• No results found

Ledare; Utrikes affärer

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Ledare; Utrikes affärer"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Utrikes affärer

Ytterligare en av de många utrikesaffä-rerna har passerat revy inför en åskå-dande allmänhet. Liksom tidigare efter-lämnar också denna affär en olustig ef-tersmak. Frågan måste ställas vad det är som gått snett i regeringen Palmes sköt-sel av utrikespolitiken för att vi gång på gång skall begåvas med dessa skeenden? De förbättrar inte Sveriges anseende utåt och de förstärker de inrikespolitiska motsättningarna.

Olof Palme själv söker frammana bil-den av en illasinnad press och besvärliga moderater som roten till det onda. För-utom han själv och hans allra närmaste lär få iakttagare acceptera den beskriv-ningen. Det är inte moderaterna som sit-ter i regeringsställning och för utrikespo-litiken. Det är Olof Palme och socialde-mokratin. Det är inte moderaterna som utnämnt Lennart Bodström, Pierre Schori, Anders Ferm och de andra. Det har Olof Palme.

Det är Olof Palme som fortsätter att leda den internationella s k Palme-kom-missionen fast han är svensk statsminis-ter. Det är OlofPalme som behållit FN:s medlaruppdrag i kriget mellan Iran-Irak även efter det han återkommit som svensk statsminister. Det är Olof Palme som lät västtysken Egon Bahr utforma förlagan till en svensk officiell utrikes-· note. Det är Olof Palme som genom Pal-me-kommissionen och via Anders Ferm upprätthåller informella kontakter med högt uppsatta sovjetiska byråkrater.

Vad som har hänt sedan Olof Palme återkom till posten som statsminister 1982 är att hflnS under många år och med stor ihärdighet uppbyggda internationel-la pinternationel-lattform och hans åtaganden i Socia-listinternationalen och

Palme-kommis-sionen allt sämre stämmer med hans uppgifter och ansvar som svensk stats-minister.

Den internationella vänsterpolitik som Olof Palme och hans parti under lång tid odlat passar illa i dagens världspolitiska realiteter som även Sverige som nation måste beakta. Hata-Amerika-mentalite-ten som byggdes upp och användes ock-så inrikespolitiskt under Vietnam-krigets dagar känns inte lika fräsch i dag när de två större krig som pågår är kriget i Afghanistan och kriget i Kampuchea. l båda dessa fall är Sovjet och Sovjet/Viet-nam angripare.

Utvecklingen i tredje världen måste kännas mer än problematisk för Socia-listinternationalen. l land efter land har hyllade socialistiska f d gerillarörelser förvandlat sig själva till de nya härskarna som raskt utrustar sig med maktens alla attribut, inklusive förtryckets. För Sve-rige är det inte heller lätt att i alla sam-manhang framstå som den givmildaste av industriländer. Vår urgröpta ekonomi leder till devalveringar som sänker vär-det av våra bidrag till såväl FN-systemet som till utvecklingsländerna även om vi på hemmaplan upprätthåller det s k en-procent målet.

Den säkerhetspolitiska utmaning som u-båtskränkningarna innebär har gett oss en allvarlig påminnelse om realiteterna i Sveriges geopolitiska läge och upprust-ningarna i vår nära omvärld. Inte heller detta stämmer med den världsbild som Olof Palme och socialdemokratin byggt upp åt sig under 70-talet då nedrustarna inom (s) fick övertaget över försvarsvän-nerna och lade fast en nedrustningspoli-tik för det svenska försvaret.

(2)

ut-rikespolitik är ur takt med tiden. Verklig-heten har hunnit i kapp de socialistiska

visionerna. Detta är den egentliga

bak-grunden till de många affärerna. Sedan

bar naturligtvis Olof PaJmes tendens att självsvåldigt utöva utrikes- och bistånds-politik med förbigående av normala ka-naler och myndigheter bidragit, liksom Lennart Bodströms inkompetens och

oförmåga att umgås med massmedia.

· Vad moderaterna kan anklagas

alter-nativt berömmas för är att med ihär-dighet och konsekvens ha fullgjort sin oppositionsrolL De många felstegen och

övertrampen från Olof PaJmes & Co:s

sida har lyfts fram i ljuset och kritiserats.

De har skärskådats och den föregripliga

frågan har ställts om det eller det ageran-det är förenligt med Sveriges nationella intressen, om det överens!>tämmer med den av riksdagen fastlagda utrikespoliti-ken.

121

Olof Palme är ovan vid kritik. Han har länge fått spela ostörd på den nationella och internationella arenan uppburen av det förtroendekapital också i utrikesfrå-gor som Per Albin och Erlander skaffade

socialdemokratin. Den tiden är nu förbi.

Verkligheten har förändrats och Sverige har ställts inför nya säkerhetspolitiska och ekonomiska utmaningar.

Sveriges utrikespolitik måste föras

med fasthet och konsekvens. Grunden,

alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig, ligger fast. Samtidigt måste en konstruktiv diskussion kunna föras om våra relationer till såväl öst som väst, om vårt försvars styrka och innehåll, om en långsiktig Europapolitik, om en effekti-vare biståndspolitik. Den diskussionen är nödvändig för att Sverige också i framtiden skall få leva i fred och frihet. Den dialogen försummar socialdemokra-tin.

References

Related documents

ökade medel för att utöka satsningarna på pilot och systemdemonstrationer för energiomställningen. Många lösningar som krävs för ett hållbart energisystem finns i dag

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

I dag medför Rymdstyrelsens begränsade möjligheter att delta i Copernicus och ESA:s övriga jordobservationsprogram och Rymdsäkerhetsprogrammet att Sverige och svenska aktörer

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka

To present descriptive data on a cohort of patients with chronic heart failure, including the distribution and amount of physical activity and sedentary behavior pattern.. Material

Turner och West (2014) belyser att dagordningsteorin handlar om att medierna sätter agendan för vad individer ska tänka på; och när detta implementeras på Fria Tider anser vi att de

eftersom de intervjuade menar att han var aggressiv i sin retorik vilket innebär att de för att hantera denna avvikelse antingen kan ha utvidgat kategorierna eller omdefinierat det

Och Gert hade försökt få till stånd ett samarbete/utbyte med Olof Palmeskolan i Havanna, men det har gått trögt med kommunikationen.. Han hade försökt mejlvägen, och