0103008
GMPIPCDISTr
Gunilla Beyer, Jan-Erik Haggarsson, Robert Johansson
Miljöstyrd produktutveckling
Gunilla Beyer, Jan-Erik Haggarsson, Robert Johansson
ME.JÖSTYRD PRODUKTUTVECKLING I TRÄINDUSTRIN Trätek, Rapport P 0103008
ISSN 1102-1071
ISRN TRÄTEK - R — 01/008 - - S E
Nyckelord
environmental aspects
environmental management systems packaging
pallets
product development wood
Förord
Trätek är ett branschforskningsinstitut med forsknings- och utvecklingsprojekt i hela kedjan från avverkning via sågverk till träbaserade produkter. Föreliggande rapport är ett resultat från projektet "Miljöstyrd produktutveckling i träindustrin" med stöd från NUTEKs program Metodik för miljöanpassad produktutveckling i små och medelstora företag (MPU) och medverkande industri. Rapporten är avsedd att underlätta arbetet med miljöstyrd produktutveckling inom träindustrin. Den visar hur miljöstyrd produkt-utveckling kan bedrivas och hur produkters miljöpåverkan kan mätas.
Erfarenheter från tidigare projekt på Trätek rörande miljöledningssystem, miljödeklara-tioner och miljöanpassad produktutveckling ligger också till grund för arbetet.
Även institutssamverkan mellan Trätek och Framkom (tidigare Institutet för media-teknik), Institutet för Verkstadsteknisk forskning (IVF), Institutet för Fiber- och Poly-merteknologi (IFP) samt Institutet för livsmedel och bioteknik (SIK) har skett i ett projekt för erfarenhetsutbyte mellan de olika MPU-projekten som instituten har genom MPU-programmet.
Stockholm 2001-03-23 Gunilla Beyer
Innehållsförteckning
Sid
Sammanfattning 5
Inledning 6 Introduktion till Träteks koncept "Miljöstyrd produktutveckling" 8
Inledning 8 Metodik 9 Arbetsgång 9
Produktvision 9 Nulägesanalys 10 Värdering och prioritering 10
Genomförande 11 Uppföljning 11 Arbetsgång steg för steg - Produktvision vid miljöanpassad produktutveckling 13
Inledning 13 Funktionsanalys 13 Vägledning för produktvision 14 Nulägesanalys 16 Inledning 16 Intressentanalys 16 Checklista för intressenter - frågeformulär 17
Betydande miljöaspekter (BMA) 22 Checklista för betydande miljöaspekter - frågeformulär 22
Kvantifiering av betydande miljöaspekter 28
Inledning 28 Livscykelinventering 28
Exempel 28 Förenklat arbetssätt - miljömatris 36
Transporternas miljöbelastning 39 Val av transportmedel 39
Värdering och prioritering 43 Inledning 43 Förbättringssteg - strategier 44 Genomförande 49 Uppföljning 52 Inledning 52 Vägledning för uppföljning 52
Riktlinjer för miljökommunikation enligt ISO 14 021 53
Illustrationer och figurer 54 Sammanställning av lathundar 58 Kort om livscykelanalyser (LCA) 70 Beskrivning av några miljöeffekter 72
Referenser 73 Litteraturlista 74 Bilagor
Sammanfattning
Miljöfrågorna får allt större betydelse i samhället och det pågår stora ansträngningar att minska påfrestningarna på miljön, både nationellt och internationellt. Alla produkter på-verkar miljön när de tillverkas, distribueras, används och slutligen omhändertas. För-utom pris, funktion, kvalitet m m måste nu miljöaspekter beaktas vid val av en produkt. Träindustrin behöver jämförelsetal såväl internt på företagen vid produktutveckling som externt vid marknadskommunikation om miljöaspekter på olika produkter. Föreliggande projekt Miljöanpassad produktutveckling i träindustrin har som mål att ta fram en handledning för miljöstyrd produktutveckling för träindustrin.
Projektet består av en teoridel och en praktikdel samt resultatspridning. Träteks MPU-koncept kopplar miljöledningssystemet med ett produktorienterat livscykelperspektiv för att erhålla ett integrerat och operationellt miljöverktyg. De valda pilotproduktema är ett par olika träförpackningar. Att just träförpackningar valts beror på att en betydande andel sågade trävaror används till någon form av träförpackningar. Förpackningar har också hamnat först i fokus nar det gäller miljöfrågor. Genom att arbeta med miljösäkrad produktutveckling kan industrin systematiskt förbättra sina produkter och även kommu-nicera detta till marknaden och myndigheterna. Härigenom kan också konkurrenskraften för träindustrins produkter ökas. Trots en föraybar råvara från ett uthålligt skogsbruk har trä ibland svårt att hävda sig i konkurrensen med andra material.
En plywoodlåda, en träpall och en pallkrage är de produkter som studerats. Företag i hela livscykelkedjan från skog till slutligt omhändertagande har deltagit i projektet. Med kundkrav och betydande miljöaspekter (även kvantifierade) som grund har diskussioner lett fram till förslag på förbättringar av produktema alternativt produktionen från miljö-synpunkt.
Pallkragstillverkaren har effektiviserat märkningen av sina produkter genom övergång till screentryck. Detta medför ingen tydligt synbar effekt från miljösynpunkt men inne-bär en resursbesparing. Övriga frågor att arbeta med på lång sikt är bl a att minska avfallsmängden och öka återvinningen.
Tillverkaren av plywoodförpackningar har effektiviserat sin produktion och köper mer formatskuren plywood vilket medför mindre mängd att transportera, mindre bearbetning och mindre mängd spill. Kostnadsbesparingen är ca 40 000 kr beräknat på enproduktion av 30 000 lådor och en minskning av koldioxidutsläppen med ca 15 ton under livs-cykeln.
Inledning
Att ta hänsyn till produkters och tjänsters miljöpåverkan är ett allt mer centralt begrepp i samhället. Idag är det inte bara lagkrav som driver miljöfrågorna framåt utan också marknaden genom ständigt ökade kundkrav. Det finns en medvetenhet både hos indu-strin och bland konsumenterna att vår tekniska utveckling begränsas av vad naturen tål och tillgängligheten av olika resurser. Världens befolkning väntas vara fördubblad inom 50 år och resurshushållning blir därför allt viktigare. Ett politiskt begrepp är långsiktigt hållbar utveckling, där det övergripande målet för miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. För att nå en sådan utveckling krävs att miljöbelastningen i princip minskar för alla produkter och tjänster. Alla produkter påverkar miljön när de tillverkas, distribueras, används och slutligen omhändertas.
Användningen av fömybara råvaror blir ett sätt att minska resursförbrukningen. Skogen är en förnybar råvara och Sverige är ett skogsland med ett uthålligt skogsbruk. Tillväxt-en per år, närmare 100 miljoner m'^sk, är större än virkesuttaget på 70 miljoner m^sk. Sågverk och träbearbetande industri utgör en viktig basindustri. Sverige producerar årli-gen 15 miljoner m^ sågade trävaror, varav ca 11 miljoner går på export.
Trä som material bör ha en given plats i det framtida ekologiskt hållbara samhället. Trä konkurrerar dock med övriga material. För att kunna hävda sig på den alltmer miljö-medvetna marknaden behöver trä och träprodukter därför trovärdiga miljöfakta och goda argument på miljöområdet.
Miljöanpassad produktutveckling är en väg att gå för att uppnå resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Syftet med projektet är att ta fram ett koncept för miljöstyrd produktutveckling inom träindustrin. Målgruppen är små och medelstora företag inom träindustrin samt deras underleverantörer. Genom ökad kunskap om en produkts miljö-påverkan under dess förväntade livslängd och vad tillverkarna kan göra för att påverka denna skapas möjligheter för tillverkarna att systematiskt arbeta med att förbättra produkterna från miljösynpunkt.
Arbetet omfattar en teoridel och en tillämpningsdel. Resultatredovisningen görs i form av en generell handledning för träindustrin och med exempel från träförpacknings-industrin. Att just träförpackningar valts beror på att träförpackningsindustrin är en av de största förbrukarna av sågade trävaror. Cirka 800.000 m^ används årligen till någon form av träemballage. De vanligaste typerna är lådor, häckar, lastpallar, pallkragar och
Skog Såg H Plywood Spik H Metallbeslag Emballage-tillverkare Emballage-användare H Transportör H Slutomhänder-tagare
Figur 1. Företag i livscykelkedjan
De företag som medverkat i MPU-projektets nätverk och som representerar hela livs-cykeln framgår av bilaga 1.
Introduktion till Träteks koncept
"Miljöstyrd produktutveckling"
Inledning
Miljöarbetet enligt ISO 14000-serien är antingen organisationsorienterat eller produkt-orienterat.
Miljöledning går i stora drag ut på att
• Identifiera företagens betydande miljöaspekter, • Ställa upp miljömål utifrån betydande miljöaspekter, • Ta fram ett program för hur målen skall uppnås,
• Införa rutiner för att säkerställa att policy, lagstiftning och åtgärder följs. Syftet med miljöledningssystem är att organisera miljöarbetet på ett företag. Miljö-ledningssystemet skall säkerställa att verksamheten bedrivs efter fastställda rutiner för att minska miljöpåverkan.
Livscykelanalys, LCA, är en metod att systematiskt beskriva och utvärdera en produkt under hela dess livscykel - från vaggan till graven - utan hänsyn till företagets orga-nisation. I Träteks MPU-koncept är utgångspunkten att integrera dessa inriktningar, se figur 2. Träteks MPU-koncept utgår således både ifrån ett produktorienterat livscykel-tänkande och den bakomliggande tanken med ständig förbättring i miljölednings-systemet. Organisations-orienterade Produkt-orienterade Miljö-ledning Miljö-prestanda Livscykel analys Miljö-märkning revision
Metodik
Miljöledningssystemets grundtanke om ständig förbättring kan förenklat beskrivas i en ständigt rullande arbetsgång innehållande stegen: planera, genomföra, följa upp och förbättra. En viktig utgångspunkt i Träteks koncept är att använda och vidareutveckla redan accepterad och tillämpad metodik samt utnyttja erfarenheter från befintliga MPU-projekt. Träteks koncept för miljöstyrd produktutveckling framgår av figur 3.
Produkt vision
Produktion
"'^ Uppföljning Nulägesanalys
Genomförande Värdering och prioritering • • Värdering och prioritering Beslutsunderlag Produktutvecklingsplan
Figur 3. Träteks arbetsgång för MPU indelad i fyra faser med en övergripande
produktvision.
Genom att berika miljöledningssystemet med ett produktorienterat livscykelperspektiv och sedan smälta samman dessa under ett gemensamt mål erhålls ett integrerat och operationellt miljöverktyg. Syftet med verktyget är att erhålla
• ett praktiskt och förenklat miljöarbete med ständig förbättring, • internt kostnadseffektivt arbetssätt,
• ökad förståelse för företagets miljöpåverkan i förhållande till produktemas livscykel, • en bra bas för att fördjupa företagets miljöengagemang,
• ett långsiktig strategi där miljö och ekonomi drar åt samma håll.
Företag har olika ambitionsnivå, kompetens, resurser och möjligheter att genomföra miljöstyrd produktutveckling. Konceptet i sin helhet är tänkt att fungera på alla företag
ning. Det gäller således att först specificera vilken eller vilka funktioner produkten skall fylla och sedan finna bästa lösningen från miljösynpunkt. Därför är det lämpligt att i ett tidigt skede göra en funktionsanalys.
Under arbetet med att ta fram produktvisionen avgörs om den befintliga produkten skall förbättras eller om en ny produkt skall tas fram för att möta funktionskraven (redesign respektive nydesign).
Produktvisionen kan liknas vid en miljöpolicy. En vision tas fram för produkten som beskriver hur den med ständiga förbättringar kan bli en långsiktigt hållbar produkt från miljösynpunkt. Med den långsiktigt hållbara produkten som utgångspunkt är det lättare att ta fram riktlinjer för produktutvecklingen. Arbetssättet syftar till att med hjälp av ständiga förbättringar nå en långsiktigt hållbar produkt. Marknadssituation, tekniska eller ekonomiska förutsättningar kanske inte alltid medger att detta sker i ett enda steg. Det viktiga är dock att ta små steg i rätt riktning.
Nulägesanalys
Nulägesanalysen syftar till att identifiera betydande miljöaspekter och krav/önskemål från intressenter på produkten ur ett livscykelperspektiv. Dessa parametrar skall tjäna som beslutsunderlag för miljöstyrd produktutveckling.
Nulägesanalysen består av:
• Metod för framtagning av betydande krav/önskemål från intressenter på produkten ur ett livscykelperspektiv.
• Metod för framtagning av betydande miljöaspekter för produkten ur ett livscykel-perspektiv.
• Kvantifiering av betydande miljöaspekter baserat på Träteks miljödeklarations-koncept. En förenklad miljövärderingsmetod med relevanta nyckeltal tillämpas. Anledningen till att hålla isär betydande miljöaspekter och viktiga krav/önskemål från intressenter är att standarden ISO 14 001 inte tillåter att önskemål beaktas vid bedöm-ning av betydande miljöaspekter. Nulägesanalysen ger ett beslutsunderlag till värde-rings- och prioriteringsfasen.
• teknik, • övrigt.
Beslutsunderlaget från nulägesanalysen, d v s betydande miljöaspekter och viktiga krav och önskemål från intressenter är tänkt att integreras i företagets normala arbetssätt vid produktutveckling. På så sätt kommer miljöfrågan in i företagets arbete på ett naturligt sätt. Miljöanpassad produktutveckling handlar dock om att skapa produkter med mini-mal miljöbelastning men där funktionen är det viktigaste aspekten.
Förbättringspotentialen för en produkt och var den ligger i ett livscykelperspektiv varie-rar mycket beroende på produkt. Den kan ligga vid val av råvara, vid råvamframställ-ningen eller under användningsfasen. Värderings- och prioriteringsfasen ger underlag för beslut om ny eller förbättrad produkt med mål, plan och nyckeltal.
Genomförande
Under genomförandefasen kommer företaget att ta fram en prototyp eller börja produ-cera den förbättrade produkten i större skala. I många fall kan produkten förbättras från miljösynpunkt utan att det påverkat produktens övriga prestanda. Exempelvis behöver inte teknisk prestanda påverkas om råvaran kommer från ett långsiktigt hållbart skogs-bmk eller om det krävs mindre transporter for att tillverka produkten. Däremot kan produktens miljöprestanda avsevärt förbättras. Även produktens funktion kan förbättras genom exempelvis ökad livslängd eller att produkten förbättrats med hänsyn till åter-vinning, t ex enklare demontering. Resultatet blir alltså en miljöförbättrad produkt.
Uppföljning
Uppföljningen kan delas upp i två delar, dels uppföljning av den förbättrade produkten, dels uppföljning av det genomförda arbetet.
Uppföljningen av produkten görs framförallt med hjälp av nyckeltal som visar miljö-prestanda före respektive efter förbättringen. Denna förbättrade miljömiljö-prestanda kan sedan kommuniceras till intressenterna, såväl kunder som myndigheter. Kommunika-tionen kan ske i form av miljöredovisningar, informationsblad och reklambroschyrer. Även uppföljning av genomfört arbete är en mycket viktig del för att sammanställa erfarenheter och sprida kunskapen vidare. Det kan även här vara en fördel att kommu-nicera det nedlagda arbetet till intressenter. Att företaget överhuvudtaget bedriver miljöstyrd produktutveckling kan vara betydelsefull information. Även det interna
Checklista 1 - Generell arbetsgång för hela processen Hånvisning till
mer information Ansvariga personer startdatum Planerat datum Slut-Organisation av ett MPU-projekt
Förankra projektet hos ledningen -MPU ska genomföras
Gör en tidsplan samt en budget för projektet
Bilda ett projektteam
Inledningsmöte projektteamet Val av produkt
Kort utbildning om tillvägagångssätt för projektteamet
Produktvision
Framtagande av produktvision och funktionsanalys
Nulägesanalys
Miljöbedömning av produkten Intressentanalys, identifiera alla krav och önskemål från interna och externa intressenter
Miljöaspektsanalys, identifiera alla miljö-aspekter för produkten som valts sett ur ett livscykeiperspektiv.
Kvantifiering av betydande miljöaspekter Värdering och prioritering
Värdera och bedöm alla krav från interna och externa intressenter
Värdera och bedöm miljöaspektsanalysen Gör en samlad bedömning av all informa-tion och ta fram förslag på förbättrings-åtgärder
Beslut om vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras
Genomförande
Genomförande av förändringarna Uppföljning
Arbetsgång steg för steg
- Produktvision vid miljöanpassad produktutveckling
ision I
Produktion
/ Uppföljning Nulägesanalys
\ Beslutsunderlag \ Genomförande Värdering och
prioritering y
Produktuivecklingsplan
Inledning
En lämplig start på arbetet med miljöanpassad produktutveckling är att göra en funk-tionsanalys och sedan ta fram en produktvision. Produktutveckling handlar om att fylla kundemas behov på bästa möjliga sätt. Funktionen är den viktigaste frågan. Miljöstyrd produktutveckling handlar om att skapa maximal nytta till minimal miljöbelastning. Det gäller således att först specificera vilken eller vilka funktioner produkten skall fylla och sedan finna bästa lösningen från miljösynpunkt. Därför är det lämpligt att i ett tidigt skede göra en funktionsanalys.
Funktionsanalys
I en funktionsanalys bör följande frågor utredas /2, 10/. • Vilken är produktens huvudfunktion?
• Vilka övriga funktioner efterfrågas? • Hur väl fyller produkten dessa funktioner? • Finns det andra sätt att lösa dessa funktioner?
• Kan fler funktioner läggas till för att bättre fylla kundemas krav? • Kommer kundemas behov att förändras i framtiden?
• Kan framtida behov lösas genom produktförändringar?
Exempel på funktionskrav för transportförpackningar
Inom transportförpackningsindustrin är kravet ofta maximalt godsskydd till minsta möjliga kostnad. I och med att Förpackningsförordningen kom har även
återanvänd-arbete. Det klargör också för inblandade parter vad man vill åstadkomma med produkt-utvecklingen.
Nedanstående avsnitt ger en vägledning för framtagandet av en produktvision som exemplifieras med resultat från pilotstudierna.
Vägledning for produktvision
Tillvägagångssättet för att ta fram en produktvision kan vara att ledningen eller de som ansvarar för produktutvecklingen genomför en s k brainstorming med följande innehåll: • Skriv ner intentionerna med miljöanpassad produktutveckling.
• Sammanfatta i en produktvision.
• Stäm av med andra uttalanden och intentioner som t ex ekonomi, miljöpolicy, kva-litet, hälsa, säkerhet och affärsidé.
• Skriv en preliminär produktvision.
• Fastslå en produktvision efter betänkande med eventuella ändringar.
Ett bra sätt att påbörja arbetet kan vara att titta på andras visioner. Det är dock viktigt att produktvisionen bygger på egna värderingar, förhållanden och förutsättningar.
Nedanstående uttalanden kan fungera som inspirationskälla vid framtagandet av pro-duktvisionen.
Exempel på produktvisioner
• Företagets produkter skall uppfattas som det miljövänligaste alternativet på marknaden.
• Med små steg i rätt riktning skall miljöbelastningen från våra produkter minska sett ur ett livscykelperspektiv.
• Hänsyn till intressenters krav och önskemål samt betydande miljöaspekter för pro-dukten sett ur ett livscykelperspektiv utgör de viktigaste grundstenarna vid vår produktutveckling.
• Den långsiktigt hållbara produkten är en ledstjärna för vår produktutveckling. Med ständiga miljöförbättringar av produkten skall vi närma oss vårt mål som ger minsta möjliga miljöbelastning.
/
/
/
Långsiktigthållbar produkt
Tidshorisont
i (>rc iiigärd Efter åtgärd
Figur 4. Miljöanpassad produktutveckling där den delen av en förändring som resulte-rar i en miljöförbättring =Ax. Efter ett antal förbättringsåtgärder nås den långsiktigt hållbara produkten. (Inspirerad av: Kalistvaart & Horst, 1997).
Med den långsiktigt hållbara produkten som utgångspunkt är det lättare att ta fram riktlinjer för produktutvecklingen. Arbetssättet syftar till att med hjälp av ständiga förbättringar nå en långsiktigt hållbar produkt som i dagsläget inte är realistiskt, beroende på exempelvis marknadssituation, tekniska och ekonomiska problem. Det viktiga är dock att ta små steg i rätt riktning.
Exempel på produktvisioner för träemballage
• I vår tillverkning av emballage skall varje medarbetare ha ett naturligt resurs- och miljötänkande. Strävan att återvinna, återanvända, energiminimera samt utnyttja produktens och materialets alla egenskaper skall leda företaget till ständiga miljöförbättringar.
• Den funktionella produkten som ger minsta möjliga miljöbelastning är ett mål för vår produktion. Med små steg i rätt riktning ska miljöbelastningen minskas. Det ger ett ständigt förbättringsarbete i företaget.
Nulägesanalys
Produktvision
Produktion
/ Uppföljning
\ Genomförande Värdering och / prioritering
Beslulsunderiag
Produktutvecklingsplan
Inledning
Träteks koncept för miljöanpassad produktutveckling består, som tidigare nämnts, av huvuddelarna nulägesanalys, värdering och prioritering, genomförande samt uppfölj-ning. Nulägesanalysen syftar till att få fram ett beslutsunderlag för hur en produkt kan förbättras från miljösynpunkt. Analysen ska lyfta fram viktiga miljöaspekter för produk-ten sett ur ett livscykelperspektiv och ge produktutvecklaren en bild av vad som bör förbättras. Viktiga miljöaspekter kan exempelvis vara biologisk mångfald i skogsbruk, energianvändning vid tillverkningsprocesser, transporter, emissioner och produktion av avfall. Olika produkter påverkar miljön på olika sätt och syftet är att kartlägga vilken miljöbelastning den specifika produkten har. När det gäller att analysera en produkts miljöpåverkan bor detta göras, inte bara med hänsyn till tillverkningsprocessen utan med beaktande av hela livscykeln från råvaruutvinning, via tillverkning och användning till slutligt omhändertagande.
En annan del i nulägesanalysen är att identifiera vilka krav och önskemål som olika intressenter har på produkten. Krav och Önskemål kan vara nog så viktiga vid produkt-utveckling. Ibland kan krav och önskemål från t ex myndigheter eller kunder vara av större betydelse än de betydande miljöaspektema för att bibehålla produktionen eller öka marknadsandelar.
En nulägesanalys d v s att identifiera betydande miljöaspekter samt krav och önskemål från intressenter på produkten, kan genomföras på många olika sätt. Nedan presenteras ett antal verktyg och checklistor.
Exempel på intressentkrav/önskemål
• Regering, riksdag och myndigheter ställer krav/önskemål genom lagstiftning, avgifter, skatter, miljönyckeltal m m.
• Miljöorganisationer ställer krav/önskemål genom påtryckningar, miljömärkning opinionsbildning m m.
• Media ställer krav/önskemål genom vidarebefordran av andras önskemål och är kanske den mest kraftfulla aktören som kan höja företaget/produkten till skyarna eller få företaget att framstå som något dåligt.
• Närboende ställer krav/önskemål genom att de vill ha en bra boendemiljö utan buller, farliga utsläpp m m.
• Konkurrenter ställer indirekt krav/önskemål genom att försöka få sina produkter att framstå som bättre än andras.
• Finansiella institut, t ex banker och försäkringsbolag ställer krav/önskemål genom att premiera miljöanpassade företag.
• Slutkunder/konsumenter ställer krav/önskemål genom att de vill ha ett bra miljöval. • Företagskunder ställer krav/önskemål för att de i sin tur vill framstå som
miljö-anpassade.
• Företagets egna miljöarbete innehåller strategier, miljömål m m som bör beaktas.
Små och medelstora företag (SMF) har sällan resurser att ligga i den absoluta frontlinjen vad gäller miljöarbete. SMF-företagen är ofta hänvisade till att använda miljöarbetet och kraven vid större företag som exempel. Intressentanalysen kan därför vara särskilt viktig för just SMF-företag som inte kan ligga i täten vad gäller miljöfrågor. Mindre företag fångar istället de impulser som redan finns eller som de tror kommer i samhället.
Genom att viktiga intressenter identifierar vilka miljökrav och önskemål som kan knytas till produkten, erhålls en bild av vad som bör beaktas vid produktutvecklingen.
Checklista för intressenter - frågeformulär
Ett frågeformulär för att ta reda på intressentemas miljökrav och önskemål fmns exemplifierat i checklista 2. Formuläret innehåller även kompletteringar för att fånga upp frågor som rör framtiden och andra synpunkter av intresse.
Innan frågeformuläret skickas ut måste intressenterna identifieras. I första hand kommer förstås kunder som redan nyttjar produkten men det kan också vara framtida kunder som ännu inte använder produkten, offentliga upphandlare eller myndigheter som t ex
Exempel på utdrag ur en intressentanalys
Vi har följande krav på produkten ur
miljöpérspektiV Motivering
Kemikalier som används får ej finnas med på våra förbuds- och begränsningslistor.
Kemikalieanvändningen ligger i fokus i vårt miljöarbete.
Information om tillverkningen från miljösynpunkt
skall finnas tillgänglig. Vi gör egna miljödeklarationer.
Vi har följande önskemål på produkten ur miljöperspektiv
Motivering
Enhetlig redovisning av miliödata, se bifogad mall. Underlättar vårt miljöarbete.
Exempel på sammanställning från några intressenter:
Kund Offentlig
upphandlare Media Miljöorg. händertagare
Slutom-Krav: Kemikalier som används får ej finnas med på de svarta och grå listorna Krav: Metall får ej inne-hålla tillsatt bly, kadmium eller kvicksilver Önskemål: lätt att kunna få tag på rätt kontakt-person som är insatt
Detta berör våra intressen perifert. Vi har därför inte tid eller resurser att delta i intres-sentanalysen
Krav:
Fritt från bekämp-ningsmedel. Kan förbrännas i anlägg-ningar med mindre krav på rökgasrening Krav:
Information om tillverkningen ur
miljösynpunkt skall finnas till-gänglig
Krav:
Trä får ej vara behandlat med träskyddsmedel med arsenik, krom och koppar
Krav:
Storleksbegränsning, ska kunna flisas/ krossas med tillgäng-lig teknik Önskemål: Enhetlig redovis-ning av miljödata Önskemål: Trä bör helt eller delvis uppfylla FSC:s* normer Önskemål: Tillsats eller yt-behandlingsämnen vilka klassificeras som miljöfarliga
Checklista 2 - Intressentanalys
Identifiering av krav och önskemål hos intressenter
Företaget: Kontaktperson: Tel:
Fax: E-post:
Vi på Exempelföretaget håller just nu på med miljöstyrd produktutveckling vilket är en viktig del av vårt miljöarbete. Arbetet går ut på att minska miljöbelastningen från våra produkter sett ur ett livscykelperspektiv. För att lyckas med arbetet behöver vi uppgifter som består av två huvuddelar. Den ena delen består av att identifiera de mest betydande miljöaspekterna för produkten. Den andra att identifiera viktiga krav och önskemål ur miljösynpunkt från intressenter som exempelvis kunder, myndigheter och allmänhet. Styrkan med denna form av förbättringsarbete är att försöka göra rätt från början istället för att åtgärda brister i efterhand när produkten redan befinner sig på marknaden. Ni betraktas som en viktig intressent och vi ber er därför att komma med krav eller önskemål på nedan beskrivna produkt (använd bifogad mall). Behöver ni ytterligare information om produkten ber vi er höra av er till ovanstående kontaktperson.
Krav och önskemål for produkten x Datum: Uppgiftslämnare: Företag/Organisation Kontaktperson Adress Telefon Telefax E-post
Krav och önskemål:
Vi har följande krav på produkten ur
miljöperspektiv Motivering
Vi har följande önskemål på produkten ur Motivering
Andra frågor av intresse
Nedanstående frågor besvaras i den mån ni kan.
1. Känner ni till några andra krav/önskemål som kan vara av intresse? SVAR:
2. Vilka krav tror ni det kommer att ställas i framtiden? SVAR:
3. Är ni beredda att betala mer för miljövänligare produkter? SVAR:
4. Har ni gjort eller tagit del i marknadsanalyser som kan vara av intresse? SVAR:
5. Finns det miljömärkningskrav för produkten, vilka är de? SVAR:
6. Har ni satt upp kriterier för olika produkter ur miljösynpunkt? SVAR:
7. Vilka frågor brukar ni få från kunder angående miljöaspekter? SVAR:
8. Inom vilka områden finns de största behoven av miljöanpassning? SVAR:
9. Övriga synpunkter SVAR:
Betydande miljöaspekter (BMA)
Metoden baseras på att identifiera hela kedjan av företag av betydelse i produktens livscykel. Genom att identifiera vilka betydande miljöaspekter, knutna till produkten, varje verksamhet i kedjan har så erhålls en bild av vilka miljöaspekter som bör beaktas för produkten sett ur ett livscykelperspektiv (se figur 5).
Lodrät skärning enligt miljöledningssystem
Råvaruföretag H Förädlings företag Tillverknings-företag H Användare H Äteranvändare H Slutomhänder-tagare
Betydande Betydande miljöaspekter miljöaspekter
O-Betydande miljöaspekter
Betydande Betydande Betydande
miljöaspekter miljöaspekter miljöaspekter
Vågrät skärning enligt ett livscykelperspektiv
Figur 5. Skärningar för betydande miljöaspekter ur företags- respektive livscykel-perspektiv.
Checklista för betydande miljöaspekter - frågeformulär
För att ta reda på de betydande miljöaspektema används ett formulär som finns i exem-pelsamlingen, se checklista 3. För företag som har miljöledningssystem är formuläret mycket enkelt att fylla i eftersom det ingår i arbetet att identifiera de betydande miljö-aspekterna. En fördel med ett certifierat miljöledningssystem är också att miljöaspekter-na är granskade av en tredje part vilket ger en ökad trovärdighet. När miljöaspektema kopplas ihop till en hel livscykel med andra företag fås dessutom ett vidare perspektiv på miljöarbetet. En sammanfattning av betydande miljöaspekter for träemballageföre-tagen framgår av bilaga 3.
Företag som inte har något miljöledningssystem har ändå ofta god kunskap om vad som påverkar miljön i sin verksamhet. Ibland är delar av verksamheten reglerad i tillstånd från kommun eller länsstyrelse vilket kan ge en god vägledning. Formuläret i exempelsamlingen innehåller också en kort vägledning för företag utan miljöledningssystem -checklista 4.
Formuläret innehåller även kompletteringar för att fånga upp andra synpunkter av in-tresse. Resultaten kan dock redovisas mer eller mindre detaljerat, se nedanstående exempel.
Exempel på betydande miljöaspekter från ett utdrag ur fiyrmuläret.
Vi har följande betydande miljöaspekter;
miljöaspekter som inte kan kopplas till produkten markeras med *
Transporter utsläpp till luft från lastbilstransporter
Energianvändning Produktionen är enerqikrävande
Avfall Produktionen skapar mycket spill och avfall
Impregnering * Ei relevant för produkten
Exempel på förenklad sammanfattning av betydande miljöaspekter.
Miljöaspekt företag Förädlings-företag Tillverknings-företag Tran-sportör Användare Återan-vändåre Slutomhän-dertaqare Transporter X X X X X X X 7 Energian-vändning X X X X X 5 Avfall X X X X X 5 Utsläpp av lösnings-medel X X 2 Biologisk mångfald X 1
När de betydande miljöaspekterna är identifierade kan de kvantifieras i en fördjupad undersökning i kedjan. Kvantifieringen görs för att få ett mått på miljöaspekterna och visa var i kedjan de är som störst. De kvantifierade miljöaspekterna kan i ett senare skede användas som måttstock eller nyckeltal på, före respektive efter, genomförd miljöförbättring hos produkten.
Checklista 3
Identifiering av betydande miljöaspekter
Företaget: Kontaktperson: Tel:
Fax: E-post:
V i på Exempelföretaget håller just nu på med miljöstyrd produktutveckling vilket är en viktig del av vårt miljöarbete. Arbetet går ut på att minska miljöbelastningen från våra produkter sett ur ett livscykelperspektiv. För att lyckas med arbetet behöver vi uppgifter som består av två huvuddelar. Den ena delen består av att identifiera de mest betydande miljöaspekterna för produkten. Den andra att identifiera viktiga krav och önskemål ur miljösynpunkt från intressenter som exempelvis kunder, myndigheter och allmänhet. Styrkan med denna form av förbättringsarbete är att försöka göra rätt från början istället för att åtgärda brister i efterhand när produkten redan befinner sig på marknaden. Företag som ingår i produktens livscykel betraktas som de viktigaste intressenterna och vi ber er därför att komma med uppgifter kring ert företag och produkten (använd bi-fogad mall).
Skog H Såg Plywood H Spik H Metallbeslag [_J Emballage-tillverkare
Emballage-användare H Transportör
Slutomhänder-tagare
Betydande miljöaspekter för produkten x Datum: Uppgiftslämnare: Företag/Organisation ...^— —• -•— • — - — — — Kontaktperson Adress Telefon Telefax E-post Betydande miljöaspekter:
Här räknas alla betydande miljöaspekter upp för företaget och produkten. Använd miljö-ledningssystemets uppgifter. (Saknas miljöledningssystem ta hjälp av checklista 4.) Vi har följande betydande miljöaspekter,
miljöaspekter som inte kan kopplas till produkten markeras med *
Motivering
Miljöledningssystem och miljöarbete
Har ni eller håller ni på att införa miljöledningssystem? JA:
Hur lyder er miljöpolicy?
Vilka miljömål har ni, övergripande och detaljerade?
Inköpsrutiner, vilka har ni idag och vilka tror ni att ni kommer att ha i framtiden som påverkar produkten ifråga? Hur går bedömningen till och hur, när och vem uppfattas som en bra leverantör?
NEJ:
Beskriv så detaljerat som möjligt vad ni vill åstadkomma med ert miljöarbete och vilka önskemål och krav ni ställer vid inköp.
Andra frågor av intresse
Nedanstående frågor besvaras i den mån ni kan. Svaren kan markeras med respektive frågenummer separat.
1. Vad ser ni för möjligheter/svårigheter i den aktuella produktionskedjan SVAR:
2. Har ni kännedom om vilken miljöpåverkan olika produkttyper har SVAR:
3. För vilka miljöaspekter finns de största behoven av miljöanpassning SVAR:
4. Övriga synpunkter SVAR:
Checklista 4 för foretag utan miljöledningssystem Förklaring betydande miljöaspekt
En betydande miljöaspekt är en miljöaspekt som har eller kan ha en betydande miljö-påverkan
1. Exempel på vanliga betydande miljöaspekter
Tänk igenom verksamheten/processen och försök identifiera betydande miljöaspekter som förknippas med följande områden:
a) Utsläpp till luft b) Utsläpp till vatten c) Avfallshantering d) Markförorening
e) Användning av råvaror och naturresurser f) Andra lokala miljöfrågor
Exempel på några vanligt förkommande miljöaspekter som anses betydande hos företag med miljöledningssystem: • Avfall • Buller • Energianvändning • Inköp • Kemikaliehantering • Lösningsmedel • Transporter • Underhåll • Ytbehandling 2. Miljörapport
Lämnar ni någon form av miljörapport till länsstyrelse, kommun eller annan myndighet? Om ja, vilka aktiviteter tas upp i den? T ex utsläpp från pannanläggning, buller eller rening.
3. Branschforskningsinstitut
Kvantifiering av betydande miljöaspekter
Inledning
För att kvantifiera miljöpåverkan för en produkt finns olika hjälpmedel. Utgångspunkt-en bör vara hela livscykeln. Träteks koncept grundar sig på Utgångspunkt-en livscykelanalysmetodik utgående från ISO 14040-43. Trätek har även tagit fram en separat handledning som detaljerat beskriver LCA som hjälpmedel för miljöstyrd produktutveckling 161. För de företag som inte har möjlighet att genomföra en fullständig livscykelanalys kan en livs-cykelinventering eller en miljömatris användas som förenklade metoder för kvantifie-ring av betydande miljöaspekter.
Livscykelinventering
Livscykelinventeringen utgår från det producerande företaget. Där görs en inventering av tillverkningsprocessen, ingående material, användningsfasen och slutligt
omhändertagande av produkten.
Inventering utförs på olika delar i kedjan från råvaruuttag till och med slutödet för produkten. I varje livscykelskede inventeras följande fyra delar.
1. Ingående råvaror och insatsmaterial inklusive förpackningsmaterial. 2. Utgående produkter och biprodukter.
3. Ingående mängd energi, energislag uppdelat på olika delsteg om det är möjligt. 4. Utsläpp till luft, vatten och mark.
Exempel på inventeringsdokument återfinns i checklista 5.
Efter inventeringen kan beräkningar av miljöpåverkan för de olika livscykelskedena göras. I detta fall har SimaPro använts - datorbaserat LCA-verktyg där även data från Träteks miljödatabas finns tillgängliga. För de råvaror eller insatsmaterial där invente-ringsdata saknas kan generella data användas. Generella data finns för de vanligaste materialen som stål, plast, trä, transporter m bl.
Exempel
Miljöprestanda för tillverkning av en pall, en plywoodlåda och en pallkrage framgår av figur 6, 8 respektive 10 och miljöprestanda för produktemas livscykel framgår av figur 7, 9 respektive 11.
Miljöprestanda för BHB typpall Tillverkning U.DO') 0.008 0.007 0,006 0.005 Växthusgaser (xlOO) Försurning • övergödning • Maiknaiaozon 0.004 0.003 -0.001 I
Sägadvara Spänklotsar Spik Stälband Biobränsle Elektricitet Interna Transporter transporter
Fi^iir 6. Mi/Jöprc.sicinJa för BI IB typpall tillverkning.
Miljöprestanda för BHB typpall Livscykelperspektiv 0.015 BVäxtliusgaser (xlOO) • Försrurning • Övergödning • H^arknära ozon
Miljöprestanda för Poldy typläda Tillverkning 0.03 0,025 H 0.015 H 0.01 H 0.005 B Växthusgaser (xlOO) • Försurande ämnen • Övergödning • Marknara ozon
/•'ii^iir <S. Miljöprcslamki för hoUly lypUida lillvcrkiiiiiii,.
Miljöprestanda för Foldy typläda Livscykelperspektiv
ä 0,04
B Växthusgaser (xlOO) B Försurning
Miljöprestanda för Niab pallkrage Tillverkning 0.014 0.012 0.01 a. 0.006 0.004 0.002 -0.002 B Växthusgaser (tctOQ) • Försurande ämnen • Övergödning • Marknara ozon
Sägad vara Stålbeslag Stålband Spik Produktion Interna Transporter transporter
Figur K). Miljöprcsianda för Niab pallkrage tillverkning.
Miljöprestanda för Niab pallkrage (1000 st) Livscykelperspektiv l.60Et02 l.40Et02 ^ 1.20E+02 I.OOE+02 a. B.OOEtOl 6.00E+01 4.00E>OI • Växthusgaser (xlOO) • Försurning • Övergödning • Marknära ozon
Checklista 5 - Inventeringsmall Underlag till miljödeklarationer Företag: Telefon/Fax: Kontaktperson/ansvarig för uppgifterna: Datum: Uppgifterna avser perioden:
1. Råvaror/insatsmaterial In
Nr Namn mängd: enhet: Leverantör Kontaktperson
leverantör Transportsätt Avstånd (km) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
2. Produkter/biprodukter Kategori 1 = uppmätt, Kategori 2 = uppskattat
Nr Namn Kategori: mängd: enhet:
1 2 3 4 5 6 7 8 9
3. Energi In Kategori 1= uppmätt, Kategori 2= uppskattat
Energibärare Kategori: mängd: enhet:
El Olja Biobränsle
Externt inköpt biobränsle
Internt producerat spill (exempelvis putsdamm)
Interna Transporter (exv truckar) Diesel
El
Fördelning per processteg Nr Namn på processteg Kategori: el (%) värme {%) 1 2 3 4 5 6 7
4. Utsläpp Kategori 1 = uppmätt Kategori 2 = uppskattat
4.1 Till luft Kategori: mängd: enhet: Stoft Koldioxid, C O 2 Kolväten, CH Kväveoxider, NO, Svaveloxider, S O 2 m m
Kategori 1 = mätning finns, Kategori 2 = uppskattat
4.2 Till vatten Kategori mängd: enhet: COD BOD N P m m Recipient
Kategori 1 = uppmätt Kategori 2 = uppskattat
4.3 Till mark Kategori: mängd enhet
Aska och sot från fastbränsleanläggning ange fukthalt
b) Aska och sot till kommunal deponianläggning
c) Aska & sot till egen deponi d) Spillolja från fordon e) Farligt avfall(FA) totalt f) FA till SAKAB e.d. g) Metallskrot, totalt
h) Metallskrot till återvinning
Metallskrot till kommunal deponianläggning j) Industriavfall
k) Industriavfall till kommunal deponianläggning
I) Industriavfall till egen deponi
m) Spillbark till kommunal deponianläggning n) Spillbark till egen deponi
o) Slam från fordonstvätt p) m m
Förenklat arbetssätt - miljömatris
För att snabbt och förenklat analysera den miljöpåverkan en produkt har under sin livs-cykel kan en matris över material, energi och emissioner upprättas. Här görs en prin-cipiell uppställning för produktion av material och komponenter, tillverkning av pro-dukten, distribution, användning och slutöde.
Det är viktigt att sätta gränser för vad analysen skall innehålla och inberäkna det som krävs för att produktionen skall fungera. De företag som inte har tillgång till ett LCA-verktyg kan sedan på ett förenklat sätt använda de nyckeltal för råvaror och processer som tagits fram inom projektet. Checklista nr 6 visar exempel på nyckeltal för beräk-ning av en träprodukts miljöpåverkan. För närmare studier av olika transporters miljö-påverkan, se även checklista 7.
Nyckeltal som har tagits fram för projektet och visar följande kategorier: • Växthuseffekten
• Övergödning • Försurning • Marknära ozon
• Energianvändning i form av biobränsle, fossila bränslen och elektricitet • Resursanvändning
Material Energi Toxiska
emissioner Produktion ingående material
och komponenter Process/produktion Distribution
Användning
Exempel.
Material Energianvändning Emissioner
Produktion av ingående material och komponenter Plywood Sågad vara Spik Metallbeslag Spånklots Energianvändning i form av el, olja, biobränsle, diesel, bensin, gasol Utsläpp från energianvändning och tillverkning av insatsmaterial Process/produktion
en låda Plywood 5,12 m'^/låda Sågad vara 5,13 E-3 m^/låda Spik 0,074 kg/låda
Metallbeslag 3,3 kg/låda Spånklots 2,54 kg/låda
Olja (alla typer) 0,045 liter/låda
El 11,426 kWh/låda Diesel 0,38 liter/låda Industriavfall 0,02 kg/låda Farligt avfall 0,001 kg/låda Medeltransport-avstånd för insatsmaterial Plywood bil 150 km, båt 350 km Sågad vara bil 70 km
Spik bil 280 km Metallbeslag bil 130 km Spånklots bil 350 km Bränsle för transporter, totalt: Bil 4,612 tonkm/låda Båt 7,258 tonkm/låda Utsläpp från transporter Användning Bränsle för transporter Medelvärde 4 tonkm Utsläpp från transporter
Slutöde/kvittblivning Kasserade lådor
Medeltransportavstånd till krossning 20 km Medletransportavstånd till förbränning 120 km Vid krossning åtgår diesel 0,44 l/m^ Vid förbränning erhålls 3,5 MWh/ton Vid förbränning uppstår aska 0,03 kg/kg
Vt tu
.a
cn . E" I
'(fl w 0) c o :CÖ CD C C v— J2 «o u. O) c 'c •o :0 O ) L— 0) >o
O ) 0) a)"> 0)^ 1
(Do i
a. ^ " I (D3
o ^
Q) in O) •«t C\J c q o" o d " CM CM CO CM CM CM O O o C\J unTransporternas miljöbelastning
Transporterna har ofta stor betydelse när det gäller en produkts miljöpåverkan. Särskilt transportförpackningar och pallars livscykel påverkas av användningsfasen d v s gods-transporterna. De flesta transportörer arbetar ofta med miljöfrågor.
Schenker-BTL är ett exempel på transportföretag som arbetar med miljöfrågorna. Miljö-arbetet innefattar teknikfrågor, logistik och miljöledningssystem. Schenker-BTL har också tagit fram kalkylverktyg för emissionsberäkningar. Emmission Calculation On line finns tillgängligt för alla på www.schenker.btl.se. Det ger en uppskattning av ut-släppen för en viss transportsträcka. En mer omfattande kalkyl, baserad på egna och bl a NTMs*^ databaser, med emissioner för olika fordonstyper ingår i Emission Report. Ett mer avancerat nästa steg är att uppskatta och kunna jämföra miljöeffekterna av olika transporter i ett separat analysverktyg.
Transporter sker både som inkommande och utgående transporter samt i de interna processerna. Följande parametrar kan vara av betydelse att beakta från miljösynpunkt:
Val av transportmedel
Personbil, lastbil, flyg, tåg, båt samt olika kombinationer mellan olika transportmedel väljs.
Transportlängd
Välj närliggande leverantörer, närliggande kunder, insourca istället för att outsourca verksamheter, välj alternativa mötesformer och informationslösningar även vid t ex utbildning.
Fordon
Bedöm bränsleåtgång, bränsletyp, avgasrening, utsläpp. Rätt däck- och ringtryck kan spara upp till 0,5 1 bränsle per mil. Med en manometer bör ringtrycket kontrolleras varje vecka, eftersom rullmotståndet annars kan öka markant. Med fel tryck slits däcken ner på två tredjedelar av tiden /www.schenker.btl.se/.
Transportplanering
Optimal sändning per transporttillfälle, materialstyming, antalet inkommande/utgående leveranser, samkömingsmöjligheter, placering av distribunal/terminal, val av tranportör är några aspekter att beakta. Genom analys av godsflödena och utnyttjande av befintlig
Vägval
Transporttid på dygnet, risk för trafikstockning, vägstandard, vägval med hänsyn till bränsleåtgång, ekologiskt körsätt, påverka vägbyggen/underhåll.
Ompröva vad som transporteras
Analysera vad som transporteras och varför. Effektivisera interna processer med hänsyn till lagersystematik, teknik etc.
Utnyttja kollektivtrafik for gods
Genom samlastning och samordning av gods kan fordonen utnyttjas bättre och den totala miljöbelastningen minska.
Det finns ett antal olika storleksklasser för lastbilar vilka skall täcka större delen av lastbilstrafiken i Sverige. Tabellen visar uppdelning i storleksklasser med totalvikt, lastvikt och längd (www.ntm.a.se).
Fordonsklasser Totalvikt (ton) • Nyttolast (ton) Cirka längd (m)
Paketbil, distributionstrafik 3.5 1,4 5,5 Lätt lastbil, distributionstrafik 3,5-14 1,5-8.5 9 Medeltung lastbil, regional trafik 14.24 8,5-14 10
Tung lastbil med trailer, fjärrtrafik
40 26 18
Tung lastbil med släp,
fjärrtrafik 60
40 24
För de redovisade fordonstypema bedöms fyllnadsgraden vara 50% för paketbilar t o m medeltunga lastbilar. För större fordon bedöms fyllnadsgraden vara 70%. Emissionsdata för olika transportslag framgår av checklista 7 och fmns att hämta från NTMs hemsida www.ntm.a.se.
Checklista 7 - Miljödata för transporter Emissioner/tonkm lastbilstransporter koldioxider CO2 kolmonoxider CO kväveoxider NO, svaveloxider SOx kolväten OxHy partiklar PM
g/tonkm g/tonkm g/tonkm q/tonkm g/tonkm g/tonkm
Lastbilstransport 141, Euro 0 176 0,525 3,47 0.043 0,465 0,192 141, Euro 1 176 0,225 1,77 0,043 0,195 0,0343 141, Euro 2 176 0,165 1,57 0,043 0,159 0,0253 241, Euro 0 136 0,194 2,25 0,0337 0,168 0,0518 241, Euro 1 136 0,174 1,45 0,0337 0,148 0,0268 241, Euro 2 136 0,134 1,25 0,0337 0,123 0,0198 401, Euro 0 52,4 0,0724 0,871 0,0131 0,0626 0,0197 40 t, Euro 1 52,4 0,0664 0,541 0,0131 0,0576 0,0107 401, Euro 2 52,4 0,0494 0,461 0,0131 0,0476 0,00738 60 t, Euro 0 48,1 0,0662 0,789 0,0117 0,0572 0,0186 601, Euro 1 48,1 0,0612 0,489 0,01117 0,0522 0,00941 601, Euro 2 48,1 0,0452 0,419 0,0117 0,0432 0,00671 Emissioner/liter bränsle koldioxider C O 2 kolmonoxider CO kväveoxider NO, kolväten CxHy partiklar PM
g/I diesel q/I diesel g/I diesel g/I diesel g/I diesel
Euro 0, MK 1 2600 3,7 44 2.1 1
Euro 1, MK 1 2600 3,4 27 1,8 0,5
Euro 2, MK 1 2600 2,5 23 1,3 0,35
Emissioner for övriga transportslag Utsläpp/tonkm CO (mg) CO2 (g) CxHy (mg) Partiklar (mg) IVletan (mg) NOx (g) SO2 (mg) SOx (HQ) Tåg Eltåg 0,182 0,468 0,0401 0,0459 0,0317 0,275 0,0819 -Dieseltåg 19,5 17,8 22,5 8,23 0,457 0,357 4,4 -Båt Ship Ferry 50 31 14 19,9 - 0695 101 -Ship RoRo 2000-3000 ton 13,4 24,9 32 33,5 - 0,67 424 -Ship Cargo < 2000 ton 42 30,8 20 24,6 - 0,729 515 -Ship Cargo 2000-8000 ton 25 22 18 20 - 0,540 360 -Ship Cargo > 8000 ton 8,73 15,4 20 20,4 - 0,429 262 -Referens: NTM Fraktflyg 2400 1655 1300 7,7 910
Referens: Danzas ASG, www.cianzasasg.com, 2000-10-13
Utsläpp CO (mg) CO2 (g) CxHy (mg) Partiklar (g) Metan (mg) NOx (g) SO2 (mg) SOx (HP) Dieseltruck 1 MJ diesel 302 78,1 233 101 2 1,33 4,24 -1 liter diesel 10,87 2812 8,39 0,36 72,0 47,88 152,64 Referens: NTM
Värdering och prioritering
PfoduKtvision Produktion / Uppföljning Nulägesanalys \ \ Genomförande Beslutsunderlag Produkt utvecklingsplan InledningFunktionsanalysen är ett bra hjälpmedel att använda när det gäller att analysera den funktion som produkten skall fylla. Resultaten från nulägesanalysen ligger sedan till grund för fortsatt arbete för att ta fram idéer till hur en produkt kan förbättras miljö-mässigt.
• Funktionsanalys • Val av rätt material • Minska mängden material • Optimera produktionstekniken • Optimera distributionssystemet
• Minska miljöpåverkan under användningen • Optimera livslängden
• Optimera slutödet
Efter funktionsanalysen görs en genomgång av de olika stadiema i livscykelkedjan. Som utgångspunkt för diskussioner med industrin har checklistor från Ecodesign och Ecodesignhjulet använts /2, 11/. För varje livscykelskede utarbetas strategier med ett antal förslag och möjligheter till miljöförbättringar. Dessa anpassas till den aktuella produkten och kompletteras med branschspecifika frågor Efter listning av olika alternativ görs en prioritering när så erfordras.
Förbättringssteg - strategier
Huvudfrågan är i vilken utsträckning produkten uppfyller sina funktioner. Därefter fokuseras på miljöaspekterna i olika stadier av livscykeln.
Funktionsanalys
Hur uppfyller produkten/produktsystemet
användarnas krav/behov Utveckling av nytt koncept
• Vilka är produktens huvudsakliga • Dematerialisering (epost i stället för
funktioner papper och fax)
• Uppfyller produkten funktionerna • Optimering av funktioner
effektivt • Utökad användning av produkteti
• Vilka krav möter produkten från • Integrering av funktioner
användarna • Optimering av funktioner
• Kan produkten utvecklas för att bättre möta användarnas krav
• Kommer kraven att ändras över en tidsperiod
• Kan vi förekomma detta genom produktutveckling
Livscykelstadium 1
Produktion av material och komponenter
Vilka problem kan uppstå vid produktion och
tillförsel av material och komponenter? Miljöstrategi 1
Val av miljövänliga material • Hur mycket och vilka typer av plaster.
metaller, tillsatsmaterial etc används • Rena material
• Hur mycket och vilka ytbehandlingar • Förnyelsebara råvaror
används • Mindre energikrävande material
• Miljöprofil för olika komponenter • Återvinningsbara material • Hur mycket energi åtgår för transporter • Återvunna material
Livscykelstadium 2
Tillverkning av produkten
Vilka problem kan uppstå i den egna fabriken vid tillverkning av produkten?
• Hur många och vilka typer av processer används
• Hur många och vilka typer av insatsmaterial används
• Hur hög är energiförbrukningen • Hur stora mängder avfall bildas • Hur många produkter möter inte
kvalitetskraven Miljöstrategi 3 Optimering av produktionstekniken • Alternativa produktionstekniker • Färre produktionssteg • Låg/ren energiförbrukning • Mindre avfall • Färre/renare förbrukningsvaror Livscykelstadium 3 Distribution
Vilka problem uppstår vid distribution till kunden?
• Vilken typ av förpackning används (volym, vikt, material, återanvändbarhet) • Vilka transportsätt används
• Är transporterna effektivt organiserade
Miljöstrategi 2
Minskning av maleri alman gd • Reduktion av vikt • Reduktion av volym Miljöstrategi 4 Optimering av distributionssystem • Färre/rena/returförpackningar • Energieffektiva transportsysstem • Energieffektiv logistik
Livscykelstadium 4 Användningsfasen
Vilka problem uppstår vid användning, Miljöstrategi 5
service och reparation av produkten? Reduktion av miljöbelastning i användarfasen
• Hur mycket och vilken typ av energi • Låg energiförbrukning
behövs, direkt eller indirekt • Rena energikällor
• Hur mycket och vilken mängd av • Färre mängder förbrukningsmaterial
förbrukningsmaterial krävs • Rena förbrukningsmaterial
• Vilken är den tekniska livslängden • Inget slöseri med energi eller • Hur mycket underhåll och reparationer förbrukningsmaterial
krävs
• Vilka och hur mycket insatsmaterial Miljöstrategi 6
erfordras för funktion, service och Optimering av ursprunglig livslängd reparation
• Kan produkten nedmonteras av en lekman • Tillföriitlighet och hållbarhet
• Är reservdelar lätt tillgängliga • Lätt underhåll och reparation
• Vilken är den estetiska livslängden av • Utforma produkten i moduler
produkten • Klassisk design
• Stark produkt - användarrelation
Livscykelstadium 5
Återvinning och kvittblivning
Vilka problem kan uppstå vid återvinning och Miljöstrategi 7
kvittblivning av produkten? Optimering av slutödet
• Hur sker kvittblivning av produkten idag • Återanvändning av • Återanvänds komponenter eller material produkter/komponenter
• Vilka komponenter skulle kunna • Återuppbyggnad och renovering
återanvändas • Återanvändning av material
• Vilka komponenter kan demonteras utan • Säker förbränning skada
• Vilka material är återvinningsbara • Är materialen identifierbara • Är de lätta att isolera/avskilja
Checklista 8 visar formuläret som användes i undersökningen vid diskussion med för-packningstillverkaraa och checklista 9 är ett annat exempel på formulär som t ex kan användas mot underleverantörer. Sammanställning av förbättringsmöjligheter och prio-riteringar för förpackningsföretagen framgår av bilaga 4.
Checklista 8 - förbättringsmöjligheter för produkten Tekniskt
möjligt möjligt Ekonomiskt fördelar Marknads- miljövinst Förväntad Praktiskt ge-nomförbarhet tarer Kommen-1. Val av miljövänliga material
2. Minskning av materialmängd
3. Optimering av produktionsteknik
4. Optimering av distributionssystem
5. Minskad miljöbelastning under användning
ro c O) £ E w •o 1 o O) k 2 I a. 2 "O ra !2 > 42 -« -O 4 ^ •-•a = t o E 111 .O) E o > O) (D C T3 C to E cd (O (O > =03 a c ' c o •*— I— 0) E a (D c O ) K O c — CO
Genomförande
I Produktvision j Produktion / U|}pfoljning Nulagesanalys^^N. ^ Beslutsunderlag Värdering och / Prioritering ^ ProduktutvecklingsplanDenna del blir avhängig av vad som värderas oeh prioriteras och är individuell för varje företag. Här redovisas enbart resultaten frän pilotstudierna som exempel pä
I '.xcinpcl pa Jörhalli iny, av cn pa/l
Palllillvcikaren prodiicciai pallar liil pappcrsiiidiisli in. I iiiulcis()kniiigcn gjordes cn niiljöinventering med avseende pii en typpall som används av papperslillverkareii. Kundens krav pä pallens laslbärande kapaeilel är ea 700 kg. En ny design pä pall har lagils fram ^ K I I den nya pallen har färre regelbrädor, lägre klolsar och lärre anlal spik. För BHB-lrä innebären ny design av laslpallen en viklbesparing för virke med Hy/<>, iin spik med 2,3% och lör spänklolsai med [6,1%. Tolall minskar pallens vikl med 1,28 kg. Delia innebär all vid varje palllransporl iil lill kund kan yllerligare 144 pallar las med. En analys av pallens presianda enligt del amerikanska Pallet Design Syslem framgår av bilaga 5. Programmet har vissa begränsningar varför den analyserade pallen inte exakt överensstämmer med den förändrade pallen men analysen ger ända en god indikation pä bärförmägan. Pallen konmicr även alt icslas i fullskaleförsök vid pappersindustrin med
början i maj 2 ( X ) I .
Minskningen av enbart Irämalerialet innebär för 100.000 pallar en besparing pä närmare 2(K) m ' virke vilket motsvarar ca 250.(KM) kronor.
En jämförande analys av miljöprestanda lör pallarna framgår av figuren. Den nya kon-struktionen beräkiuid pa lOO.OtK) pallar medför under den beriiknade liv.scykeln en minskning av utsläpp av växthusgaser med 76 lon och försurande ämnen med 1 070 kg.
Miljöförbättring för BHB typpall (sågad vara och spänklotsar) Livscykelperspektiv
Exempel på förbättring av plywoodlåda
För tillverkaren av plywoodlådor innebär övergången till att delvis köpa formatskuren plywood en besparing på 200 d v s 10 % på intransporterad volym. Kostnadsbespa-ringar för Foldylådan sker genom energibespaKostnadsbespa-ringar med åtminstone 10% och genom inköp av formatskuren plywood minskar transporterna med 10%.
Även avfallsmängderna minskar; i praktiken 72 ton mindre spill eftersom en del spill-bitar utnyttjas i produktionen. Härigenom minskar avfallstransportema och mindre mängd avfall betyder lägre skatt eftersom varje ton beskattas med ca 250 kr. Träavfallet flisas och säljs sedan som bränsle. Många träförpackningstillverkare använder eget träavfall som bränsle, men Foldy Pac har ingen egen panna. Kostnadsbesparingar för minskade transporter och minskat avfall är ca 40.000 kr. Miljömässigt medför den in-beräknade förbättringen, beräknat p å 30.000 lådor, en minskning av C02-utsläppen med
15,3 ton under hela livscykeln.
Miljöförbättring för Foldy typläda Livscykelperspektiv
• FoMy :ypläda FolOy simulering
vaxihusgaser (xlOO) Försurning Övergödning
Exempel på miljöförbättringar för plywoodlådan i ett livscykelperspektiv.
Uppföljning
/ Nulägesanalys
Produktion
\
\ Genomförande Värdering odi / Prioritering ^
Beshtlsundoilag
Produktutvecklingsplan
Inledning
Upploljningslasen syftar till att konnnunicera produktens förbättrade miljöprestanda till kunder oeh andra berörda intressenter. Kommunikationen kan ske i mänga olika former - s o m miljöredovisnmgar, mformationsblad cK"h reklam. Uppföljnmgen av produkten görs framförallt med hjälp av beskrivningar och nyckeltal som visar miljöprestanda före respektive efter förbättringen. ll|iploljnmgsfasen syftar ocksä till att följa upp det genomförda produktutvecklingsarbetet för att kunna dra nytta av erhållna erfarenheter t)ch lör fortsatt förbättringsarbete
Detta kapitel ger en vägledfiifig för hur uppföljnmgen kan göras ()ch exemplifieras med resultat frän pilotstudierna
Vägledning för uppföljning
Under de senaste ären har framkommit mänga olika sätt att redovisa tKh deklarera löi e-tagcns och dess produkters miljöprestanda. Som exempel kan nämnas miljödeklara-tioner, byggvarudeklaralioner, certifierade miljövarudeklarationer och olika former av miljöredovisningar. Alla syftar till att kommunicera miljöinformation pä ett trovärdigt sätt till olika intressenter.
Kn bra början pä arlietet är att tänka igenom vem informationen riktar sig till. Miljö-rapporter till tillsynsmyndigheter läses av experter som vet vilka uppgifter de är ute efter och kan värdera sifferuppgifternas lietydelse. Alliuänheten däremot är ofta mer inlresserade av uppgifter som är enklare att bedöma. Ofta är här en enkel, kortfattad text
1. Företaget 4. Användning
•
Företagsbeskri vn i n g•
Användningsområde•
Kontaktperson•
Underhåll•
Miljöarbete•
Inomhusmiljö•
Miljöpolicy 5. Slutanvändning 2. Produkten•
Ateranvändning•
Produ ktbeskri vn ing•
Materialåtervinning•
Insatsmaterial•
Energiåtervinning•
Råvarans ursprung•
Deponering•
Förpackning•
Transporter 6. Miljöprestanda•
Användningsområde•
Nyckeltal•
Miljöprofiler 3. Tillverkning Övrig information•
Beskrivning av tillverkning 7. Övrig information•
Utsläpp t i l l luft•
Ordförklaringar•
Utsläpp till mark•
Referenser•
Utsläpp till vatten•
Buller•
EnergianvändningRiktlinjer för miljökommunikation enligt I S O 14 021
Miljökommunikation som beskriver företagens och produkters miljöprestanda har kommit att bli en allt viktigare marknadsfråga. Samtidigt har också kraven på trovärdig-het, öppenhet och lättillgänglighet ökat. Standarden ISO 14 021 ger rekommendationer på lämpligt innehåll, språkbruk och symboler som används vid egna miljöuttalanden. Standarden är inte tvingande men ska följas ifall den hänvisas till. Den kan dock ligga till grund vid en bedömning av otillbörlig marknadsföring. Nedan ges en kort samman-fattning av rekommendationerna.
• Undvik vaga eller ospecifika uttalanden, t ex miljösäker, miljövänlig, grön eller skonsam mot miljön.
• Undvik begreppet ekologisk hållbarhet, eftersom begreppet är komplext och fort-farande p å forskningsstadiet.
• ö v e r e n s s t ä m m a med sanningen och beakta relevanta aspekter sett ur ett livscykelperspektiv
• Aktuella och avse miljöaspekter som rör eller kommer att beröra produkten • Skrivna så att förtydliganden enkelt kan kopplas till uttalandet om de skall läsas
tillsammans
• Tydliga vid jämförelser samt ange utgångspunkterna för jämförelsen • Uppdaterade för att ge en aktuell bild
• Relevanta för det geografiska området Uttalanden ska ej
• Ge intryck av att produkten godkänts eller certifierats om så inte är fallet • Fokusera eller överdriva miljöaspekter av liten betydelse
• Utelämna relevant information som kan leda till misstolkning • Ge intryck av att gamla produktförbättringar gjorts nyligen
• Grunda sig på frånvaro av ingredienser eller egenskaper som aldrig förknippats med produkten
V i d användandet av symboler • Ska de vara enkla att förstå
• Ska de vara lätta att skilja från andra symboler och miljömärken
• Ska föremål ur naturen endast användas ifall det finns en tydlig koppling till produkten eller den påstådda fördelen
Exempel
När en förbättring anges i procent skall den uttryckas i absoluta skillnader. "Om andelen återvunnet innehåll har höjts från 10% till 15% är den absoluta skillnaden 15% - 10% = 5 procentenheter, i vilket fall det kan sägas att andelen återvunnet innehåll höjts med 5 procentenheter. Att påstå att det har ökat med 50% skulle vara vilseledande, trots att det är sant."
Illustrationer och figurer
Illustrationer och figurer lättar upp intrycket av skriven information och kan innehålla mycket fakta som är lätta att tillgodogöra sig. Nedan ges ett urval av figurer och l i k -nande som kan användas vid miljökommunikation.
Miljöutredning Mlljöpolicy / Förbättra Planera X \ Kontrollera Genomföra / I Produktvisioa" ' Uppföljning Nuliigesaoalys \ ' Uppföljning Nuliigesaoalys \ Produktion k \
. Genomförande Värdering och / prioritering
Produkiutvecklingsplan
Exempel på enkel illustration av miljöarbete
Exempel på enkel illustration av miljö-anpassad produktutveckling
IN utsläpp till luft y j
Råvaror Energi | ^
Produkter ^ Biprodukt
Avfall Utslåpp till vatten
Exempel på enkel illustration av verksamhet
Energiåtgång per tillverkad enhet före resp efter förbättring
I ' 4 2
O
Före Bter
Exempel på illustration av miljöförbättring
Som vid alla projekt är uppföljning av genomfört arbete en mycket viktig del för att samla in erfarenheter för att lära sig själv och andra. A t t företaget överhuvudtaget bedriver miljöstyrd produktutveckling kan vara betydelsefull information. Även det interna informationsflödet som blir följden av produktutvecklingen är av godo för företagets miljöarbete, där fler blir engagerade.
Exempel på nyckeltal som kan användas inom MPU-arbetet: • Energianvändning/produkt