Miljöledning i staten 2013

67  Download (0)

Full text

(1)

staten 2013

En redovisning

(2)

NATURVÅRDSVERKET

Miljöledning i staten 2013

(3)

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@arkitektkopia.se

Postadress: Arkitektkopia AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

Naturvårdsverket

Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm

Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6613-0

ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2014 Tryck: Arkitektkopia AB, Bromma 2014

(4)

Förord

Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att säkerställa att miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt så att verksamheten bidrar till en ökad miljönytta. Miljöledningssystemet ställer bland annat krav på att verksamhetens aktiviteter med en betydande direkt och indirekt miljöpåverkan är identifierad, att det finns en miljöpolicy och upprättade interna miljömål/handlingsplaner. Handlingsplanerna ska innehålla de åtgärder som myndigheterna vidtar för att nå sina interna miljö-mål. Det ska också finnas rutiner för att ställa miljökrav på leverantörer och rutiner för uppföljning och redovisning av myndighetens miljöprestanda.

Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem i syfte att inte-grera miljöarbetet i sina verksamheter. De ska varje år redovisa miljöarbetets resul-tat till regeringen och till Naturvårdsverket. Arbetet och redovisningen styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningens syfte är att bidra till att uppfylla generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och att de statliga myndigheterna ska ses som en förebild i miljöarbetet.

Av förordningen framgår att Naturvårdsverket ska lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport utgör Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget och är en

sammanfattning av 2013 års miljöledningsarbete i staten. För verksamhetsåret 2013 har 188 myndigheter redovisat till Naturvårdsverket.

Rapporten är författad av Kristina von Oelreich, Roger Jonsson och Bengt Anders-son på Naturvårdsverket.

Stockholm april 2014 Naturvårdsverket

(5)

Innehåll

FÖRORD 3  INNEHÅLL 4  SAMMANFATTNING 5  INLEDNING 7  MILJÖLEDNINGSSYSTEMEN 8  GRÖN IT 12 

RESOR OCH TRANSPORTER 15 

ENERGIANVÄNDNING 22  MILJÖKRAV I UPPHANDLING 25  LÄNSSTYRELSERNAS MILJÖLEDNINGSARBETE 27  SLUTSATSER 29  RANKING 32  BILAGA 1 47  BILAGA 2 55  BILAGA 3 58 

(6)

Sammanfattning

Miljöledningssystemet

Myndigheterna har under 2013 fortsatt att utveckla sitt miljöledningsarbete bland annat med att redovisa den indirekta miljöpåverkan. I dagsläget pågår det olika projekt och det efterfrågas en samverkan mellan myndigheter för att utveckla mil-jöledningsarbetet avseende den indirekta miljöpåverkan. Fler myndigheter har också valt att miljöcertifiera sina verksamheter.

För att stärka arbetet med både den indirekta och direkta miljöpåverkan så behövs det en ökad kunskap om hur myndigheter utifrån sina olika uppdrag kan bedriva ett effektivt miljöledningsarbete för att förbättra sin miljöprestanda. Naturvårdsverket kan konstatera att det finns ett ökat behov av att ta fram specifik vägledning för olika grupper av myndigheter såsom t.ex. för universitet och högskolor, länsstyrel-ser, mindre myndigheter osv.

Det finns också ett behov av att öka kunskapen om hur myndigheter i överens-stämmelse med förordningens krav kan genomföra en miljöutredning avseende den indirekta miljöpåverkan och hur myndigheterna kan integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamheten. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit förordningsför-ändringar för att effektivisera och stärka myndigheternas miljöledningsarbete. Na-turvårdsverket ser också att det finns ett behov av att stärka NaNa-turvårdsverkets vägledning inom de områden som nämns ovan.

I kommande redovisning avseende 2014 års miljöarbete avser Naturvårdsverket att se över möjligheten att följa upp och redovisa myndigheternas miljöarbete utifrån den energiförbrukning/utsläppsmängd som myndigheterna redovisar.

Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, interna miljö-mål och miljö-måluppfyllelse. Årets granskning visar att vissa myndigheter har förbättrat sin redovisning inom ovanstående områden. Granskningen visar också att myndig-heter som uppdaterat sin miljöutredning har valt att upprätta nya interna miljömål som sträcker sig över flera år. Många myndigheter behöver dock fortfarande bli bättre på att upprätta interna miljömål som är uppföljningsbara utifrån kvantitativa eller kvalitativa mått och redovisa de åtgärder som vidtagits för att nå de interna miljömålen.

Naturvårdsverket har även i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöled-ningsarbete. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta pro-jektet ”Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssy-stem.” Naturvårdsverket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett bra exempel på hur myndigheter med

(7)

en likartad verksamhet kan utveckla och effektivisera sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta.

Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning fortsätter att slå igenom inom statsförvaltningen. T.ex. har flera myndigheter installerat Lync och ersatt myndighetens pappersutskick med elektroniska utskick. Vissa myndigheter har ett särskilt återrapporteringskrav då det gäller IT för miljön. Naturvårdsverket har gett dessa myndigheter en möjlighet att redovisa sitt arbete med grön IT i Naturvårdsverkets webbaserade redovisningssy-stem.

Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under år 2013 har ytterligare två myndig-heter miljöcertifierat sin verksamhet. En certifiering har därmed totalt sätt genom-förts av 27 myndigheter, vilket motsvarar 14 procent av myndigheterna. Natur-vårdsverket har under år 2013 fortsatt sitt deltagande i revideringen av den internat-ionella standarden för miljöledning ISO 14001.

(8)

Inledning

Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem enligt förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Miljöledningssystemet ska inne-hålla följande:

Miljöledningssystem

 En miljöutredning som identifierar myndighetens miljöpåverkan och miljökrav i lag och annan författning och som uppdateras minst vart femte år  En miljöpolicy

 Mätbara interna miljömål

 En handlingsplan med åtgärder, resurser och ansvarsfördelning  Tydlig ansvarsfördelning för miljöarbetet

 Dokumenterade rutiner för att minska negativ miljöpåverkan och öka den positiva miljöpåverkan

 Rutiner för att miljöanpassa upphandlingarna där så är relevant  Information och utbildning som utvecklar personalens miljökompetens  Användningen av energieffektiv informationsteknik

 Årlig revision och genomgång av miljöledningssystemet  Årlig uppföljning och redovisning av resultatet på ledningsnivå  Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör registrera

sig enlig EMAS eller certifiera sig enligt ISO 14001.

De myndigheter som omfattas av förordningen ska varje år redovisa resultatet av sitt miljöledningsarbete till regeringen och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska årligen göra en sammanfattning av statens miljöledningsarbete baserat på myndig-heternas redovisningar. Naturvårdsverket sammanfattar arbetet i denna rapport.

Rapporterande myndigheter

För verksamhetsåret 2013 har 188 av 190 myndigheter som omfattas av förord-ningen redovisat till Naturvårdsverket. Redovisförord-ningen omfattar totalt 180 000 års-betskrafter och cirka 12,5 miljoner kvadratmeter lokalyta.

I rutan nedan redovisas de myndigheter som inte lämnat in sina rapporter 2013.

Myndigheter som inte lämnat in sin redovisning

 Linköpings tingsrätt

(9)

Miljöledningssystemen

Miljöcertifiering/registrering

Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sig enligt ISO14001 eller registrera verksamheten enligt EMAS. De 27 myndigheter som helt eller delvis genomfört miljöcertifiering eller miljöregistrering finns redovisade i tabellen nedan. Under 2013 har två nya myn-digheter, markerade med *, certifierat sig, nämligen Högskolan Kristianstad och Naturhistoriska riksmuseet.

Tabell 1. Miljöcertifierade myndigheter

Myndighet Certifiering

Affärsverket svenska kraftnät ISO 14001

Fortifikationsverket ISO 14001 Göteborgs universitet

Högskolan Borås

ISO 14001 och EMAS ISO 14001

Högskolan i Gävle ISO 14001 Högskolan Kristianstad * ISO 14001

Kemikalieinspektionen ISO 14001

Lantmäteriet ISO 14001 Luftfartsverket ISO 14001 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISO 14001

Mälardalens högskola ISO 14001 Naturhistoriska riksmuseet * ISO 14001

Naturvårdsverket ISO 14001 och EMAS Skogsstyrelsen

Statens energimyndighet

ISO 14001 ISO 14001 (Delvis) Statens fastighetsverk ISO 14001 Statens geotekniska institut ISO 14001 Statens jordbruksverk ISO 14001 Statens maritima museer ISO 14001 Statens veterinärmedicinska anstalt ISO 14001 Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statistiska Centralbyrån

ISO 14001 ISO 14001

Strålsäkerhetsmyndigheten ISO 14001 Sveriges geologiska undersökning ISO 14001

Sveriges lantbruksuniversitet ISO 14001 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Trafikverket

ISO 14001 ISO 14001 (Delvis)

(10)

Myndigheternas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten

Figuren nedan visar hur stor andel av myndigheterna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Figur 1. Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907

Miljöutredning

Under 2013 har 40 myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar vilket motsvarar 21 % av alla myndigheter. I redovisningen anger 20 myndigheter att de har miljöut-redningar som är äldre än 5 år. Fyra myndigheter uppger att de saknar miljöutred-ning.

Miljöpolicy

I stort sett alla myndigheter redovisar att de har en miljöpolicy för sin verksamhet. Endast fyra myndigheter uppger att de saknar en miljöpolicy.

Flertalet av myndigheternas miljöpolicy är dock generellet beskrivna och bör i större utstäckning kunna kopplas till myndighetens uppdrag och dess direkta och indirekta betydande miljöpåverkan samt till generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen.

Miljöpåverkan, interna miljömål och måluppfyllelse

När det gäller redovisningen av myndigheternas identifiering av aktiviteter med indirekt och direkt betydande miljöpåverkan ligger redovisningen på samma nivå som föregående år. Några få myndigheter anger dock att de inte har någon

(11)

dande miljöpåverkan. Flera myndigheter uppger upphandling som en indirekt bety-dande miljöpåverkan.

Exempel på indirekt påverkan är effekter av bland annat myndighetens beslut i form av tillsyn och prövning av verksamheter, det regionala miljömålsarbetet, ut-bildning, forskning, bidragsfördelning och upphandling. Direkt påverkan kan ex-empelvis vara myndigheternas resor, energianvändning, avfall, pappersförbrukning och användning av kemikalier.

Några myndigheter har dessutom påpekat att deras verksamhet påverkar miljön positivt. Det rör sig främst om olika typer av myndighetsutövning, åtgärder som vidtas inom ramen för miljömålssystemet, och åtgärder inom forskning och utbild-ning.

Jämfört med föregående år har några färre myndigheter redovisat att de har upprät-tat interna mål och handlingsplaner och har rutiner för uppföljning av målen. En möjlig orsak till detta kan vara att många myndigheter har uppdaterat sina miljöut-redningar under 2013 och därför inte hunnit sätta mål och handlingsplaner för sin egen verksamhet.

Kvaliteten på de interna målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varie-rar fortfarande stort mellan myndigheterna.

I föregående års redovisning ansåg Naturvårdsverket att det fanns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Det gällde i första hand redovisningen som avser myndigheternas aktiviteter med miljöpåverkan, de interna miljömålen och redovisningen av de åtgärder som vidtagits för att nå målen och om målen uppnåtts. Vissa myndigheter hänvisar till sin årsredovisning och vissa myndigheter redovisar sina åtgärder inom ramen för miljöledningsförordningen. Statskontoret har i två rapporter redovisat Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet. Del-rapporten Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet – delrapport (2013:12) och slutrapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet – slutrapport (2014:10).

Miljökompetens

När det gäller myndigheternas redovisning av genomförda åtgärder för att påverka miljökompetensen ligger redovisningen i stort kvar på samma nivå som föregående år.

Kvaliteten varier dock stort på de stort avseende de utbildnings- och informations-insatser som genomförts av myndigheterna. Myndigheter som har valt att genom-föra omfattande förbättringar av sitt miljöledningssystem eller avser att bli miljö-certifierade har i vissa fall genomfört större utbildningsinsatser av sin personal.

(12)

Myndigheternas arbete med att redovisa statistik gällande resor och energianvänd-ning ligger kvar på samma nivå som tidigare år. För en del myndigheter kvarstår ett visst arbete för att säkerställa att myndigheterna har kvalitetssäkrade insamlings-metoder.

När det gäller redovisningen av miljökrav i upphandlingar så det ett område som många myndigheter anser att de inte har ett bra uppföljningssystem för att samla in de uppgifter som ska redovisas.

(13)

Grön IT

Av förordningen om miljöledning i statliga myndigheter framgår att myndigheterna så långt det är möjligt ska använda energieffektiv informationsteknik (IT) som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Av myndigheterna anger 95 procent i sin redovisning att de använt IT för att minska sin energianvändning och 98 pro-cent att de använt IT för att minska antalet tjänsteresor. Det är en minskning med 3 % för att använda IT för en minskad energianvändning, och för att använda IT för att minska antalet resor är procentdatsen densamma jämfört med föregående redo-visning

Naturvårdsverket har inför 2013 utvecklat rapporteringssystemet för att även kunna hantera frågor rörande Grön IT, speciellt för de myndigheter som har en skyldighet att rapportera dessa frågor.

(14)

IT för att minska energianvändningen

De åtgärder som myndigheterna beskriver varierar stort. Den åtgärd flest myndig-heter beskriver, är att de fortsätter införskaffa energisnål IT-utrustning.

Vanliga IT-åtgärder för att minska energianvändningen Tids- och närvarostyrd belysning och ventilation

Prognosstyrning av värme och kyla Virtualiserade servrar

Laptops som ersätter stationära datorer

Centrala skrivare, follow-me funktion och dubbelsidig utskrift Automatisk avstängning av datorer

Tunna klienter/terminaler och molntjänster Elektronisk handläggning och ärendehantering Elektroniska ansökningar

Elektroniska fakturor Elektroniska publikationer Webbenkäter

IT för att minska antalet tjänsteresor

De flesta myndigheterna tillhandahåller teknik för video- och telekonferenser. Många myndigheter anger att de har fortsatt att investera i videokonferensteknik och olika typer av webbkonferenssystem under 2013. Stora satsningar har gjorts på att installera Lync. Länsstyrelserna har t.ex. valt att gemensamt installera Lync. Flera av myndigheterna nämner att utbildning och riktlinjer är viktiga instrument för att personalen verkligen ska använda sig av den teknik som finns tillgänglig. En del myndigheter har tagit fram integrerade mötes- och resepolicy.

Flera universitet och högskolor använder IT i undervisningen för att minska antalet resor mellan föreläsare och studenter. Idag finns det flera universitet och högskolor som erbjuder distansutbildningar. Exempelvis används Skype vid examination då studenter återvänt till sina hemländer.

Flertalet av de myndigheter som varit med i projektet ”Resfria möten i myndighet-er” (REMM) som Trafikverket driver, anger att det fått ett bra stöd via nätverket att arbeta mer systematiskt med resfria möten.

Målet för REMM-projektet är att öka och vidarutveckla resfria möten inom och mellan myndigheter för att minska miljöbelastningen.

(15)

Vanliga IT-åtgärder för att minska antalet resor Telefon- och videokonferenser

Webbkonferenser (bl. a. Skype, Lync, Jabber) Gemensamma arbetsytor (t ex Projektplatsen) Intranät och Internet för informationsdelning Sociala medier och elektroniska nätverk

(16)

Resor och transporter

Myndigheternas sammanlagda redovisade koldioxidutsläpp från resor och transpor-ter uppgår till drygt 400 000 ton. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp från transporter eller 0,6 procent av Sveriges totala utsläpp. Staten står samtidigt för ca 4 procent av den totala sysselsättningen i Sverige. Utslaget på antal inrapporterade årsarbetskrafter, dvs. 180 000, blir koldioxidutsläppen ca 2,4 ton per årsarbetskraft. För 2011 och 2012 var siffrorna 2,3 respektive 2,2 ton per årsarbetskraft.

Tabell 2. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton

Trafikslag 2009 2010 2011 2012 2013

Flyg under 50 mil 13 978 12 909 15 393 14 750 14 485 Flyg över 50 mil 82 009 87 740 86 608 89 290 93 975 Bil 49 793 55 345 51 146 53 533 55 131

Tåg 22 2 1 1 1

Buss 548 637 210 248 304 Maskiner 94 938 91 700 246 012 248 075 264 512

Totalt 241 288 248 333 399 370 405 897 428 408

Figur 3 Utsläpp av koldioxid för olika trafikslag i ton

Utsläppen av koldioxid från resor och transporter har ökat något under 2013 jäm-fört med 2012. Flyg under 50 mil visar en marginell minskning medan sifforna för övriga trafikslag visar en svag uppgång. Ett antal större infrastrukturprojekt har lett till att utsläppen från maskiner ökat.

(17)

Figur 4. Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2013

Figuren ovan visar koldioxidutsläppens procentuella fördelning på de olika tra-fikslagen. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. Nedan studeras dessa poster närmare.

Maskiner och övriga fordon

Maskiner och övriga fordon står för den största delen av de redovisade koldioxid-utsläppen. Totalt 57 myndigheter har redovisat utsläpp från maskiner och övriga fordon som de använder i sin myndighetsutövning. Det kan vara arbetsmaskiner av olika slag men även vägfärjor, patrullbåtar, snöskotrar, helikoptrar, isbrytare osv. Några få myndigheter står för merparten av utsläppen. Värt att notera är att endast två av dessa myndigheter är miljöcertifierade.

Tabell 3. Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Sjöfartsverket 39 556 384 Trafikverket* 166 000 000 Trafikverket* 25 381 306 Sjöfartsverket 45 942 856 Kustbevakningen 16 309 337 Kustbevakningen 20 812 496 Affärsverket svenska

kraft-nät* 5 178 676

Affärsverket svenska

kraft-nät* 4 271 363 Sveriges

lantbruksuniversi-tet* 1 222 000 Fortifikationsverket* 2 533 506 *miljöcertifierad *miljöcertifierad

(18)

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Trafikverket* 172 000 000 Trafikverket* 136 809 018 Sjöfartsverket 26 255 829 Sjöfartsverket 50 865 026 Kustbevakningen 22 280 075 Affärsverket svenska

kraft-nät* 38 361 823 Polarforskningssekretariatet 9 969 912 Kustbevakningen 22 419 475 Affärsverket svenska

kraft-nät* 6 688 071 Polarforskningssekretariatet 3 935 615 *miljöcertifierad *miljöcertifierad

Trafikverkets siffror 2012 omfattar verkets färjor (35 106 215 Kg) samt arbetsma-skiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infra-struktur (137 000 000 Kg).

Flygresor över 50 mil

De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från flygresor över 50 mil uppgår till ca 94 000 ton koldioxid. Det motsvarar runt 300 000 resor mellan Stockholm/Arlanda och Bryssel.

183 myndigheter (187 för 2012) har redovisat utsläpp från flyg över 50 mil. De större universiteten ligger fortfarande högst om man tittar på de totala utsläppen. Tabell 4. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg över 50 mil

År 2010 År 2011

Myndighet KgCO2 Myndighet Kg CO2

Karolinska institutet 11 200 000 Karolinska institutet 11 200 000 Kungl. Tekniska högskolan 9 643 000 Kungl. Tekniska

högsko-lan 7 608 000 Lunds universitet 5 234 840 Lunds universitet 5 667 751 Uppsala universitet 4 833 834 Uppsala universitet 5 614 420 Sveriges lantbruksuniversitet* 3 708 000 Göteborgs universitet* 3 297 612 Medel: 479 456, median: 84 400 Medel: 463 144, median: 91 000

*miljöcertifierad *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO2 Karolinska institutet 8 100 000 Kriminalvården 7 878 480 Uppsala universitet 6 493 876 Lunds universitet 6 065 833 Kungl. Tekniska högskolan 4 182 872

Medel: 482 044, median: 97 000 Medel: 513 532, median: 94 000

Flera myndigheter som har i uppdrag att arbeta internationellt och inom EU har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter.

Myndighet Kg CO2

Karolinska institutet 7 900 000 Uppsala universitet 6 319 575 Lunds universitet 5 822 476 Kungl. Tekniska högskolan 5 342 688

(19)

Tabell 5. Myndigheter med högst utsläpp från flyg över 50 mil per årsarbetskraft

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Nordiska Afrikainstitutet 6 020 Nordiska Afrikainstitutet 5 316 Svenska institutet 5 657 Svenska institutet 5 694 Kommerskollegium 4 472

Myndigheten för tillväxtpo-litiska utvärderingar och analyser 4 617 Polarforskningssekretariatet 4 385 Rymdstyrelsen 4 401 Tillväxtanalys 4 349 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklings-arbete 3 505 Medel: 739, median: 422 Medel: 685, median: 409

År 2012 År 2013

Myndighet Kg CO2

Svenska institutet 5 968

Myndigheten för tillväxtpolitiska

utredningar och analyser 5 316 Nordiska Afrikainstitutet 4 363

Rymdstyrelsen 3 259

Folke Bernadotteakademien 3 144 Medel: 777, median: 447 Medel: 705, median: 444

Bilresor

De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från bilresor uppgår till ca 55 000 ton koldioxid. Det motsvarar ca 300 miljoner kilometer i bensindriven bil eller ca 340 000 bilresor Stockholm-Göteborg tur och retur.

181 myndigheter (171 för 2012) har redovisat utsläpp från bilresor. Bland de som har högst totala utsläpp från bilresor återfinns myndigheter med egna tjänstebilar och spridd verksamhet inom Sverige.

Tabell 6. Myndigheter med högst totala utsläpp från bilresor

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Rikspolisstyrelsen 25 003 971 Rikspolisstyrelsen 21 166 495 Kriminalvården 2 932 000 Trafikverket 4 260 582 Fortifikationsverket* 2 543 700 Kriminalvården 2 838 000 Statens jordbruksverk* 2 132 304 Arbetsförmedlingen 2 110 796 Arbetsförmedlingen 2 037 807 Statens jordbruksverk* 1 693 814 Medel: 327 492, median 25 654 Medel: 282 573, median: 25 654

*miljöcertifierad Myndighet Kg CO2 Nordiska Afrikainstitutet 5 488 Svenska institutet 5 006 Rymdstyrelsen 4 580 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 3 349 Kommerskollegium 3 143

(20)

Myndighet Kg CO2 Rikspolisstyrelsen 26 959 187 Kriminalvården 3 052 000 Trafikverket* 2 952 961 Arbetsförmedlingen 2 318 199 Skogsstyrelsen* 1 649 706 Medel: 306 016, median: 22 988 Medel: 30 453, median: 17 933

*miljöcertifierad *miljöcertifierad

Myndigheter som reser mycket över hela landet för att t.ex. kunna genomföra in-spektioner har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter.

Tabell 7. Myndigheter med högst utsläpp från bilresor per årsarbetskraft

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Fortifikationsverket* 3 970 Skogsstyrelsen* 1 548 Skogsstyrelsen* 1 787 Statens jordbruksverk* 1 373 Statens jordbruksverk* 1 761 Länsstyrelsen i

Norrbot-tens län

1 015 Sametinget 1 700 Karlstads universitet 952 Länsstyrelsen i Gotland 1 196 Länsstyrelsen i Dalarna 909 Medel 236, median 59 Medel: 176, median 71

*miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO2 Skogsstyrelsen* 1 740 Sametinget 1 570 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 130 Statens jordbruksverk* 1 083 Rikspolisstyrelsen 1 054 Medel: 197, median: 78 Medel: 175, median: 59

*miljöcertifierad *miljöcertifierad

Flyg under 50 mil

Korta flygresor står för en relativt liten del av statens totala utsläpp av koldioxid, men de är ofta enklare att ersätta med mer miljövänliga resealternativ. De sam-manlagda redovisade utsläppen från korta flygresor uppgick till ca 15 000 ton 2013, vilket motsvarar cirka 100 000 flygresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 182 myndigheter (181 för 2012) har redovisat utsläpp från korta flygresor. De som har de största totala utsläppen från korta flygresor är större myndigheter.

Myndighet Kg CO2 Rikspolisstyrelsen 24 790 774 Trafikverket* 3 531 720 Kriminalvården 2 599 000 Arbetsförmedlingen 2 294 068 Tullverket 1 440 127 Myndighet Kg CO2 Sametinget 1 499 Skogsstyrelsen* 1 472 Statens jordbruksverk* 1 205 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 157 Länsstyrelsen i Norrbotten 1 019

(21)

Tabell 8. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg under 50 mil

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Försäkringskassan 903 188 Försäkringskassan 1 055 599 Trafikverket* 859 108 Trafikverket* 1 051 088 Umeå universitet 702 039 Umeå universitet 822 067 Sveriges

lantbruksuniversi-tet* 644 000 Rikspolisstyrelsen 667 401 Rikspolisstyrelsen 620 572 Sveriges sitet* Lantbruksuniver- 529 812 Medel: 75 516, Median:18 120 Medel: 84 116, median: 18 261

År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO2 Umeå universitet 1 496 214 Försäkringskassan 913 890 Rikspolisstyrelsen 821 066 Trafikverket* 802 421 Försvarets materielverk 617 415

Medel: 83 638, Median:19 478 Medel: 79 593, median 18 713

*miljöcertifierad

De myndigheter som har högst utsläpp per anställd från korta flygresor är istället relativt små myndigheter. Myndighet Kg CO2 Umeå universitet 1 507 280 Försäkringskassan 1 116 646 Arbetsförmedlingen 775 009 Trafikverket* 702 490 Rikspolisstyrelsen 697 299

(22)

Tabell 9. Myndigheter med högst utsläpp från flyg under 50 mil per årsarbetskraft

År 2010 År 2011

Myndighet Kg CO2 Myndighet Kg CO2

Tillväxtanalys 1 958 Statens bostadskredit-nämnd

1 076 Inspektionen för strategiska

produkter

1 459 Riksutställningar 738 Statens bostadskreditnämnd 873 Statens folkhälsoinstitut 702 Riksutställningar 745 Forskningsrådet för

arbets-liv och socialvetenskap

654 Statens folkhälsoinstitut 737 Boverket 651 Medel: 141, Median: 69 Medel: 153, median: 70

År 2012 År 2013 Myndighet Kg CO2 Riksutställningar 1 396 Brottsoffermyndigheten 1 128 Statens folkhälsoinstitut 1 088 Boverket 865 Myndigheten för tillväxt-politiska

utredningar och analyser

859

Medel: 171, Median: 69 Medel:131, median: 67

Tågresor

Tågresorna står för en minimal andel av statens totala utsläpp av koldioxid. De sammanlagda redovisade utsläppen från tågresor under 2013 uppgår till endast 842 kg. Motsvarande siffra för 2011 och 2012 var 944 respektive 961 kg.

Redovisade utsläpp från tåg 2010 var 2 393 kg, vilket förmodligen var ca 1 ton för mycket. Orsaken var att en myndighet redovisat 1 120 kg istället för 1 kg.

Under 2013 har 177 myndigheter redovisat koldioxidutsläpp från tåg. Siffrorna för 2011 och 2012 var 175 respektive 177 myndigheter.

Myndighet Kg CO2

Myndigheten för tillväxtpolitiska

utredningar och analyser 8 175

Riksutställningar 1 014 Statens folkhälsoinstitut 855

Boverket 740 Forskningsrådet för arbetsliv

(23)

Energianvändning

Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning år 2013 är 2,9 TWh, i stort sett samma energianvändning som för 2011 och 2012. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion från vindkraft eller energianvändningen i 145 000 eluppvärmda småhus. Kostnaden för den totala energianvändningen upp-skattas till drygt 2 miljarder kronor.

Tabell 10. Energianvändning i kWh Energislag 2011 2012 2013 Verksamhetsel 934 743 607 945 613 417 898 515 615 Fastighetsel 297 204 142 242 865 139 267 866 619 Värme 1 112 763 023 1 099 625 069 1 077 538 206 Kyla 108 888 684 145 134 093 137 507 088 Utanför lokaler* 474 224 248 436 013 676 522 496 215 Total 2 927 823 704 2 869 251 394 2 903 923 743 * i posten utanför lokaler ingår t.ex. arbetsmaskiner, signalsystem, båtar, helikoptrar etc.

Figur 5. Energianvändning fördelat på energislag TWh

* Staplarna för ”Övrig energi” innehåller fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler Av myndigheternas redovisade uppgifter utgörs cirka en tredjedel av energian-vändningen av verksamhetsel och två tredjedelar av övrig energianvändning (fas-tighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler).

(24)

Myndigheter med hög energianvändning totalt

Trafikverket har högst energianvändning och inkluderar i sin redovisning färjor samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och un-derhåll av infrastruktur.

Övriga myndigheter som ligger högt är de med stora lokalytor. Tabell 11. Myndigheter med högst total energianvändning

År 2010 År 2011 Myndighet kWh Myndighet kWh Trafikverket* 650 215 789 Trafikverket* 482 379 960 Fortifikationsverket* 512 958 374 Fortifikationsverket* 440 601 094 Rikspolisstyrelsen 198 027 096 Kriminalvården 206 408 800 Kriminalvården 143 104 400 Rikspolisstyrelsen 167 089 044 Lunds universitet 121 482 200 Lunds universitet 131 696 000 Medel: 19 267 264, median: 2 336 731 Medel: 15 091 874, median: 1 944 399 *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet kWh Trafikverket* 439 592 922 Fortifikationsverket* 434 832 038 Rikspolisstyrelsen 183 399 484 Kriminalvården 131 602 600 Lunds universitet 118 554 000 Medel: 15 223 605, median: 1 982 752 Medel: 15 696 885, median: 2 049 050 *miljöcertifierad

Myndigheter med hög energianvändning per kvadratmeter

Myndigheternas redovisade energianvändning per kvadratmeter har stor spridning. Värdena kan jämföras med 210 kWh/kvm som är Energimyndighetens beräknade genomsnittliga energianvändning för kontor. Rapporteringen omfattar totalt 12,6 miljoner kvadratmeter lokalyta.

Myndighet kWh Trafikverket* 457 085 000 Fortifikationsverket* 437 469 912 Rikspolisstyrelsen 167 038 593 Kriminalvården 137 691 800 Lunds universitet 118 732 000

(25)

Tabell 12. Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter År 2010 År 2011 Myndighet kWh/m2 Myndighet kWh/m2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 962 Statens maritima museer 3 079 Försvarets radioan-stalt 709 Smittskyddsinstitutet 820 Smittskyddsinstitutet 654 Statens museum historiska 805

Affärsverket

svenskakraftnät* 576

Forskningsrådet för miljö, areella nä-ringar och sam-hällsbyggande 660 Rättsmedicinalverket 559 Affärsverket svenska kraftnät* 539 *miljöcertifierad År 2012 År 2013 Myndighet kWh/m2 Smittskyddsinstitutet 638 Försvarets radioanstalt 629 Sjöfartsverket 559 Gymnastik och idrotts-

högskolan 530 Affärsverket svenska

kraft-nät* 530 *miljöcertifierad

Förnybar energi

176 myndigheter (173 för 2012) redovisar att de använder sig helt eller delvis av förnybara energikällor. Det innebär att 2,4 TWh kommer från förnybara energikäl-lor, vilket motsvarar 82 procent av statens totala energianvändning. Motsvarande siffror för 2012 var 172 myndigheter, 2,3 TWh och 80 procent.

Sammanlagt 37 (31 för 2012) myndigheter anger att de använder 100 procent för-nybar energi. Medelvärdet bland dem som redovisat förför-nybar energi är 82 procents användning.

Ett tjugotal myndigheter kommenterar att de inte har några uppgifter om förnybar energi. Myndighet kWh/m2 Smittskyddsinstitutet 903 Försvarets radioanstalt 641 Barnombudsmannen 628 Affärsverket svenska kraftnät* 497 Sjöfartsverket 493

(26)

Miljökrav i upphandling

Det av myndigheterna redovisade sammanlagda värdet för upphandlingar 2013 är ca 73 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 81 respektive 70 miljarder kronor. Det sammanlagda värdet av upphandlingar som inkluderar miljö-krav 201 anges till ca 39 miljarder kronor. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 57 respektive 44 miljarder kronor. Det innebär att ca 53 procent av värdet ut-görs av upphandlingar med miljökrav för 2013. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 70 respektive 63 procent.

Upphandling är ett område där myndigheterna har svårt att ta fram siffror, varför det åter bör framhållas att jämförelser mellan år och myndigheter är mycket osäkra. I årets redovisning har 65 procent av myndigheterna har redovisat miljökrav vid upphandling. Motsvarande siffror för 2011 och 2012 var 62 respektive 71 procent. De flesta myndigheterna har endast rapporterat egna upphandlingar över gränsen för direktupphandling. Därför ligger avrop från statliga ramavtal och direktupp-handlingar utanför denna rapportering.

De 10 myndigheterna med största upphandlingsvolym står för cirka 88 procent av det rapporterade värdet.

Tabell 13a. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2012

Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upphand-lingar med miljökrav % Arbetsförmedlingen 18 472 213 825 14 503 248 846 79 Försvarets materielverk 17 731 000 000 4 826 000 000 27 Trafikverket* 12 653 000 000 12 653 000 000 100 Försäkringskassan 2 998 652 879 306 253 671 10 Affärsverket svenska kraftnät* 2 291 160 000 2 038 410 000 89 Statens fastighetsverk* 1 940 000 000 1 840 000 000 95 Fortifikationsverket* 1 925 696 889 1 794 829 727 93 Rikspolisstyrelsen 1 537 321 000 339 341 000 22 Socialstyrelsen 1 039 000 000 15 000 000 1 Luftfartsverket* 1 030 430 000 969 925 000 94 Totalt 61 618 474 593 39 286 008 244 88 *miljöcertifierad

(27)

Tabell 13b. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2013 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upp-handlingar med miljökrav Försvarets materielverk 27 370 000 000 0 0 Trafikverket 17 400 389 077 17 400 389 077 100 Arbetsförmedlingen 6 157 131 347 4 765 941 800 77 Migrationsverket 4 244 956 416 3 715 605 016 88 Rikspolisstyrelsen 2 333 203 500 2 237 824 000 96 Fortifikationsverket 1 968 440 565 1 757 101 412 89 Affärsverket svenska kraftnät 1 851 815 000 1 647 715 000 89 Statens fastighetsverk 1 770 000 000 1 680 000 000 95 Styrelsen för internationellt

ut-vecklingssamarbete 800 000 000 36 835 928 5

Transportstyrelsen 663 840 000 549 100 000 83

Totalt 64 559 775 905 kr 33 790 512 233 52 *miljöcertifierad

En femtedel av myndigheterna anger att de inte gjort några upphandlingar över gränsen för direktupphandling under året och rapporterar därför inte något uppfölj-ningsmått för upphandling.

Idag är det svårt att på nationell nivå få fram korrekta uppgifter om de årliga inkö-pen som staten gör inom ramen för offentlig upphandling. Upphandlingsutredning-en 2010 har bland annat haft i uppdrag att se över hur miljökrav ställs i offUpphandlingsutredning-entlig upphandling och hur ett system för insamling av upphandlingsstatistik skulle kunna utformas, vilket bör gynna inrapporteringen på sikt. Ett annat viktigt område är utvecklingen av e-beställningar inom staten som bör kunna bidra till bättre statistik. Naturvårdsverket genomförde under år 2013 en enkätundersökning bland statliga myndigheter, statliga bolag, landsting och kommuner om miljöanpassade inköp. Resultatet från undersökningen redovisas i Rapporten 6591 ” Miljöanpassade in-köp-verktyg för att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

(28)

Länsstyrelsernas

miljöledningsarbete

Länsstyrelsernas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten

Figuren nedan visar hur stor andel av länsstyrelserna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Figur 6. Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907

Miljöutredning

Av de 21 länsstyrelser som har redovisat sitt miljöledningsarbete har 4 länsstyrelser (Kalmar, Uppsala, Västernorrland och Västmanland) inte uppdaterat sina miljöut-redningar utifrån förordningens krav. Det innebär att de har miljöutmiljöut-redningar som är äldre än fem år.

Motsvarande siffror för 2012 var fem länsstyrelser som inte hade uppdaterat sin miljöpolicy, 2013 har länsstyrelsen i Jämtland uppdaterat sin miljöutredning. Övriga länsstyrelser som uppdaterat sin miljöutredning under 2013 är: Dalarna, Norrbotten, Stockholm, Västerbotten och Östergötland.

Miljöpolicy

Samtliga länsstyrelser har redovisat en miljöpolicy. Länsstyrelserna har i olika grad anpassat miljöpolicyn till verksamhetens uppdrag och dess indirekta och direkta betydande miljöpåverkan. Flertalet av länsstyrelserna har sin utgångspunkt i be-greppet hållbar utveckling. Det kan dock konstateras att det ser olika ut hur

(29)

länssty-relserna valt att i sin miljöpolicy hänvisa till begrepp såsom nationella mål, gene-rationsmålet, miljökvalitetsmålen och nationella och regionala miljömålen.

Aktiviteter med miljöpåverkan,

I stort sätt samtliga länsstyrelser har redovisat aktiviteter med miljöpåverkan. Två länsstyrelser anger dock att de inte har några aktiviteter med någon betydande mil-jöpåverkan, nämligen länsstyrelserna i Halland och i Norrbotten. Flertalet av läns-styrelserna anger som indirekt betydande miljöpåverkan arbetet med de regionala miljömålen. Andra konkreta aktiviteter som anges är tillsyn och prövning av verk-samheter med miljöpåverkan, fysisk planering, miljöövervakning, efterbehandling av förorenade områden, skydd av områden och arter och arbetet med genomfö-rande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram.

Interna miljömål, åtgärder och måluppfyllelse

Flertalet av länsstyrelserna har redovisat att de upprättat interna miljömål för sin verksamhet och därmed också redovisat åtgärder för att nå de interna miljömålen och graden av måluppfyllelse.

Kvaliteten på de interna miljömålen, vidtagna åtgärder för att nå de interna miljö-målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mel-lan länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Jönköpings län får även i år ses som ett bra exempel på hur interna miljömål kan upprättas och hur vidtagna åtgärder och mil-jömåluppfyllelse kan redovisas.

Naturvårdsverket anser att det i första hand fortfarande finns ett behov av att se över hur länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan ska redovisas inom ramen för miljöledningsarbetet och de åtgärder som vidtas för att nå de inter-na miljömålen. Länsstyrelserinter-nas arbete med den indirekta miljöpåverkan är en viktig del av deras huvudsakliga uppdrag på miljöområdet och har stor betydelse för att uppfylla förordningens krav på att miljöledningsarbetet ska bidra till hållbar utveckling och att generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta projektet ”Effekti-vare energi- och klimatarbete i länsstyrelsernas miljöledningssystem.” Naturvårds-verket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett gott exempel på hur myndigheter med en likartad verk-samhet kan utveckla sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta. I bilaga 3 finns jämförande statistik över länsstyrelsernas transporter, energiför-brukning, och upphandlingar.

(30)

Slutsatser

Myndigheternas arbete med den indirekta och direkta miljöpåverkan.

Myndigheterna har under 2013 fortsatt att utveckla sitt miljöledningsarbete bland annat med att redovisa den indirekta miljöpåverkan. I dagsläget pågår det olika projekt och det efterfrågas en samverkan mellan myndigheter för att utveckla mil-jöledningsarbetet avseende den indirekta miljöpåverkan. Fler myndigheter har också valt att miljöcertifiera sina verksamheter.

För att stärka arbetet med både den indirekta och direkta miljöpåverkan så behövs det en ökad kunskap om hur myndigheter utifrån sina olika uppdrag kan bedriva ett effektivt miljöledningsarbete för att förbättra sin miljöprestanda. Naturvårdsverket kan konstatera att det finns ett ökat behov av att ta fram specifik vägledning för olika grupper av myndigheter såsom t.ex. för universitet och högskolor, länsstyrel-ser, mindre myndigheter osv.

Det finns också ett behov av att öka kunskapen om hur myndigheter i överens-stämmelse med förordningens krav kan integrera miljöarbetet i den ordinarie verk-samheten. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit förordningsförändringar för att effektivisera och stärka myndigheternas miljöledningsarbete. Naturvårdsverket ser att det finns ett behov av att stärka Naturvårdsverkets vägledning inom olika områ-den..

När det gäller redovisningen av den direkta miljöpåverkan så finns det även i år osäkerheter i de siffror som redovisas. Det sker dock en utveckling mot bättre in-samlingsmetoder och en mer fullständig rapportering. Jämförelser med föregående års siffror bör även i år ske med försiktighet och rapporteringen bör inte användas för att avgöra om myndigheternas totala miljöpåverkan ökat eller minskat. Detta är inte heller syftet med rapporteringen.

Myndigheternas arbete med miljöpolicy, interna miljömål, åtgärder

och måluppfyllelse

Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Årets granskning visar att vissa myndigheter har förbättrat sin redovisning inom ovanstående områden utifrån de krav som ställts. Naturvårdsver-ket avser att i vägledningen utveckla kriterierna som används i samband med be-dömningen av ovanstående områden.

Granskningen visar också att myndigheter har i samband med en uppdatering av sin miljöutredning valt att upprätta helt nya interna miljömål som sträcker sig över flera år. Det kvarstår fortfarande ett arbete för många myndigheter att upprätta

(31)

interna miljömål som är uppföljningsbara utifrån kvantitativa eller kvalitativa mått och att redovisa åtgärder som leder till önskad effekt. Naturvårdsverket anser att det vore intressant att i nästa års redovisning närmare följa upp de åtgärder som myndigheterna beskriver att de vidtar för att nå de interna miljömålen. Naturvårds-verket anser att även inom dessa områden finns ett behov av att stärka vägledning-en så att det är möjligt att följa upp och utvärdera om myndigheternas miljöpre-standa förbättras.

I föregående års redovisning ansåg Naturvårdsverket att det fanns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Naturvårdsverket har följt frågan genom de rapporter som redovisats av Statskontoret avseende Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet – delrapport (2013:12) och slutrapporten Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet – slutrapport (2014:10). Naturvårdsverket startade också under 2013 ett projekt för att närmare studera samband mellan rapportering-krav och riktlinjer enligt miljöledningsförordningen och miljömålssystemet.

Myndigheternas arbete med miljöutredningar

Precis som förra året har flera myndigheter uppdaterat sina miljöutredningar, men det finns fortfarande vissa myndigheter som har miljöutredningar äldre än fem år. I samband med att miljöutredningen genomförs identifieras och värderas myndighet-ens aktiviteter för att få fram vilka aktiviteter som har en betydande indirekt och direkt miljöpåverkan. Naturvårdsverket ser att det finns ett behov av att stärka vägledningen för hur myndigheter med olika uppdrag kan genomföra en miljöut-redning avseende både den indirekta och direkta betydande miljöpåverkan med koppling till generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen.

Redovisning av vissa myndigheters miljöledningsarbete

Naturvårdsverket har även i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöled-ningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpo-litik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Länsstyrelserna har på eget initiativ valt att under år 2014 starta projektet ”Effektivare energi- och klimatarbete i länsstyrel-sernas miljöledningssystem.” Naturvårdsverket välkomnar detta initiativ och avser i samband med nästa års redovisning lyfta fram projektet som ett gott exempel på hur myndigheter med en likartad verksamhet kan utveckla sitt miljöledningsarbete för att skapa större miljönytta.

Myndigheternas arbete med grön IT och miljöanpassad upphandling

Grön IT är ett område som många myndigheter redan arbetar aktivt med inom ramen för e-förvalting inom staten. Vissa myndigheter har ett särskilt återrapporte-ringskrav då det gäller IT för miljön. Naturvårdsverket har gett dessa myndigheter en möjlighet att redoviss sitt arbete med grön IT i Naturvårdsverkets webbaserade redovisningssystem.

(32)

Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning fortsätter att slå igenom inom statsförvaltningen. T.ex. har flera myndigheter installerat Lync och myndigheternas pappersutskick har i vissa fall ersätts med elektroniska utskick. Naturvårdsverket genomförde hösten 2013 tillsammans med Energimyndigheten ett webbinarium i syfte att förbereda myndigheterna inför kommande redovisningar.

Myndigheternas redovisning av miljökrav i genomförda upphandlingar visar även i år att det är ett område där det fortfarande saknas tillräckligt bra interna uppfölj-ningssystem för att få fram den upphandlingsstatistik som ska redovisas. Vissa myndigheter beskriver att de håller på att utveckla sina uppföljningssystem i sam-band med att de inför e-beställningar.

Miljöcertifierade myndigheter

Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under 2013 har ytterligare två myndighet-er miljöcmyndighet-ertifimyndighet-erat sin vmyndighet-erksamhet. En cmyndighet-ertifimyndighet-ering har därmed genomförts av 27 myndigheter, vilket motsvarar 14 procent av myndigheterna. Naturvårdsverket har under 2013 fortsatt sitt deltagande i revideringen av den internationella standarden för miljöledning ISO 14001.

(33)

Ranking

För att ge en fingervisning om hur myndigheterna ligger till i miljöarbetet har Naturvårdsverket konstruerat ett rankingsystem. Naturvårdsverket har i år inte endast rankat hur myndigheterna har besvarat frågorna i förordning (2009:907) Bilaga 2.

Naturvårdsverket har för andra året i rad valt att göra en kvalitativ bedömning av myndigheternas miljöpolicy, miljömål och angivna måluppfyllelse. En utgångs-punkt i bedömningen har varit att se hur de av myndigheterna redovisade aktivite-terna hänger samman med upprättade miljömål.

Myndigheterna är presenterade i bokstavsordning under respektive rankingpoäng. Miljöcertifierade myndigheter har markerats med *. En jämförelse sker med före-gående års ranking.

Tabell 14. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1

1. Är Miljöcertifierad (ISO/EMAS) 1 2. Har en miljöpolicy 1 3. Har en aktuell miljöutredning (max 5 år gammal) 1 4. Har identifierat betydande miljöaspekter 1 5. Har upprättat miljömål 1 6. Har vidtagit åtgärder 1 7. Har följt upp målen 1 8. Har vidtagit åtgärder för att ge de anställdas miljökunskap 1 Del 2

1.2 Följer upp och redovisar sammanlagda utsläpp av koldioxid 1 1.3 Följer upp och redovisar utsläpp av koldioxid för flygresor över 50 mil 1 2.1a Följer upp och redovisar verksamhetselektricitet 1 2.1b Följer upp och redovisar övrig energianvändning 1 2.4 Följer upp och redovisar andel förnybar energi 1 3.1 Följer upp och redovisar andel miljökrav av antal upphandlingar 1 3.2 Följer upp och redovisar andel miljökrav av ekonomiskt värde 1

(34)

miljömål och måluppfyllelse

Kriterier Ja Delvis Nej

1 Miljöpolicy

Policyn är framtagen utifrån allmänna miljöprinciper och är anpassad till NV:s miljöledningsguide verksamhetens indi-rekta miljöpåverkan

2 1 0

2 Miljömål

2.1 Miljömålen är i princip kopplade till angivna aktiviteter med direkt och indirekt miljöpåverkan

2 1 0 2.2 Är miljömålen formulerade så de går lätt att

mäta och följa upp

2 1 0

3 Måluppfyllelse

3.1 Redovisningen beskriver om miljömålen har upp-nåtts eller inte utifrån angivna mått på mätbarhet

2 1 0 3.2 I princip alla miljömål som är mätbara och som

avsåg 2013 har uppnåtts och därmed förbättrat verksamhet-ens miljöprestanda

2 1 0

Max poäng 10

Tabell 16. Redovisade uppgifter Departement Ranking 1 Redovisade uppgifter 2011 2012 2013 Miljödepartementet 14,8 14,2 14,7 Landsbygdsdepartementet 13,9 14,5 14,3 Finansdepartementet 14 14 13,8 Näringsdepartementet 13,7 13,7 13,7 Försvarsdepartementet 11,6 13,7 13,7 Socialdepartementet 13 13,5 13,6 Utrikesdepartementet 12,9 12,8 13,6 Arbetsmarknadsdepartementet 13,5 14 13,5 Utbildningsdepartementet 12,9 13,3 13,3 Kulturdepartementet 11,8 13,1 13 Justitiedepartementet 12,8 12,6 12,8

(35)

Tabell 17. Kvalitet på inrapporterade uppgifter

Departement Ranking 2 Kvalitet

2012 2013 Landsbygdsdepartementet 7,3 7,7 Miljödepartementet 6,8 7,7 Finansdepartementet 6,9 7,5 Näringsdepartementet 6,9 7,3 Arbetsmarknadsdepartementet 6,2 7,2 Socialdepartementet 6,3 6,5 Kulturdepartementet 5,9 6,2 Utrikesdepartementet 6 6,1 Försvarsdepartementet 6 6 Justitiedepartementet 6 5,9 Utbildningsdepartementet 6 5,7

(36)

Tabell 18. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket

Myndighet Ranking Ranking Ranking Ranking

2010 2011 2012 2013

Affärsverket svenska kraftnät* 14 15 15 15

Fortifikationsverket* 13 15 15 15 Göteborgs universitet* 15 15 15 15 Högskolan i Borås* 13 14 15 15 Högskolan i Gävle* 14 15 15 15 Kemikalieinspektionen* 15 15 15 15 Lantmäteriet* 15 15 15 15 Luftfartsverket* 14 14 15 15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 14 15 15 15

Naturhistoriska riksmuseet* 13 14 14 15

Naturvårdsverket* 15 15 15 15 Skogsstyrelsen* 15 15 15 15 Statens energimyndighet* 14 14 15 15

Statens fastighetsverk* 13 13 15 15 Statens geotekniska institut* 14 15 15 15 Statens jordbruksverk* 15 15 15 15 Statens maritima museer* 15 15 15 15 Statens veterinärmedicinska anstalt* 15 15 15 15

Strålsäkerhetsmyndigheten* 15 15 15 15 Sveriges geologiska undersökning* 15 15 15 15

Sveriges lantbruksuniversitet* 14 15 15 15 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut* 15 15 15 15

Trafikverket* 14 15 15 15 Allmänna reklamationsnämnden 14 11 12 14 Arbetsförmedlingen 14 14 14 14 Arbetsgivarverket 13 14 13 14 Arbetsmiljöverket 14 14 14 14 Arkitektur- och designcentrum 13 14 13 14

Barnombudsmannan 9 11 14 14 Blekinge tekniska högskola 13 13 14 14

Bolagsverket 13 14 14 14

Boverket 14 14 14 14

Brottsförebyggande rådet 13 14 14 14 Centrala studiestödsnämnden 14 14 14 14

(37)

Myndighet Ranking 2010 Ranking 2011 Ranking 2012 Ranking 2013 Dans- och cirkushögskolan 13 13 14 14

Diskrimineringsombudsmannen 14 14 14 14 Domstolsverket 13 14 14 14 Ekobrottsmyndigheten 14 14 14 14 Ekonomistyrningsverket 14 14 14 14 Elsäkerhetsverket 14 14 14 14 Energimarknadsinspektionen 9 13 14 14 Exportkreditnämnden 14 14 14 14 Finansinspektionen 14 14 14 14 Folke Bernadotteakademien 0 7 7 14

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och

samhällsbyg-gande 12 14 14 14

Försvarets materielverk 12 13 14 14 Försvarets radioanstalt 12 0 14 14

Försvarshögskolan 5 10 11 14 Försäkringskassan 13 14 14 14 Gymnastik- och idrottshögskolan 11 13 14 14

Havs- och Vattenmyndigheten 0 0 11 14 Högskolan i Skövde 2 13 14 14 Högskolan Kristianstad* 11 13 14 14 Högskolan Väst 13 13 14 14 Inspektionen för strategiska produkter 12 14 14 14 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärde-ring 14 14 14 14 Justitiekanslern 9 14 14 14 Kammarkollegiet 10 14 14 14 Karlstads universitet 14 14 13 14 Karolinska institutet 14 14 14 14 Kommerskollegium 14 14 14 14 Konjunkturinstitutet 14 14 14 14 Konkurrensverket 12 14 13 14 Konstfack 12 14 13 14 Kriminalvården 13 14 14 14 Kungl. Biblioteket 14 14 14 14

Kungl. Tekniska högskolan 10 8 13 14 Linköpings universitet 14 14 14 14

Linnéuniversitetet 13 14 14 14 Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska

(38)

Myndighet 2010 2011 2012 2013 Livsmedelsverket 14 14 14 14 Lotteriinspektionen 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Blekinge 8 10 14 14 Länsstyrelsen i Dalarna 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Gotland 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Halland 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Jämtland 13 13 13 14 Länsstyrelsen i Jönköping 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Kronoberg 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Norrbotten 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Skåne 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Södermanland 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Värmland 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Västra Götaland 14 14 14 14 Länsstyrelsen i Örebro 14 14 12 14 Länsstyrelsen i Östergötland 13 13 14 14

Migrationsverket 12 14 14 14 Mittuniversitetet 10 10 14 14 Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) 12 12 14 14

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor 14 14 14 14 Myndigheten för radio och tv 9 9 13 14 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 11 14 14 14 Myndigheten för yrkeshögskolan 7 11 14 14 Mälardalens högskola* 14 15 13 14 Nordiska Afrikainstitutet 13 14 14 14 Pensionsmyndigheten 11 13 14 14 Riksarkivet 0 14 14 14 Riksgäldskontoret 14 14 14 14 Rikspolisstyrelsen 13 13 13 14 Riksutställningar 14 14 14 14 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 14 14 14 14

Skatteverket 13 14 14 14

Smittskyddsinstitutet 10 11 14 14 Socialstyrelsen 14 14 14 14 Specialpedagogiska skolmyndigheten 13 14 14 14

Statens folkhälsoinstitut 13 14 14 14 Statens försvarshistoriska museer 11 14 14 14 Statens haverikommission 12 14 14 14

(39)

Myndighet Ranking 2010 Ranking 2011 Ranking 2012 Ranking 2013 Statens institutionsstyrelse 14 14 14 14 Statens museer för världskultur 0 2 14 14

Statens musikverk 12 14 14 14 Statens skolinspektion 8 13 13 14 Statens skolverk 14 14 14 14 Statens tjänstepensionsverk 14 14 14 14 Statistiska centralbyrån* 13 14 14 14 Statskontoret 10 11 13 14

Stockholms dramatiska högskola 11 13 14 14 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 12 14 14 14 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 12 13 13 14 Södertörns högskola 13 14 14 14 Tekniska museet 13 11 13 14 Totalförsvarets forskningsinstitut 14 14 14 14 Trafikanalys 8 9 10 14 Transportstyrelsen 12 13 14 14 Tullverket 14 14 14 14 Umeå universitet 12 14 14 14 Ungdomsstyrelsen 11 11 14 14 Universitetskanslerämbetet 0 0 0 14 Uppsala universitet 14 14 14 14 Valmyndigheten 14 14 14 14 Verket för innovationssystem (Vinova) 12 14 14 14

Vetenskapsrådet 11 12 14 14 Åklagarmyndigheten 12 14 14 14 Örebro universitet 14 14 14 14 Överklagandenämnden för studiestöd 14 14 14 14 Brottsoffermyndigheten 10 14 13 13 Datainspektionen 13 13 12 13 Högskolan i Dalarna 10 12 11 13 Högskolan i Halmstad 14 14 13 13 Institutet för rymdfysik 13 14 13 13 Institutet för språk och folkminnen 11 11 13 13

Konstnärsnämnden 4 9 13 13 Konsumentverket 11 11 11 13 Kustbevakningen 13 13 13 13

(40)

Myndighet 2010 2011 2012 2013 Länsstyrelsen i Gävleborg 14 0 14 13 Länsstyrelsen i Stockholm 14 14 14 13 Länsstyrelsen i Västerbotten 13 13 13 13 Länsstyrelsen i Västernorrland 13 13 13 13 Länsstyrelsen i Västmanland 13 13 13 13 Myndigheten för tillgängliga medier (f.d Talboks- och

punkt-skriftsbiblioteket.) 14 14 14 13 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 13 13 12 13

Polarforskningssekretariatet 14 14 14 13 Post- och telestyrelsen 13 14 14 13

Riksantikvarieämbetet 14 14 14 13 Rättsmedicinalverket 11 13 12 13

Sametinget 12 11 13 13

Statens konstråd 10 10 12 13 Stiftelsen Skansen 11 12 12 13 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 11 11 14 13 Universitet- och högskoleverket 0 0 0 13

Kronofogdemyndigheten 13 14 14 12 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 10 10 10 12

Länsstyrelsen i Kalmar 14 14 12 12

Revisorsnämnden 9 9 8 12 Sjöfartsverket 12 12 12 12 Statens beredning för medicinsk utvärdering 14 12 12 12

Statens kulturråd 12 13 13 12 Statens va-nämnd 9 11 9 12

Statens väg- och transportforskningsinstitut* 14 15 12 12 Stiftelsen Nordiska museet 10 8 12 12

Stockholms universitet 12 12 12 12 Tillväxtverket 14 14 12 12 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 12 12 12 12 Arbetsdomstolen 11 11 14 11 Länsstyrelsen i Uppsala 11 12 9 11

Patent- och registreringsverket 14 14 14 11 Rymdstyrelsen 12 11 9 11 Statens medieråd 9 8 10 11 Svenska institutet 12 12 12 11

(41)

Myndighet Ranking 2010 Ranking 2011 Ranking 2012 Ranking 2013 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 13 13 13 10 Malmö högskola 12 14 13 10

Luleå tekniska universitet 14 14 14 9 Lunds universitet 10 11 13 9

Sameskolstyrelsen 10 9 12 9 Statens historiska museer 5 10 10 9

Kungl. Konsthögskolan 5 12 13 6

Moderna museet 14 14 13 5

Linköpings tingsrätt (Utebliven rapportering, 2013) 10 9 8 0 Operahögskolan i Stockholm (Utebliven rapportering, 2013) 10 10 9 0

2280 2407 2507 2525 eHälsomyndigheten som bildades 2014-01-01 samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som bildades 2013-06-01 poängsätts inte då de är nybildade myndigheter och ska enligt 21§ i förordningen 2009:907 redovisa separat.

(42)

Tabell 19. Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse

Myndighet Ranking Ranking

2012 2013 Kemikalieinspektionen* 10 10 Kommerskollegium 9 10 Länsstyrelsen i Jönköping 10 10 Statens energimyndighet* 10 10 Statens konstråd 10 10 Tekniska museet 9 10

Affärsverket svenska kraftnät* 9 9

Arbetsförmedlingen 8 9 Arbetsmiljöverket 7 9 Boverket 9 9 Brottsförebyggande rådet 8 9 Finansinspektionen 9 9 Fortifikationsverket* 9 9 Försäkringskassan 9 9 Göteborgs universitet* 9 9 Högskolan i Borås* 9 9 Högskolan i Gävle* 8 9 Högskolan i Halmstad 9 9 Högskolan i Skövde 9 9 Högskolan Kristianstad 9 9 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 5 9

Justitiekanslern 8 9 Karolinska institutet 9 9 Kustbevakningen 9 9 Lantmäteriet* 9 9 Linnéuniversitetet 9 9 Livsmedelsverket 9 9 Luftfartsverket* 9 9 Länsstyrelsen i Norrbotten 9 9 Myndigheten för tillgängliga medier 9 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 9 9 Naturhistoriska riksmuseet 8 9

Naturvårdsverket* 7 9

(43)

Myndighet Ranking 2012 Ranking 2013 Skogsstyrelsen* 8 9 Statens fastighetsverk* 9 9 Statens geotekniska institut* 10 9 Statens jordbruksverk* 9 9 Statens maritima museer* 9 9 Statens museer för världskultur 6 9 Statens veterinärmedicinska anstalt* 8 9 Statistiska centralbyrån* 8 9 Stockholms universitet 8 9

Strålsäkerhetsmyndigheten* 8 9 Sveriges geologiska undersökning* 8 9

Tillväxtverket 6 9

Trafikverket* 8 9

Tullverket 8 9

Umeå universitet 7 9 Verket för innovationssystem (Vinova) 9 9

Åklagarmyndigheten 9 9 Överklagandenämnden för studiestöd 8 9 Allmänna reklamationsnämnden 8 8 Energimarknadsinspektionen 5 8 Konjunkturinstitutet 4 8 Konstnärsnämnden 8 8 Lotteriinspektionen 8 8 Länsstyrelsen i Blekinge 6 8 Länsstyrelsen i Gotland 8 8 Länsstyrelsen i Gävleborg 8 8 Länsstyrelsen i Kronoberg 8 8 Länsstyrelsen i Skåne 6 8 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2 8 Länsstyrelsen i Östergötland 6 8 Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) 8 8 Myndigheten för radio och tv 8 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 8 8 Post- och telestyrelsen 8 8

Riksutställningar 8 8

(44)

Myndighet

2012 2013 Statens haverikommission 8 8 Statens institutionsstyrelse 8 8 Statens tjänstepensionsverk 9 8 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll 7 8 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 6 8 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut* 8 8 Södertörns högskola 6 8 Örebro universitet 8 8 Bolagsverket 7 7 Brottsoffermyndigheten 7 7 Domstolsverket 6 7 Elsäkerhetsverket 8 7 Exportkreditnämnden 9 7 Högskolan Väst 5 7 Institutet för språk och folkminnen 7 7 Karlstads universitet 6 7

Kronofogdemyndigheten 7 7

Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet 7 7 Länsstyrelsen i Dalarna 7 7 Länsstyrelsen i Värmland 6 7 Länsstyrelsen i Västerbotten 4 7 Länsstyrelsen i Örebro 7 7 Migrationsverket 8 7 Riksgäldskontoret 2 7 Rikspolisstyrelsen 6 7 Rymdstyrelsen 7 7 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 7 7

Skatteverket 8 7

Statens beredning för medicinsk utvärdering 7 7 Statens skolinspektion 7 7 Statens skolverk 8 7 Stiftelsen Nordiska museet 7 7 Sveriges lantbruksuniversitet* 7 7

Transportstyrelsen 7 7

Ungdomsstyrelsen 7 7

(45)

Myndighet Ranking 2012

Ranking 2013

Arkitekturmuseet 5 6

Blekinge tekniska högskola 7 6 Centrala studiestödsnämnden 6 6 Ekonomistyrningsverket 6 6 Högskolan i Dalarna 2 6 Konkurrensverket 5 6 Konsumentverket 2 6 Kriminalvården 9 6

Kungl. Tekniska högskolan 6 6

Läkemedelsverket 8 6

Länsstyrelsen i Västernorrland 7 6 Länsstyrelsen i Västmanland 7 6

Mittuniversitetet 6 6

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor 6 6

Pensionsmyndigheten 5 6

Sjöfartsverket 7 6

Statens försvarshistoriska museer 6 6 Statens va-nämnd 7 6 Svenska institutet 7 6

Valmyndigheten 6 6

Barnombudsmannen 5 5

Diskrimineringsombudsmannen 6 5 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 4 5

Försvarets radioanstalt 6 5 Havs- och Vattenmyndigheten 4 5 Institutet för rymdfysik 5 5 Kammarkollegiet 9 5 Kungl. Biblioteket 5 5 Linköpings universitet 5 5 Länsstyrelsen i Halland 8 5 Länsstyrelsen i Södermanland 5 5 Mälardalens högskola* 6 5 Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde 2 5 Statens musikverk 6 5

Statskontoret 5 5

(46)

Myndighet

2012 2013

Arbetsdomstolen 4 4

Dans- och cirkushögskolan 4 4

Datainspektionen 4 4

Ekobrottsmyndigheten 6 4

Försvarets materielverk 4 4 Inspektionen för strategiska produkter 4 4

Konstfack 6 4 Länsstyrelsen i Stockholm 7 4 Länsstyrelsen i Uppsala 2 4 Myndigheten för yrkeshögskolan 5 4 Riksantikvarieämbetet 6 4 Riksarkivet 4 4 Rättsmedicinalverket 7 4 Smittskyddsinstitutet 4 4 Statens folkhälsoinstitut 4 4 Statens kulturråd 7 4 Trafikanalys 4 4

Universitets- och högskolerådet 4

Vetenskapsrådet 6 4

Folke Bernadotteakademien 3 3 Nordiska Afrikainstitutet 3 3 Patent- och registreringsverket 3 3

Sametinget 3 3

Stockholms dramatiska högskola 3 3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 3 3 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet 3 3

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 4 2 Gymnastik- och idrottshögskolan 2 2 Kungl. Konsthögskolan 2 2 Luleå tekniska universitet 7 2 Lunds universitet 5 2 Länsstyrelsen i Jämtland 1 2 Länsstyrelsen i Kalmar 2 2 Malmö högskola 9 2 Statens väg- och transportforskningsinstitut* 2 2

(47)

Myndighet Ranking 2012 Ranking 2013 Arbetsgivarverket 1 1 Försvarshögskolan 1 1

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 1 1 Moderna museet 2 1 Statens medieråd 1 1

Linköpings tingsrätt (Utebliven rapportering, 2013) 1 0 Operahögskolan i Stockholm (Utebliven rapportering, 2013) 2 0

Revisorsnämnden 1 0

Sameskolstyrelsen 3 0

Statens historiska museer 0 0

Figure

Tabell 1. Miljöcertifierade myndigheter

Tabell 1.

Miljöcertifierade myndigheter p.9
Figur 1. Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907

Figur 1.

Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907 p.10
Figur 2. Andel myndigheter som använder grön IT

Figur 2.

Andel myndigheter som använder grön IT p.13
Tabell 2. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton

Tabell 2.

Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton p.16
Tabell 3. Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon

Tabell 3.

Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon p.17
Figur 4. Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2013

Figur 4.

Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2013 p.17
Figur 5. Energianvändning fördelat på energislag TWh

Figur 5.

Energianvändning fördelat på energislag TWh p.23
Tabell 10. Energianvändning i kWh  Energislag  2011 2012 2013 Verksamhetsel  934 743 607 945 613 417 898 515 615 Fastighetsel  297 204 142 242 865 139 267 866 619 Värme  1 112 763 023 1 099 625 069 1 077 538 206 Kyla   108 888 684 145 134 093 137 507 088 U

Tabell 10.

Energianvändning i kWh Energislag 2011 2012 2013 Verksamhetsel 934 743 607 945 613 417 898 515 615 Fastighetsel 297 204 142 242 865 139 267 866 619 Värme 1 112 763 023 1 099 625 069 1 077 538 206 Kyla 108 888 684 145 134 093 137 507 088 U p.23
Tabell 12. Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter  År 2010    År 2011  Myndighet  kWh/m 2   Myndighet  kWh/m 2 Myndigheten för  samhällsskydd och  beredskap  962  Statens maritima museer  3 079  Försvarets  radioan-stalt  709  Smittskyddsi

Tabell 12.

Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter År 2010 År 2011 Myndighet kWh/m 2 Myndighet kWh/m 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 962 Statens maritima museer 3 079 Försvarets radioan-stalt 709 Smittskyddsi p.25
Tabell 13b. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2013  Myndighet  Värde av   upphandlingar   totalt  Värde    upphandlingar med miljökrav  Andel  upp-handlingar   med miljökrav   Försvarets materielverk  27 370 000 000 0 0  Trafikverket  17 40

Tabell 13b.

Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2013 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upp-handlingar med miljökrav Försvarets materielverk 27 370 000 000 0 0 Trafikverket 17 40 p.27
Figur 6. Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907

Figur 6.

Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907 p.28
Tabell 14. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket    Kriterium  Poäng  Del 1

Tabell 14.

Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1 p.33
Tabell 16. Redovisade uppgifter  Departement  Ranking 1 Redovisade   uppgifter     2011  2012  2013  Miljödepartementet  14,8 14,2 14,7 Landsbygdsdepartementet  13,9 14,5 14,3 Finansdepartementet  14 14 13,8 Näringsdepartementet  13,7 13,7 13,7 Försvarsdep

Tabell 16.

Redovisade uppgifter Departement Ranking 1 Redovisade uppgifter 2011 2012 2013 Miljödepartementet 14,8 14,2 14,7 Landsbygdsdepartementet 13,9 14,5 14,3 Finansdepartementet 14 14 13,8 Näringsdepartementet 13,7 13,7 13,7 Försvarsdep p.34
Tabell 17. Kvalitet på inrapporterade uppgifter

Tabell 17.

Kvalitet på inrapporterade uppgifter p.35
Tabell 18. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket

Tabell 18.

Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket p.36
Tabell 19. Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse

Tabell 19.

Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse p.42
Tabell 21. Bilresor CO 2  utsläpp per årsarbetskraft och totalt

Tabell 21.

Bilresor CO 2 utsläpp per årsarbetskraft och totalt p.59
Tabell 20. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i Kg

Tabell 20.

Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i Kg p.59
Tabell 22b.  Energianvändning i lokaler kWh per årsarbetskraft

Tabell 22b.

Energianvändning i lokaler kWh per årsarbetskraft p.60
Tabell 22a. Energianvändning i lokaler kWh per kvadratmeter

Tabell 22a.

Energianvändning i lokaler kWh per kvadratmeter p.60
Tabell 22c.  Energianvändning i lokaler kWh Totalt

Tabell 22c.

Energianvändning i lokaler kWh Totalt p.61
Tabell 23. Antal årsarbetskrafter

Tabell 23.

Antal årsarbetskrafter p.62
Tabell 24a.  Lokalyta i kvadratmeter

Tabell 24a.

Lokalyta i kvadratmeter p.63
Tabell 24b. Antal kvadratmeter per årsarbetskraft

Tabell 24b.

Antal kvadratmeter per årsarbetskraft p.64
Tabell 25b.  Miljökrav vid upphandling 2013  Länsstyrelse  Värde av   upphandlingar  totalt  Värde av   upphandlingar  med miljökrav  Andel   miljökrav %  Länsstyrelsen i Värmland  39 503 000 39 391 000 100  Länsstyrelsen i Västerbotten  36 600 000 29 300

Tabell 25b.

Miljökrav vid upphandling 2013 Länsstyrelse Värde av upphandlingar totalt Värde av upphandlingar med miljökrav Andel miljökrav % Länsstyrelsen i Värmland 39 503 000 39 391 000 100 Länsstyrelsen i Västerbotten 36 600 000 29 300 p.66

References

Related subjects :