Idrottens mening för barn och unga och
var man hittar den.
- En kvantitativ enkätundersökning om vilka faktorer
inom idrott som skapar sammanhang hos elever.
Mohsen Daryaei
Sebastian Strömberg
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete grundnivå nivå 88:2020
Idrott och hälsa 120 hp 2019-2021
Handledare: Josefin Englund
Examinator: Susanne Johansson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vad som lockar barn och unga till att vara aktiva och vad som krävs för att de ska stanna kvar vid att vara fysiskt aktiva. Studien syftar också till att se elevernas upplevda känsla av sammanhang när det kommer till dels ämnet idrott och hälsa, men även om att ha en aktiv livsstil utanför skoltid.
● Frågeställningar ur elevernas perspektiv:
- Vad är det inom idrotten som gör det hanterbart? - Vad är det inom idrotten som gör det meningsfullt? - Vad är det inom idrotten som gör det begripligt?
Metod
Detta är en kvantitativ enkätundersökning där totalt 43 barn och ungdomar från årskurs 6, 9 och år 2 på gymnasiet tillfrågades. Frågorna i enkäten handlade om hur de upplevde idrotten i skolan och hur de såg på deras idrottande eller icke idrottande utanför skolan. Detta har sedan analyserats med hjälp av KASAM som verktyg. Där vi sett till elevernas upplevda
begriplighet , hanterbarhet och meningsfullhet inom idrott och fysisk aktivitet. Detta för att kunna se samband och kunna dra slutsatser från resultaten vi fått från enkäterna.
Resultat
Vår studie påvisar att det som lockar barn och ungdomar till att vara fysiskt aktiva är att de får möjlighet att välja själva och göra det på egna villkor. Det vill säga att de känner
meningsfullhet i det de väljer att göra. Det är också det som gör att de väljer att fortsätta med de idrotter de utövar. Barn känner att det är viktigt att ha vänner runt aktiviteterna de utför och det hjälper dem att motivera sig till att fortsätta idrotta. Här hittar vi också vad de finner är meningsfullt inom idrotten. Det de känner är begripligt inom idrotten är de positiva hälsoeffekterna som kommer med fysisk aktivitet. Det undersökningen kom fram till vad gäller hanterbarhet inom idrotten så visade det att det krävs tid och resurser för att kunna vara fysiskt aktiv utöver skolan.
Slutsats
Det finns inte endast ett rätt sätt att bedriva idrottsundervisningen men det vår studie kom fram till är att eleverna efterfrågar variation och tydliga syften med lektionsinnehållet. Så skolan kan hjälpa till att skapa intressen för idrott genom att introducera nya aktiviteter och förklara nyttan i det de gör. Det är också väldigt spritt i vad som lockar barn till idrott men även där så behöver de känna känsla av sammanhang för att både börja och sedan för att fortsätta idrotta.
Innehållsförteckning
1 Bakgrund……….4
2 Tidigare forskning och teorier………..………...4
2.1 Vilka stannar kvar och varför………...………4
2.2 Varför lämnar ungdomar idrotten……….5
2.3 Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdomar...………..5
2.4 Bunkefloprojektet…………...5
2.5 RF-idrottens samhällsnytta?...6
2.6 Teoretiska begrepp KASAM………....6
3 Syfte………7 3.1 Frågeställningar……….…………...8 4 Metod………..8 4.1 Urval……….………....9 4.2 Enkätsutformningen.……….……….……....10 5 Resultat………...10 6 Diskussion……….20
6.1 Metodkritik och förslag på fortsatt forskning………....30
Käll och litteraturförteckning………...31
Bilaga 1. Litteratursökning Bilaga 2. Enkät Bilaga 3. Samtyckesblankett Bilaga 4. Informationsblad Tabell och diagramförteckning Tabell 1. Antalet deltagande och procentuell fördelning mellan de tillfrågade klasserna…...10
Tabell 2. Tabell 2. totalt antal fysiskt aktiva och procentuell fördelning……….15
Diagram 1. Upplevde eleverna att lektionerna var roliga………11
Diagram 2. Upplevde eleverna att de lärt sig något under utbildningen………..11
Diagram 3. Fördelning av vilka som var fysiskt aktiva utanför skolan………...14
1 Bakgrund
Under vår uppväxt har vi kommit i kontakt med ett flertal idrotter som har resulterat i att vi till slut stannat kvar i dem idrotterna vi utövar idag. Dessa påträffade vi genom bl.a.
föräldrarnas vägledning, skolidrotten, media, vänner och genom offentliga idrottsevenemang och på så sätt kunde vi finna meningsfullhet med det vi utövar. Anledningarna till våra val av idrotter har flera aspekter, såsom sociala nätverk, fysiskt välmående och mindfullness.
Känslan av att kunna ta del av ny kunskap om andra kulturer för att kunna vara närmare till resten av världen har, för oss, skapat en känsla av sammanhang. Det är med våra egna erfarenheter inom idrottens värld som har fått oss att reflektera över varför barn och
ungdomar väljer att idrotta. Som blivande idrottslärare ser vi också att det är viktigt att vi får en mer underbyggd och bredare kunskap om vad barn och ungdomar upplever som
meningsfullt, hanterbart och begripligt med att vara fysiskt aktiva. Med detta som bakgrund har vi valt att utföra denna studie. Denna studie syftar till att unde.rsöka vad som lockar barn och ungdomar till idrott, vad som får barn och ungdomar att fortsätta idrotta och kunna kartlägga hur de kommer i kontakt med idrott på fritiden. Detta för att skolan ska kunna stärka sin roll i att utbilda elever om vad idrotten har för betydelse i livet och var unga kan hitta aktiviteter utanför skoltid. Med undersökningen som underlag så kommer vi
förhoppningsvis kunna förtydliga hur skolan kan hjälpa barn mot ett friskare levnadssätt.
2 Tidigare Forskning och teorier
Inom detta avsnitt så kommer tidigare forskning och teorier som vi har tagit stöd av och vad som satt grunden för vår egna undersökning att presenteras. Dels vad som gjorts tidigare på ämnet som barns och ungas val om att idrotta eller inte idrotta och vilken samhällsnytta det finns för när barn och unga idrottar. Vår teoretiska utgångspunkt som vi använt oss av i denna undersökning och varför vi använt just den presenteras också i slutet av detta kapitel.
2.1 Vilka stannar kvar och varför?
Britta Thedin Jakobsson gjorde för 10 år sedan en avhandling på en frågeställning som ligger nära besläktad till den frågeställning som ligger till grund i vår studie. Avhandlingen vid namn Vilka stannar kvar och varför? (Thedin Jakobsson, 2015) handlar om just vad som får
barn att fortsätta att idrotta under uppväxtåren. Här ser vi att vår studie kan komplettera denna med att se vad som lockar barn till att bli fysisk aktiva och sedan vad som håller kvar dem. Det som kännetecknar de som stannar kvar i föreningsidrotten är ungdomar som kommit i kontakt med föreningsidrotten vid tidig ålder samt deltagit i minst tre idrotter. Majoriteten av dessa barn och ungdomar kom i kontakt med idrott genom sina föräldrar. Anledningen till deras idrottande var att dem kände gemenskap, delaktighet och utveckling i den idrott dem utförde. Vi vill genom vår studie se vilka som stannar kvar inom idrotten idag och varför. Samt om vi kan se skillnader och likheter mellan studierna.
2.2
Varför lämnar ungdomar idrotten?
En studie som gjort av riksidrottsförbundet visar att många ungdomar slutar med sin idrottsverksamhet vid 12 till 15 års ålder. Detta pga av att kraven från idrotten blir hårdare, genom fler träningar och att idrotten specialiseras. Valet för ungdomarna blir då att tränar hårdare eller inte träna alls (Riksidrottsförbundet, 2004). Det studien från RF visar är att ungdomar kan välja att sluta med idrott när kraven blir högre genom fler träningar,
uttagningar samt krav från omgivningen blir större. Det vi vill ta reda på är om vår studie kan få fram ungdomarnas perspektiv och därigenom att hitta tillbaka till idrotten. Vi vill se om studiens resultat kan kopplas till vår studie och hur vi kan hitta lösningar till att utveckla samt förändra synen på idrottande hos ungdomar. Detta för att se orsaker till att ungdomarna kan fortsätta inom någon idrottsverksamhet.
2.3 Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom
På senare tid har det kommit flertal studier om de positiva effekterna som idrottande och en aktiv livsstil har på både barn som vuxna. Kontinuerlig fysisk aktivitet ger flera bevisade hälsoeffekter såsom minskad risk för hjärt och kärlsjukdomar, minskad fetma och även att man har allmänt högre energinivå än de som inte är fysisk aktiva. Det har även påvisats att de barn som är fysiskt aktiva även presterar högre i andra teoretiska ämnen än de barn som inte är lika fysiskt aktiva. (Riksidrottsförbundet, 2009)
2.4 Bunkefloprojektet
Studier som Bunkefloprojektet (Idrottsforskning, 2020) där man har sett samband mellan att de som är mer fysiskt aktiva som barn även har större chans att fortsätta vara aktiva upp i vuxen ålder. Detta är ytterligare belägg för att vi lär våra barn att skapa intresse och att vara aktiva i sina liv.Betydelsen av att förstå varför barn och ungdomar idrottar och hur de kan fås
att idrotta kan utifrån detta inte underskattas. Därför har vi fått en anledning till att undersöka vad som får barn att börja vara aktiva och vad barnen finner är intressant med idrott.
Bunkefloprojektet genomfördes med att man utökade de obligatoriska 40 min av idrott per dag under skoltid till 60 min på Ängslättsskolan. Den utökade tiden bestod av aktiviteter som låg inom ämnet idrott och hälsa. Tiden togs bl.a. delvis från estetiska ämnen men också att man utökade en del skoldagar. Projektet utfördes m.h.a. årliga mätningar där man började med elever som var i 8 årsåldern. Man mätte längd, vikt och exempel på hopptester och styrketester. Man använda sig också av frågeformulär där man kollade fysisk aktivitet och stillasittande. Studien fortsätter än idag och nu är de som började studien runt 25 år gamla.
2.5 RF-Idrottens samhällsnytta
Riksidrottsförbundet gjorde en sammanställning av flera undersökningar i Sverige och andra internationella studier. Detta för att skapa en tydligare bild om hur idrotten påverkar ungas välmående och deras individuella hälsa. Studien visade att när man jämförde dem som idrottade kontinuerligt med dem som inte var delaktiga i någon idrott så hade de idrottande generellt en bättre hälsoutveckling. Alltså mindre chans för depression, ångest, stress och andra fysiskt relaterade problem. Även barnens egna uppfattade välmående var tydligt att när barnen idrottande under förutsättningar att de själva bestämde över sitt deltagande och hade en egen skapad motivation så uppfattade de själva att de hade en högre nivå av välmående jämfört med icke aktiva. Sammanställningen visade att de som är aktiva i föreningsidrotter generellt skattade sin hälsa högre jämfört med de som inte var medlemmar i någon
idrottsförening. Detta visade sig tydligast bland flickor som idrottade inom någon organiserad form. Vår studie bygger vidare på denna sammanställning från Riksidrottsförbundet och ser efter vad det är inom idrotterna som gör att barn och unga uppskattar sin hälsa högre än de som inte håller på med någon idrott. (Riksidrottsförbundet, 2017)
2.6 Teoretiska Begrepp: KASAM
Vi har valt att arbeta utifrån KASAM: Känsla av sammanhang. KASAM är en teoretisk hälso modell utformad av en professor i medicinsk sociologi vid namn Aron Antonovsky, modellen bygger på att en individ ska uppfylla tre delar som bestämmer hur mycket en person känner sammanhang till det den gör. De tre delarna som innefattas är: begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Begriplighet innebär att individen ska kunna förstå vad som förväntas av den samt vad som förmedlas och varför. Hanterbarhet är hur individen hanterar en situation genom att använda sig av sina egna egenskaper och förutsättningar samt tillgång av resurser. Meningsfullhet är om individen finner en mening med det den gör genom att förstå hur den ska göra, vad den ska göra och varför den gör det. Uppnår inte en person en eller flera av dessa punkter så är risken hög för att prestationen försämras och/eller att motivationen avtar med tiden (Antonovsky, 2005). Vi anser att KASAM är ett passande begrepp för vår studie då vi kommer undersöka vad som lockar unga till att vara fysiskt aktiva. Det kommer då innefatta att undersöka vad unga finner är meningsfullt, begripligt och hanterbart med idrotten i och utanför skolan. Uppnår unga en hög nivå KASAM så ökar det chansen att de hittar och sedan fortsätter med den fysiska aktivitet de väljer.
3 Syfte
Syftet med vår studie är att undersöka elevernas upplevda känsla av sammanhang när det kommer till dels ämnet idrott och hälsa, men även om att ha en aktiv livsstil utanför skoltid. Vi har därför undersökt vad barnen själva upplever är meningsfullt med deras aktivitet utanför skolan. Vår undersökning har syftat till att ge en klarare syn på vad det är som
påverkar elevernas val av idrott och vad de finner är intressant med just sin idrott. Vi har även kunnat se indikationer på vad eleverna upplever som meningsfullt med att ha en aktiv livsstil. Undersökningen visar även hur stor andel skolelever i 3 olika åldersklasser som är aktiva utanför skolan och fått svar på hur de har kommit i kontakt med sina aktiviteter. Detta har gett oss en inblick i vad som kan skapa intresse för fysisk aktivitet hos barn och unga. Undersökningen har också visat en bild av de skolelever som inte är fysiskt aktiva utanför skolan och av vilka anledningar de valt att avstå från fysisk aktivitet. Syftet med att
undersöka de som inte är fysiskt aktiva utanför skolan har varit för att kunna förstå varför de väljer att inte vara fysiskt aktiva och hur vi kan locka eleverna till att få ett mer aktivt levande i framtiden.
Vad är det då som lockar barn och unga till att vara fysiskt aktiva? Hur ska man göra för att få barn och unga till att stanna kvar i sina fysiska aktiviteter? Detta har vi undersökt med dessa frågeställningar som en grund för att hitta vad som skapar mening med idrott hos barn och unga och var man hittar den.
3.1 Frågeställningar
● Ur elevernas perspektiv:
- Vad är det inom idrotten som gör det hanterbart? - Vad är det inom idrotten som gör det meningsfullt? - Vad är det inom idrotten som gör det begripligt?
4 Metod
Vi har valt att utföra en kvantitativ undersökning i form av enkäter för att se hur många elever som är fysiskt aktiva utanför skolan och hur de själva upplever att de påverkas av den fysiska aktiviteten. Anledningen till att undersökningen utförts i form av enkäter är för att på så hög grad som möjligt undvika att våra egna värderingar ska kunna påverka de tillfrågades svar och åsikter. Vid användning av enkäter så får de tillfrågade möjligheten att själva reflektera över sina svar innan de skriver när dem på papper. I enkäterna så har också frågor om varför de upplever att idrott är mer eller mindre viktigt för eleverna själva och hur de har hittat sina aktiviteter (till exempel via vänner, skola, idrottsarrangemang och/eller social media). Enkäterna har sedan analyserats med hjälp av Antonovskys (Antonovsky, 2005) hälsomodell KASAM där vi ser efter komponenterna: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos skolelever från årskurs 6 upp till år 2 i gymnasiet.
Undersökningen har genomförts med kontakt med både en grundskola i norra stockholm och en gymnasieskola i Västerås. Enkäterna delades personligen ut i klassrummet på
gymnasieskolan, medans hos grundskolan så skickades enkäterna först till klassföreståndarna som sedan skickade vidare till elever och föräldrar då rådande covid-19 gjort att vi inte kunnat ha den direkta kontakten med grundskolan som vi först hade önskat. Sedan så samlades enkäterna in och vi sammanställde dem till läsbara resultat och slutsatser. Genom att vi använt oss av metasyntes (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 294) för att samla in data har vi kunnat med våra resultat och tidigare forskning skapa teorier och dra slutsatser kopplade till vårt syfte och våra frågeställningar.
Enkäterna som eleverna fick fylla i var utformad i 3 delar där första delen var om hur eleverna upplever idrotten i skolan och om de kunde få en känsla av sammanhang från lektionerna. Denna del fylldes i av samtliga tillfrågade. De andra 2 delarna delades sedan upp så att de som var fysiskt aktiva utanför skolan fyllde i ena delen och de som inte var aktiva med någon form av fysisk aktivitet fyllde i den andra. Detta för att kunna se vad som har fått de fysiskt aktiva eleverna att både börja och fortsätta med sina idrotter men även om de upplever att deras fysiska aktivitet har någon påverkan på hur de mår i allmänt. Delen för de som inte var fysiskt aktiva, var formad så att vi skulle kunna se vad som gjort att eleverna inte är fysiskt aktiva och vad som skulle kunna skapa ett intresse för att börja med någon form av fysisk aktivitet. Vi frågade också om hur de spenderar sin tid utanför skolan istället för att vara fysiskt aktiva. Samtliga fick även svara på om deras föräldrar/familj är eller har varit aktiva inom idrott för att se om barnens intressen kan vara påverkat av att de i deras närhet är/varit fysiskt aktiva
4.1 Urval
Undersökningens enkäter delades ut i 3 olika klasser där vi har en klass i årskurs 6, 9 och sedan en gymnasieklass i år 2. På så sätt kunde vi få en bild av hur mängden aktiva skiljer sig i åldrarna och vad som är viktigt för eleverna när det kommer till idrott och fysisk aktivitet. Dessa åldrar är valda då de från årskurs 6 i grundskolan har haft idrottsutbildning under en längre tid som de kan reflektera över. Det är också runt 12 års ålder där man börjar se bortfall från barns fysiska aktivitet utanför skolan (Riksidrottsförbundet, 2004). Därefter så har vi gått från årskurs 6 till årskurs 9 till andra året på gymnasiet. Detta för att se indikationer på varför barn slutar att idrotta och vad det beror på. Vi har kunnat jämföra vad det finns för skillnader mellan åldrarna och vilka samband det finns med vad som gör att elever väljer att vara fysiskt aktiva utanför skoltid. De tillfrågade skolklasserna är från årskurs 6 och 9 från enskola i norra stockholm och gymnasieklassen kommer från en skola i centrala Västerås. Detta beror på våran egen tillgång till kontaktpersoner inom skolvärlden och därmed
bekvämlighetsprincipen. Vi är medvetna om att resultaten vi fått kan vara indikationer på lokala och socioekonomiska förutsättningar i områdena men vi anser ändå att det fortfarande är relevant att se vad de tillfrågade eleverna svarat i förhållande till våra frågeställningar. Under undersökningens gång så hade covid-19 pandemin en uppsving som gjorde att det blev svårare att få tillgång till skolorna. Varav våra kontaktpersonersamt eleverna blev drabbade och att skolorna nekade oss till att få lämna ut våra enkäter i skolan. Detta har haft påverkan på hur många enkäter vi fått in. Vårt mål var att få med ca 30 elever från varje årskurs för att
få en högre grad av reliabilitet i vår undersökning. Vi hade önskat att få ytterligare klasser från Västerås och norra Stockholm att delta men det blev inte möjligt.
4.2 Enkätsutformningen
Då vi har gjort undersökningen på barn och ungdomar så var det viktigt att frågorna vi ställde var tydliga och lättolkade så att elevernas svar kunde ge oss en bra bild som vi senare kunde kunde sammanställa och dra slutsatser ifrån. Vi var medvetna redan från början om att då vi utför undersökningen under en begränsad tid så var det svårt att få in tillräckligt med
underlag för att uppnå signifikans. Men vi anser ändå att de resultat vi fått visar indikationer på vad som lockar barn till att vara fysiskt aktiva och vad som kan krävas för att de ska fortsätta vara fysiskt aktiva.
5 Resultat
Under detta kapitel så kommer resultaten från vår enkätundersökning att presenteras.
Resultatdelen kommer delas in i 3 delar där första delen kommer visa antalet deltagande och fördelning i årskurserna. I den andra delen kommer elevernas syn på skolans
idrottsundervisning att presenteras. Sista delen kommer visa resultaten av de som är fysiskt aktiva och de som inte är fysisk aktiva och vad som lockar dessa till att vara fysiskt aktiva.
Del 1.
Tabell 1. Antalet deltagande och procentuell fördelning mellan de tillfrågade
klasserna.
Från antalet tillfrågade så har vi någorlunda jämn fördelning mellan åldrarna så vi kan tolka resultaten likvärdigt när det kommer till antal.
Del 2. Elevernas syn på skolans idrottsundervisning
För första diagrammet så ställdes frågan: “Tycker du att lektionerna i idrott varit roliga?”. Eleverna fick ringa antingen “JA” eller “NEJ”
Diagram 1. Upplevde eleverna att lektionerna var roliga
De flesta uppfattar lektionerna som roliga även om gymnasiet hade en lite större andel missnöjda. Anledning till detta kan vara för att det är större andel inaktiva i gymnasiet.
Diagram 2. Upplevde eleverna att de lärt sig något under utbildningen på
lektionerna inom Idrott och Hälsa
Liknande svar som från diagram 1. Resultaten visade även samband med att de som tyckte lektionsinnehållet var roligt också hade lärt sig något.
Exempel på vad eleverna tycker att de lärt sig:
Årskurs 6: Hur eleverna kan röra sig mer genom olika idrotter och fysiska aktiviteter, (använda/bygga) stormkök, tält, vindskydd, bollkontroll och rörelse med boll, orientering. Årskurs 9: Man blir stark av att röra på sig. (använda/bygga) allemansrätten, stormkök och vindskydd, orientering.
Gymnasiet: HLR, friluftsliv, regler för olika idrotter, planera träning, konditionsträning, muskler i kroppen.
Vad eleverna kände var bra och mindre bra med idrotten i skolan.
Eleverna i årskurs 6 svarade om vad de kände var positivt med idrottslektionerna: Att det är en variation på lektionerna, eleverna får testa på olika sporter, aktiviteter och övningar. En del elever gillade att ha teoretiska lektioner för att förstå hur de skulle göra under lektionerna.
“Läraren är bra och rolig, och man känner sig trygg”
Det eleverna upplevde som negativt med idrottslektionerna var tiden. Att ha idrottslektion en gång i veckan på 1h och 40 min var för långt. Det skulle vara bättre att ha kortare lektioner, två lektionstillfällen i veckan så alla i klassen skulle delta under lektionen.
Eleverna i årskurs 9 svarade om vad de kände var positivt med idrottslektionerna: Att
lektionerna innehöll variation av aktiviteter, eleverna fick chansen att utöva nya sporter, lekar och aktiviteter. Eleverna hade fått en ny lärare som uppfattades som rolig och bra. Detta gjorde att dem jobbiga lektionerna blev roliga.
Årskurs 9 eleverna upplevde som negativt med idrottslektionerna var som årskurs 6 eleverna svarade: Att de bara hade en idrottslektion i veckan. Eleverna vill ha fler idrottslektioner i veckan men med mindre teori och med mindre skriftliga uppgifter. Detta medför att lektionerna kan bli lite tråkiga.
Det gymnasieeleverna svarade om vad de kände var positivt med idrottslektionerna var: Att de fick testa nya sporter och lekar, lektionerna låg på en enkel nivå där alla kunde vara med, de fick ett avbrott i skoldagen där de fick röra på sig så att de fick mer energi inför andra lektioner. Flera tyckte också att det var kul.
Det de upplevde som negativt med idrottslektionerna var att den enkla nivån ledde till att man inte lärde sig något och att det ibland blev lek utan lärande. Lektionerna blev ofta enformiga. En del upplevde även prestationsångest under lektionerna, att det var en skaderisk och att det var för mycket dans och teori. De tyckte också att transporten till idrotten, och att man inte hade tillgång till duschar var ett problem då man inte har idrottslektionerna på skolområdet. Vad eleverna upplever som meningsfullt/meningslöst.
Årskurs 6 svaren: Att kunna röra sig under skoltid och lära sig nya saker genom att variera idrottslektionen med olika aktiviteter och lekar. Att ha lektioner är eleverna får samarbeta och bygga/använda ett stormkök eller ett tält. Att lära sig, förstå och orientera med en karta. Det fanns inget direkt eleverna uttryckte som meningslöst utan mer vad de uppfattade som tråkigt att utföra, som teoretiska lektioner och orientering.
Årskurs 9 svaren: Att vara i naturen och skapa något som att bygga/använda stormkök och vindskydd i en miljö som var lämpade för eleverna gjorde att lektionen meningsfull för eleverna. Variationen på idrottslektionerna och möjligheten att testa nya idrotter att
lektionerna uppfattades som roliga. Det som kändes meningslöst var skrivuppgifterna som eleverna hade fått.
Gymnasieelevernas svar visade att tävlingsmoment, lära sig om hälsa, att få röra på sig, rädda liv (HLR), att ha roligt och gemenskap med andra studenter upplevdes som meningsfullt. Det som kändes meningslöst var att det var enformigt, tråkig teori och att när man inte hade hanterbarheten så kändes det som att det meningsfullheten inte var där heller.
Vad tror eleverna att skolan kan göra för att få idrott och fysisk aktivitet att bli roligare och mer lärorik.
Årskurs 6: Få bekräftelse för det man utför på lektionerna, förklara varför man utför vissa saker, lära sig simma och varför det är bra. Med andra ord att syftet förtydligas och att det blir uppföljning. Fler lektioner, vara mer i idrottshallen, Streetdance och Hiphop, flera elever tyckte att det är bra som det är idag.
Årskurs 9: Fler lektionstillfällen, resurser för att göra aktiviteter utanför skolan, styrketräning och hur man tränar rätt, mer tävlingsidrott, mer lagarbete där eleverna får samarbeta.
Gymnasiet: Mer livräddning, mer fokus på lärande, nivåanpassning (alla ska kunna vara med och fortsätta lära sig), äventyrs baserat. Sedan var det svar som stod ut mer än andra då de upprepats av flera elever: valmöjligheter för eleverna, större variation på aktiviteterna och fler nya aktiviteter.
Exempel på vad eleverna vill har mer av:
Årskurs 6: Bollsport och bollekar, simma, styrka med kondition (fys), en balans mellan teori och praktiska lektioner.
Årskurs 9: Utflykter som att paddla kanot eller åka skidor, gymnastik med hinderbanor, dans, fler lektioner i veckan, fys, tävlingsidrotter, simning
Gymnasiet: Styrketräning (gym), dans, kampsport, gymnastik, bollsporter och idrotter som är mindre kända i sverige.
Del 3.
Diagram 3. Fördelning av vilka som var fysiskt aktiva utanför skolan
Resultaten från frågan “Vilka som är fysiskt aktiva utanför skolan?” så följer våra svar samma
mönster som tidigare forskning om att antalet fysiskt aktiva minskar med åren som går mellan årskurs 6 i grundskolan och gymnasiet (Riksidrottsförbundet, 2004)
Tabell 2. totalt antal fysiskt aktiva och procentuell fördelning
De som var fysiskt aktiva utanför skolan
Årskurs 6: 10 st
Idrotter eller fysisk aktivitet:
Ridning, kondition/styrka, boxning, dans, pingis, fotboll, promenader. (av dom tillfrågade som svarade “ja” så utövar de fler än en fysisk aktivitet utanför skolan). De tillfrågade har utövat sina sporter från 3 månader hela vägen upp till 8-9 år.
Hur kom de i kontakt med idrotten:
Vanligaste svaret var att de kom i kontakt med idrotten via vänner och föräldrar. Övriga svar var att de kom i kontakt via eget skapat intresse.
Vad är det som fått dem att fortsätta med sitt utövande av idrott eller fysisk aktivitet. Det svaret som stod ut var att de fann det roligt (3 st). Andra svarade: hälsa, gemenskap, intresse för idrotten, motivation och känslan och vill bli proffs.
Hur de upplever att idrottandet har påverkat deras mående
De tillfrågade svarade att de kände sig gladare (5 st), piggare (2st), sover längre och presterar bättre i skolan. De upplevde också att de blir hungrigare på kvällarna och mår allmänt bättre.
Årskurs 9: 9 st
Idrotter eller fysisk aktivitet:
3 st Dans, 6 st kondition styrka, 2 st simning, promenad, hockey (alla förutom en av de som svarade ja på frågan utövar fler än en fysisk aktivitet utanför skolan). De tillfrågade har utövat sin idrott från 7 månader hela vägen upp till 13 år.
Hur kom de i kontakt med idrotten:
Vanligaste svaret var att de kom i kontakt med idrotten via sociala medier (4 st), sedan svarade de även via föräldrar (2 st), men också för att hälsan (2 st) samt vänner.
Vad är det som fått dem att fortsätta med sitt utövande av idrott eller fysisk aktivitet. Det svaret som stod ut var att de fann att idrottande gjorde att de fick bättre hälsa (4 st). Andra svarade också för att det var roligt, vänner och föräldrar.
Hur de upplever att idrottandet har påverkat deras mående
De tillfrågade svarade att de kände sig gladare och piggare (6 st), hälsosam, “blir mer motiverad när jag såg resultat”.
Gymnasiet: 5 st
Idrotter eller fysisk aktivitet:
De som idrottade i gymnasieklassen utövade bland annat basket, dans och ridning. 3 elever höll på med styrketräning på gymn efter skolan. Endast en elev var medlem i en förening och det var inom dans.
De tillfrågade hade utövat sina sporter från antingen ett halvår hela vägen upp till tolv år. Hur kom de i kontakt med idrotten:
Vanligaste svaret var att de kom i kontakt med idrotten via vänner (3 st), sedan så svarade de även via familj, sociala medier och BUP. Den sociala kretsen är genom alla undersökta åldrar en starkt bidragande faktor till att de finner kontakt med nya idrotter och aktiviteter.
Vad är det som fått dem att fortsätta med sitt utövande av idrott eller fysisk aktivitet. Det svaret som stod ut var att de fann det roligt då 3 svarade detta, andra svarade också: vänner, kroppshets, välmående och frånvaro av psykisk ohälsa.
Hur de upplever att idrottandet har påverkat deras mående
De tillfrågade svarade att de kände sig gladare (3 st), hade bättre aptit, piggare i vardagen, förbättrad mental hälsa. “..gladare över att få göra något jag tycker om..”
De som inte var fysiskt aktiva utanför skolan
Årskurs 6: 2 st
Av de tillfrågade så hade alla tidigare varit aktiva inom någon idrott eller fysisk aktivitet. De hade utövat Tennis, fotboll och dans.
Varför slutade de med idrotten?
De svarade att de antingen tappat intresse (det var inte längre roligt), återkommande skador förhindrade dem att fortsätta, pga flytt, och att det krävs resurser.
Vad skulle kunna få dem att skapa ett intresse för att börja med en idrott/fysisk aktivitet? De svaren vi fick in var att de ville kunna se mer idrott genom olika medier. Till exempel så svarade en elev: “Oftast att jag ser något på internet och sen så ser det intressant ut”. En annan elev som tidigare spelat fotboll svarade: “jag tycker det är kul så jag kanske börjar igen”
Upplever eleverna att de hade haft möjligheten att börja idrotta om de hade velat?
Alla tillfrågade svarade att de hade börjat med någon idrott om de upplevt att de hade haft möjligheten till det. Alternativ på idrott som nämndes var kampsport, fotboll, volleyboll och dans.
Idrotter som skulle intressera dem och vad som skulle krävas
Det eleverna nämnde skulle krävas var bättre kondition. De idrotter och fysiska aktiviteter som nämndes var kampsport, fotboll, volleyboll och dans.
Idrottande föräldrar?
Vi frågade även om deras föräldrar var aktiva eller hade varit aktiva inom någon idrott tidigare. Detta för att se samband om intresse för idrott startade i hemmet. Alla hade minst en förälder som idrottat eller har idrottat tidigare. Det som är noterbart är att majoriteten av dessa föräldrar inte utövat tävlingsidrott.
Årskurs 9: 8 st
Av de tillfrågade så hade 7 av de 8 tidigare varit aktiva inom någon idrott eller fysisk aktivitet.
Varför slutade de med idrotten?
Det svarade att de hade antingen tappat intresset (inte roligt längre). Tog för mycket av deras lediga tid, och att de inte kom med i uttagningen, skador förhindrade dem från att fortsätta. Det svar som stod ut var tidsbrist, tappat intresse samt uttagningar.
Vad skulle kunna få dem att skapa ett intresse för att börja med en idrott/fysisk aktivitet? De flesta svarade att det skulle krävas att hitta en idrott de gillar samt att de skulle behöva frigöra tid för att idrotta. En svarade att hen är för lat.
Upplever eleverna att de hade haft möjligheten att börja idrotta om de hade velat? Av de 8 så svarade 5 ja och 3 nej
Av de elever som svarat “ja” upplevde de att det som hindrade dem från att idrotta var tidsbrist och att det saknas resurser.
Idrotter som skulle intressera dem och vad som skulle krävas
Det eleverna svarade var: Att det skulle krävas resurser, utrustning och kapital för dem att kunna utöva sin idrott och att de behövde frigöra tid för att kunna idrotta regelbundet. 3 st svarade: Vet ej.
Alternativa idrotter som eleverna var intresserade av var kampsport, fotboll, simning cheerleading och motocross.
Idrottande föräldrar?
Ja: 5 Nej: 3
Vi frågade även om deras föräldrar var aktiva eller hade varit aktiva inom någon idrott
tidigare. Detta för att se samband om intresse för idrott startade i hemmet. Noterbart här är att dem flesta föräldrarna inte utövar/utövade någon tävlingsidrott. Alternativa idrotter eleverna skrev ner var styrka/kondition, träning inom armén, innebandy och kampsport.
Gymnasiet: 9 st
Av de tillfrågade så hade 7 av de 9 tidigare varit aktiva inom någon idrott eller fysisk aktivitet.
Varför slutade de med idrotten?
De svarade att de antingen tappat intresset (inget roligt längre), skador hindrade dem från att fortsätta eller dåliga ledare inom föreningen. Ett svar som stod ut från de andra var att det blev stressigt och att de inte hade tid. Detta svar upprepades av 4 st tillfrågade.
Vad skulle kunna få dem att skapa ett intresse för att börja med en idrott/fysisk aktivitet? Nya aktiviteter i skolan, roliga och meningsfulla aktiviteter, ett eget engagemang. Sedan de svaren som var vanligast var att om de hade haft vänner inom idrotterna (någon att gå med) och att om de hade haft mer tid för idrottande.
Upplever eleverna att de hade haft möjligheten att börja idrotta om de hade velat? Av de 9 så svarade 4 ja och 5 nej
Det de upplevde hindrade dem från att ens ha möjlighet till att idrotta var främst tidsbrist på grund av skolarbete. Men även tidsbrist på grund av fasta träningstider hos föreningar som gjorde det oflexibelt med andra aktiviteter.
Idrotter som skulle intressera dem och vad som skulle krävas
Dans, handboll, fotboll, am. fotboll, golf, padel, tennis, ridning och motorsport.
Det eleverna skrev att de behövde för att börja med någon idrott var: Rehabilitering från gammal skada, pånyttfött intresse och vänner som de kan gå tillsammans med. Majoriteten av de tillfrågade skrev också att de behövde mer tid och resurser (utrustning, pengar) för att kunna idrotta.
På frågan om de tror att en fysisk aktivitet eller idrott skulle ha påverkan på deras hälsa så svarade samtliga att de skulle antagligen må bättre. Antingen att de skulle bli gladare, sova bättre eller att de skulle känna sig hälsosammare.
Idrottande föräldrar?
Vi frågade även om deras föräldrar var aktiva eller hade varit aktiva inom någon idrott tidigare. Detta för att se samband om intresse för idrott startade i hemmet.
Majoriteten svarade ja på denna fråga. Noterbart är att alla elever som var aktiva med någon idrott hade också föräldrar som idrottar eller idrottat tidigare.
Diagram 4. Antal elever vars föräldrar idrottar/idrottat
Liknande resultat över åldrarna vilket är förväntat. Att det var några svar som visade på att föräldrarna inte idrottat kan ha påverkat andra svar vad gäller idrottsaktiviteter.
6 Diskussion
Diskussionsdelen är uppdelad på så sätt att de olika årskurserna diskuteras en i taget i koppling till undersökningens syfte och frågeställningar. Varje årskurs börjar med att diskutera hur eleverna upplever undervisningen i idrott och hälsa och hur skolan påverkar dem. Därefter så diskuteras först de fysiskt aktiva elevernas vanor och hur de upplever idrottens påverkan på deras mående. Som avslutande del för varje årskurs så diskuteras de elever som inte är fysiskt aktiva utanför skoltid och vilka orsaker det finns till varför de inte är fysiskt aktiva.
Då vi utfört undersökningen på 3 olika klasser så har vi fått fram en del olika resultat när man ser till de olika åldrarna. Här har vi sett skillnader när det kommer till intressen och hur de kan ha ändrats med tiden. Vi är medvetna om att våra resultat kan vara specifika för just de klasserna vi har undersökt och inte ger en allmän bild av hela Sveriges barn och ungdomar. Undersökningen har utförts på en grundskola i norra Stockholm och en gymnasieskola i Västerås. Då undersökningen är gjord på olika platser så har vi behövt tolka resultaten med tanke på att de kan ha gett svar som är mer relaterade till lokala orsaker än skillnaderna mellan åldrarna. Det kan däremot vara intressant att se om vissa aktiviteter lockar mer i en annan stad på grund av andra lokala förutsättningar.
Årskurs 6
Skolan:
Vi har undersökt hur idrottslektionerna i skolan har upplevts av eleverna och kan se ett tydligt samband i denna klass. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra när det är variation på lektionerna och att dem får röra sig genom att prova på nya saker. Detta fick eleverna att känna sig motiverade till att vara aktiva med lärandet under idrottslektionerna. Det visar att dessa elever finner idrottslektionerna roliga och meningsfulla genom att de får lära sig nya och nyttiga saker. Flera av eleverna nämnde att de fått med sig erfarenheter som de kan ta med sig hela livet ut. De lyfter upp att de har använt sig av stormkök och byggt vindskydd som tyder på att de förstår hur och varför de gör en viss uppgift. Därigenom känner eleverna att lektionerna är hanterbara och begripliga.
När vi talar om hur vi ska skapa intresse och hur vi ska locka barn och unga till att vara fysiskt aktiva så är lärare och ledare centrala i hur barn och unga bemöts när de kommer i kontakt med nya idrotter. Därför ser vi att läraren i skolan är otroligt viktig när det kommer till att skapa detta intresse för att kontinuerligt motivera eleverna till att lära sig nya
erfarenheter, samt att de har kul under resans gång. Som en elev från årskurs 6 i en
grundskola i norra Stockholm skrev:“Läraren är bra och rolig, och man känner sig trygg”. Att en elev uppfattar läraren på detta sätt, visar på att läraren kan prata och lägga
idrottslektionen på elevernas nivå så de känner sig delaktiga. Detta sätt att undervisa möjliggör för eleverna att finna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet med sitt deltagande under hela idrottsundervisningen. Den här känslan är något att eftersträva hos samtliga elever så de får bästa möjliga förutsättningar till att lära sig.
Det var ingen elev i årskurs 6 som kände att idrottslektionerna var meningslösa. Men som svar på den frågan nämnde några elever att det inte är jättekul med orientering och att det är tråkigt med teori. En lösning är att koppla ihop teori bättre med de praktiska delarna av lektionen så att man möjliggör för eleverna att finna lektionen meningsfull.
De förändringar som skolan kan göra för att förbättra lektionerna är: Att dela upp lektionen till två lektioner i veckan. Genom att ha två kortare lektioner i veckan istället för en lång lektion skulle möjliggöra för alla elever att orka delta under hela idrottslektionen. Vissa elever har bättre kondition än andra. Detta kan vara en anledning till att vissa i klassen inte kan hantera ett deltagande under hela lektionen och därför avstå från att delta helt eller
delvist. Att ge eleverna någon form av bekräftelse över vad den har utfört på lektionen. Genom att det ges ut någon form av feedback på, under och efter lektionen möjliggör att eleven kan begripa och kan hantera tex. en rörelse. Därigenom kunna finna lektionen meningsfull genom att kunna utföra rörelsen.
Fysiskt aktiva Årskurs 6
Det vi kommit fram till i vår undersökning är hur de tillfrågade eleverna i denna årskurs 6 främst kommit i kontakt med idrott och vad som fått dem att fortsätta med idrott på fritiden. Svaren tyder på att det främst är genom föräldrarnas vägledning men även genom sociala kontaktnät som vänskapskretsen. Genom föräldrarnas vägledning sätts barn och ungdomar i en idrottsmiljö där de får möjligheten att hitta nya vänner. Detta möjliggör ett skapande av intresse för att idrotta genom de sociala aspekterna som att skapa relationer och
meningsfullhet tillsammans med andra barn och ungdomar. Detta kan vara en av flera anledningar till att barn och ungdomar väljer att fortsätta inom idrotten.
Majoriteten av dem tillfrågade som idrottar på fritiden är medlemmar i en idrottsförening. Idrottsföreningarna hjälper till genom att de tillhandahåller med resurser som anläggningar och utrustning så att idrotterna lättare kan bedrivas. Hos föreningarna finns det ledare på plats som kan förklara och vägleda eleverna så de känner en säkerhet och trygghet vilket gör idrotten mer begriplig och hanterbar. Med tryggheten tillkommer även en gemenskap med andra barn som ger en ökad meningsfullhet från att de hittar nya kontakter och vänner att ha kul med. Detta får barnen att växa både mentalt och socialt. Det de själva svarade om vad som fått dem att fortsätta var för att de har roligt och känner sig gladare när de får utöva sina idrotter. Glädjen tyder på att i denna ålder så är det meningsfullheten som avgör om de väljer att fortsätta eller inte med sin idrott. Med koppling till våra resultat så ser vi att det är
möjligheten att hitta nya vänner och att de har tillgång till platser där de är trygga som gör att meningsfullheten lyfter. De idrotter eleverna utförde inom föreningsidrotten var ridning, boxning, dans, pingis och fotboll. De elever som inte var medlemmar i en idrottsförening men regelbundet var fysisk aktiva utövade styrka/kondition och promenader.
Vi frågade också om föräldrarna till dem tillfrågade utövar någon idrott eller har utövat någon idrott. Detta gjorde vi för att se om eleverna som idrottar på fritiden kommer från en familj som har en idrottskultur eller inte. Enligt tidigare forskning (Thedin Jakobsson, 2015, s.74) kan idrottskulturen inom familjen hjälpa eleverna att lockas till att komma i kontakt med
idrott och stanna kvar inom idrotten. Vi kunde se att de elever som är uppväxta i en familj med en idrottskultur inom tävlingsidrott hade större möjlighet att lockas till idrott och fortsätta än de elever som är uppväxta i en familj där tävlingsidrott inte förekommit. Majoriteten av dessa föräldrarna utövar eller har utövat någon form av tävlingsidrott inom bollsporter som fotboll, innebandy och basket. Övriga föräldrar har utövat individuella idrotter som kampsport, simning och andra konditionsidrotter.
Icke fysiskt aktiva årskurs 6
Av de tillfrågade eleverna i årskurs 6 som inte var fysisk aktiva på fritiden hade alla tidigare utövat någon form av fysisk aktivitet. Varför de valt att sluta med sina idrottsaktivitet var för att de tappade intresset, det var inte roligt längre och fann det därför inte meningsfullt att fortsätta med aktiviteten. Det kan bero på ett enformigt idrottsutövande som kan bidra till att intresset för att idrotta svalnar. Genom att erbjuda en större variation av idrotter och högre grad variation inom idrotterna så kan man bibehålla intresset för att de ska fortsätta vara fysiskt aktiva i framtiden. Genom att till exempel testa flera idrotter så ökar chanserna att barnen hittar det de vill fortsätta med senare i livet också. En annan anledning som nämndes av eleverna var att de saknade resurser i form av utrustning och social kontakt för att kunna fortsätta med sin idrottsaktivitet.
Vid frågan om vad som skulle kunna skapa intresse för idrott så nämnde bland annat
tillgången till idrott genom olika medier. Det visas ofta reklam om idrottsevenemang i olika medier som på TV och streaming tjänster. Men själva evenemangen har eleverna inte tillgång till eftersom den visas via betaltjänster. Om eleverna hade haft tillgång till dessa
idrottsevenemang så skulle det möjliggöra för dem att finna intresse för idrotten och en vilja att börja utöva den.
Eleverna nämnde också att de behövde vissa resurser/utrustning så idrotten skulle bli
hanterbar för att deras intresse för idrott skulle växa och därigenom lockas till en viss idrott. Genom att ha rätt förutsättningar så möjliggör man för barn och ungdomar att börja idrotta. Majoriteten av dessa eleverna skulle börja med en idrott om de haft möjligheten till det. Eleverna som inte utövade idrott på fritiden spenderar sin lediga tid med att umgås med vänner, vara hemma och spela spel på datorn. Majoriteten av dessa elevers föräldrar hade en idrottsbakgrund då de utövar/utövade någon form av fysisk aktivitet. Men det som skiljer sig
från föräldrar till barn som är aktiva är att majoriteten av dessa föräldrar utövar/utövade individuella fysiska aktiviteter som Styrka/kondition och yoga. Majoriteten av resterande familjemedlemmar utövade inte någon idrott på fritiden.
Årskurs 9
Vi har undersökt hur idrottslektionerna i skolan har upplevts av eleverna och kan se ett tydligt samband i denna klass. Likt eleverna i årskurs 6 tycker majoriteten av eleverna i årskurs 9 att det är bra med variation på lektionerna genom att de får röra sig och får prova på nya saker. På så vis blir inte idrottslektionerna tråkiga, utan roliga fast det ibland kan upplevas som jobbigt att vara fysiskt aktiv. Det visar att dessa elever finner sitt deltagande under
idrottslektionerna som roliga och meningsfulla. Eleverna i årskurs 9 skrev om vad de lärt sig under lektionerna i friluftsliv och orientering. Det eleverna lyfter är att de lärt sig att
använda/bygga, stormkök och vindskydd, allemansrätten samt orientera sig med hjälp av en karta. Det visar att eleverna förstår vad de ska göra, hur de ska göra och varför de gör det de gör på lektionerna. Därigenom finner eleverna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Årskurs 9 eleverna lyfter också upp vikten av att ha en bra lärare då flera elever nämner att läraren är bra och rolig. Precis som svaren hos eleverna i årskurs 6 så visar det på att läraren kan anpassa utbildningen efter elevernas åldrar.
De förändringar som skolan kunde göra för att förbättra lektionerna: Här kan vi se skillnader i svaren mellan eleverna i årskurs 9 och eleverna i årskurs 6. Det efterfrågas variation i miljön där idrottslektionen håller till. Exempel som eleverna skrev ner var att de ville besöka gym, lära sig hur man tränar rätt (teori) och ha mer resurser till att åka på aktiviteter utanför skolan. Vi kunde se av svaren att årskurs 9 elever ville vara med och påverka idrottslektionen mer och samarbeta med varandra. På detta sätt visar eleverna att de har en motivation till att lära sig på lektionerna och vill utvecklas och finna meningsfullt genom att ha idrottslektion i nya miljöer.
Vi frågade vad eleverna ville ha mer av och kunde se ett samband med tidigare svar. Majoriteten ville utföra aktiviteter utanför skolan i form av utflykter där de kunde paddla kanot eller åka skidor samt gymnastik och hinderbanor. Flera elever i årskurs 9 svarade som eleverna i årskurs 6 att de ville ha fler idrottslektioner. Det visar att eleverna finner
Fysiskt aktiva Årskurs 9
Majoriteten av de tillfrågade svarade att de lockades till idrott genom sociala medier. Genom sociala medier kunde de tillsammans med andra vänner hitta gemensamma intressen för en eller flera idrotter. Genom att de får det sociala från sociala medier så kan de bygga på intresset och skapa en motivation inom deras vänskapskretsar. Om de dessutom kan få en fysisk plats att umgås så kan den sociala delen lyfta meningsfullheten även i det fysiska utövandet.
Resterande svarande likt årskurs 6 eleverna att de lockas till idrott och stannade kvar inom sin idrott på grund av föräldrarnas påverkan. Detta kan ha både en positiv och negativ påverkan på barns syn på idrott i framtiden. Om de själva inte kan hitta en känsla av sammanhang i idrotten så kan det senare utvecklas till en avsmak för att vara fysiskt aktiv. Då de inte kunnat skapa ett eget intresse utan blivit påtvingade så kan det leda till att de senare väljer att avsluta sina idrotter då de blir mer självständiga.
En skillnad som vi såg från eleverna i årskurs 6 och årskurs 9 är att majoriteten av de fysiskt aktiva eleverna i årskurs 9 inte är medlemmar i någon idrottsförening. Detta kan bero på att de till större utsträckning utövar individuella sporter som inte är beroende av fasta
träningstider. Det som de fann meningsfullt med idrottandet är att de sökt och hittat aktiviteterna på egen hand genom bland annat sociala medier. Deras val av idrott var mer utspridda mellan lagidrotter och individuella idrotter som dans, kondition, styrka, simning, och hockey (alla förutom en av dem som svarade “ja” på frågan utövar fler än en fysisk aktivitet utanför skolan).
Eleverna i årskurs 9 väljer att fortsätta med sin idrott främst för att få bättre hälsa. Vi ser att de är mer medvetna om att idrott skapar en bättre hälsa till skillnad från eleverna i årskurs 6. Förutom det eleverna i årskurs 6 nämner, så nämner eleverna i årskurs 9 att de blir piggare av att idrotta än när de inte idrottar. De i årskurs 9 som inte idrottar på fritiden svarade likadant när det gäller idrottens positiva påverkar på hälsan. Denna förståelse om hälsa visar att de har begripligheten om varför de idrottar och på sätt upplever de att meningsfullheten ökar.
Vid frågan om deras föräldrar var aktiva eller har varit aktiva inom någon idrott tidigare så svarade årskurs 9 liknande som årskurs 6. Majoriteten av barnen som var uppväxta i en familj med en idrottskultur inom tävlingsidrott hade större möjligheter att lockas och fortsätta med
en idrott på fritiden jämfört med de elever som var uppväxta i en familj där tävlingsidrott inte förekommit. Detta kan kopplas till att familjen har ett starkare så kallat “sportkapital”
(Riksidrottsförbundet, 2004, s. 14) som de sedan fört vidare till sina barn.
Ej fysiskt aktiva årskurs 9
Majoriteten av de tillfrågade hade tidigare utövat någon form av fysisk aktivitet men valt att avsluta. De eleverna som valt att sluta med sina idrotter slutade på grund av tidsbrist då pressen från skolan och omgivningen blivit större samt att konkurrens vid laguttagningar gjort så att de inte kunnat fortsätta. Detta stämmer överens med Riksidrottsförbundets undersökning som visar att ungdomar slutar med idrott vid 15 års ålder då det ställs större krav från skolan samt att det blir fler träningar och idrotten specialiseras
(Riksidrottsförbundet, 2004). Vi kunde även dra slutsatsen att fler än hälften av dessa elever skulle vilja utöva en idrott men då inte med samma krav/press som tidigare och färre antal träningstillfällen. Alla eleverna i årskurs 9 som inte idrottade skulle välja att utöva någon idrott om de upplevde att möjligheten skulle finnas.
Vi frågade vad eleverna i årskurs 9 skulle behöva för att skapa ett intresse för att börja idrotta. Vi kunde dra slutsatsen att de flesta av dessa elevers frånvaro från idrott berodde på att de saknade resurser samt att de upplevde bristfällig hälsa och kondition för att kunna delta i den idrott de önskade. Detta visar på att det i flera fall beror på en bristande upplevd hanterbarhet gör att många i den här åldern väljer att sluta idrotta. Resultaten visar att man måste hitta sätt att göra idrotten mer tillgänglig för barn och unga så att de kan fortsätta hitta möjligheter till att idrotta. Detta kan göras genom till exempel att skolan hjälper till att visa hur de kan
fördela sin tid och dessutom att de visar kontaktvägar till idrottsföreningar i närområdet så det blir lättare för eleverna att komma i kontakt med idrotten utanför skolan.
De flesta föräldrarna till eleverna i årskurs 9 var aktiva eller hade tidigare varit aktiva inom idrott och fysisk aktivitet och likt föräldrarna till dem i årskurs 6 så utövade till större del motionsidrotter istället för tävlingsidrotter. Detta kan bero på att det blir en tävlingsinstinkt som föräldrar för vidare till sina barn både medvetet eller omedvetet.
Gymnasiet:
Skolan:
Efter att ha undersökt hur eleverna upplever idrottslektionerna i skolan så ser man ett tydligt samband i denna klass att de som har roligt på lektionen också känner att de lär sig något. Det visar en tydlig koppling mot att begripligheten behöver finnas i skolan för att även
meningsfullheten ska kunna ta plats. Lektionerna behöver ligga på en nivå där alla kan vara med men samtidigt utmana de som upplever att lektionerna är för enkla och därmed inte får möjlighet att utvecklas. På detta sätt så håller man intresset uppe för så många elever som möjligt. Det denna gymnasieklass har svarat är att de gärna ser att det är en hög variation på aktiviteter där de själva har möjlighet att välja vilken aktivitet och vilken nivå de deltar i. Oavsett nivå så måste syftet klargöras så att man undviker att det blir “lekar utan att lära sig” för då kommer bristen på meningsfullhet även dra ner hanterbarheten och begripligheten. De svarade även att teorin ibland kan upplevas som tråkig och då behöver man hitta andra sätt att koppla begripligheten i teorin till det praktiska och hanterbarheten för att få en helhet i lektionsinnehållet. Alla elever behöver också få möjlighet till att kunna delta på sina egna villkor för att undvika pressen som kan komma från att det är fler i rummet. Prestige för prestation var en av de orsaker som en del elever nämnde som kunde göra att de kände avsmak för lektionerna. Detta kan också hända utanför skolan under träningar hos föreningar vilket kan leda till att elever väljer att sluta med fysisk aktivitet helt och hållet. Vilket leder till en av våra frågeställningar om hur hanterbarheten spelar in i elevernas idrottande. Upplever barnet eller ungdomen att man inte har hanterbarheten så ökar chansen att de helt enkelt väljer att sluta med sin aktivitet.
För att komma till det som lockar eleverna till att vara aktiva under lektionerna och utanför skolan så visar vår undersökning att skolan behöver introducera en bredare variation av aktiviteter och sporter som kanske inte är så välkända i Sverige. Bara möjligheten att få röra på sig och få ett avbrott under skoldagen upplever eleverna ger dem mer energi och glädje för att fortsätta dagen. När de själva fick ge alternativ till vad skolan kunde göra så nämndes bland annat: livräddande aktiviteter (HLR, med mera), tävlingsmoment, hur man styrketränar rätt, kampsport och dans. Så även om det inte finns ett rätt sätt att utföra utbildningen så visar ändå vår undersökning om vad skolan kan göra för att locka elever till att vara fysiskt aktiva.
Fysiskt aktiva utanför skolan i gymnasiet
Av enkäterna som vi fick in om hur stor andel som var fysiskt aktiva så var det märkbart färre i gymnasiet jämfört med de yngre åldrarna. Detta var ett väntat resultat om man ser till
tidigare forskning (Riksidrottsförbundet, 2004), men det gav oss ändå en chans att se vad som har fått dem här eleverna att fortsätta med sina idrotter och varför. Till att börja med så var det främst gymmande som de tillfrågade utövade. Gymmande gav en flexibilitet som gjorde att de kunde gå när de själva kände att de hade tid. På så sätt blev det lättare att kombinera fysisk aktivitet med skolarbete. Här kommer vi då tillbaka till tidigare del där möjligheten att själva kunna välja när de vill och hur de vill utföra sitt fysiska utövande blir en viktig del till varför de vill börja med något och framförallt fortsätta. Andra aktiviteter som de tillfrågade svarade var även ridning, dans och basket. Dessa idrotter kunde också erbjuda en frihet till när de ville utöva sina respektive idrotter. Vänner och att det var roligt var den gemensamma nämnaren i dessa idrotter.
Vi hittade inget samband från hur länge de hade hållit på med en idrott mot några andra variabler. Men en nyckel till varför de fortsatt och med vad, var framförallt att de kände att det var roligt att utöva sin idrott och det blev då drivkraften till att fortsätta utövandet. Varför det var roligt var till exempel att de hade vänner som gjorde detsamma eller att de kunde hitta relaterade händelser på sociala medier som de kunde relatera till. Thedin Jakobssons
forskning om “Vilka som stannar och varför?” visar på samma linje med att eleverna kände en gemenskap inom idrotten och att de kunde utvecklas inom sina respektive idrotter (Thedin Jakobsson, 2015, s. 75). Flera nämnde även att de upplevde en bättre mental hälsa och att de kände sig piggare i allmänhet. Fysisk aktivitet hjälpte även med att komma ifrån psykisk ohälsa.
Icke fysiskt aktiva utanför skolan
Vi undersökte även de som inte är fysiskt aktiva och av vilka orsaker det kan bero på. Vi anser att det är viktigt att kunna förstå varför vissa väljer att inte vara involverade inom idrotten och hur man kan hjälpa till för att få upp intresset för fysisk aktivitet. Detta för att se vad skolan skulle kunna bidra med för att fånga upp de som väljer att inte vara fysisk aktiva. En del av de tillfrågade hade tidigare hållit på med idrotter och sedan slutat medans andra inte alls hade varit aktiva inom någon idrott överhuvudtaget. Utav de 14 enkäterna vi samlade in från gymnasiet så var det 9 elever som inte var aktiva inom någon idrott utanför skolan varav
fick vi en del blandade svar som till exempel att de tappade intresset, blivit skadade eller att det funnits dåliga ledare inom en förening. Men det svaret som stod ut var att 5 elever kände att de inte hade tillräckligt med tid för att vara aktiva inom någon idrott eller fysisk aktivitet. Det vill säga att de upplevde att det helt enkelt inte var hanterbart att hålla på med någon fysisk aktivitet efter skolan och skulle då behöva hjälp med att strukturera sin tid för att kunna komma igång med någon form av fysisk aktivitet. Tidigare studier från
Riksidrottsförbundet (Riksidrottsförbundet, 2004) visade också att många ungdomar upplever att de inte har tid för idrottande på grund av att pressen från skolan och idrotterna höjs i takt med att de blir äldre.
Vi frågade även om vad som skulle locka eller skapa ett intresse för dem till att börja med någon fysisk aktivitet. Här svarade de att de framförallt skulle behöva mer tid för att ens kunna skapa ett intresse och om de hade vänner att gå med så skulle det underlätta. En elev svarade också att om man kunde få testa på någon ny aktivitet i skolan som skulle kännas rolig och meningsfull så skulle ett intresse kunna skapas. Ändå känner majoriteten av de tillfrågade att de skulle ha möjligheten att kunna börja med en fysisk aktivitet om viljan hade funnits. Det främsta som hindrar dem är tidsbristen och stressen från skolan. Om de hade fått välja någon idrott så blev det varierade svar som amerikansk fotboll, ridning, tennis, padel, golf, motorsport med mera. Men för att det ska gå ihop så behöver de hitta mer tid för
utövandet och i vissa fall och sporter resurser för utrustning och material. Sista frågan om hur de spenderar sin fritid så svarade de att de oftast behövde jobba med skolarbete. I övrigt så spenderade de tiden med att träffa vänner, jobba och promenader. Skulle man kunna kombinera tiden där de träffar vänner med att de testar nya aktiviteter så skulle man hjälpa ungdomar med att känna en känsla av sammanhang och få dem mer aktiva.
Vi frågade också om de tror att en idrott eller fysisk aktivitet skulle ha påverkan på deras hälsa. Även om dessa elever inte höll på med någon fysisk aktivitet eller idrott så var alla överens om att det antagligen skulle ha en positiv påverkan på deras hälsa. Det nämndes bland annat att de skulle sova bättre, bli piggare under dagarna och allmänt känna sig mer hälsosamma. Dessa svar tyder på att begripligheten finns hos eleverna men att det är meningsfullheten och hanterbarheten som brister i flera fall. Här behöver skolan hjälpa till med att skapa nya intressen samtidigt som man förtydligar syftena som kommer med utbildningen.
6.1 Metodkritik och förslag på fortsatt
forskning
Efter vårt val av att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning så har vi fått fram relevanta resultat i koppling till våra syften och frågeställningar. Vi övervägde också innan att använda oss av en mer kvantitativ form med fler enkäter med färre frågor och som skulle va mer baserade på statistisk analys. Men vi upplevde då att vi inte skulle nå våra syften och frågeställningar till den nivå som vi velat. En mer kvalitativ undersökning som intervjuer hade också givit intressanta resultat, men bilden skulle bli väldigt smal på så sätt att den endast hade behandlat ett fåtal elevers koppling till syftet och frågeställningarna. Då våra resultat i studien endast visar indikationer på vad elever i dessa åldrar kan uppleva som begripligt, hanterbart och meningsfullt så ligger trovärdigheten i studien högt. Däremot så skulle vi kunnat ha specificerat oss på endast en årskurs och frågat fler inom just den för att få en klarare bild av vad de svarar.
Med detta sagt så ser vi att exempel på fortsatt forskning inom ämnet kan göras både i form av kvantitativa undersökningar och kvalitativa undersökningar. Med en mer kvantitativ utformning av studien kan man kan tillfråga fler elever för att få en mer generell bild för samhället i vad som lockar barn till att vara fysiskt aktiva och vad som får dem att stanna kvar inom idrotten. Man kan även utföra kvalitativa undersökningar där man går mer in på djupet hos mindre grupper av elever för att få fram till exempel vad det är som skapar känsla av sammanhang.
Men då samhället utvecklas med tiden tillsammans med ungas intressen så behövs svaren på dessa frågeställningar ständigt uppdateras. Då det som barn och unga finner intressant idag inte behöver vara detsamma om till exempel 10 år. Så för att hålla utbildningen inom idrott och hälsa relevant och fortsatt samhällsnyttig så behöver den uppdateras med hänsyn till de elever som skolan utbildar.
Käll- och litteraturförteckning
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Hassmén, N. Hassmén P (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder Stockholm: SISU Idrottsböcker
Idrottsforskning. (2020)
https://www.idrottsforskning.se/daglig-skolidrott-gav-okad-fysisk-aktivitet-senare-i-livet/
Riksidrottsförbundet, (2009) Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom Stockholm: Riksidrottsförbundet
https://iof4.idrottonline.se/globalassets/riksidrottsforbundet/gamla-rf.se/dokument/dokumentb ank/ovrigt/varfor-idrott-och-fysisk-aktivitet-ar-viktigt-for-.pdf
Riksidrottsförbundet. (2017) Idrottens samhällsnytta Stockholm: Riksidrottsförbundet
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsförbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/forsk ning-fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017-1-idrottens-samhallsnytta_foreningsidrott-och-ung as-psykosociala-halsoutveckling.pdf?w=900&h=900
Riksidrottsförbundet. (2004) Varför lämnar ungdomar idrotten? Stockholm: Riksidrottsförbundet
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-dokumentbanken/forsk ning-fou/barn--och-ungdomsidrott/fou2004_3-varfor-lamnar-ungdomar-idrotten.pdf?w=900 &h=900
Thedin Jakobsson, B. (2015) Vilka stannar kvar och varför?(doktorsavhandling). Gymnastik och idrottshögskolan
Bilaga 1
Litteratursökning
I bilagan Litteratursökning ska du återge de sökningar du har gjort för att hitta tidigare forskning inom ditt ämnesområde. Se Uppsatsguiden för exempel på hur bilagan kan fyllas i.
Syfte och frågeställningar:
Vilka sökord har du använt?
Syftet med vår studie är att undersöka elevernas upplevda känsla av sammanhang när det kommer till dels ämnet idrott och hälsa, men även om att ha en aktiv livsstil utanför skoltid. Vi har därför undersökt vad barnen själva upplever är meningsfullt med deras aktivitet utanför skolan. Vår undersökning har syftat till att ge en klarare syn på vad det är som påverkar elevernas val av idrott och vad de finner är intressant med just sin idrott. Vi har även kunnat se indikationer på vad eleverna upplever som meningsfullt med att ha en aktiv livsstil. Undersökningen visar även hur stor andel skolelever i 3 olika åldersklasser som är aktiva utanför skolan och fått svar på hur de har kommit i kontakt med sina aktiviteter. Detta har gett oss en inblick i vad som kan skapa intresse för fysisk aktivitet hos barn och unga.
Undersökningen har också visat en bild av de skolelever som inte är fysiskt aktiva utanför skolan och av vilka anledningar de valt att avstå från fysisk aktivitet. Syftet med att undersöka de som inte är fysiskt aktiva utanför skolan har varit för att kunna förstå varför de väljer att inte vara fysiskt aktiva och hur vi kan locka eleverna till att få ett mer aktivt levande i framtiden.
Vad är det då som lockar barn och unga till att vara fysiskt aktiva? Hur ska man göra för att få barn och unga till att stanna kvar i sina fysiska aktiviteter? Detta har vi undersökt med dessa frågeställningar som en grund för att hitta vad som skapar mening med idrott hos barn och unga och var man hittar den.
3.1 Frågeställningar
● Ur elevernas perspektiv:
- Vad är det inom idrotten som gör det hanterbart? - Vad är det inom idrotten som gör det meningsfullt? - Vad är det inom idrotten som gör det begripligt?
Var
och hur har du sökt?
Bilaga 2: Enkät
Enkätundersökning om idrottsaktivitet
Barn och ungdomsidrott, kasam, skolidrott,idrott och hälsa, föreningsidrott,
bunkefloprojektet, riksidrottsförbundet, idrott i skolan, varför idrottar ungdomar? vilka idrotter gillar ungdomar. varför slutar barn och
ungdomar med idrott?
Databaser och andra källor Sökkombination
Discovery Google
Thedin, Jakobsson rf, bunkefloprojektet
Ålder:____ Skola: _____________________________
1. Tycker du att lektionerna i idrott varit roliga? JA / NEJ
2. Känner du att du lärt dig något under idrottsundervisningen? JA / NEJ 3. Ge något exempel på vad du kan ha lärt dig.
Svar:__________________________________________________________________ 4. Hur ofta har ni idrottslektioner och hur länge?
Svar: ________________________________________________________________ 5. Vad känner du är bra med idrotten i skolan och vad är mindre bra med idrotten i
skolan?
Svar:__________________________________________________________________ 6. Vad var det som gjorde att idrotten i skolan kändes meningsfull eller meningslös?
(rolig/tråkig, lärorik)
Svar:_________________________________________________________________ 7. Vad skulle skolan kunna göra för att få idrott och fysisk aktivitet att bli roligare
och/eller mer lärorik?
Svar:_________________________________________________________________
8. Vad skulle du vilja ha mer av inom ämnet idrott och hälsa?
Svar:_________________________________________________________________
Utövar du någon idrott eller fysisk aktivitet utanför skolan idag? (ringa in)
JA NEJ
Har du svarat “JA” fortsätt på nästa fråga, har du svarat “NEJ” gå till sista sidan.
Svar:
___________________________________________________________________ 2. Är du medlem i en idrottsförening?
JA NEJ
3. Hur kom du i kontakt och vad fick dig att börja med idrotten du nu utför på fritiden? (vänner, social media, föräldrar, m.m.)
Svar: ______________________________________________________________
4. Hur länge har du utövat din idrott?
Svar:_______________________________________________________________
5. Vad har fått dig att fortsätta med din idrott?
Svar:_______________________________________________________________
6. Känner du att din idrott har någon påverkan på hur du mår? (blir du t.ex. gladare, piggare, hungrigare)
Svar:________________________________________________________________
7. Idrottar dina föräldrar eller har dem idrottat tidigare? Vilken/vilka idrotter?
Svar: ________________________________________________________________
