Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Lagar och regler inom logistik
-en sammanställning på behovet
av utbildning
Viktoria Björk Ljunggren
Malin Norén
Lagar och regler inom logistik
-en sammanställning på behovet
av utbildning
Examensarbete utfört i Logistik
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Viktoria Björk Ljunggren
Malin Norén
Handledare Maria Johansson
Examinator Fredrik Persson
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/
juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS‐avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.
Abstract
This thesis work is about developing a compendium describing some of the most important subjects regarding rules and regulations in the field of logistics. The target group of the compendium are newly graduated students with a major in logistics. This task is given since it is perceived that the educational program contain only a small amount of rules and regulations. In order to find out which contents that should be of interest for the compendium a poll has been done. This poll is based on answers from alumns that graduated from these educational programs and their experience after graduation. As a complement to this poll two others were done, these polls contain answers from current students and employers. The answers from these polls later on resulted in a compendium with different subjects that could be of use for a newly graduated student. The subjects discussed are among others border‐crossing trading, freight transport on a national and international level, terms of transportation and terms concerning working hours.1 Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 0Abstract ... 0
Tabellförteckning ... 0
1
Inledning ... 1
1.1
Bakgrund ... 1
1.2
Uppdragsgivare ... 1
1.3
Syfte ... 1
1.4
Mål ... 1
1.5
Avgränsningar ... 1
2
Metod ... 2
2.1
Enkäter ... 2
2.2
Enkätundersökning ... 4
3
Enkätstudie och resultat ... 5
3.1
Frågor till tidigare studenter. ... 5
3.1.1
Svar från tidigare studenter ... 5
3.2
Frågor till eventuellt framtida arbetsgivare. ... 9
3.2.1
Svar från eventuella framtida arbetsgivare ... 9
3.3
Frågor till nuvarande studenter ... 9
3.3.1
Svar från nuvarande studenter ... 10
3.4
Resultat av enkäter ... 10
4
Teoretiska referensramar ... 12
5
Sammanfattning Kompendium ... 13
5.1
Godstrafik ... 13
5.2
Incoterms ... 13
5.3
Internationell handel ... 13
5.4
NSAB2000 ... 14
5.5
Regler för arbetstider ... 14
5.5.1
Vägtrafik ... 14
5.5.2
Flygtrafik ... 14
6
Diskussion ... 15
7
Referenslista ... 17
7.1
Publicerade ... 17
7.2
Elektroniska ... 17
Bilaga 1 ... 1
Bilaga 2. ... 1
Bilaga 3 ... 1
Tabellförteckning
Tabell 1. Visar resultatet av frågan ”Kände du när du började jobba att du hade bristande kunskaper om lagar och regler inom ditt arbetsområde?” ... 6Tabell 2. Visar resultatet av frågan ”Upplevdes det på din nya arbetsplats att arbetsgivaren förväntade sig att du hade vissa kunskaper”. ... 6
Tabell 3. Visar resultatet av frågan ” Är det något du tycker skulle ha funnits med i din utbildning gällande juridik som hade underlättat ditt arbete?” ... 7
Tabell 4. Visar resultatet av frågan ” Vad arbetar du som?” ... 7
Tabell 5. Visar resultatet av frågan ” Var inom juridikområdet rör sig ditt arbete?” ... 8
Tabell 6. Visar resultatet av frågan ” Var inom juridikområdet rör sig er verksamhet?” ... 9
Tabell 7. Visar resultatet av frågan ” Har du några förväntningar på en nyexaminerad logistikstudent, när det gäller kunskaper inom juridikområdet?” ... 9
Tabell 8. Visar resultatet av frågan ” Vilka är de viktigaste juridiska kunskaperna en nyexaminerad logistikstudent bör ha?” ... 9
Tabell 9. Visar resultatet av frågan ” Finns det något specifikt om juridik inom logistikområdet som du hade önskat fanns med i kurserna?” ... 10
1 Inledning
I detta inledande kapitel introduceras bakgrunden till arbetet samt dess uppdragsgivare. Vidare presenteras examensarbetets syfte, mål och avgränsningar.1.1 Bakgrund
I dagsläget finns det inga större inslag av transport‐ och logistikjuridik vid logistikprogrammen på KTS‐ avdelningen vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. De aktuella programmen är ett civilingenjörsprogram med tre olika inriktningar och två kandidatprogram. Detta upplevs som ett gap i undervisningen av uppdragsgivaren då det kan vara något som en nyexaminerad logistikstudent förväntas ha kunskap om av sin framtida arbetsgivare. Detta i kombination med att den befintliga litteraturen inom området ofta är skriven mot en målgrupp som innehar juridiska förkunskaper, kan leda till att materialet kan vara svårt att ta till sig för någon utanför denna specifika inriktning.1.2 Uppdragsgivare
Examensarbetet har genomförts vid institutionen för naturvetenskap och teknik, ITN, på uppdrag av Fredrik Persson.1.3 Syfte
Syftet med examensarbetet är att sammanfatta de juridiska punkterna inom logistikområdet som en nyexaminerad logistikstudent bör ha kunskap om baserat på tidigare studenters erfarenheter.1.4 Mål
Målet med examensarbetet är att arbeta fram ett kompendium som beskriver de punkter som tagits fram.1.5 Avgränsningar
Arbetet har utförts ur ett logistikperspektiv och har skrivits mot en målgrupp som inte är van vid att nyttja juridiskt fackliga termer. Att arbetet görs ur ett logistikperspektiv innebär att punkterna som tas upp i kompendiet endast baseras på de svar som erhållits från de enkäter som skickats ut till tidigare och nuvarande studenter från KTS‐avdelningens utbildningsprogram för att få en koppling till utbildningarna samt eventuella framtida arbetsgivare. Enkätens mottagare har inte valts ut enligt någon speciell metod och det har inte heller haft någon större betydelse vem som har mottagit enkäten. Det viktigaste har varit att faktiskt få något svar från den målgrupp mottagaren befinner sig i. I de olika målgrupperna har ingen skillnad gjorts kring vilken utbildning dessa representerar. Främst kommer transport‐ och logistikjuridik att behandlas och inte så kallad affärsjuridik, som bland annat kan inkludera frågor gällande hur avtal formuleras. Projektet har endast arbetats utifrån syftet och målet, inga frågeställningar har använts då dessa inte ansågs behövas för att konkretisera uppgiften.2 Metod
I detta kapitel beskrivs teorin bakom utformningen av enkäter överlag samt även metoden för att utforma den enkät som skickades ut till tidigare studenter från programmen på avdelningen, där kontaktuppgifter hämtats från Alumninätverket. Den användes till att få in förslag på punkter till kompendiet från tidigare studenter. Ytterligare två enkäter gjordes, en för att skickas ut till potentiella framtida arbetsgivare och en annan för att skickas ut till nuvarande sista års‐studenter. Detta gjordes för att få en annan infallsvinkel på undersökningen.2.1 Enkäter
Vanligtvis innebär en enkätundersökning insamling av information från enskilda personer, insamlingen kan ske på olika sätt exempelvis genom utskickade formulär eller intervjuer. Informationen som samlas in handlar vanligen om personerna själva eller någon form av tillhörighet som de tillhör eller har tillhört. Enkätundersökningar är ett sätt att samla in information på olika sätt beroende på hur den genomförs. De undersökningar som görs kan delas in i tre olika typer: undersökande, bekräftande och beskrivande.(Forza, 2002) Den undersökande görs oftast i de första stegen av forskningen, då syftet kan vara att redogöra för inledande fakta kring en hypotes som sedan ska leda till mer djupgående undersökning. Till exempel kan det bidra med information kring hur undersökningen kan fortgå alternativt leda till upptäckt av nya aspekter att se problemet på. Ibland används även denna typ av enkätundersökning för att testa teorier eller data som samlats in vid ett annat tillfälle. (Forza, 2002) Bekräftande undersökningar används istället när mer information finns tillgänglig och forskningen har nått ett mer definierat stadium. Hypoteserna kan troligtvis i detta läge kopplas till en teoretisk ram av begrepp, modeller och förslag. Troligtvis utförs nu enkätundersökningen med syftet att testa de teorier som tagits fram och i och med detta måste större kritisk tänkande tillämpas mot eventuella felkällor. (Forza, 2002) En beskrivande undersökning däremot handlar om att klargöra för betydelsen av en viss företeelse samt dess utbredning i samhället. Här handlar det inte i huvudsak om koppling mot teori, dock kan den information som samlats in användas för detta i vissa fall. (Forza, 2002) Vid beslut om hur enkäten skall utformas är det viktigt att ta hänsyn till möjliga brister och svårigheter. När detta gjorts ska det då vara lättare att hitta en balans mellan logik och genomförbarhet. Gemensamt för enkätundersökningar är att de balanserar tid‐ och kostnadsbegränsingar med att försöka minimera fyra olika typer av fel: ‐ Urvalsfel ‐ Mätfel ‐ Fel i statistisk slutsats ‐ Fel intern giltighet (Forza, 2002) Där urvalsfel beskriver fel där de stickprov som gjorts inte kan anses som representativ för befolkningen undersökningen ska beskriva. Med urvalsfel kan de ursprungliga resultaten inte heller förenklas för att dra allmänna slutsatser. Mätfel innebär att informationen kan komma från en opålitlig källa, vilket gör undersökningen intetsägande. Om undersökningen drar slutsatser med hjälp av statistiska metoder finns en sannolikhet att slutsatser som finns istället klassas som ej existerande.Fel intern giltighet innebär att observationernas förklaring anses som mindre tillförlitlig än andra förklaringar, vilket leder att slutsatserna ifrågasätts som felaktiga. (Forza, 2002) För att samla in data kan olika metoder nyttjas, vanligast är dock att använda sig av intervjuer eller frågeformulär. Intervjuer kan utföras med personligt möte eller via telefon, medan frågeformulär även kan skickas ut till svarande. Vilken metod som är bäst beror på vilken typ av enkät som görs och det är ofta olika beroende på vilka behov varje enskild undersökning har, baserat på begränsningar av tid, kostnad och resurser. (Forza, 2002) Fördelen med att skicka ut frågeformulär till den som ska svara är att detta är kostnadsbesparande, fylls i anonymt, kan slutföras när den svarande önskar och kan reducera partiskhet som kan komma från intervjuaren. Nackdelen är dock det faktum att frågeformulär som skickas ut till svarande oftast har lägst svarsfrekvens och att svaren oftast samlas in under en längre tidsperiod. Ofta påverkas dessa också av bristen av inblandning från intervjuaren samt att frågorna ofta inte formulerats tillräckligt öppet. (Forza, 2002) Vid ett personligt möte kommer informationen direkt från källan, vilket alltså ger fördelar i och med att följdfrågor kan ställas, ytterligare detaljer kan redogöras och förklaras. Vidare ger detta även en möjlighet att kunna ställa mer invecklade frågor som troligtvis kommer att ge fler‐dimensionerade svar samt att svarsfrekvensen blir högre. Nackdelarna med personliga intervjuer är dock att dessa inte är anonyma, kostnaderna blir större samt att det lätt att svarande blir partisk med intervjuaren. (Forza, 2002) Om undersökningen istället utförs över telefon går det snabbt att samla in data, kostnaderna minskar jämfört med personliga intervjuer samt att anonymiteten kan behållas. Det går även snabbare att hämta in informationen och jämfört med att skicka enkäten till svarande kan det nu säkerställas att instruktionerna efterföljs. Den nackdel som följer med denna metod är dock att svarande har inte tillgång till något synlig information.(Forza, 2002) När frågorna formuleras bör det finnas i åtanke att språknivån inte ska överstiga de svarandes förståelse, om den skulle göra det kan det leda till att insamlade svar är icke tillförlitliga och i vissa fall blir partiska. Besvarandet av frågorna kan också ske på olika vis beroende på frågans typ samt vilken typ av svar intervjuaren vill ha. De kan exempelvis vara öppna, vilket innebär att svarande svarar på det vis den anser passande, eller stängda, vilket ger begränsade alternativ skrivna av intervjuaren för svarande att välja mellan. Stängda svar kan besvaras snabbare och lättare, men kräver mer av den som formulerat alternativen. Alternativen till frågorna måste vara formulerade på ett sätt att alla representerar ett eget svar samtidigt som de täcker upp det område som frågan berör då dessa alternativ är det enda sättet att besvara frågan. Vid frågeformulering är det dessutom rekommenderat att mängden ord inte överstiger 20 samt att undvika formuleringar som frammanar svar som anses socialt lämpliga. Rekommendationerna säger dessutom att tvetydiga frågor ska fördelas till flera olika frågor. Ledande frågor samt laddade frågor som implicit ger frågan affektiv laddning bör undvikas då denna typ av frågor är svåra för svarande att besvara utan att bli påverkad av formuleringen. (Forza, 2002) Efter att metod bestämts och frågorna formulerats är det rekommenderat att utföra ett pilottest för att säkerställa genomförbarheten och kvaliteten i det som tagits fram. För att utföra detta bör enkätundersökningen besvaras av tre olika typer av personer bortsett från undersökningens
målgrupp. Syftet med detta är att undersöka huruvida de svar som fås på frågorna kan uppnå de mål som satts. Vid pilottestet bör undersökningen förmedlas till svarande på det sätt som bestämts att den riktiga undersökningen skall förmedlas. Efter att detta genomförts kan frågorna omarbetas vid behov. (Forza, 2002) Icke‐svarande på enkätundersökningen kan leda till en förändring av det urval som ska stå för en större massas åsikter, detta kan leda till att det blir svårare att dra allmänna slutsatser kring resultatet. Svarsfrekvensen bör ligga någonstans mellan 20 och 50 procent beroende på vilken typ av område det rör sig inom. Problemet med de icke‐svarande kan tacklas på olika vis. Ett sätt är att försöka höja svarsfrekvensen på de vis som går, ett annat är att försöka urskilja vilka det är som inte svarat på undersökningen och hitta en anledning till varför dessa är annorlunda än de som har svarat. (Forza, 2002) I de svar som erhållits och sammanställts kan vissa avvikelser förekomma, för att ta beslut kring avvikelsens karaktär finns ett antal åtgärder som kan användas. Första åtgärden kan vara att gå tillbaka till enkäten eller intervjun för att undersöka om det har blivit något fel under sammanställningens gång. En annan lösning kan vara att kontakta svarande igen för att klargöra vad denna menade med det avvikande svaret. Ytterligare en åtgärd är att uppskatta eller tillräkna ett svar för att lösa avvikelsen. De sista åtgärderna kan vara att förkasta svaret som dålig eller saknad information alternativt att förkasta samtliga svar från den svarande. (Forza, 2002)
2.2 Enkätundersökning
Den enkätundersökning som genomförts i arbetet var av typen undersökande, då det från början fanns en hypotes kring huruvida det finns en brist i undervisning kopplad till juridik på de berörda programmen. Information togs fram för att stötta denna hypotes och sedan gjordes mer ingående undersökning runt de resultat som undersökningen frambringade. Anledningen till att just enkätundersökning valdes som form för att söka kontakt med tidigare studenter var att det ansågs som en smidig och snabb lösning då frågorna skulle spridas via mail för att nå ut till en stor mängd alumner. Utformningen av enkäten gjordes i en molnbaserad lagringstjänst som erbjöd ett enkelt gränssnitt och bra möjligheter för sammanställningen av svaren. Tanken var att den tillfrågade skulle få skriva sitt eget svar och därför valdes en textruta som svarsmöjlighet. Detta berodde också på att frågornas karaktär inte lämpade sig för i förväg angivna svarsalternativ, då det var svårt att veta vilka mottagarna är samt vad dessa skulle komma att svara. Innan undersökningarna startade gjordes ett pilottest, målet var att se huruvida frågorna uppfattades på önskat vis av mottagaren eller om dessa behövde formuleras om för att säkerställa svarens kvalitet. De ursprungliga frågorna togs fram och arbetades om efter konsultation med examinator och två utomstående testpersoner. Efter att enkäten skickats ut till dess mottagare erhölls svar ganska omgående och inom samma vecka som enkäten skickades ut. De svar som erhölls var av tillräckligt god kvalitet för att fortsätta arbetet och det valdes att inte skicka ut någon påminnelse till mottagarna. Enkätverktyget som användes hade vissa begränsningar, på så vis att den inte kunde se vem det var som svarat på enkäten. Detta var också en anledning till att påminnelse inte skickades ut då denna också hade kommit till de som redan svarat på den.Utformningen av kompendiet baseras på de punkter som plockades ut och bearbetades. Kompendiets innehåll delades upp i områden som de hade koppling till. Ett önskemål från uppdragsgivaren var att ha med några punkter efter varje område som var tänkta att förtydliga för läsaren att det finns saker som borde minnas efter att ha läst igenom det. Punkterna fick benämningen Tänk på att.
3 Enkätstudie och resultat
I detta kapitel presenteras de enkätundersökningar som genomförts samt de resultat som kunde sammanställas från dessa.3.1 Frågor till tidigare studenter.
De frågor som skulle skickas ut till gamla studenter var tänkta att kunna besvaras öppet med fri text utifrån varje persons egna erfarenheter. För att få högsta möjliga svarsfrekvens var tanken att frågorna inte fick bli för många och inte heller för invecklade då det antogs att de flesta inte lägger ner tid på att besvara enkäter utformade på det sättet. Dock måste det finnas i åtanke att svaren på frågorna ska kunna täcka upp de områden som behöver besvaras och inte lämna allt för stora luckor. För att exempelvis kunna dra slutsatser om arbeten inom olika områden bads de tillfrågade att besvara vad de arbetade med samt vilket juridiskt område detta befann sig inom. Vidare fortsatte frågorna efter vilka förväntningar som den utfrågade kände att denne hade på sig när denne påbörjade sitt nya arbete. Dessutom frågas var denne själv ansåg att kunskaperna brast, om de gjorde det. Detta skulle förhoppningsvis ge en tydligare bild då den utfrågade får analysera både sin egen situation men även förväntningarna som ställts på denne. Som en avslutande fråga får den utfrågade besvara frågan huruvida denna tycker att dess utbildning skulle kunna förändras gällande juridisk koppling i undervisningen. För de som ville fanns även möjlighet att lämna kontaktuppgifter till sin närmaste chef eller arbetsledare. För att se enkäten som skickades ut se Bilaga 1. Efter enkätens pilottest gjordes ytterligare en kontroll då enkäten skickades ut till fem tidigare studenter med huvudsyftet att undersöka om mottagaren behandlade frågorna på förväntat vis. Svaren som erhölls av dessa testpersoner ansågs uppfylla förväntningarna och beslut togs att inte förändra frågorna. 150 personer plockades ut från Alumninätverket när enkäten skickades ut i stor skala. 3.1.1 Svar från tidigare studenter I detta kapitel presenteras svaren från enkäten som skickades till tidigare studenter. Tabellerna kan läsas så att person 1 är samma person i samtliga tabeller, på så sätt kan tabellerna tolkas och kopplingar mellan dem kan lättare ses. Svar från personer där genomgående svar har varit ja och nej har inte tagits med i redovisningen, då dessa svar inte har bidragit till arbetet. Sista frågan i enkäten, som handlade om att de gärna fick lämna kontaktuppgifter till sin närmaste chef eller arbetsledare, redovisas inte i detta kapitel på grund av integritets skäl. Utav de 150 personer som fick enkäten var det 21 svar som erhölls. Vilket ger en svarsfrekvens på tolv procent. Innan svaren sammanställdes förkastades vissa svar då dessa inte innehöll material som bidrog till undersökningen.Tabell 1. Visar resultatet av frågan ”Kände du när du började jobba att du hade bristande kunskaper om lagar och regler inom ditt arbetsområde?” Person Kände du när du började jobba att du hade bristande kunskaper om lagar och regler inom ditt arbetsområde?(fråga 1) 1 Antog att det fanns regler och principer att arbeta utifrån. Även nu när jag jobbar måste vi kolla vad som gäller då och då. 2 Grundläggande juridik 3 Nej. 4 Jag hade bra basläggande kunskap men hade inte förstått vidden av hur mycket jag hade haft tillgodo om jag kunnat bland annat Incoterms bättre 5 Delvis. Generell överblick kring juridik inom trafik och transporter 6 Avtal och kontraktsskrivning 7 Det man inte kan lär man sig rätt snabbt. Det gäller att kunna förhålla sig till att det finns lagar 8 Samtliga juridiska aspekter kopplade till personalansvar 9 miljöskydd och säkerhet 10 ABK 11 Ja, generell transportjuridik 12 Nej 13 Ja 14 Inte direkt. 15 Vad jag kommer ihåg så hade jag inga eller mycket knappa kunskaper om lagar från SL, utan de kunskaper jag hade var från kurser jag läst på distans inom kvalitetsteknik och vad jag lärt mig från tidigare arbetsplats. 16 Egentligen inte men i efterhand kanske "affärsjuridik" hade varit bra. 17 Ja, kunde inget om juridik. 18 Nej, då visste jag inte att det ingick 19 Grundläggande kunskaper om leveransvillkor och vilka rättigheter och skyldigheter olika aktörer har Tabell 2. Visar resultatet av frågan ”Upplevdes det på din nya arbetsplats att arbetsgivaren förväntade sig att du hade vissa kunskaper”. Person Upplevdes det på din nya arbetsplats att arbetsgivaren förväntade sig att du hade vissa kunskaper?(fråga 2) 1 Inte alls, vi hade mycket grundläggande utbildning för att lära oss. 2 Ja men jag hade hunnit arbeta som inköpare i 6 månader och fått kunskaper därifrån. 3 Inom juridik, nej. 4 Nej 5 Nej 6 till viss del 7 nej 8 Nej ‐ jag fick internutbildning. 9 nej 10 Nej, introutbildning på företaget går igenom gällande regelverk. 11 Nej, inte inom det juridiska 12 Inte kring juridik. 13 Nej 14 Nej 15 Tillviss del, det jag kunde om arbetsmiljö har kommit till användning
16 Nej, det kan jag inte påstå. 17 Nej 18 Nej 19 Nej Tabell 3. Visar resultatet av frågan ” Är det något du tycker skulle ha funnits med i din utbildning gällande juridik som hade underlättat ditt arbete?” Person Är det något du tycker skulle ha funnits med i din utbildning gällande juridik som hade underlättat ditt arbete? (fråga 3) 1 Inte direkt. 2 En valfri inköpskurs som berör grundläggande juridik. 3 Nej, andra ämnen bör prioriteras enligt mig. 4 Kanske en kurs i tull och lagar gällande sjöfart och vägtransporter 5 Kunde berört olika juridiska aspekter på transporter 6 JA. 7 Nej 8 EU‐OPS inom flygtrafik‐kurserna samt ev. valbara kurser inom arbetsmiljö och arbetsgivarlagstiftning. 9 säkerhet och miljö 10 Vore bra med en kort introduktion till regelverk som kan vara aktuella inom yrket. 11 Ja, generell transportjuridik 12 Nej 13 Affärsrätt 14 I logistik/transportsammanhang skulle det ha varit intressant med en grundläggande kurs i gränsöverskridande handel. 15 Ja hade varit bra om det fanns något grundläggande om tex arbetsmiljö. 16 Specifikt i min nuvarande position; ja. tidigare positioner inom Ericsson har det inte behövts. I och med att du som logistiker gärna kommer i kontakt med tullen så kanske det skulle behövas lite information om hur tullen fungerar och dess regler. 17 "Grundkurs" är väl alltid vettigt. Svårt att göra en specifik kurs, det är så olika beroende på yrke vad man behöver. 18 Speciellt tull och farligt gods‐regler då det är en stor del av transport‐ och godsverksamhet, något som många av oss jobbar med. 19 Grundläggande kunskaper om regler inom transport och logistik så som leveransvillkor, farligt gods regler etc. Tabell 4. Visar resultatet av frågan ” Vad arbetar du som?” Person Vad arbetar du som? (fråga 4) 1 Trafikplanerare 2 Avtalsförvaltare för inre logistik (LiÖ) 3 Affärsanalytiker inom logistik 4 Produktions och Logistikplanerare 5 Konsult inom trafik och transporter, inriktning godstransporter 6 Teknisk projektledare 7 Project Manager 8 Director of Crew Optimization 9 transportledare 10 Trafikanalytiker (konsult) 11 Sälj‐ och produktionskoordinator inom transportbranschen
12 Applikationskonsult 13 Produktledare 14 Managementkonsult 15 Logistikutvecklare 16 Planeringsansvarig med kundkontakt inom en enhet på Ericsson 17 Väg‐ och gatuprojektör 18 Logistikutvecklare 19 Solution Design på DHL Supply Chain New Zealand Tabell 5. Visar resultatet av frågan ” Var inom juridikområdet rör sig ditt arbete?” Person Var inom juridikområdet rör sig ditt arbete? (fråga 5) 1 BBA (Buss bransch avtalet http://www.transportgruppen.se/ForbundContainer/Bussarbetaregivarna/Arbetsgivargui den/Personalhandboken/Arbetstid/Bussbranschavtalet/) 2 LOU‐ Lagen Om Offentlig Upphandling 3 Sveriges rikes lag, mitt kontrakt, företagets "code of conduct". 4 Tull, regler och avtal inom transport och lastning, INCO‐terms 5 Kör‐ och vilotider, cabotage och andra regler som rör godstransporter, främst på väg men även andra transportslag. Även juridik kring vad kan en offentlig aktör göra för att påverka/styra tung trafik. 6 Avtal och kontraktsläsning 7 EU‐arbetskraftdirektiv 8 EU‐OPS, SubpartQ samt Svensk arbetslivslagstiftning. 9 tullregler, säkerhetsregler, miljöskydd 10 ABK09 11 Avtalsfrågor är viktigast men det berör även kör‐ och vilotidsregler samt tullregler 12 Kan inte säga att det finns andra regler än redovisningsregler vi måste ta hänsyn till eftersom vi är inne i kundernas ERP‐system och inte kan göra vilka transaktioner som helst. 13 Lagen om offentlig upphandling 14 Inte några direkta lagar att ta hänsyn till ‐ har dock jobbat i projekt där tullagstiftning påverkat. 15 Regler/lagar/riktlinjer som rör utformning av arbetsplatser och hantering(manuella lyft och hantering med truck) av material för montering. 16 arbetstider och tullregler i främst Kina. Avtal mot kund. 17 Trafikförordningen, ABK09, entreprenadupphandlingar 18 Tullregler, Farligt gods, hantering av personaluppgifter och regler kring hantering av gods i allmänhet. Det viktigast är tull och farligt gods 19 Farligt gods, transport‐ och leveransvillkor, kontraktsvillkor etc. Svaren från enkäten skiljer sig något mellan varandra, dels beror det nog på att personerna arbetar inom olika yrkeskategorier. En viss gemenskap kan dock skådas mellan några av svaren. Värt att notera är också hur svaren skiljer sig åt trots personernas samma eller liknande studiebakgrund. Då det inte går att se vem som svarade vad, går det inte heller att urskilja att vissa svar hör till en civilingenjör och andra svar tillhör en kandidatexaminerad.
Av de svar som erhållits har några inte kommit med i kompendiet då dessa ansågs att de inte var av relevans eller inte hade tillräcklig logistikkoppling, vilket har prioriterats då syftet med arbetet var att skriva detta ur en logistiksynvinkel.
3.2 Frågor till eventuellt framtida arbetsgivare.
För att komplettera de svar som erhållits av alumner valdes att också skicka ut frågor till deras närmaste chef eller arbetsledare alternativt andra utvalda arbetsgivare. Dessa frågor valdes att skrivas ur en synvinkel som syftar till att undersöka hur deras syn är på nyexaminerade studenter och deras eventuella juridikkunskaper och vad de har för förväntningar på deras kunskaper om för att verka inom deras arbetsområde. För att se enkäten som skickades ut se Bilaga 2. 3.2.1 Svar från eventuella framtida arbetsgivare I detta kapitel redovisas de svar som erhållits från den arbetsgivare som svarade på enkäten. Den enkätundersökning som skickades ut till arbetsgivare innehöll ett färre antal mottagare, vilket ledde till att en testperson fick svara på enkäten innan resten fick erhålla enkäten. Totalt skickades denna enkät ut till nio personer och ett svar togs emot. Denna enkät hade en svarsfrekvens på tio procent. Tabell 6. Visar resultatet av frågan ” Var inom juridikområdet rör sig er verksamhet?” Person Var inom juridikområdet rör sig er verksamhet? (fråga 1) 1 Handelsrätt. T ex köpavtal, transportavtal, kreditavtal etc. Tabell 7. Visar resultatet av frågan ” Har du några förväntningar på en nyexaminerad logistikstudent, när det gäller kunskaper inom juridikområdet?” Person Har du några förväntningar på en nyexaminerad logistikstudent, när det gäller kunskaper inom juridikområdet? (fråga 2) 1 Grundläggande kunskaper inom handelsrätt är positivt men inget krav. Tabell 8. Visar resultatet av frågan ” Vilka är de viktigaste juridiska kunskaperna en nyexaminerad logistikstudent bör ha?” Person Vilka är de viktigaste juridiska kunskaperna en nyexaminerad logistikstudent bör ha? (fråga 3) 1 Grundläggande kunskaper i handelsrätt. Svaret kan inte stå som en representation över arbetsgivares allmänna förväntningar kring kunskaper i juridik inom logistikområdet. Dock kan svaret anses väldigt lika det många studenter sagt fast beskrivet i andra ord, då handelsrätt berör ekonomiska verksamheters lagar och regler på både nationell och internationell nivå. (Institutionen för handelsrätt, 2013)3.3 Frågor till nuvarande studenter
Ytterligare en enkät gjordes, den skickades ut till sista års‐studenter för att se om de har några synpunkter på om det fattas något i utbildningarna. Det gjordes för att dessa studenter har en stor inblick i vad programmet innehåller och då också möjligtvis synpunkter på vad det skulle kunna innehålla mer. Då de flesta av dem just nu arbetar med sina examensarbeten, kan de ha stött på något som de kände att de borde haft kunskap om vilket hade underlättat deras arbete.Denna enkät skickades endast ut till de som är sista års‐studenter av den anledningen att merparten av dessa studenter inte haft möjligheten att läsa en kurs inom området. Dessutom är det sista års studenterna som har läst mest av utbildningarna och kan ha åsikter om var de tyckte att det fanns brister. För att se enkäten som skickades ut se Bilaga 3. 3.3.1 Svar från nuvarande studenter I detta kapitel redovisas de svar som erhållits från nuvarande sista års‐studenter. I Tabell 9 redovisas svaren från studenterna. När undersökningen sedan skulle påvisa de nuvarande studenternas åsikter skickades enkäten ut till 16 studenter i slutet av deras utbildning, sex av dessa svarade på enkäten. Denna enkät resulterade i en svarsfrekvens på 27 procent. Tabell 9. Visar resultatet av frågan ” Finns det något specifikt om juridik inom logistikområdet som du hade önskat fanns med i kurserna?” Person Finns det något specifikt om juridik inom logistikområdet som du hade önskat fanns med i kurserna? 1 tullregler 2 Tull! Allt som har med export och import att göra. Eller i alla fall ge ett övergripande förklaring om när och hur blanketter ska fyllas i, när en vara ska tullas, hur den får förvaras och så vidare innan den är förtullad. Regler kring vem som har ansvar för gods, gicks igenom ganska snabbt i kvantitativ logistik tror jag men hade kunnat behövas en bättre genomgång. Hur skiljer sig reglerna inom EU och vid export/import utifrån EU? Skiljer det sig mellan Skandinavien och övriga Europa? Vem får arbeta i Sverige och under vilka omständigheter? En annan sak som kan vara bra att ta upp vilka rättigheter jag har till det jag producerar, alltså om jag kommer på en riktigt bra lösning på något, till exempel ett program eller en Excel fil som enkelt räknar ut ett schema eller en produktionsordning, hur får jag betalt för den? Om jag gör den under arbetstid tillhör den mitt jobb (tror jag) men kan jag sälja den till mitt jobb om jag gör den på fritiden? Kan mitt arbete då kräva viss ersättning av mig eftersom jag kunnat nyttja deras data för att ta fram min produkt? Kanske lite off‐topic men intressant att fundera över. 3 Incoterms och tulltjänster 4 tull och Incoterms 5 mer regler kring import och export, exempelvis tullvillkor och remburser. Om det nu klassas under området juridik.. 6 Tullregler har jag stött på i många jobb annonser, tips att kolla vad de läser på KTH på denna länk (http://www.kth.se/student/kurser/kurs/HM2000) De svar som ges i Tabell 9 har vissa kopplingar till svaren i Tabell 3. Alltså kan ett samband mellan vad nuvarande och tidigare studenter hade önskat läsa ses. Dessutom lämnade de nuvarande studenterna liknande svar.
3.4 Resultat av enkäter
Utifrån de svar som getts kunde ett antal punkter plockas ut för vidare bearbetning. Punkternas urval gjordes utefter hur stor logistikkoppling ämnet hade samt hur många personer som lämnade samma svar. Ett urval gjordes även utefter hur intresseväckande vissa punkter visade sig vara. Efter att ett antal ämnen plockats ut gjordes ytterligare efterforskningar kring punkternas ämnesinnehåll och koppling till huvudämnet.Efter att sammanställningen utförts kan det utläsas att majoriteten av de ämnen som behandlats berör transportjuridik och handelsrätt. Detta behöver inte ses som något avvikande då de ämnen som kan tas upp utanför dessa områden har avgränsats bort. Det som avgränsats bort kan alltså anses inte ha någon direkt koppling till huvudområdet, även om det i vissa fall angränsar till det. Till slut valdes fem huvudområden ut med diverse underrubriker. Dessa huvudområden är godstrafik, internationell handel, Incoterms, NSAB2000 samt regler kring arbetstider. Under rubrikerna till dessa områden behandlar bland annat olika typer av godstrafik på nationell och internationell nivå, export, import, planering kring arbetstider och vilotider.
4 Teoretiska referensramar
Eftersökningar av information har gjorts i litteratur såväl som böcker, artiklar samt elektroniska källor exempelvis från olika myndigheter och andra publicerade skrifter. De böcker som har använts har oftast varit helt inriktade mot logistikområdet i stort alternativt inriktade mot juridik inom logistikområdet. De artiklar som använts har varit mer inriktade mot specifika områden där dessa har behandlas väldigt grundläggande. När elektroniska källor har nyttjats är det oftast det som publicerats av olika myndigheter som använts vid informationssökning. Ibland har även vissa specifika ämnen innehaft en egen hemsida med information som kunnat anses som väsentlig. I ett tredje fall har vissa andra hemsidor innehållit eftersökt information och då har även dessa använts vid insamling av fakta. Litteraturen som studerats har tagit upp områden inom juridik som berör olika former av avtal. Bland annat om hur avtal skrivs, bör formuleras och vad som ska ingå. Något det skrivs mycket om i litteraturen är transportvillkor, vilket ansvar köpare, säljare och transportör har över godset och under vilka delar av transportkedjan. Även vem som står för kringliggande administration som tulldeklarationer, försäkringar och andra viktiga transportdokument och i transportkedjan som står för eventuella skador eller värdeminskning utav godset. På internet och i litteratur har en del också hittats om nationella samt internationellt överenskomna villkor inom godstransport och spedition som många länder har anslutit sig till. Genomgående har det inte hittats mycket litteratur skriven ur ett logistikperspektiv utan det mesta har skrivits ur ett affärsjuridiskt perspektiv. I generella logistikböcker finns det ofta med ett avsnitt som hållit sig inom området juridik och då har det i stor utsträckning handlat om transportvillkor. På internet har det inte varit något större bekymmer med att utvidga informationssökandet då många av de områden som tas upp, exempelvis internationella konventioner och transportvillkor haft egna hemsidor där utförliga beskrivningar om dem har funnits. Utöver det är det också många myndigheter som redovisat lagar och regler i elektronisk form.5 Sammanfattning Kompendium
En sammanvägning av enkätsvaren samt litteraturstudien resulterade i att Bilaga 4 kom att innehålla fem huvudområden: godstrafik, Incoterms, internationell handel, NSAB2000 och regler för arbetstider. I kapitel 6.1 – 6.5 erhålls sammanfattningar av dessa fem huvudområden, för fullständigversion se Bilaga 4. Alla huvudområdena kan kopplas tillbaka på de svar som fåtts från enkätundersökningarna. De svar som togs emot har tolkats och möjligtvis vinklats för att kunna kopplas ihop med den litteratur som funnits tillgänglig, exempelvis har ”tullregler” (svar i enkät) blivit import och export i Bilaga 4. Utifrån litteraturstudien har det inte tagits med något om avtal och sådant som inriktar sig mer mot affärsjuridik, detta genom personliga avvägningar då det tyckts att dessa områden verkade utanför de avgränsningar som satts för arbetet. Från enkätundersökningarna gjordes samma antaganden där som i litteraturstudien, att det som tycktes vara utom avgränsningarna valdes att inte ha med i Bilaga 4.5.1 Godstrafik
Detta kapitel i Bilaga 4 handlar om internationell och nationell godstrafik. I Bilaga 4 beskrivas de internationellt överenskomna konventionerna som finns inom de olika transportslagen, vilka reglerar regler för frakten av gods. Vanligtvis tillämpas nationell lagstiftning över dessa konventioner. Beroende på vad det är för transportslag finns det olika bestämmelser vad gäller transportering av farligt gods. Farligt gods är ett samlingsnamn för föremål och ämnen som innehar egenskaper som kan orsaka skada på människa, natur och egendom. Givet vilket ämne det är som ska transporteras finns givna standarder för packningen respektive transporten av detta ämne. (Pewe, 2011)5.2 Incoterms
Incoterms, framtagna av ICC, är en samling med regler som beskriver vem som bär ansvaret över godset under en transport. Syftet med Incoterms är att säljaren och köparen ska kunna hänvisa till dessa för att undvika missförstånd. Incoterms är erkänd världen över och kan då även tillämpas vid internationell handel. (Incoterms, 2013) I Incoterms 2010 finns totalt elva regler varav alla utom tre tillämpas på samtliga transportslagen. (ICC, 2010)5.3 Internationell handel
Internationell handel handlar om att göra affärer med internationella kunder. I detta kapitel kommer import och export att gås igenom samt remburser som är en form av betalningstjänst. Export handlar om att skicka en vara till ett land utanför unionen. För att börjar exportera krävs inget speciellt tillstånd förutom för vissa typer av varor som exempelvis jordbruksprodukter. EU är en tullunion vilket innebär att det inte finns några tullar mellan länderna utan endast en gemensam mot omvärlden. (Tullverket, 2013g) Import innebär att en vara tas från ett land in till EU. För att användning av varan ska få ske måste den förtullas, vilket innebär att en tulldeklaration måste lämnas in och avgifter för tull, skatt och moms betalas. EU har ingått frihandels avtal med ett antal länder, vilket betyder att varan som importeras kan få tullfrihet. (Tullverket, 2013a)Remburs är en internationell betalningsmetod som innebär att banken tar över betalningsansvaret och säljaren får betalt när denne kan visa på att villkoren för betalning har uppfyllts. (SEB, 2013)
5.4 NSAB2000
Nordiska Speditörers Allmänna Bestämmelser reglerar formen för speditörens och uppdragsgivarens rättigheter och skyldigheter. Det är ett avtal som arbetats fram av organisationer från både köpar‐ och säljar sidan, för att göra villkoren mer balanserade och minska ensidigheten. Syftet med NSAB2000 är att verka då nationell lagstiftning inte kan tillämpas.(Stöth, 2011)5.5 Regler för arbetstider
5.5.1 Vägtrafik Med arbeten inom vägtransporter är det viktigt med vila för att säkerställa kvaliteten på de arbeten som utförs men också för att bidra till säkerheten i trafiken. Det finns ett antal regler angående kör‐ och vilotider framtagna av transportstyrelsen. Reglerna är olika för lätta och tunga fordon. (Transportstyrelsen, 2012b) 5.5.2 Flygtrafik EU‐OPS Subpart Q är en framtagen förordning av EU som beskriver krav för att få agera som operatör av flygtransport. Den gäller för samtliga medlemsländer samt Island, Norge och Schweiz. (Skybrary, 2013) Subpart Q är ett kapitel i EU‐OPS som beskriver regler för vila och arbetstider för personalen i besättningens tjänstgöringstid.(Europeiska unionens officiella tidning, 2008)6 Diskussion
Innehållet i Bilaga 4 har baserats på de enkätsvar som fåtts. Då enkätundersökningen är den bas som blivit resultatet är det är svårt att föra en diskussion om vad de studenter som inte svarade på enkäten hade kunnat lämnat för svar. Därför är det väsentligt att innehållet i Bilaga 4 inte ses som de absolut viktigaste punkterna, däremot är det ett utdrag av några av de viktigaste punkterna baserat på det underlag undersökningen haft. Bilaga 4 skulle förmodligen kunna utvecklas och fyllas på med fler ämnen om enkätundersökningen utökades alternativt att andra metoder för att finna underlag använts. Ett genomgående tema för Bilaga 4 är att det har varit mest transportjuridik som tagits upp. Detta kan relatera tillbaka till de avgränsningar som gjorts, då dessa har sagt att de ämnen som tas upp ska vara logistikrelaterade. Naturligtvis handlar det också om de svar som lämnats i enkätundersökningarna och den karaktär dessa har haft som har påverkat innehållet. Gällande svarsfrekvensen finns det utrymme för förbättring i samtliga enkäter som skickats ut då det egentligen bara är en enkät som har ett resultat som kan anses som godkänt enligt teorin kring enkäter. Dock är det inte mängden svar som spelar störst roll utan bara att några svar faktiskt fåtts. Speciellt då enkätens huvudsyfte inte är att presentera en större populations bild av verkligheten, den ska endast ge en inblick i vad som skulle förbättra utbildningen för logistikstudenter vid KTS‐ avdelningen. Anledningen till den något bristande svarsfrekvensen på enkäten till de tidigare studenterna kan bero på att då dessa kontaktades utifrån de kontaktuppgifter som fåtts av Alumninätverket togs ingen hänsyn till vilken inriktning som varje person studerat. Då civilingenjörsprogrammet har olika inriktningar, och därmed alumner som inte har inriktat sig direkt mot logistikområdet kan det anses som troligt att dessa inte ser någon större relevans i att svara på denna enkät. Vid utformningen av enkätfrågorna till de tidigare studenterna var tanken att dessa inte fick bli för många eller för invecklade. Det som kan diskuteras är vilken fråga som skulle plockas bort eller formulerats om för att höja svarsfrekvensen. Om denna fråga plockats bort från enkäten, hade då de svar som fåtts fortfarande täckt upp önskat område eller hade svaren som erhållits då varit svårtolkade och ställt fler frågor? Vid en omformulering med syfte att göra frågorna mindre invecklade hade det varit viktigt att de inte blev för enkla och kanske lättare uppmuntrade till ja och nej‐svar. Med resultatet i hand hade troligtvis fråga 1, 4 och 6 kunnat väljas bort, då det är dessa som har bidragit minst till de resultat som sedan blivit Bilaga 4. Den enkät som skickades ut till arbetsgivare skulle troligtvis haft ett bättre utfall om fler tidigare studenter hade kunnat lämna kontaktuppgifter som hade kunnat nyttjas. Det är nog svårt att motivera en utomstående arbetsgivare till varför just denne ska offra tid för att besvara just denna enkät. Dock är de svar som fåtts av de tidigare studenterna av tillräckligt god kvalitet för att uppfylla uppgiften. Det är också dessas åsikter som har varit viktigast vid utformningen av Bilaga 4 och de andra deltagarna i undersökningen har funnits med mest för att bredda perspektivet. Det skedde dock inte någon större breddning av perspektivet då det visade sig att de nuvarande studenterna samt den arbetsgivare som svarade på enkäten var överens med de tidigare studenterna. Totalt sett verkar det inte som om de tidigare och de nuvarande studenterna samt den arbetsgivare som tillfrågades har stora åsiktsskillnader. Överlag verkar uppfattningen kring vilken typ av juridikinom logistikområdet som är relevant vara den samma. Med detta kan en slutsats vara att innehållet i Bilaga 4 är av relevans för studenterna och att ett ökat inslag av denna typ av juridik i utbildningarna kan vara önskvärt.
7 Referenslista
7.1 Publicerade
Forza, Cipriano (2002), Survey research in operations management: a process‐based perspective, International Journal of Operations & Production Management Internationella Handelskammaren (ICC) Svenska Nationalkommitté (2010), Incoterms 2010, ICC Sweden Stöth Göran (2011), Transport‐ och logistikrätt: en grundläggande redogörelse, Liber Pewe Ulf (2011), Lönsam logistik: lönsam fysisk distribution och dess förutsättningar, Liber7.2 Elektroniska
Europeiska unionens officiella tidning (2008), Kommissionens förordningar (eg) NR 859/2008, http://www.transportstyrelsen.se/Global/Regler/Luftfart/EU‐OPS%20Amd%202%20859‐ 2008%20SV%20080820%20(OJ%20080920).pdf hämtad 2013‐05‐21 Incoterms (2013), Incoterms 2010, http://www.incoterms.se/incoweb/incotermsswe.htm Hämtad 2013‐05‐07Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet, 2013, www.har.lu.se , hämtad 2013‐05‐29 SEB (2013), Remburser, http://www.seb.se/pow/wcp/index.asp?ss=/pow/wcp/templates/sebcollection.cfmc.asp%3Fduid%3 DDUID_38990F0539B94437C125785600509C8A Hämtad 2013‐05‐22 Skybrary (2013), EU‐OPS, http://www.skybrary.aero/index.php/EU‐OPS Hämtad 2013‐05‐21 Tullverket a (2013), Import av varor, http://www.tullverket.se/download/18.4ab1598c11632f3ba9280005518/import+av+varor+tv790.6. pdf Hämtad 2013‐05‐10 Tullverket g, Export av varor (2013), http://www.tullverket.se/download/18.230c8d84122d2a4008e8000694/export+av+varor+tv790.4.p df Hämtad 2013‐05‐15
Bilaga 1
Frågor angående dina erfarenheter om juridik ur en logistiksynpunkt (examensarbete)
Hej! Vi är två studenter som studerar vid programmet Samhällets Logistik och ska genomföra ett examensarbete som handlar om juridik ur en logistiksynpunkt. Syftet med enkäten är att kartlägga eventuella brister i utbildningarna vid KTS‐avdelningen gällande undervisningens juridiska koppling. För att genomföra detta, kontaktar vi er tidigare studenter. Vi vill gärna att ni besvarar frågorna utifrån era erfarenheter efter avslutade studier. Kontaktuppgifterna har fåtts från LiU´s alumninätverk och kommer endast att användas till denna enkät. 1. Vad arbetar du som? 2. Var inom juridikområdet rör sig ditt arbete? Vilka lagar och regler måste du ta hänsyn till? Exempelvis gällande arbetstider, tull eller avtal av olika slag. Vad skulle du säga är den viktigaste inom ditt arbete? 3. Kände du när du började jobba att du hade bristande kunskaper om lagar och regler inom ditt arbetsområde? Vad kände du att du hade behövt mer kunskap om? 4. Upplevdes det på din nya arbetsplats att arbetsgivaren förväntade sig att du hade vissa kunskaper? 5. Är det något du tycker skulle ha funnits med i din utbildning gällande juridik som hade underlättat ditt arbete? 6. Vi skulle väldigt gärna vilja ha kontakt med arbetsgivare också för att få en annan infallsvinkel. Om möjligt lämna då gärna kontaktuppgifter till din närmaste chef eller arbetsledare i rutan nedanför. Tack för dina svar! // Malin och ViktoriaBilaga 2.
Frågor angående juridik ur en logistiksynpunkt (examensarbete)
Hej! Vi är två studenter som studerar vid programmet Samhällets Logistik och ska genomföra ett examensarbete som handlar om juridik ur en logistiksynpunkt. Syftet med enkäten är att kartlägga eventuella brister i utbildningarna vid KTS‐avdelningen på Linköpings Universitet gällande undervisningens juridiska koppling. För att genomföra detta, har vi kontaktat tidigare studenter. Vi vill gärna också gärna ställa frågor till arbetsgivare för att få en annan infallsvinkel. Era kontaktuppgifter kommer endast att användas till denna enkät. 1. Var inom juridikområdet rör sig er verksamhet? Vad i ert dagliga arbete gör att ni måste ta hänsyn till det? 2. Har du några förväntningar på en nyexaminerad logistikstudent, när det gäller kunskaper inom juridikområdet? 3. Vilka är de viktigaste juridiska kunskaperna en nyexaminerad logistikstudent bör ha? Tack för dina svar! // Malin och ViktoriaBilaga 3
Juridik inom logistikområdet
I vårt exjobb "Juridik inom logistikområdet" har vi tagit kontakt med tidigare studenter för att ta reda på vilka kunskaper de önskade att de hade fått från studietiden inom juridik. Nu tänkte vi att ni skulle få tänka tillbaka lite och dela med er av vad ni hade önskat funnits med i kurserna. Vi vill att ni ska tänka på lagar/regler/förordningar/bestämmelser med mera inom logistik som en logistikstudent kan tänkas behöva kunskap om. Tänk exempelvis på vad ni skulle vilja arbeta med och vad ni skulle behöva ha kunskap om då? Enkäten är anonym. 1. Finns det något specifikt om juridik inom logistikområdet som du hade önskat fanns med i kurserna? Tack för dina svar! // Malin och ViktoriaBilaga 4
Logistikstudentens guide i
juridiken
Innehållsförteckning
1 G
odstrafik ... 11.1
Väg ... 1
1.1.1
Cabotage ... 1
1.2
Luftfart ... 1
1.3
Järnväg ... 1
1.4
Sjöfart ... 2
1.4.1
Rotterdamreglerna ... 2
1.5
Transport av farligt gods ... 2
2
Incoterms ... 42.1
Regler för alla transportsätt ... 5
2.1.1
EXW – Ex works ... 5
2.1.2
FCA – Free carrier ... 6
2.1.3
CPT – Carriage paid to ... 6 2.1.4
CIP – Carriage and insurance paid to ... 7
2.1.5
DAT – Delivered at terminal ... 7
2.1.6
DAP – Delivered at place ... 7
2.1.7
DDP – Delivered duty paid ... 7
2.2
Regler för sjötransport och transport på inre vattenvägar ... 8
2.2.1
FAS – Free alongside ship ... 8
2.2.2
FOB – Free on board ... 8
2.2.3
CFR – Cost and freight ... 8
2.2.4
CIF – Cost, insurance and freight ... 9
3
Internationell handel ... 103.1
Export ... 10
3.2
Import ... 11
3.3
Remburser ... 12
4
NSAB 2000 ... 13
4.1
Redogörelse för innehållet i NSAB 2000 ... 13
4.1.1
Uppdrag till speditören: ... 13
4.1.2
Uppdragets utförande: ... 13
4.1.3
Panträtt: ... 14
4.1.4
Speditörens ansvar som transportör: ... 14
5
Regler för arbetstider ... 15
5.1
