Ytbehandling av limträ

67 

Full text

(1)

D31 D

mm

Göran Hägglund, Pär Micael Samuelsson

Ytbehandling av limträ

TräteknikCentrum

(2)

YTBEHANDLING AV LIMTRÄ

TrateknikCentrum, Rapport P 8608052

Nyckelord

dirt

glued laminated lumber

lacquers

moisture movement

packaged lumber

surface treatment

(3)

2. Bakgrund 4

2.1 Allmänt 4

2.2 Ytbehandlingsteknik 5

2.3 " i besökta limträindustrier 6

2.4 Emballeringsteknik 8

2.5 Något om träets fuktrörelser 10

3. Målsättning 14

4. Metodbeskrivning 15

4.1 Bakgrund 15

4.2 Ytbehandlingsmedel 17

4.2.1 Lackers uppbyggnad 19

4.3 Provmaterial 20

4.4 Applicering av ytbehandlingsmedel 21

4.4.1 Ytbehandling av provbitar grupp U 24

4.4.2 " " " " N 25

4.5 Fuktrörelsemätningar 26

4.5.1 Uppfuktning 26

4.5.2 Uttorkning 28

4.6 Nedsmutsning ^0

4.6.1 Metoder för nedsmutsningsprovning 30

4.6.2 Nyutvecklad metod för nedsmutsning av lackat trä 31

5. Resultat ^2

5.1 Fuktrörelser ^2

5.1.1 Jämförelse mellan grupper av ytbehandlingsmedel 32

5.1.2 " " medel inom grupp 33

5.2 Nedsmutsning

7. L i t t e r a t u r

8. Bilagor

35

6. Slutsatser och kommentarer

40

41

(4)

D e t t a a r b e t e p u b l i c e r a s som P - r a p p o r t v i d Träteknik Centrum och som E x a m e n s a r b e t e s r a p p o r t v i d Högskolan i Luleå, I n s t i t u t i o n e n för Träteknik.

A r b e t e t h a r utförs som s i s t a och a v s l u t a n d e d e l i civilingenjörs-u t b i l d n i n g e n v i d Högskolan i Lcivilingenjörs-uleå, I n s t i t civilingenjörs-u t i o n e n för Träteknik.

Jag p a s s a r på tillfället a t t t a c k a a l l a som hjälpt m i g under p r o j e k t e t s gång. S p e c i e l l t s t o r hjälp h a r j a g fått av mina h a n d l e d a r e v i d TräteknikCentrum Göran Hägglund o c h I n g v a r J o h a n s s o n . Jag v i l l också t a c k a för d e t stöd p r o j e k t g r u p p e n g e t t m i g . P r o j e k t g r u p p e n h a r bestått av Rune K a r l s s o n och Åke P e r s s o n ,Långshytte Trävaru AB. B e r t i l K a r l s s o n och S i g v a r d H o l m l u n d , M a r t i n s o n s AB, Bo E r i c s o n Snöland AB, L e n n a r t A x e l s s o n och O l o f J o h a n s s o n , Töreboda Limträ AB.

N o r r s u n d e t 1986-03-01 Pär M i c a e l Samuelsson

(5)

E t t y t b e h a n d l i n g s m e d e l för limträ bör ha låg v a t t e n p e r m e a b i l i t e t . låg ångpermeabilitet samt ge en s m u t s a v v i s a n d e y t a .

De t o l v y t b e h a n d l i n g s m e d e l som p r o v a t s h a r a p p l i c e r a t s på p r o v b i t a r av g r a n . Dessa h a r sedan u t s a t t s för u p p f u k t n i n g i v a t t e n , u t t o r k n i n g i k o n s t a n t k l i m a t och n e d s m u t s n i n g med en k o l s u s p e n s i o n .

Utifrån de r e s u l t a t som p r o v n i n g e n g i v i t ges följande r e k o m m e n d a t i o n e r avseende appliceringsmängd och v a l av y t b e h a n d l i n g s m e d e l .

* Appliceringsmängden s k a l l v a r a o m k r i n g 100

gfn? .

* V a t t e n b u r n a y t b e h a n d l i n g s m e d e l m o t v e r k a r n e d s m u t s n i n g , men påverkar u p p f u k t n i n g / u t t o r k n i n g . och därför s p r i c k b i l d n i n g , i r e l a t i v t r i n g a o m f a t t n i n g . * Lösningsmedelsbaserade m e d e l h a r d e n bästa e f f e k t e n på såväl u p p f u k t n i n g / u t t o r k n i n g som n e d s m u t s n i n g .

* Om man ska använda lösningsmedelsbaserade m e d e l måste den gängse arbetsmiljön i limträindustrin förbättras.

(6)

2.1 Allmänt

Limträ är e t t k o n s t r u k t i o n s m a t e r i a l som används s y n l i g t i b y g g n a d e r . D e t t a ställer v i s s a u t s e e n d e k r a v på p r o d u k t e r n a . K r a v e n är b l . a . a t t limträet ska v a r a r e n t och f r i t t från s p r i c k o r .

Den o m f a t t a n d e h a n t e r i n g e n m e l l a n t i l l v e r k a r e n och slutanvändaren gör a t t r i s k e n för u p p f u k t n i n g o c h n e d s m u t s n i n g är s t o r . Limträprodukterna kan utsättas för nederbörd och o l i k a t y p e r av smuts u n d e r t r a n s p o r t och l a g r i n g . Y t b e h a n d l i n g e n kan genom a t t fördröja fuktrörelser i träet r e d u c e r a s p r i c k b i l d n i n g e n . Dessutom underlättar en y t b e h a n d l i n g rengöring av n e d s m u t s a t limträ.

Om y t b e h a n d l i n g e n s k e r v i d f a b r i k h a r man e t t u n d e r l a g som h a r jämn f u k t k v o t . r e n och f i n y t a . D e t t a g e r en bättre s l u t p r o d u k t än om h e l a y t b e h a n d l i n g e n utförs på b y g g p l a t s e n . De två s t o r a p r o b l e m som uppstår v i d färdigbehandling på f a b r i k är de s k a d o r som kan uppkomma under t r a n s p o r t och b y g g t i d samt lagerhållning av e t t s t o r t a n t a l y t b e h a n d l i n g s p r o d u k t e r .

Den största r i s k e n för n e d s m u t s n i n g bedöms v a r a på b y g g p l a t s e n . L a g r i n g s p l a t s e r n a är o f t a dåliga o c h om e m b a l l a g e t skadas e l l e r öppnas kan v a t t e n och smuts ställa t i l l s k a d a . Nederbörden t a r med s i g l u f t -b u r e n smuts som r i n n e r utför s i d o r n a på limträprodukterna när de står på p l a t s och t a k e t ännu i n t e m o n t e r a t s . När limträet ska l y f t a s på p l a t s används s t r o p p a r som kan v a r a m y c k e t s m u t s i g a .

O m k r i n g år 1979-80 övergick man hos s a m t l i g a s v e n s k a limträtillverkare från en l a c k n a f t a b a s e r a d p r o d u k t t i l l a t t h u v u d s a k l i g e n använda en v a t t e n b u r e n p r o d u k t . B y t e t g j o r d e s av miljöskäl då man u p p l e v d e

(7)

2.2 Y t b e h a n d l i n g s t e k n i k

Limträprodukter som o f t a s t är s t o r a o c h t u n g a kräver s p e c i e l l t a v p a s s a d t i l l v e r k n i n g s u t r u s t n i n g . O e t t a gäller även y t b e h a n d l i n g u t -r u s t n i n g e n .

V i d t i l l v e r k n i n g av limträ v i l l man a t t p r o d u k t i o n e n s k a l l ske e f t e r en p r o d u k t i o n s l i n j e . L y f t och annan förflyttning m e l l a n o l i k a b e a r -b e t n i n g s s t a t i o n e r s k u l l e a n n a r s t a alltför m y c k e t t i d i anspråk. Dessutom ökar r i s k e n för s k a d o r på limträet. För a t t u n d v i k a störning-ar i d r i f t e n b y g g e r man små b u f f e r t l a g e r längs l i n j e n . T r o t s dessa åtgärder ställer denna t i l l v e r k n i n g s p r i n c i p t i l l med p r o b l e m v i d y t -b e h a n d l i n g e n . som utförs i s l u t e t på p r o d u k t i o n s k e d j a n . H a s t i g h e t e n genom ytbehandlingsanläggningen b l i r hög. m e l l a n 15 och 26 m/min. P r o b l e m e n kommer d e s s u t o m a t t öka om man t a r f a s t a på de r e s u l t a t och r e k o m m e n d a t i o n e r som p e k a r på en åtminstone fördubblad a p p l i c e r i n g s -mängd. Denna mängd omöjliggör f y r s i d i g y t b e h a n d l i n g i e t t moment p.g.a r i s k för r i n n i n g a r och d r o p p . D e t är t r o l i g t a t t man måste y t b e h a n d l a två s i d o r i t a g e t och k a n s k e t i l l och med i två omgångar. D e t t a s k u l l e innebära en fördubblad e l l e r e v e n t u e l l t f y r a gånger så hög b e l a s t n i n g på y t b e h a n d l i n g s u t r u s t n i n g e n . T i l l v i s s d e l b o r d e den högre b e l a s t -n i -n g e -n k l a r a s av ge-nom a t t höja u t -n y t t j a -n d e g r a d e -n på y t b e h a n d l i n g s u t r u s t n i n g e n . D e t t a kan e v e n t u e l l t göras med större b u f f e r t l a g e r före y t b e h a n d l i n g e n för a t t u t n y t t j a u t r u s t n i n g e n mer k o n t i n u e r l i g t . R i s k e n är dock s t o r a t t man måste i n v e s t e r a i ny y t b e -h a n d l i n g s u t r u s t n i n g .

E t t a n n a t p r o b l e m som r e d a n f i n n s och som b l i r mer framträdande v i d större appliceringmängd är t o r k n i n g e n av l a c k f i l m e n . De

(8)

Förhöjd t e m p e r a t u r kräver en s t o r anläggning där h e l a b a l k a r kan läggas i n u n d e r den e r f o r d e r l i g a t o r k t i d e n . En s t o r n a c k d e l med denna metod är a t t h e l a b a l k e n värms upp v i l k e t är onödigt och ställer d e s s u t o m t i l l p r o b l e m v i d s t a p l i n g e n . Y t t e m p e r a t u r e n bör v a r a lägre än 35 v i d s t a p l i n g . IR-uppvärmning b o r d e i denna tillämpning v a r a mer t i l l t a l a n d e . V i d IR-uppvärmning kan höga y t t e m p e r a t u r e r uppnås u t a n a t t b a l k e n värms upp i någon större g r a d .

O b s e r v e r a dock a t t uppvärmning i n t e nämvärt förkortar t o r k t i d e n för v i s s a y t b e h a n d l i n g s m e d e l . D e t t a b e r o r på a t t dessa m e d e l t o r k a r o x i d a t i v t ^ d v s . genom r e a k t i o n med l u f t e n s s y r e . R e a k t i o n e n påskyndas y t t e r s t l i t e av högre t e m p e r a t u r . Däremot förkortas t o r k t i d e n något om man h a r god luftväxling ovanför y t a n . En i n v e s t e r i n g i en IR-zon b e t y d e r i dagens läge en k o s t n a d på c a . 1-2 m i l j o n e r k r o n o r .

2.3 Y t b e h a n d l i n q s t e k n i k i besökta limträindustrier

L a n g s h y t t e Trävaru AB

T i l l v e r k a r 6500-7000 m"^ limträ om året. Av denna v o l y m y t b e h a n d l a s nästan a l l t . A n d e l e n o b e h a n d l a t h a r dock ökat på s e n a r e år.

Ungefär 80*/ av p r o d u k t i o n e n y t b e h a n d l a s i en a u t o m a t i s k sköljlackeringsanläggning. R e s t e r a n d e p r o d u k t i o n b e h a n d l a s m a n u e l l t med r o l l e r och p e n s e l .

E f t e r h y v l i n g av limträbalkarna t r a n s p o r t e r a s de på r u l l b a n o r t i l l sköljlackeringen. Denna består av en sköljzon och en a v s k r a p n i n g z o n där överflödig l a c k s k r a p a s b o r t . Avståndet m e l l a n påläggning och

a v s k r a p n i n g är ungefär en h a l v m e t e r v i l k e t i p r a k t i k e n innebär a t t h u v u d d e l e n av den pålagda y t b e h a n d l i n g e n s k r a p a s av. Då b a l k e n kommer

(9)

I sköljlackeringsanläggningen används en v a t t e n b u r e n p r o d u k t . Andra medel som används s t r y k s för hand. Lösningsmedelsbaserade medel s t r y k s på kvällstid för a t t övrig p e r s o n a l i n t e ska störas av lösningsmedels-ångorna. Om man y t b e h a n d l a r f l e r l a g e r än e t t s t r y k s dessa l a g e r för hand .

M a r t i n s o n s AB. B v o d s i l - i u m

T i l l v e r k a r 13000-UOOO m"' limträ om året. Två t r e d j e d e l a r av p r o d u k t i o n e n y t b e h a n d l a s .

H a n d s t r y k n i n g s k e r om träoljor, l a s y r o . d y l föreskrivits. I övrigt y t b e h a n d l a s a l l t limträ i en s p r u t b o x med f a s t a d y s o r där avståndet m e l l a n dysa o c h b a l k är j u s t e r b a r t . Y t b e h a n d l i n g e n är f y r s i d i g och

appliceringsmängden är ungefär 30-50 g/m^ våt y t a . S t a p l i n g s k e r d i r e k t e f t e r y t b e h a n d l i n g v i l k e t innebär a t t d e t f i n n s r i s k a t t b a l k a r n a k l i b b a r i h o p . Ska y t b e h a n d l i n g göras f l e r än en gång sker även d e n b e h a n d l i n g e n i s p r u t b o x e n .

E m b a l l e r i n g s k e r o m e d e l b a r t e f t e r y t b e h a n d l i n g e n och kan göras s t y c k e v i s e l l e r b u n t v i s .

Töreboda Limträ AB

T i l l v e r k a r ungefär 19000 m limträ/år. Man h a r p r o d u k t i o n e n förlagd t i l l två l o k a l e r , h a l l A och B. I h a l l A p r o d u c e r a s r a k t limträ v i l k e t utgör 75 1. av p r o d u k t i o n e n . S p e c i e l l a o r d e r och böjt limträ p r o d u c e r a s i h a l l B.

(10)

r e g l e r a s b e r o e n d e på balkhöjd. Appliceringsmängden är ungefär 50 g/m^ våt y t a . E f t e r y t b e h a n d l i n g t o r k a s b a l k e n i en I R - z o n . B a l k a r n a får

sedan s v a l n a på en tvärtransportör i n n a n e m b a l l e r i n g . E m b a l l e r i n g e n s k e r s t y c k e v i s e l l e r b u n t v i s med k r y m p p l a s t . Om man v i l l y t b e h a n d l a f l e r än en gång görs den påföljande b e h a n d l i n g e n för hand.

H a l l B:

Y t b e h a n d l i n g s k e r m a n u e l l t med en s p e c i a l b o r s t e e l l e r r o l l e r . B o r s t e n är k o p p l a d t i l l en r y g g s p r u t a v i a en l e d n i n g . Y t b e h a n d l i n g s m e d l e t s p r i d s framför b o r s t e n med v i l k e n m e d l e t s t r y k s u t . E f t e r s t r y k n i n g s k e r med svamp. B a l k a r n a får sedan l u f t t o r k a i n n a n de vänds och den andra s i d a n b e h a n d l a s . E m b a l l e r i n g s k e r med p l a s t s t r u m p a .

2.; E m b a l l e r i n g s t e k n i k

E m b a l l a g e t på limträbalkar f u n g e r a r som l a g e r och t r a n s p o r t s k y d d . S k y d d e t kvarstår så länge e m b a l l a g e t är o s k a d a t . Genom a t t e m b a l l e r a träet s k y d d a r man d e t främst mot n e d s m u t s n i n g och u p p f u k t n i n g .

Inom limträindustrin används i d a g främst s v a r t P o l y e t e n , P E - p l a s t . e l l e r g u l h a l v t r a n s p a r e n t P E - p l a s t . P l a s t e r n a som används är täta v i l k e t gör a t t f u k t som f i n n s i p a k e t e t h a r m y c k e t svårt a t t t r a n s p o r t e r a s u t .

De e m b a l l a g e m e t o d e r som används är:

1. E m b a l l e r i n g med p l a s t s t r u m p a som försluts och t e j p a s i ändarna. 2. K r y m p f o l i e r i n g .

3. Sträckplast. Med en s p e c i e l l m a s k i n v i r a s p l a s t e n hårt r u n t b a l k e n .

V i d användning av metod 1 är.det svårt a t t få p l a s t e n a t t s l u t a tätt mot träet. I de veck och påsar som b i l d a s kan lätt f u k t k o n d e n s e r a och samlas i a n s e n l i g a mängder. M i k r o o r g a n i s m e r kan då s n a b b t u t v e c k l a s

(11)

sätt än a t t föreskriva om v a r s a m h a n t e r i n g . E t t e m b a l l a g e m a t e r i a l för trävaror bör ha följande e g e n s k a p e r . * Tätt mot v a t t e n . * P e r m e a b e l för ånga inifrån p a k e t e t . * Hög r i v s t y r k a . * E j genomsläpplig för s o l l j u s . * L j u s y t a för a t t r e d u c e r a t e m p e r a t u r e n i p a k e t e t v i d solbestrålning. * Halksäkert d e l s för a t t m i n s k a s k a d e r i s k e n för p e r s o n a l som h a n t e r a r p a k e t e n , d e l s för a t t r e d u c e r a g l i d n i n g m e l l a n två på v a r a n d r a t r a v a d e p a k e t . * B i l l i g t . * Kunna e m b a l l e r a s m a s k i n e l l t .

E t t e m b a l l a g e m a t e r i a l som kan k l a r a d e t t a är e t t l a m i n a t bestående av p a p p e r och p l a s t . P a c k f o r s k . Svenska Förpackningsforskningsinstitutet, har p r o v a t sådana e m b a l l e r i n g s m a t e r i a l . L a m i n a t e t består av t r e l a g e r e n l . f i g . 1.

' ' ' ' ' ' P L A S T

PAPPER

(12)

u t s i d a n av l a m i n a t e t bör v a r a l j u s för a t t m i n s k a y t t e m p e r a t u r e n . P l a s t e n ska v a r a t u n n för a t t kunna släppa igenom ånga och d e t i n r e p a p p s k i k t e t ska kunna a b s o r b e r a f u k t inifrån p a k e t e t . Då u t b u d e t på e m b a l l e r i n g s m a t e r i a l ständigt förändras kan v i i n t e i n o m p r o j e k t e t s ram ge u p p g i f t e r om på marknaden förekommande p r o d u k t e r . P a c k f o r s k kan v i d en förfrågan göra en sådan undersökning.

2.5 Något om träets fuktrörelser

Under t r a n s p o r t och b y g g t i d e x p o n e r a s limträ för u t o m h u s k l i m a t där u p p f u k t n i n g och u t t o r k n i n g kan s k e .

Trä är h y g r o s k o p i s k t d v s . d r a r lätt åt s i g v a t t e n i både f l y t a n d e f o r m och ångform. T i l l s a m m a n s med de kapillärer som de a v s k u r n a c e l l e r n a i träets ändytor utgör l e d e r d e t t i l l a t t trä t a r upp f u k t r e l a t i v t s n a b b t .

Träet k r y m p e r e l l e r sväller då d e t a v g e r e l l e r t a r upp f u k t . Trä h a r även en svällnings- och k r y m p n i n g s a n i s o t r o p i d v s . rörelserna i träet är o l i k a s t o r a i o l i k a r i k t n i n g a r i v e d e n . I d e t t a sammanhang t a l a r man om t r e r i k t n i n g a r ; a x i e l l , r a d i e l l och t a n g e n t i e l l ^ e n l . f i g . 2.

(13)

F i g . 2. R i k t n i n g a r i trä.

A = a x i e l l e l l e r l o n g i t u d i n e l l r i k t n i n g är p a r a l l e l l med f i b r e r n a . R = r a d i e l l r i k t n i n g är r i k t n i n g e n från trädets märg u t mot dess b a r k . T = t a n g e n t i e l l r i k t n i n g är r i k t n i n g e n längs årsringarna.

Under t o r k n i n g uppstår dragspänningar i y t s k i k t e t hos träbiten om kärnan h a r högre f u k t k v o t än y t a n . Om dragspänningarna i y t s k i k t e t b l i r för s t o r a uppkommer s p r i c k o r . D e t t a förklarar t i l l en d e l s p r i c k b i l d n i n g s m e k a n i s m e n i trä.

Kan man genom a t t y t b e h a n d l a trä bromsa u t t o r k n i n g e n av y t s k i k t e t bör även s p r i c k b i l d n i n g e n r e d u c e r a s . D e t t a b e r o r på a t t k r y m p n i n g e n b l i r mer l i k f o r m i g genom h e l a tvärsnittet.

(14)

En t y p i s k k r y m p n i n g s k u r v a s e r u t e n l . f i g . 3 Krympning (%) t — 40 50 60 Fuktkvot (%) F i g . 3. K r y m p n i n g s k u r v a . O b s e r v e r a a t t k r y m p n i n g e n börjar v i d en f u k t k v o t på ungefär 30-35 1. Denna f u k t k v o t k a l l a s fibermättnadsfuktkvot. K r y m p n i n g e n är linjärt b e r o e n d e av f u k t k v o t e n t i l l ungefär 30 '/ f u k t k v o t .

(15)

R a d i e l l t 3,6-4,2 t T a n g e n t i e l l t A x i e l l t V o l y m e t r i s k t 12 I 7,8-8,8 t 0,2-0,3 I Beräknas k r y m p n i n g e n för v a r j e f u k t k v o t s p r o c e n t u n d e r 30 I b l i r r e s u l t a t e t : R a d i e l l t 3,6/30= 0,12 I T a n g e n t i e l l t 7,8/30= 0,26 I A x i e l l t V o l y m e t r i s k t 0,2/30= 0,01 I 12/30= 0,4 I

I en träbit e n l . f i g . 4 ska dragspänningen beräknas tvärs f i b r e r n a då f u k t k v o t e n s n a b b t sänks 1 7.. E l a s t i c i t e t s m o d u l e n tvärs f i b r e r n a är 500 MPa och trä a n t a s v a r a e t t i d e a l t e l a s t i s k t m a t e r i a l .

Spänningen b l i r : 0,0012*500 MPa= 0,6 MPa. Tillåtet värde e n l i g t SBN 80 är 0,2 MPa. Tillåtet värde överskrids alltså med t r e gånger och r i s k e n för b r o t t b l i r s t o r . Följden av d e t t a b l i r s p r i c k o r .

4 /i <1

I . 1

(16)

3. Målsättning

Utvärdering av y t b e h a n d l i n g s m e d e l för limträ med avseende på * Arbetsmiljö ( v i d a p p l i c e r i n g , t o r k n i n g , l a g r i n g e t c ) .

* S m u t s a v v i s a n d e förmåga.

* Förmåga a t t fördröja f u k t v a n d r i n g i träet. * T o r k h a s t i g h e t .

* Övermålningsbarhet med f l e r a o l i k a färgtyper.

(17)

4. M e t o d b e s k r i v n i n q 4.1 B a k g r u n d Arbetsgången i p r o j e k t e t h a r v a r i t V a l av y t b e h a n d l i n g s m e d e l P r o v m a t e r i a l u r v a l A p p l i c e r i n g Mätning av f u k t u p p t a g n i n g och u t -t o r k n i n g Mätning av ned s m u t s n i n g

(18)

4.2 Y t b e h a n d l i n g smedel Oe t y p e r av y t b e h a n d l i n g s m e d e l som p r o v a t s är: * V a t t e n d i s p e r g e r a d a l k y d . * V a t t e n d i s p e r g e r a d o l j a . * V a t t e n d i s p e r g e r a d a k r y l a t / o l j a . * V a t t e n d i s p e r g e r a d a k r y l a t . * L a c k n a f t a b a s e r a d a l k y d . * Lösningsmedelsbaserad o l j a . * Lösningsmedelsbaserat v i n y l h a r t s .

Färgleverantörerna f i c k lämna följande u p p g i f t e r om s i n a m e d e l . Se t a b e l l 1 och 2. * Allmän p r o d u k t b e s k r i v n i n g . * A p p l i c e r i n g s m e t o d . * Appliceringsmängd. * A p p l i c e r i n g s v i s k o s i t e t . * T o r r h a l t .

* Spädnings- och rengöringsmedel.

* T o r k t i d t i l l s t a p e l t o r r v i d r u m s t e m p e r a t u r och v i d förhöjd t e m p e r a -t u r .

* Om t o r k t i d e n förkortas då I R - t o r k används.

* V i l k a t y p e r av y t b e h a n d l i n g s m e d e l som man kan använda v i d över-målning .

(19)

1 1 I " 1 1 ro (O i/i 1 -c E 1/1 •-' O a-Ol •M C M O -c C <\J VI C M in cn i/1 k . E T T 4-i 0* «-> : Q Ol c Ol "-^ > »— 0 0 T 3 L . 1»- c c 1/1 *J 4-1 01 •O t-c <4- X I ro CVJ £ c E c o le •0 u o •4-01 4-> ••^ . X o u c <0 -o I/I •O > » 3 >, Ol - X u O > cn c 1/1 C -»£ 1/1 I/I 1. : 0 t. 1 > 4-1 u o o •'-> X J I i ro le • r- ^ » > 3 CL 4-1 o 01 OJ Ol • B o o 01 _ i i i . C O lO £ Ul O O 1/1 C O _ J 4-> *" C M in z >- L L . C Q . i t 1 - C 1/1 1 fl -It I/I

S. E I/I •O .C u 1 i/i 01 -t— (O O

:o i i : o o T 3 t j • O c -.-1 J t

<+- 1. Ol Ol - X > m C f— c ro u l

•u c 1(1 m 1- •a I Q -it »4- -T— t—

r— v/1 in 1/1 * 01 C L. 1/1 •r- * J

LT) 4-> Ol c CJi C O > •o lO •o

^

C O «3

•O t. c c I/I 4-1 >1

^

01 c 4-1 ro E c la '•o L . c O - 14- - X •a -c: 3 4-1 O 01 "O c E c 0 ) lO to <o r— c E C M CT. U - lO s- L - 4-1 (U T J C * J • o > > C (O 03 01 1/1 <o :io •o >> ;rD 3 >> :o O) - i t o 0/ •« 4-> ca ' — > Q. c J < > O &. 1. > 4-1 u o 4-1 •o 4-1 i - ca '— O 4-> Q . 4-1 • o U l 0 ) 01

2i

•0 c ? •f— (0 >l 1/1 TJ u O U C O <0 Z)

>.

«/J 1/1 to • o U l _i 4->

2i

C O -J C M —1 > I/I >- <4- C M - C o -x 4-' E 4-" 4-1 i . . C - C 01 ro 0> 01 I/t I/I 4-1 1/1 ro 4-1 o in ra </) ro '— E u cn CSJ E f— E c OJ c E I/I C S J o o m •r— -it 3 <u o . - O o 4-' l -«r snbu r I/I " O 1 •o tnin g c " O E ••-> knin g 15 0 g rans v c 01 o o o Tor e rand e ärd e ici d : 0 v -Ul l/l lO 4-> >, >^ 3 >. 1 §: »« 4-> « r > Ol ro L. !ö u o §: »« 4-> o 1 > 1 c 4-> Ol

m o Q- 4-1 o 0> 0> o •a o o <a c 3 - j -it <o

<o Q . 1/) 1/) to _ J 4-1 C M

»

C M CO r ) U J C >- u . <t —1 1 - X Ul •<-> •r— 1 l - O > u • v -ro 01 U I/I C •T C MO 1 ro 4-» ID 3 4^ m - C 4 J E 3 <D cn cn 4-1 > , Ol in m S-ro r— : 0 C - X

c -.ro c in 01 C M C M C C L -it C L - C 3 «I

i. V to y lO Ll. C O 1 . • U Ol c Ol •o :o T 1 L. o o 4-1 Q. C O C Ol c it- o v * 3 - X 01 ••-> •o in E 4 J ro J2 ro •fi c t/t -O •o cu 4-J Ol O 4-« C K3 cri C E c c: c C i. 4-» O ro >> 4-> 4-1 ••1 c - X Ol in 1/1 01 01 0 ) in :(D r— u 4-1 4-> in I/I - X 4-> > % u 3 ca- >. C M 1 •o 4-1 W 4-1 u 4-1 Ol <o > r— : o -it ro 4-> U c L .

^

O - s. o C M 1 :iT5 4-1 W 4-1 o o 4-1 1. L. 1 ro u :o ra O . . K o 4-1 o o Q- C M o o 01 —1 -It - i £ E C u :o > to L O o 1/1 C M to > > C M •-3 > ••- •O >- 00 I/I O :'0 4-1 fl — r -- X 4-> c n <9 u 10 C I- I/I •O 1 :o X Ol i. 4-1 r— C <u H- Ol X 4-1 IT: TD >1 C c in ifl C cn C - i t OI C 3 -O C L •ra Ol 4-1 O .ro C M S- o C U Ol c Ol "O Ol O- u C > u :o C M 3 • v . jQ c r— c C M i > c .C 3 "O c :o u J 3 4-> 1/1 I/I •na E i •f— 01 -Q Ol LA 10 C <a S- 3 c E c v . c c C C O u C c 01 I/I 0) f 4-* •"-» - X Ol I/I tu 4-1 OJ 10 01 t- c I/I *J >, E 3 >. •o 4-' 3 4-1 t_} 4 J 4-1 c cn : 0 ro nj *-> u 1/1 O L. :o i. o :io 4-1 L . 4-1 o L . 4-1 c 1- c 4-> ro •M Q . -x 4-1 o Q- O- to <e o O la

%

3 E C - i t > •c •o 3 C O to 1/) 1/1 > l/l C M >• C M - i t

%

Li_ O * f - S i 1 4-1 i o Ol m t . • r - t/I 1 •<-» o. u <o O > 1/1 C M C M o 01 > T 3 O I/I 01 E :o It> :o Q E O ro tn I/I 1. l_J E m c .2 o; 01 ro i- ro • O 4 J 01 o » Ol C 7 I C7I L . .2 o; 4-1 c n • O L. ( O Ol L. 01 c c O I/I C3I 4-1 > -Q 3

.

w -.O I/I > » •s ro — J OJ o ro • O £ c » 0 01 «-> c c in o; C o Ol C k K- I/I u OJ OJ c TJ 4-1 -it -— m o 01 01 •D c 0 ) o E 3 >t C M u C Cl 4-1 4-1 > Ul - i ^ C C 1/1 :o c c *-> 0 ) O i. t. Q. 4-1 1. o o O 1 in c 3 O O o O u 4-1 <o - i t 3 C > 3 1 —1 E 1/1 C O > _j -K m l>0 to C M 1/1 4-> C M h- > X> 01 C >- E l - > 1 c O C t-«s 1 1 1 01 - O 1 1/0 en I/I Ol lA Ol <u

^

i 1/1 C71 c c C 4-1 X3 u C C L 01 I/I +-> u Ul •»~ l - u 4-1 4-1 Ol E o lO c C C7I 0 / 1. 01 0 ) • r - c T 5 4-1 4-1 r—

•>-^

3 C u •s u •o o 1/1 O -C ny c t5i c 4-1 01 O 1.

E

•>-a> X) "O c o ,— Ol 1— L . •o - X o. - X

E

•>-a> X) (b O t. 1/1 >, C L C L 4-1 C L a. c O -a. 1/1 O i. •.m C L :o C O 1. 4-1 <o :o u 0> 4-1 t-é ft! > i o. «t «c E > tO Ol I/I u. é -C D

(20)

TT-*-> 1 *-> OJ • r -ra 1/1 3 m CM •-^ l/l ra > 0 CM « o < D l JaC 1 E " ä s c l/l C l/l CM 4-1 j < 0) 3 E • r " •— 0 « j - C D l C D l > 5 . • L . 3 > . E C D l c 0 1 1/1 5 . «-> •s • 0 : 0

^

i/i O •f- C •r* C •s V*-C n: * J C C 0 ra c i . OJ i . u u 1— 3 4-> ••"> c 0 u. a< OJ c ra :ra •r— m •»-> 01 3 . »— Q . >> •— «« 4-> > 4 J > O » ra *-> • o L . L . : o 0 . L . 1 > 4-> 0 0 •<- 4-> • 0 1 c +-> m (— Q . + J 0 01 a > 0 ra 0 0 i. ra 01 _ J 3 j < > o l / l l / l Q l / l C O _ J CM CM i n Q > n > - L i . • t — t i 1 •J 4-> t . ra Ol l/l m l/l ra D l 0 m ra r o 1- D l CSJ

^

T 3 a E >> c O. C E i n CM 0 0 •ii. OJ Q . •T— • r * X ) o 4 L . i n D l C D l 0 1 > 0) • J 3 C 1 " i n L . m OJ : o T 1. 'S 0 c : 0 >. • 0 4 -C T C E C I f ) ra c 0 ( - m ( . u

01 "O * J • o u OJ 0 :ra •f" i/i

3 >. 1 0 ) C_> » r > 0 1 ra •u t. 0 > 4-» 0 1 > 1 c 4 J o a . * J 0 0 ) 01 0 ra 0 0 ra C 3 - J 3 > Q . l / l l / l —1 CM > CM r o U J C > - L l . • K ~fT-1 • U 1 D l ra Ifl m > C l/l l/l • c 0 ra 0 0) D l j < f r— • 0 0 T 3 C E m X 0 E 0 0 a> »— 0 0 r o :ra Xi OJ O E ro D l C D l D l > •0 > OJ * J to C f ~ C l/l *-» L i n

%

T 3 O i Tj •ra 0 C (_> •JO > >

%

c ro C • E C i n ra 0 3 l/l u U i. 4 J •»-1 v— L . c 0 :ra c OJ 3 ^— > , i »« 0 T > 0 1 1/1 l/l U : o u 0 > »« u 0 T > 1 C : 0 O . • u 0 0 ) 0 ra 0 0 8. OJ C 3 —1 3 _ i J 3 l / l i / i l / l - J f O _ i CSJ r o 8. z U J C > - U . 1 1 1 1 1_ c > D l i n OJ *-> u 0 ) m C vt - 0 oly m OJ •n 0 ra 0 a> T 3 oly m 10 •"-> X! u > » * ^ E l/l 1 0 CM X :ra • 0 0

i

0 •<r u 0 1 m O i c o . • o O • O ö-i C OJ • « j = u o D l C C D l _ C C D l 0 ans v ra ra O -U uft v T Ör e *-> l/l >> m •s c 3 U - 4-> 4-J ra Q .

2

L . <o lO *J 0 i - c 0 :ra 1/1 c 0 ) u C OJ 4-> 3 >• «— 01

^

C_> ' S - > r ~ m 1/1 OJ in c >*- L . L . 1 > u 0 1 T ) •"-5 r— > 1 r ~ : 0 T: l/l : 0 c ra Q . * J 0 01 i n ra 0 0 8. OJ , c 3 _ l r o • r * — J - Q •'- —1 c l / l (/) CO - J 4-» CM _ i CM r o 8. z LS C > - E 4-> r— «> L . - L m en i n JZ OJ h i n OJ 1 m 0 0 1 : o i n T 3 ra T 3 0 ) GJ o D l i n 1— u r— ra C 1— "T— • C • X) C CM l/l (U :ra 01 ra

^

U

u

• o C i . E - D £ L . l/l CO

u

> . ro •M D> C 0 1 > ra OJ «T1 u OJ 03 4 J 0 1 1/1 i . C ^— D l C D l i n T 5 01 0 T 3

%

C O i ,— QJ • O C c C • 0 ä!

%

3 c ro 1- ro C E C 0 ra ra ra c • c E CM 10 1. »J D l *-> ••-> c 0 t. c i . ra 1- OJ t/I (/> c OJ 10 01 l - 3 Q . >. »— 01 (_) OJ OJ c n r~- r— u l 1/1 • o C U : o O . u 1 > -!-> 0 0 4-J i n u «-> c OJ u : o TO Ol >4- O .

8

0 OJ 01 r o ra 0 •f— ra :ra > l ro • D 1/) ra _ i

^

o Q. o L O

8

l / l CD _ j •u CM —1 CM _ l —1 4-> > c ra > - u- CM m l/l 4-> 1 r— +-» g 0 i n £ £ ra g 3 r o CVJ r o l/l ra c 1 1 r o E r ~ r ™ I . - O D l t o 0 > i c > . i n C O J CM CM r o

^

OJ 1/1 \- 3 •r-nbu n ru : o H -•M tom h nin g c -ra E 0 1 c D l C c t s i E nin g nin g in q c *-»

%

T 3 U ; o • » -r— *-> +-» c CJ> •PK o> ra :ra m >< 0> 3 r— a . >1 3 •PK

«

* j u t_) > CJl ra ^-> i- l/l L . : o Q . w 0 i . : o Q . •4J 0 0 - a 1 c <-> > U Q . 0 4-> 0 o. • J i 0 0 ra 0 o ra i l 1 3

^

> ro < O l/> a CO 1 0 l / l 0 CM CM i n -i i l > • u. • t tx. L . 1 k—4 ra C J 3 1 1 1 OJ TD m l/l l/l i n u !V D> 1 D l D l D l \ ^— E c Q . C C c *-» 01 u c O . • r - OJ l/l "O L . m u 3 1. L . u 4-> *-> D l

^

C71 0 ra c c 4-> -K: C7' C 0> o i-OJ a> u u OJ l/l ra C

^

C71 •a ••J u "S • J 3 • D • 0 xz c C *-> 0 É C71 0 ) C 0 D l r— u • D •f—

^

" O O Q . *J 0 . C C L i n u :ra 1 . ra l~ a. O . < r 1

1

5 - > 0 l / l 0 . : o 0 1 0 m 11. : 0 0 >

(21)

4.2.1 L a c k e r s uppbvggnad

En l a c k innehåller b i n d e m e d e l , lösningsmedel och t i l l s a t s m e d e l . Färger innehåller d e s s u t o m p i g m e n t och f y l l n a d s m e d e l .

* B i n d e m e d e l :

B i n d e m e d e l är f u n k t i o n e l l t den d o m i n e r a n d e beståndsdelen i y t b e h a n d l i n g s m e d l e t . B i n d e m e d l e t a n s v a r a r för vidhäftningen t i l l u n d e r l a g e t och är den beståndsdel som h u v u d s a k l i g e n g e r y t b e h a n d l i n g e n dess e g e n s k a p e r . Y t b e h a n d l i n g s m e d l e n benämns e f t e r d e t e l l e r de b i n d e m e d e l som ingår^t.ex. alkydfärg. oljefärg och akrylatfärg.

* Lösningsmedel: Lösningsmedlet s e r t i l l a t t y t b e h a n d l i n g s m e d l e t är a p p l i c e r b a r t och h a r en s t o r b e t y d e l s e för vätningen av u n d e r l a g e t . Lösningsmedlen h a r också s t o r i n v e r k a n på u t f l y t n i n g o c h f i l m b i l d n i n g . * T i l l s a t s m e d e l . T i l l s a t s m e d l e n används för a t t j u s t e r a y t b e h a n d l i n g s m e d l e t s egen-s k a p e r . V a n l i g t är a t t man i utomhuegen-sfärger tillegen-sätter mögel- och på-växthämmande m e d e l ^ s . k . f u n g i c i d e r .

* P i g m e n t .

P i g m e n t är e t t f i n k o r n i g t p u l v e r som g e r y t b e h a n d l i n g e n dess färg.

* F y l l n a d s m e d e l .

F y l l n a d s m e d e l är e t t f i n k o r n i g t p u l v e r som i n t e h a r någon täckande förmåga e l l e r kulör-^t.ex. kan m a t t e r i n g s m e d e l och förtjockningsmedel anges. M a t t e r i n g s m e d l e n sänker g l a n s e n hos l a c k e r o c h förtjocknings-m e d l e n gör a t t l a c k e n r i n n e r och d r o p p a r förtjocknings-m i n d r e v i l k e t är en fördel v i d p e n s e l s t r y k n i n g .

(22)

4 .3 P r o v m a t e r i a l

Utgångsmaterialet g r a n o/s 22x125 h y v l a d e s t i l l 18x118.

P r o v m a t e r i a l e t s tvärsnitt v a l d e s så a t t u p p f u k t n i n g s och u t t o r k n i n g s -förloppen s k u l l e ske s n a b b t . Längden v a l d e s med t a n k e a t t m i n s k a i n v e r k a n från den s u g n i n g som s k e r i ändträytorna fastän de är ändtätade. Förförsök v i s a d e a t t viktökningen p.g.a ändträeffekterna v a r 2-3 g e f t e r 6 t i m m a r i v a t t e n .

Ur v a r j e bräda kapades så många 400 mm långa b i t a r som möjligt u t . K v i s t a r , kådlåpor och a n d r a a n o m a l i e r kapades b o r t . B i t a r n a märktes e n l i g t p r i n c i p e n som v i s a s i f i g . 5. Bräda 1 Medel n r : 0 1 2 3 4 S e r i e n r : J 1 1 1 1 Bräda 2 Medel n r : 5 6 7 8 . S e r i e n r : 1 1 1 1 Bräda 3 Medel n r : 9 10 11 12 0 1 S e r i e n r : 1 1 1 2 2 F i g . 5. Märkningssystem.

(23)

Exempel: 1-100-4 Y t b e h a n d l i n g m e d e l n r 1 Appliceringsmängd 100g/m^ P r o v s e r i e n r 4

P r o v b i t s u t t a g e t g j o r d e s på d e t t a sätt för o n i n s k a v i r k e t s i n v e r k a n v i d p r o v n i n g e n . Man kan med s t o r s a n n o l i k h e t säga a t t v i r k e t s e g e n s k a p e r i

s t o r t s e t t är l i k a för två på v a r a n d r a följande m e d e l .

T o t a l t t o g s 370 p r o v b i t a r u t . Hälften u t s a t t e s för u p p f u k t n i n g s - och uttorkningsförsök, g r u p p U. Den a n d r a hälften p r o v a d e s med avseende på n e d s m u t s n i n g , g r u p p N.

De p a r a m e t r a r som undersökts är:(O-proverna är o b e h a n d l a d e . ) a. Y t b e h a n d l i n g s m e d e l 12 s t * O-prov.

b. Appliceringsmängd 50,100 och 150 g/m^ våt y t a • O-prov. Fem p r o v b i t a r med samma p a r a m e t e r k o m b i n a t i o n p r o v a d e s .

4.4 A p p l i c e r i n g av v t b e h a n d l i n o s m e d e l

2

Målet v i d a p p l i c e r i n g e n v a r a t t hamna inom 10 g/m i appliceringsmängd För a t t k l a r a d e t t a byggdes en a p p l i c e r i n g s u t r u s t n i n g upp^se b i l d 1.

(24)

B i l d 1: Anläggningen består av en g l i d b a n a på v i l k e n en s k i v a g l i d e r , på s k i v a n f i n n s en j i g g för f i x e r i n g av p r o v b i t a r n a . S k i v a n d r a s av en e l m o t o r med v a r i a b e l h a s t i g h e t . På banan h a r en s p r u t b o x b y g g t s . S p r u t b o x e n är u t r u s t a d med en färgpistol t y p G r e i f f n r 1 som matas av en Graco Cadet M o d e l l 6749050 t r y c k l u f t s p u m p .

(25)

mm. M o t s v a r a n d e avstånd t i l l k a n t s i d a n p i p r o v b i t a r n a v a r 180 mm.

Färgpistolens s p r u t b i l d k o n t r o l l e r a d e s genom a t t några 400 mm långa g r a n b i t a r y t b e h a n d l a d e s . G r a n b i t a r n a b e s t o d av 10 s t 10 mm b r e d a l a m e l l e r . V a r j e l a m e l l vägdes före och e f t e r y t b e h a n d l i n g e n och appliceringsmängden på v a r j e l a m e l l beräknades. För a t t få en jämn appliceringsmängd över h e l a p r o v b i t s b r e d d e n k o n s t a t e r a d e s d e t a t t a p p l i c e r i n g e n måste ske i två svep. T e o r e t i s k t beräknades e t t läge för

f i x e r i n g av p r o v b i t a r n a på s k i v a n . D e t t a läge k o n t r o l l e r a d e s och fastställdes e n l . f i g . 6.

Sprutmunstycke

a. b. F i g . 6. S p r u t m u n s t y c k e t s läge i förhållande t i l l k a n t e n på p r o v b i t e n a. Y t b e h a n d l i n g f l a t s i d a . b. Y t b e h a n d l i n g k a n t s i d a . V i d b y t e av y t b e h a n d l i n g s m e d e l r e n g j o r d e s s p r u t u t r u s t n i n g e n n o g g r a n t

(26)

P r o v b i t a r i g r u p p U u t s a t t e s för u p p f u k t n i n g s - och uttorkningsförsök.

P r o v m a t e r i a l e t ändtätades med färglös s i l i k o n . V i d ändtätningen skyddades p r o v b i t a r n a s övriga s i d o r e f t e r s o m s i l i k o n på en y t a som s k a l l y t b e h a n d l a s gör a t t y t b e h a n d l i n g s m e d l e t i n t e fäster v i d u n d e r l a g e t .

P r o v b i t a r n a y t b e h a n d l a d e s f y r s i d i g t . En k a n t s i d a och en f l a t s i d a y t b e h a n d l a d e s och e f t e r t o r k n i n g y t b e h a n d l a d e s de återstående s i d o r n a . F l a t s i d o r n a y t b e h a n d l a d e s i två svep med vändning e n l . f i g . 7.

(27)

nu

1. APPLICERING 2. STOPP 3.RETUR

STOPP b. APPLICERING F i g . 7. 1. Första s v e p e t v i d a p p l i c e r i n g e n . 2. S t o p p . 3. R e t u r t r a n s p o r t u t a n a p p l i c e r i n g . 4. S t o p p 5. Vändning av p r o v b i t e n . 6. Andra s v e p e t v i d a p p l i c e r i n g e n . K a n t s i d o r n a y t b e h a n d l a d e s två o c h två.

P r o v b i t a r n a vägdes före o c h e f t e r a p p l i c e r i n g o c h pålagd mängd n o t e r a d e s .

4.4.2 Y t b e h a n d l i n g av o r o v b i t a r g r u p o N

P r o v m a t e r i a l e t i g r u p p N u t s a t t e s för nedsmutsningsförsök.

Y t b e h a n d l i n g skedde på kärnvedsidan på l i k a r t a t sätt som f l a t s i d o r n a i g r u p p U.

(28)

4.5 Fuktrörelsemätningar

4.5.1 U p p f u k t n i n g

Det f y r s i d i g t y t b e h a n d l a d e och ändtätade p r o v m a t e r i a l e t hade v i d p r o v n i n g e n s början en f u k t k v o t m e l l a n 10 och 14 1.

P r o v b i t a r n a vägdes och ställdes i en b u r . Buren sänktes ned i v a t t e n med t e m p e r a t u r m e l l a n 17.8 och 19.8*C.

F u k t u p p t a g n i n g e n följdes genom a t t p r o v b i t a r n a vägdes e f t e r 3, 6, 12, 24 m i n u t e r . 1. 2, 4, 6 och 24 t i m m a r . V i d v a r j e vägning t o r k a d e s b i t a r n a av så a t t v a t t e n på p r o v b i t a r n a s y t o r avlägsnades. V i d v a r j e vägningstillfälle v i s t a d e s p r o v b i t a r n a ovan v a t t e n i 12 m i n u t e r . Mätvärdena g e r en a b s o r p t i o n s k u r v a e n l . f i g 8.

(29)

Viktförändring (gram)

80.0

60.0

40.0

20.0

4.0

8.0

I r j I I 1 1 — > - J L

12.0

16.0

20.0 24.0

Tid (timmar)

F i g . 8. A b s o r p t i o n s k u r v a .

Dessa k u r v o r v i s a r h u r vatten-genomsläpplig l a c k f i l m e n är. Med den b a k g r u n d som t i d i g a r e b e s k r i v i t s bör l a c k f i l m e n fördröja a b s o r p t i o n e n .

(30)

4.5.2 U t t o r k n i n g

Denna p r o v n i n g g j o r d e s på d e t p r o v m a t e r i a l som f u k t a t s upp i u p p f u k t n i n g s p r o v n i n g e n .

P r o v b i t a r n a f i c k t o r k a väl strölagda i e t t k l i m a t r u m v i d 57.0 I RH. 20 OC. som m o t s v a r a r en jämviktsfuktkvot på 10.4 t.

Under de 8 dygn som p r o v e r n a f i c k t o r k a vägdes de en t i l l två gånger per d y g n . Ur mätvärdena får man en u t t o r k n i n g s k u r v a e n l . f i g . 9.

Viktförändring (gram)

BO.O

60.0

L

40.0

L

20.0 L

7 6

Tid (dygn)

F i g . 9. U t t o r k n i n g s s k u r v a .

Dessa k u r v o r v i s a r h u r genomsläpplig l a c k f i l m e n är för f u k t inifrån träet.

(31)

fuktavgången från träet för a t t m i n s k a s p r i c k b i l d n i n g s t e n d e n s e n .

Om man sammanbinder k u r v a n som uppkom v i d u p p f u k t n i n g s p r o v e t och k u r v a n som uppkom v i d u t t o r k n i n g s p r o v e t k a n man s e h u r a b s o r p t i o n s -och uttorkningsförloppen s e r

u t t i X l s a m m a n s . I d e

k u r v o r som f i n n s b i l a g d a i r a p p o r t e n är k u r v o r n a i n t e i h o p s a t t a . O b s e r v e r a a t t s k a l o r n a är o l i k a på t i d s a x e l n m e l l a n de två k u r v o r n a . E t t s k a l r i k t i g t förlopp får e t t u t s e e n d e e n l . f i g . 1 0 .

Viktförandring (gram)

O

8 T i d (dygn)

F i g . 1 0 . Sammansatt a b s o r p t i o n s - och u t t o r k n i n g s k u r v a .

(32)

4.6 N e d s m u t s n i n g 4.6.1 Metoder för n e d s m u t s n i n g s p r o v n i n g E n l i g t en v i d N I F . N o r d i s k a I n s t i t u t e t för Färgforskning, u t v e c k l a d

O

metod t e s t a s en y t a s n e d s m u t s n i n g genom a t t en väl d e f i n i e r a d mängd f i n t mald s m u t s s u b s t a n s får s e d i m e n t e r a på y t a n u n d e r en g i v e n t i d . Y t a n s p r a y a s sedan med a v j o n i s e r a t v a t t e n och t o r k a s . Denna c y k e l u p p r e p a s e t t a n t a l gånger. Graden av n e d s m u t s n i n g u t t r y c k s som r e d u k t i o n av l j u s r e f l e x i o n e n . S m u t s s u b s t a n s e r n a som NIF använder är: 1. V a n l i g m a t j o r d mald 48 t i m m a r i k u l k v a r n .

2. R e s t p r o d u k t s m u t s från e l f i l t e r för r e n i n g av rökgaser från k o l -kraftvärmeverk .

E t t p r o b l e m med denna metod är a t t man i n t e kan använda den om u n d e r l a g e t ändrar l j u s r e f l e x i o n pga. f u k t . v i l k e t trä gör.

B r i t i s h S t a n d a r d BS 4948 b e s k r i v e r en metod för n e d s m u t s n i n g av t e x t i l a m a t e r i a l . Denna metod används b l . a . av TEFO, Svenska T e x t i l f o r s k n i n g s i n s t i t u t e t .

K o r t s a m m a n f a t t a t utförs t e s t n i n g e n på följande sätt. I en c y l i n d r i s k behållare p l a c e r a s som r e f e r e n s e t t ofärgat b l e k t b o m u l l s t y g i e t t spår. D i a m e t r a l t mot denna r e f e r e n s p l a c e r a s p r o v m a t e r i a l e t . I c y l i n d e r n p l a c e r a s 40 y l l e f i l t k u l o r som mättats med s y n t e t i s k t h a n d f e t t . M a s k i n e n som c y l i n d e r n är fäst v i d sätts igång och körs t i l l r e f e r e n s m a t e r i a l e t s l j u s r e f l e x i o n h a r r e d u c e r a t s med 25^2 p r o c e n t e n h e t e r . P r o v m a t e r i a l e t s l j u s r e f l e x i o n mäts därefter.

Denna metod b o r d e e f t e r v i s s a m o d i f i e r i n g a r kunna användas för n e d s m u t s n i n g av y t b e h a n d l a d e träbitar. Metoden s k u l l e ge en möjlighet a t t k v a n t i f i e r a n e d s m u t s n i n g e n pga. a t t träunderlaget i n t e ändrar

(33)

i ) K o r u m . L a r s O l e S. N i e l s e n H.K. R a s c h a u : T i l s m u d s n i n g - M a l i n g D e l r a p p o r t 4 A c c e l e r e r e d e m e t o d e r - E l d n i n g . 4.6.2 N v u t v e c k l a d m e t o d för n e d s m u t s n i n g a v l a c k a t trä De två o v a n s t å e n d e n e d s m u t s n i n g s m e t o d e r n a är u t a n m o d i f i e r i n g a r i n t e l ä m p a d e för b e d ö m n i n g a v n e d s m u t s n i n g s b e n ä g e n h e t h o s k l a r l a c k e r a d e t r ä y t o r . F ö l j a n d e m e t o d h a r d ä r f ö r u t v e c k l a t s för d e t t a p r o j e k t . M e t o d e n är t ä n k t a t t s i m u l e r a s u r t r e g n b e m ä n g t med k o l h a l t i g a f ö r o r e n i n g a r . S m u t s e n b e s t å r a v m e d i c i n s k t k o l , M e d i k o l , som t i l l s a m m a n s med v a t t e n b i l d a r e n k o l s u s p e n s i o n . M e d i k o l i n n e h å l l e r c i t r o n s y r a v i l k e t gör a t t s u s p e n s i o n e n b l i r s v a g t s u r . S u s p e n s i o n e n som b e s t å r a v 40 g M e d i k o l o c h 8 0 0 g a v j o n i s e r a t v a t t e n o m r ö r s k r a f t i g t u n d e r h e l a p r o v n i n g e n . K o l s u s p e n s i o n e n b y t s e f t e r v a r j e p r o v s e r i e . En r e m s a a v p r o v b i t a r n a s y t o r t e j p a s över med p a c k t e j p , T e s a p a c k 4 1 2 4 . P r o v b i t a r n a l ä g g s med d e n y t b e h a n d l a d e s i d a n n e d å t i d e n o m r ö r d a k o l s u s p e n s i o n e n . E f t e r 1 m i n u t t a s b i t a r n a u p p o c h läggs med d e n n u s m u t s i g a k ä r n v e d s s i d a n u p p på e t t p l a n t h o r i s o n t e l l t u n d e r l a g . Där får p r o v b i t a r n a t o r k a i m i n s t 12 t i m m a r . De s m u t s i g a y t o r n a t v ä t t a s s e d a n u n d e r r i n n a n d e l j u m m e t v a t t e n t i l l s d e e ] a v g e r mer s m u t s . Y t o r n a får t o r k a o c h d ä r e f t e r d r a s t e j p e n a v . E t t a n t a l , i d e t t a f a l l 4, p e r s o n e r h a r i n d i v i d u e l l t r a n g o r d n a t p r o v b i t a r n a i v a r j e p r o v s e r i e e f t e r s m u t s i g h e t .

(34)

5. R e s u l t a t 5.1 F u k t r ö r e l s e r För a t t b e d ö m a e t t y t b e h a n d l i n g s m e d e l s p r e s t a n d a m å s t e man b e s t ä m m a b å d e d e s s v a t t e n a v v i s a n d e f ö r m å g a o c h d e s s å n g g e n o m s l ä p p l i g h e t s -m o t s t å n d . E t t y t b e h a n d l i n g m e d e l för g r u n d n i n g a v l i m t r ä bör v a r a s v å r g e n o m t r ä n g l i g t för v a t t e n u t i f r å n o c h s v å r g e n o m s l ä p p l i g t för ånga i n i f r å n . D e s s a e g e n s k a p e r bör g e e n s p r i c k r e d u c e r i n g g e n o m a t t u p p f u k t n i n g o c h u t t o r k n i n g s k e r l å n g s a m t . M e d l e t s k a d e s s u t o m f u n g e r a som m ö g e l - o c h p å v ä x t s k y d d . A l l a i u n d e r s ö k n i n g e n i n g å e n d e m e d e l h a r en f u n g i c i d t i l l s a t t o c h k l a r a r f ö r h o p p n i n g s v i s d e t s e n a r e k r a v e t . 5 . 1 . 1 J ä m f ö r e l s e m e l l a n g r u p p e r a v v t b e h a n d l i n o s m e d e l R e s u l t a t m ä s s i g t k a n man d e l a i n m e d l e n i t r e g r u p p e r . V a t t e n b u r n a m e d e l , t r ä o l j o r o c h ö v r i g a l ö s n i n g s m e d e l s b a s e r a d e m e d e l . D e s s a t r e 2 g r u p p e r g e r o l i k a r e s u l t a t r e d a n v i d 50 g/m a p p l i c e r i n g s m ä n g d . I första g r u p p e n ingår m e d l e n 2 , 3 , 4 , 7 , 1 1 o c h 1 2 , i a n d r a g r u p p e n f i n n s m e d e l 6 o c h 8 o c h i g r u p p t r e ingår m e d l e n 1.5,9 o c h 1 0 . En k o r t b e s k r i v n i n g a v f u k t e g e n s k a p e r n a h o s d e t r e g r u p p e r n a : G r u p p 1 : K ä n n e t e c k n a s a v e n v i d 50 g/m^ d å l i g f u k t r e s i s t e n s o c h s n a b b u t t o r k n i n g . E g e n s k a p e r n a f ö r b ä t t r a s n å g o t för a l l a m e d e l u t o m • 2 2 m e d e l 11 da 100 g/m a p p l i c e r a s . V i d 150 g/m s k e r i n g e n för-ä n d r i n g a n n a t för-än för m e d e l 3 som f ö r b för-ä t t r a r s i n a e g e n s k a p e r b e t y d l i g t . B i l a g a 1 . 2 . 7 , 8 . 1 3 o c h U . G r u p p 2: F ö r ä n d r i n g a r n a i f u k t u p p t a g n i n g o c h f u k t a v g å n g m e l l a n d e

(35)

3 . 4 . 9 . 1 0 . 1 5 o c h 16. G r u p p 3: K ä n n e t e c k n a s a v e n v i d 50 g/m m å t t l i g f u k t u p p t a g n i n g s - o c h u t t o r k n i n g s h a s t i g h e t . E g e n s k a p e r n a f ö r b ä t t r a s m a r k a n t v i d 1 0 0 2 . 2 g/m f ö r a t t b l i ännu b ä t t r e v i d 1 5 0 g/m a p p l i c e r i n g s m ä n g d . B i l a g a 5 . 6 . 1 1 . 1 2 . 1 7 o c h 18. D e s s a r e s u l t a t g e r e n r e k o m m e n d a t i o n a v s e e n d e a p p l i c e r i n g s m ä n g d : . 2 G r u p p 1 . - A p p l i c e r i n g s m a n g d e n b o r v a r a o m k r i n g 1 0 0 g/m . För m e d e l 3 o c h 11 g e r s t ö r r e a p p l i c e r i n g s m ä n g d b ä t t r e r e s u l t a t . G r u p p 2. - A p p l i c e r i n g s m ä n g d k a n i n t e b e s t ä m m a s . 2 G r u p p 3. - A p p l i c e r i n g s m ä n g d e n bör v a r a o m k r i n g 1 0 0 g/m , men gärna m e r . Av g r u p p e r n a h a r g r u p p 3 ö v e r l ä g s e t bäst p r e s t a n d a . G r u p p 1 o c h 2 är g a n s k a l i k v ä r d i g a . 5.1.2 J ä m f ö r e l s e m e l l a n m e d e l i n o m g r u p p R e s u l t a t e n n e d a n är e n j ä m f ö r e l s e m e l l a n o l i k a m e d e l i n o m samma g r u p p . J ä m f ö r e l s e r n a i n o m g r u p p e n g ö r s v i d samma a p p l i c e r i n g s m ä n g d . G r u p p 1 : B i l a g a 1 . 2 . 7 . 8 . 1 3 o c h U . M e d e l 2.7 o c h 12 följs åt g e n o m a l l a t r e a p p l i c e r i n g s m ä n g d e r n a o c h k a n sägas v a r a l i k v ä r d i g a . M e d e l 3 v i s a r för a p p l i c e r i n g s m ä n g d e r n a 50 o c h 100 g/m^ e n n å g o t h ö g r e f u k t g e n o m s l ä p p l i g h e t än g e n o m s n i t t e t i 2 g r u p p e n . V i d 1 5 0 g/m f ö r b ä t t r a s e g e n s k a p e r n a b e t y d l i g t o c h f u k t g e n o m s l ä p p l i g h e t e n l i g g e r då k l a r t u n d e r d e n g e n o m s n i t t l i g a i g r u p p e n . M e d e l 4 är j ä m f ö r b a r t med m e d l e n 2.7 o c h 12 för 2 a p p l i c e n n g s m a n g d e r n a 1 0 0 o c h 150 g/m . En s k i l l n a d är d o c k a t t u t t o r k n i n g e n går l å n g s a m m a r e för m e d e l 4. V i d 50 gfn? är u p p f u k t n i n g e n s n a b b a r e än m e d e l 2.7 o c h 1 2 . M e d e l 11 h a r sämst p r e s t a n d a a v d e t o l v 2 2 m e d l e n v i d 1 0 0 o c h 150 g/m . V i d 50 g/m l i g g e r m e d l e t m i t t i g r u p p e n .

(36)

G r u p p 2: B i l a g a 3 , 4 . 9 , 1 0 . 1 5 o c h 16. M e d e l 6 o c h 8 h a r l i k v ä r d i g a p r o v r e s u l t a t v i d s a m t l i g a a p p l i c e r i n g s -m ä n g d e r . G r u p p 3: B i l a g a 5 . 6 . 1 1 . 1 2 . 1 7 o c h 18. . , - . - 2 M e d e l 1 a r d e t i t e s t e n bastå m e d l e t . V i d 100 o c h 150 g/m är s k i l l n a d e n s t o r v a d g ä l l e r v a t t e n r e s i s t e n s g e n t e m o t d e a n d r a m e d l e n . 2 V i d 50 g/m s a m m a n f a l l e r a b s o r p t i o n s k u r v a n med m e d e l 1 0 . I u t -t o r k n i n g s h ä n s e e n d e är m e d l e n 1.9 o c h 10 l i k v ä r d i g a . M e d e l 5 är säms-t i g r u p p e n . men b e t y d l i g t b ä t t r e än m e d l e n i g r u p p 1 o c h 2. D e t t a g ä l l e r både a b s o r p t i o n o c h u t t o r k n i n g . M e d e l 9 o c h 10 k a n a n s e s v a r a l i k v ä r d i g a i t e s t e r n a . En y t b e h a n d l i n g med n å g o t a v d e i u n d e r s ö k n i n g e n i n g å e n d e m e d l e n är i u p p f u k t n i n g s - o c h u t t o r k n i n g s h ä n s e e n d e b ä t t r e än a t t låta träet v a r a o b e h a n d l a t . O b s e r v e r a a t t man v i d a p p l i c e r i n g e n h a r f ö l j t d e r e k o m m e n d a t i o n e r som f ä r g l e v e r a n t ö r e r n a g e t t a n g å e n d e a p p l i c e r i n g s v i s k o s i t e t e l l e r s p ä d n i n g .

(37)

5.2 N e d s m u t s n i n g De f y r a p e r s o n e r som b e d ö m t d e t n e d s m u t s a d e m a t e r i a l e t h a r r a n g o r d n a t p r o v b i t a r n a med m y c k e t l i t e n s p r i d n i n g . R a n g o r d n i n g A p p l i c e r i n g s m ä n g d ( g / m ^ ) 50 100 200 1 . M e d e l 1 1 1 P l a t s s i f f r a 16 17 19 2. M e d e l 9 9 9 P l a t s s i f f r a 32 37 44 3 . M e d e l 5 3 5 P l a t s s i f f r a 56 44 46 A . M e d e l 3 2 3 P l a t s s i f f r a 68 69 60 5. M e d e l 4 5 1 0 P l a t s s i f f r a 83 83 89 6 . M e d e l 10 10 4 P l a t s s i f f r a 94 96 94 7 . M e d e l 7 4 7 P l a t s s i f f r a 105 1 0 1 105 8 . M e d e l 2 7 2 P l a t s s i f f r a 130 130 121 9 . M e d e l 1 2 1 1 1 1 P l a t s s i f f r a 160 154 154 1 0 . M e d e l 1 1 8 8 P l a t s s i f f r a 168 157 169 1 1 . M e d e l 8 12 12 P l a t s s i f f r a 169 174 170 12 . M e d e l 6 6 6 P l a t s s i f f r a 1 7 1 182 177 13 . M e d e l 0 0 0 P l a t s s i f f r a 204 205 208

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :