppnå så hög trovärdighet som möjligt i vår undersökning har vi försökt att förbereda våra respondenter på bästa möjliga sätt. Detta gjordes genom att vi skapade ett orienterande dokument 3 . I detta dokument beskriver vi vilka olika faser vår utvecklingsmodell består av, och vad dessa faser innehåller i form av aktiviteter. Till denna beskrivning av vår syn på området och dess beståndsdelar bifogades även en kortfattad text, som berättar om vilken typ av samtal vi strävade efter. Detta dokument skickades ut till respondenterna några dagar före intervjuerna och vid intervjutillfället kunde vi konstatera att vår intention med dokumentet hade slagit väl ut; respondenterna kunde relatera till vår beskrivning av en kurs livscykel och utifrån det berätta om de olika faserna. Vi anser även att våra respondenter har bidragit till att vår undersökning har hög trovärdighet på grund av sina yrken. Alla respondenter har det gemensamma att de är lärare vid Luleå Tekniska Universitet, de har alltså erfarenhet av läraryrket. Samtliga respondenter har medverkat i genomförandet av distansutbildning och äger därför erfarenhet inom området. En annan detalj som vi anser höjer trovärdigheten i vår undersökning är att vi hade förberett en manual för intervjuerna som fungerade som ett stöd vid intervjutillfällena, i avsikt att göra samtliga intervjuer så lika varandra som möjligt i genomförandet... 3. Respondentorientering Bilaga I. 11.
(19)
(20) 3. Teori Under denna rubrik redovisas de teorier vi använt som byggstenar för att konstruera en modell av en distanskurs. Vi börjar med att beskriva hur modellens ramverk konstruerades och fortsätter med att beskriva vad de olika faserna i modellen innehåller. Slutligen berättar vi varför modellen skapades hur den ser ut och vad den kan användas till. Ramverket ger struktur genom att dela in en kurs i faser, innehållet i de respektive faserna är tillvägagångssätt som enligt de refererade teorierna är förmånliga för ett lyckat resultat i en distanskurs.. 3.1 Modellen Vi skapade en modell av en distanskurs för att vi behövde ett verktyg för att strukturera upp en kurs i tydligt avgränsade delar. Detta behövde göras, då en distanskurs är ett komplext system av aktiviteter och produkter. Vi ville definiera när en kurs börjar och när den tar slut samt vilka aktiviteter som finns däremellan och vad som sker i aktiviteterna. Vi behövde modellen för tre olika användningsområden. Först för att förstå hur en kurs hänger ihop, sedan för att designa en empirisk studie och till sist för att analysera den empiriska studiens resultat. Vi behövde en modell som hjälp för att analysera en kurs men modellen kanske också kan användas för att designa en kurs, vilket vi skall testa i denna studie. Planering. Presentation. Introduktion. Genomförande. Utvärdering. Återkoppling. Figur 2 Distans Utbildnings Modell (DUM). • • • • • •. Planering - Den fas då man börjar med att fundera om kursen behövs och slutar med ett koncept för kursens innehåll och form samt ett undervisande material. Presentation - Kursen skall presenteras för de intresserade framtida studenterna, så att de får information om vad kursen handlar om och vad som krävs för deltagande. Introduktion - Den fas då de antagna och deltagande studenterna får sin första information om kursen. Vad som krävs av dem, planeringen för kursens genomförande. Det första mötet med studenterna. Genomförande - Det dagliga arbetet med att följa kursplanen och utföra de uppgifter som skall göras. Undervisnings och lärandeprocesserna. Utvärdering - Av kursens kvalitet och av studenternas prestationer. Det ena ger input till planeringen av nästa kurstillfälle och det andra examinerar studenterna. Återkoppling - Resultatet av kursens utvärdering förs över till planeringen för nästa kurstillfälle, där bra och mindre bra fungerande delar av kursen skall förbättras.. 13.
(21) 3.2 Ramverket För att konstruera en modell av en distanskurs ur organisationens perspektiv utgår vi från en modell av ett distansutbildningssystem. I Figur 3 kan vi se ett exempel på en sådan modell ur ett organisationsperspektiv. Subsystem 1 visar organisationen som skapar en kurs, kursen består av kursmaterial och lärandeprocesser. Subsystem 2 visar den organisation som i första steget antar studenter till utbildningen och i sista steget skriver ut ett intyg eller betyg, däremellan finns både studieadministration och studier. För att systemet skall fungera behövs det även resurser i form av pengar eller sådant man kan köpa för pengar, vilket hanteras av subsystem 3. Den sista komponenten, subsystem 4, är den organisation som administrerar hela distansutbildningssystemet och beslutar hur pengarna skall användas. Figuren visar även ingångar och utgångar ur systemet. Den modell vi vill skapa skall beskriva en distanskurs från idé till slutförande, vi vill beskriva faserna en kurs går igenom. Vi konstruerar ramverket genom att först definiera faserna, genom att ur Figur 3 med hjälp av litteratur om ämnet härleda vad som sker i en kurs och i vilken ordning det händer. Subsystem 4 : Beslutande och kontroll. Subsystem 1: Kurser Redan existerande kursmaterial. (Anpassning). Kurs Design. Kurs Produktion. Kurs Distribution. Kurs Mottagande. Kursmaterial och lärandeaktiviteter.. Subsystem 2 : Studenter Student placering på kurs. Student intagning. Nya Studenter. Student/ lärare matchning. Studier. Bedömning av studenter.. Subsystem 3 : Logistik. Resurser: information ekonomi personal utrustning Drop Out. Figur 3 Distansutbildningssystem (Holmberg 1994). 14. Intyg / Betyg.
(22) John Bååth anser att distansutbildning kan delas upp i två komponenter; den ena är distansundervisning och den andra är distanslärande. Distansundervisning består i sin tur av två komponenter, D- och M-komponent. D-komponenten är kommunikationen inom kursen, som sker vid behov antingen förutbestämt eller spontant. Bååth menar med Dkomponenten den kommunikation som sker mellan deltagarna under pågående kurs. Dkomponenten kan exempelvis bestå av den handledning en lärare ger en elev på distans. M-komponenten är det förproducerade materialet som syftar till att handleda studenten genom studierna, ett undervisande material. M-komponenten kan exempelvis vara en skriven studiehandledning som hjälper studenten att genomföra självstudier. (Bååth 2001). I Figur 4 ser vi tydligt det perspektiv vi vill skapa en modell av en distanskurs ur, vårt perspektiv är här kallat distansundervisning. Distansutbildning består av distansundervisning och distanslärande, studenter och lärare är närvarande. Enligt Figur 3 är den plats där lärare, elev, kursmaterial och lärandeaktiviteter är närvarande inne i blocket "Studier". Distansutbildning. Distansundervisning. D. Distanslärande. M. Figur 4 Distansutbildning (Bååth 2001). Enligt Bååth (2001) är planeringen den första och viktigaste fasen i ett distansutbildningsprojekt. I planeringen ingår enligt Bååth tretton steg4 som skall gås igenom, idealt i ordningsföljd men i realiteten glider man ofta fram och tillbaka mellan stegen. Första punkten innebär att man skall fundera på om det överhuvudtaget finns ett utbildningsbehov som kursen skall svara mot. Den sista punkten behandlar utvärderingen av kursdeltagarna men också av kursen själv. Med hjälp av Figur 3 och Bååths tretton punkter för planering av en distanskurs kan vi skapa en första modell av de faser en distanskurs går igenom enligt följande utseende: Planering. Studier. Utvärdering. Figur 5 Preliminär modell. Figur 5 visar tre faser som en distanskurs består av. I planering skapar man en kurs i form av kursmaterial och lärandeaktiviteter, i utvärdering utvärderar man studenterna och kursen själv. Blocket studier består då av allt som finns mellan planering och utvärdering. I Figur 3 kan vi se att lärare, kursmaterial och lärandeaktiviteter redan finns innanför. 4. De tretton stegen redovisas utförligt längre fram, under rubrik 3.2 Innehållet.. 15.
(23) systemgränserna för distansutbildningssystemet. systemgränserna och skall på något vis lockas in.. Studenterna. finns. initialt. utanför. Enligt William Horton (2000) är det så att innan studenterna kan anmäla sig till en kurs måste de känna till den. Känna till innebär här mer än att bara veta om att en kurs med någon viss beteckning existerar. Horton anser att det som skall presenteras skall svara på en students frågor av typerna: • • • •. Varför skall jag läsa denna kurs? Vad kommer jag att lära mig i denna kurs? Vad kräver det av mig att gå i denna kurs? Vad behöver jag göra för att förbereda mig för denna kurs?. Horton menar att den information som skall delges studenterna vid presentationen är omfattande, dessutom är det ofta en students allra första möte med en specifik kurs. Detta anser vi motiverar att göra presentationen till en separat fas i vår modell, som vi följaktligen kallar presentation. Den plats vi ger presentationen i modellen motiverar vi med att innan en kurs kan presenteras måste den finnas och innan studier kan genomföras måste studenterna finnas. Bååth (2001) menar att inledningen av en kurs är mycket viktig, där skall studenten få känna att de är välkomna till undervisningen. Bååth säger att där är det nödvändigt att vara tydlig och delge studenterna all den information de behöver för att komma igång ordentligt med studierna. Bååth menar att inledningen är avgörande för de fortsatta studierna, vilket vi anser motiverar att göra inledningen till en separat fas i vår modell, som vi kallar introduktion. Placeringen i modellen avgörs av att vid inledningen finns studenterna på plats och presentationen inleder studierna. Enligt Bååth utvärderas en distanskurs i regel för att få reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra, vilket kan ge antydningar om vad som kan och bör förbättras i fortsättningen. Det Bååth säger innebär alltså att resultatet av en utvärdering av en kurs kan påverka efterföljande tillfällen då denna kurs skall ges, då det som kommer ut ur utvärderingen måste beaktas vid planeringen av nästa kurs. Detta är ingen egentlig fas där man utför något, bara en överföring av information. Vi kallar detta återkoppling och inför detta i vår modell för att göra informationsöverföringen från utvärdering till planering synlig. Med detta har vi skapat ett ramverk för vår modell, vi har identifierat separata faser i en kurs livscykel och satt ihop dessa till en sammanhängande modell. Modellen visar en kurs faser ur ett tidsordningsperspektiv, först planera, sedan presentera och så vidare.. Planering. Presentation. Introduktion. Återkoppling. Figur 6 (DUM). 16. Genomförande. Utvärdering.
(24) 3.3 Innehållet Här skall vi utveckla vår distansutbildningsmodellen genom att specificera vad som sker i de olika faserna. Som stöd för detta använder vi oss huvudsakligen av Bååth (2001) och Holmberg (1994) och kompletterar med Horton (2000). Litteraturens innehåll ligger på olika nivåer, från generella teorier om distansutbildning till praktiska råd för hur en lärare bör utforma exempelvis en nätbaserad presentation av sig själv, författarna har helt enkelt olika ambitioner med sina verk och dessa vill vi gärna redovisa. Börje Holmberg: "It remains my ambition with this book to provide a thorough study of facts and findings in the field, a vade-mecum with a reasonable degree of inclusiveness. I hope it will prove useful to both colleagues in distance education and scholars chiefly interested academically in the subject" (Holmberg 1994, Sid xi) John Bååth: "Jag hoppas att Handbok för distansutbildare - och bilagan Exempelsamling till handbok för distansutbildare - ska kunna bli till nytta för alla som vill sätta sig närmare in i hur man kan göra när man planerar distanskurser, när man utformar studiehandledningar och när man håller kontakten med de studerande, trots det fysiska avståndet." (Bååth 2001, Sid 8) William Horton: "My sisters and brothers in the academic community are welcome to read this book, but no one should expect a scholarly work crammed with footnotes and hesitant generalizations. This book is for practitioners who cannot wait for all the research to be done and need advice now" (Horton 2000, Sid vi) Författarnas ambitioner har påverkat hur vi använt deras verk, Holmbergs teorier används av Bååth som bakomliggande motivation för att utföra vissa saker på ett speciellt sätt. Specifikt handlar det om ett koncept som Holmberg benämner "guided didactic conversation" (Bååth 2001). Holmberg (1994) har, med utgångspunkt bland annat från "guided didactic conversation" , utvecklat en teori om inlärande och undervisning i distansutbildning. Holmberg börjar med att definiera distansutbildning som en aktivitet där djupinlärningen är en individuell aktivitet hos studenten. Studenten får stöd och vägledning genom den vanligtvis förproducerade kursen via distanskommunikation. Enligt Holmberg utgör det förproducerade materialet och handledningen det undervisande materialet, vilket en organisation är ansvarigt för att leverera. Holmberg pekar även på att individuella studier kräver ett visst mått av mogenhet och självdisciplin och menar att distansutbildning kan vara både en tillämpning av individuellt lärande samt riktat mot att utveckla självständiga studier.. 17.
(25) Holmberg berättar vidare att det centrala i distansutbildning för både inlärning och utlärning är personliga relationer, att studierna känns nöjsamma för deltagarna samt att empati existerar mellan studenterna och dem som representerar den stödjande organisationen. Känslan av empati och tillhörighet påverkar studenternas studiemotivation och påverkar inlärningen positivt. Slutklämmen i Holmbergs teori säger att känslorna som påverkar studierna positivt kan utvecklas i läroprocesserna oberoende av några kontakter ansikte mot ansikte mellan student och handledare. Känslorna frambärs av studenter engagerade i beslutsfattande, problembaserad konversationsliknande presentation av studiematerialet samt vänlig distanskommunikation mellan studenter, handledare och andra inom den stödjande organisationen. Holmberg menar också att liberala administrativa strukturer och processer också är förmånliga för samma syften. Holmberg talar om känslor och empati och detta leder in på psykologins område. Bååth (2001) räknar upp sju grundläggande psykologiska hypoteser, vilka han menar har blivit så allmänt accepterade att de skulle kunna betraktas som etablerade sanningar. Bååth fortsätter sedan med att tillämpa dessa hypoteser på distansstuderande och ställer upp följande sju förutsättningar för framgångsrika distansstudier. Enligt Bååth lär sig distansstuderande bäst och löper minst risk att bli drop-outs... 1. Om de har möjlighet att verkligen förstå innehållet. 2. Om de på egen hand får göra åtminstone vissa upptäckter, eller snarare återupptäckter, inom kunskapsområdet. 3. Om innehållet motsvarar deras behov, deras tidigare erfarenheter och deras förkunskaper. 4. Om de får möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i praktiken. 5. Om de känner sig trygga - i säkra händer - i studiesituationen. 6. Om de får uppleva tillfredställelse och framgång i sina studier. 7. Om de får uppleva mänsklig kontakt och förståelse i studiesituationen. Dessa sju förutsättningar skall man enligt Bååth sträva efter att uppfylla när man designar en kurs och gör man detta så motiveras5 och engageras6 studenterna, vilket motverkar att studenterna hoppar av från kursen. Bååth sammanfattar detta med att när man planerar, arrangerar och genomför en distanskurs bör man hela tiden utgå från den situation som kursdeltagarna befinner sig i och det stöd och den hjälp som de kan behöva. Det som Bååth tycker att man skall göra vid planering, arrangering och genomförande av en distanskurs syftar till att motsvara de sju förutsättningarna för framgångsrika distansstudier .. 5. motivation sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende. Teorier om motivation förklarar varför vi överhuvudtaget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra. (NE 1998) 6 engagerad starkt intresserad (SAOL 1998). 18.
(26) Holmbergs teori (Holmberg 1994) och Bååths teori och praktik (Bååth 2001) utgör huvuddelen i vår distansutbildningsmodell. Till detta kommer Hortons praktik, då speciellt tankarna om kurspresentationen (Horton 2000). Deras teorier har vi sammanfogat till en helhet i vår modell DUM. En schematisk bild över hur teorin påverkar DUM följer:. Holmberg. Bååth. Horton. DUM Planering. Presentation. Introduktion. Genomförande. Utvärdering. Återkoppling. Figur 7 Teorischema. 3.3.1 Planering Enligt Bååth är behovet av noggrann planering betydligt större i distansundervisning än i traditionell undervisning, där man i ganska stor utsträckning kan improvisera. Improvisationer är i det närmaste omöjligt i distansutbildning och därför är planering den viktigaste fasen. 1. I alla utbildningsmodeller är behovsanalysen utgångspunkten. Finns det ett verkligt utbildningsbehov eller är det redan tillräckligt tillgodosett? Kan det vara så att det inte är utbildning som behövs utan andra typer av åtgärder? Kan man tillgodose ett utbildningsbehov med hjälp av distansutbildning? Distansutbildning kan användas för de flesta ämnen och utbildningsmål, men passar olika bra i olika sammanhang. För att fullt ut kunna besvara denna punkt behöver man även ha analyserat vilken målgrupp man vänder sig till och vilka utbildningsmål man vill uppnå. (Bååth 2001) 2. Hur ser den studerandegrupp ut som vi vänder oss till. Man behöver analysera målgruppen med avseende på: • • • • • • • • •. Storlek. Geografisk spridning. Studievana. Motivationsnivå. förkunskapsnivå Tidigare erfarenheter och intressen. Tillgänglig tid för studier. Tillgång till speciella medier och vana vid att hantera dessa. Möjlighet att delta i anslutande traditionell utbildning.. 19.
(27) 3. Vilka typer av kunskaper, färdigheter eller attityder ska utbildningen leda fram till. Några grova alternativ kan vara: • • • •. Återge och diskutera information eller dra teoretiska slutsatser av information. Tillämpa kunskaper i praktiska situationer. Tillämpa praktiska färdigheter i "verkliga livet". Samverka och samspela med andra människor.. Vill man uppnå den fjärde typen måste något medium utnyttjas som tränar just samverkan och samspel. Telefon eller videokonferens är alternativ eller en kombination med traditionell undervisning. Med mål av den tredje typen kan slutsatsen bli densamma, eller så kan färdigheterna demonstreras med hjälp av videokassetter. Färdigheterna måste också tränas och en möjlighet till återkoppling måste finnas. På något sätt måste kursdeltagaren få veta hur väl de lyckas med detaljer i träningen, vilket inte alltid är enkelt på distans. Mål av de första två typerna är mindre problematiska från distansutbildningssynpunkt. 4. Hur skall de övergripande målen nås? Skall man arbeta problembaserat eller individualiserat eller ska studenten få uppleva det som utbildningen handlar om? Den pedagogiska idén bör lyftas fram tidigt och ställas mot målgruppens särdrag och mot de typer av mål som skall uppnås. Är idén hållbar skall den få en chans att påverka de följande stegen - utformningen av kursmaterialet och distanskontakterna med mera? 5. Här skall man skaffa sig ett distansutbildningsmaterial. Finns det redan ett lämpligt material för distansutbildning som passar målgrupp och utbildningsmål? Passar det existerande materialet mot den pedagogiska idén? Finns det något material från traditionell utbildning som kan anpassas till distansutbildning? Måste ett material skapas och skall vi göra det ensamma eller i samarbete med någon annan organisation som också behöver ett sådant material? Man skall välja ett basmaterial7 och försäkra sig om att detta går att få tag på även i framtiden. Vilket eller vilka medier skall väljas för M-komponenten (det undervisande materialet)? Behövs en tryckt studiehandledning eller videokassetter, ljudkassetter med mera? Medium skall inte väljas utan ett väl genomtänkt skäl för valet. 6. När kursinnehållet är bestämt så att det leder fram till målet skall man undersöka hur man på ett naturligt sätt kan dela in det i studieenheter. Varje studieenhet skall avslutas med en redovisning av något slag, i regel en eller flera insändningsuppgifter. Omfånget på varje studieenhet skall vara lagom stort och svårighetsgraden får inte stegras alltför snabbt, detta för att inte öka risken för avhopp av studenter från kursen. Alldeles speciellt viktig är den första studieenheten, eftersom stor andel av bortfallet brukar komma just där. Man bör göra den första enheten särskilt kort, enkel och stimulerande. 7. Om studieenheterna inte blir alltför omfattande blir de obligatoriska kontakterna mellan lärare och studenter relativt täta. I regel kan detta vara till god hjälp för de studerande. Här skall man också bestämma hur D-komponenten skall se ut. Vilka medier skall man använda för distanskontakterna? Om man har syftet klart för sig med distanskontakterna blir det enklare att välja medium, välj aldrig medium utan noggrann eftertanke. Hur snabbt skall vi behandla och returnera deltagarnas arbeten? En faktor som visat sig ha stor 7. basmaterial läroböcker, faktaböcker och övningsmaterial som behandlar ämnet som skall studeras.. 20.
(28) betydelse för distansstuderandes attityder och fullföljande av studierna. Att tvingas vänta för länge kan vara förödande för motivationen. I vilken utsträckning skall vi som distanslärare vara tillgängliga för de studerande? Skall vi på eget initiativ ta kontakt med studenterna? Något som i regel upplevs som mycket positivt. Vilka resurser ska ställas till vårt förfogande eller hur mycket tid får vi anslå för varje kursdeltagare? 8. Skall obligatoriska gruppuppgifter läggas in i kursen? I sådant fall varför. Är syftet att träna deltagarna i samarbete eller att de skall få djupare kunskaper tack vare erfarenhetsutbyte eller är det främsta syftet att hjälpa deltagran uppleva trygghet, kontakt och tillfredställelse i studierna? Hur skall detta obligatoriska samarbete organiseras, genom distanskontakter eller genom att gruppmedlemmarna träffas? Hur går det då med friheten i distansutbildning, finns det risk att utestänga deltagare? Hur skall insändningsuppgifterna vara, skall de vara individuella eller får de studerande samarbeta om dem? 9. Fysiska träffar skall man fundera på varför de behövs, vad träffarna skall utnyttjas till, kan de ersättas av distanskontakter med samma resultat eller rentav bättre? När skall de sättas in och hur omfattande skall de vara? 10. Marknadsföringen av kursen måste planeras väl. Om man inte får kursdeltagare blir allt planerings och utvecklingsarbete förgäves. Minst lika viktigt är att vi får de rätta kursdeltagarna och att dessa är helt klara över vad de ger sig in i. Hur skall vi på bästa sätt förbereda våra kursdeltagare på detta? Distansutbildning medför en helt annan situation än traditionell utbildning. Man måste informera mycket tydligt om vad det innebär att studera på distans och vad det kräver av varje deltagare. Tidsplanering och studiedisciplin är absolut nödvändigt. Konflikter inom familjen kan också uppstå om inte de hemmavarande får helt klart för sig att det kommer att krävas stor hänsyn till den hemmastuderande. 11. När distansutbildning får en viss omfattning behöver man fundera på om det behöver byggas upp en särskild organisation för distansutbildning. Marknadsföring, rådgivning, information, produktionen av material och distributionen av densamma kräver en hel del arbete. Administration av insändningsuppgifter kan också bli betungande. Ska denna organisation vara en del av den existerande eller skall något bygga upp separat? 12. Vid planering av småskalig eller storskalig distansundervisning måste man försöka få grepp om kostnaderna. Kostnader för planering, produktion av M-komponenten och distribution av kursmaterialet skall ingå i kalkylen. Anskaffning av utrustning, kostnader för distanskontakter, administration och eventuella specialkostnader för projektet skall också ingå i analysen. En värdering av kostnaderna för kursdeltagarna skall också ingå, så att de inte blir orimligt höga. 13. Man skall redan från början ha bestämt hur kursdeltagarnas prestationer skall utvärderas. Räcker det med insändningsuppgifter, ett projektarbete och aktivt deltagande i eventuella kursträffar? Behöver man ha mer formella examinationer och hur skall i så fall dessa arrangeras, på distans eller i samband med en avslutande kursträff? Man skall också tänka ut hur man vill utvärdera hela utbildningen, kriterier kan vara: • • •. Antal fullföljande deltagare. Gradera deltagarnas resultat på prov eller redovisningar. Ge deltagarna ett utvärderingsformulär vid kursslut, eller ha utvärderingsdiskussion vid en avslutande kursträff.. 21.
(29) Vilken metod man än väljer skall den vara relaterad till kursens mål och man skall få med synpunkter som hänför sig till de distansstuderandes behov - inte bara kunskaper och färdigheter utan också trygghet, stimulans, tillfredställelse och framgång samt mänsklig kontakt och förståelse under studietiden. 3.3.2 Presentation Horton (2000) anser att det som skall presenteras skall svara på typerna: • • • •. en students frågor av. Varför skall jag läsa denna kurs? Vad kommer jag att lära mig i denna kurs? Vad kräver det av mig att gå i denna kurs? Vad behöver jag göra för att förbereda mig för denna kurs?. Specifik information som skall delges studenterna i denna fas är enligt Horton: • • • • • • • • • • • • • • •. •. Hur kursen är utformad: Självstudier, lärarledd, www, litteratur, multimedia, video, sådan information som gör det möjligt för en student att avgöra hur vardagen kommer att se ut vid arbetet med kursen. Till vad kursen krävs, är kursen exempelvis förkunskapskrav för vidare studier. Hur man ansöker till kursen. Förkunskapskrav för att delta i kursen. Hur man får kontakt med någon som kan ge ytterligare information om kursen. Kursens innehållsförteckning, vad man kommer att gå igenom i kursen, vilka moment den består av. Vad man lärt sig efter avslutad kurs. Kostnad för deltagande i kursen. En beskrivning av målgruppen som kursen riktar sig emot. Vilket språk kursen ges på. Kurslängd. Tekniska krav, vilken teknik studenten behöver ha tillgång till. Hur man får ut mest av kursen, tips på hur studenten lyckas bäst med kursen. Betygsättning, om kursen resulterar i någon relativ betygsättning, om betyg är något man kan välja att få eller inte, vilka delar av kursen som utgör grund för betygen. Krävt uppträdande, vad kursen kräver av dem exempelvis i form av speciella personliga egenskaper, självdisciplin, takt, förmåga att disponera sin tid på ett bra sätt, interaktion med andra kursdeltagare. Information om speciella svårigheter med kursformen, exempelvis ensamhet, motivationsproblem, teknikproblem. Vad man bör göra före det första kurstillfället, exempelvis köpa böcker, förberedande läsning, annat.. 22.
(30) 3.3.3 Introduktion Enligt Bååth (2001) är denna fas mycket viktig. Här skall studenterna få känna att de är välkomna till undervisningen. Ett klimat skall skapas som gör läsningen stimulerande. Distansstudier är alltid arbetskrävande men skall ändå fås att kännas lustbetonade för studenten. Här skall man motivera och engagera studenten och se till att denne kommer igång ordentligt med studierna, misslyckas man med detta är risken överhängande att studenten inte alls kommer igång med studierna. Om man lyckas få igång studenterna är chansen stor att de fullföljer sina studier. Avhopp från kurserna är proportionellt störst just i starten av en kurs. Vidare menar Bååth att det är viktigt att både lärare och kursdeltagare presenterar sig, detta för att underlätta framtida distanskontakter genom att inte vara helt anonyma för varandra. 3.3.4 Genomförande I denna fas sker den egentliga undervisningen. Undervisningen sker dels genom en i förväg skapad M-komponent som leder studenten genom studierna och en handledning som sker på distans via D-komponenten. Enligt Bååth (2001) är den stora skillnaden mellan distansutbildning och traditionell undervisning tydligast i denna fas. Traditionell undervisning möjliggör för läraren att förtydliga sig med hjälp av kroppsspråk och att direkt kunna se hur studenterna reagerar på det som sägs, möjligheter som saknas i distansutbildning. Bååth menar att detta är något man måste försöka kompensera genom att åstadkomma en simulerad tvåvägskommunikation. Bååth (2001) menar att i M-komponenten bör man försöka överföra något av sin muntliga undervisning och sin lärarpersonlighet till det skrivna ordet, eller något annat medium som används. Bååth anser vidare att det är viktigt att lägga ned arbete på att utforma Mkomponenten, en bristfällig M-komponent måste kompenseras med D-komponenten och detta kan bli väldigt arbetsamt, då handledaren kan få lägga ned mycket tid på att på distans förklara och förtydliga saker som deltagarna inte förstått i M-komponenten. Enligt Bååth är D-komponenten den mest kritiska delen i en distanskurs. Det är mycket lätt att tappa deltagare om läraren är oengagerad, okänslig, okunnig om vad distansutbildning kräver eller helt enkelt är ointresserad av att kommunicera på distans. D-komponenten är tvåvägskommunikation som sker på distans under genomförandet och möjliga medier för detta är exempelvis vanlig post, telefon, fax eller elektronisk post. Bååth (2001) menar vidare att en god distanslärare kan kompensera en bristfällig Mkomponent, men om distansläraren sårar kursdeltagare genom bryska, okänsliga eller opersonliga kommentarer kan detta ofta inte uppvägas av den mest fulländade Mkomponent. Vidare menar Bååth att i denna fas är det viktigt med snabb återkoppling till studenterna, exempelvis skall man bemöda sig om att så snabbt som möjligt kommentera och returnera uppgifter som insänts av deltagarna eller svara på frågor. Man skall också uppmuntra deltagarna till spontana kontakter och även själv ta spontana kontakter. Bååth menar också att distanskontakter kan kombineras med fysiska träffar, både träffar där handledaren och studenterna deltar och träffar där handledaren inte deltar. Om träffarna skall vara obligatoriska måste man mycket noga i förväg ha funderat över vad man skall ha dem till och om det är nödvändiga, i annat fall finns det en risk att man hindrar tänkbara deltagare från att vara med i kursen.. 23.
(31) Bååth (2001) anser att som komplement till tvåvägskontakterna finns flervägskontakter på distans, i form av grupptelefoni, videokonferenser eller datorkonferenser. Nackdelar med videokonferenser och grupptelefoni är att deltagarna blir bundna i tiden. Datorkonferenser har inte den bindningen, där kan deltagarna vara inne samtidigt eller spridda över tiden och delta när de själva vill. Här gäller fortfarande regeln om att svar på frågor skall ske så snabbt som möjligt, man skall också bemöda sig om att vara tydlig och använda ett hövligt och positivt språk. Viktigt med datorkonferenser är att de är inplanerade i kursens pedagogiska helhet, vilket i regel innebär att deltagande är obligatoriskt. Exempelvis får deltagarna bara tillgång till visst material via konferensen och uppgifter kanske inte ges på något annat sätt än i konferensen och måste diskuteras där. Om kursen skall leda fram till något betyg kan aktivt deltagande i konferensen vara obligatoriskt för att ett sådant skall ges. När man på detta sätt har fått det att kännas naturligt för deltagarna att delta i en konferens kan sedan de mer spontana diskussionerna lättare skjuta fart. Enligt Bååth bör man som lärare i en datorkonferens försöka att: • • • • •. Stimulera deltagarna till att vara aktiva, särskilt de som verkar tysta och blyga i den ovana kommunikationssituationen. Dämpa deltagare som dominerar diskussionen alltför kraftigt. Inspirera och hjälpa deltagare att söka information på egen hand, speciellt i sådana källor som mediet inbjuder till, databaser eller Internet. Hjälpa och stödja deltagare som verkar ha särskilda svårigheter. Det är inte nödvändigt att läraren svarar på alla frågor utan kanske bara vidarebefordrar frågan till hela klassen eller till någon deltagare som man tror kan svara. Strukturera diskussionerna i konferensen, initiera ämnen utöver dem som redan från början var aktuella, hyfsa till debatten när så behövs och kanske bidra med frågor och synpunkter för att ett ämne skall bli allsidigt belyst.. 3.3.5 Utvärdering Insändningsuppgifterna i distansundervisning skall i första hand vara en hjälp i själva inlärningsprocessen. Utifrån den studerandes redovisningar kan distansläraren och kursdeltagaren gemensamt bilda sig en uppfattning om inlärningsframstegen. Lärarens kommentarer skall hjälpa den studerande att korrigera, förbättra, vidga, fördjupa perspektivet. I den mån ett betyg sätts skall detta i regel ha samma syfte, att ge information om läget för att kursdeltagaren skall få en tydlig impuls att arbeta mer med materialet eller gå vidare. Insändningsuppgifterna kan dock utgöra en del av underlaget för betygsättning även i en distanskurs, men i första hand bör man använda sig av kontrollerade prov eller en större redovisning eller projektarbete, där kunskaperna har tillämpats på ett mer självständigt sätt. Ytterligare underlag för betygsättning kan vara ett aktivt och meningsfullt deltagande i datorkonferenser eller kursträffar. (Bååth 2001) Utvärderingen av själva utbildningen kan enligt Bååth ske genom att: •. Undersöka hur stor andelen fullföljande kursdeltagare är och ta kontakt med dem som fallit ifrån för att ta reda på orsaken.. 24.
Related documents
Till studiens första forskningsfråga gällande vilka förutsättningar som krävs för att möta alla elevers individuella behov i den grundskoleförberedande förskoleklassen,
“A fundamental reshaping of finance”: The CEO of $7 trillion BlackRock says climate change will be the focal point of the firm's investing strategy. Business insider, 14
Partnerskap i teknikskiftet mot fossilfria, elektrifierade processer inom gruvdrift och metaller.
Vår version har bestått av 10 frågor för self-transcendence (ex.vis ” Det är mycket viktigt för honom att hjälpa människor som han bryr sig om”, ”Att bry sig om
Our aim is to analyze how foreign investors approach entering markets in transition and whether this process reflects in known international theories.. MAIN PROBLEM Do
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur sexåringar uttrycker tankar och föreställningar om skolstart och skola samt var de säger att de har lärt sig detta. Min
The similarity measurement used to compare the image neighborhood bitset and the template bitset is simply the number of equal bits.. Lossy data compression of images is a
Reliabilitet mäter studiens pålitlighet utifrån de metodval som gjorts, där andra forskare genom att upprepa studien kan finna samma resultat av den. Denna studie har inte haft