Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Stig Andersson Examinator: Agneta Gustafson VT 13, 2013-05-30
”Lika handlare tänker olika”
-En studie om korttransaktionskostnader och beloppsgränser
Filip Forsgren 840626 Amanda Lindvall 900823 Niklas Alfredsson 850527
1
Förord
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Stig Andersson för all hjälp, in-spiration, anekdoter och vägledning genom hela uppsatsskrivandet! Vi vill också tacka vår bihandledare Per-Ola Maneschiöld för synpunkter och idéuppslag!
Till sist men absolut inte minst, tack till alla respondenter som var med och bidrog till att göra denna undersökning möjlig!
Tusen Tack! 2013-05-30
2
Abstract
As a consumer, you can use cards for payment more or less everywhere you go, however, it is not certain that the card can be used for all purchases. When a customer pays with card there arises a card transaction fee charged to the merchant. This is a big problem for busi-nesses where transactions with small amounts are a large portion of sales. An observation at the beginning of this study showed that seemingly similar merchants have chosen to solve this problem in different ways. Some merchant’s refuses card purchases below a certain amount, while others accept card with any purchase. This study aims to create understand-ing why there is a difference between these merchants. Fifteen different merchants in ki-osks, shops, cafes and convenience stores were interviewed. To analyze the collected data the investigator’s used “The Balanced Scorecard”. The model’s purpose is to illustrate a way of thinking of performance management and which factors are of importance. The re-sponses from the interviews were categorized into “The Balanced Scorecards” four perspec-tives in order to see differences, similarities and patterns. The survey shows two distinct pat-terns. The six merchants who chosen not to have a threshold for card payments says that service towards the customers is the most important factor behind the decision. These mer-chants are aware that some purchases are unprofitable but they see a better financial result in future if their customers are satisfied. All of the other nine merchants who have a thresh-old indicate financial motives as a basis for their decisions. These merchants are more likely to see the effect to the individual transaction in which the non-profitability of each purchase gives an inferior total result and therefore should be avoided.
3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ... 4 1.2 Problemdiskussion ... 4 1.3 Undersökningsfråga ... 6 1.4 Syfte ... 6 1.5 Avgränsning ... 6 1.6 Definitioner... 7 2 Teoretisk referensram ... 8 2.1 Balanced Scorecard ... 8 2.2 Prissättningsmetoder ... 10 2.2.1 Kostnadsbaserad prissättning ... 10 2.2.2 Värdebaserad prissättning ... 10 2.2.3 Konkurrensbaserad prissättning ... 10
2.3 Kostnadsfördelning enligt kausala och finala principer ... 11
2.3.1 Kausala principer ... 11
2.3.2 Finala principer ... 11
2.3.3 Kostnadsfördelningens tillämpning vid kortbetalning ... 12
2.4 Teoretisk diskussion ... 13 2.5 Undersökningsmodell ... 14 3 Metod ... 15 3.1 Urval ... 15 3.2 Tillvägagångsätt ... 15 3.3 Intervjuguide ... 17 3.4 Intervjuns genomförande ... 18 3.5 Etik ... 19 3.6 Analysmetod ... 19 3.7 Metodreflektion ... 19 4 Empiri ... 21
4.1 Respondenter med beloppsgräns ... 21
4.2 Respondenter utan beloppsgräns ... 28
5 Analys ... 34
5.1 Respondenter med beloppsgräns ... 34
5.2 Respondenter utan beloppsgräns ... 36
5.3 Gemensamma drag ... 37
6 Slutsatser ... 39
7 Avslutande diskussion ... 40
7.1 Fortsatt forskning ... 41
4
1 Bakgrund
Du är på väg hem efter din som vanligt stressiga arbetsdag. Du har småsprungit lite igenom staden för att vara säker på att ta dig fram till tågstationen i tid. Samtidigt gör magen dig påmind om att du slarvade med lunchen tidigare, men som tur är finns en kiosk i stationshu-set. Snabbt plockar du åt dig en smörgås ifrån kylen och tackar snabbt ja när säljaren frågar om mjölk i kaffet. Efter en lugnande blick på klockan plockar du upp plånboken för att betala mellanmålet. Som vanligt har du dåligt med sedlar så det blir betalkortet som snällt lämnas över till expediten. Du möter en beklagande blick och får höra att de tyvärr inte kan ta emot kort på belopp under 50 kronor men det går bra att gå till bankomaten på andra sidan torget och komma tillbaka med kontanter. Här står du nu med en kaffe och smörgås i handen som du inte kan betala. Väljer du att gå och ta ut pengar missar du tåget, vill du åka hem får du vara hungrig ett tag till. När du sätter dig på tåget minns du att förra veckan besökte du en annan kiosk när du var på väg till stationen. Du handlade även då en kaffe och en smörgås och kunde den gången betala med kort. Du lutar dig tillbaka i stolen, känner hur tåget börjar rulla och ägnar några tankar hur detta kan komma sig?
1.2 Problemdiskussion
Det är nog ingen som undgått att kontanthanteringen minskat väsentligt de senaste åren. En undersökning gjord av RBS WorldPay som publicerades i England år 2009 visar att både kun-der och företagare tror att framtiden kommer att innebära ett kontantfritt samhälle1. Mycket tyder på att även den svenska ekonomin är på väg åt samma håll. Dagens Nyheter publicerade den 15 februari år 2013 en artikel som visade att mer än 300 000 människor är tvungna att åka minst 15 km för att kunna ta ut kontanter från sitt konto. Enligt artikeln är det idag endast cirka 1000 av 1700 bankkontor i Sverige som erbjuder kontanthantering och färre lär det bli.2 Steget mot ett kontantfritt samhälle drivs även på från myndigheter och kommuner. Landstinget och lokaltrafiken i Västmanland är två exempel på organisationer som inte längre accepterar kontanter. Orsakerna till att man går från kontanthantering till elektroniska alternativ är många. Exempelvis minskar rånrisken och hanteringskostnaderna som kontanter genererar minskar3.
Det självklara alternativet till kontanter är för de flesta olika former av betalkort och lite mer än 70 % av alla köp i svensk detaljhandel sker idag med kort4. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta bra. Kontanthantering är förknippat med relativt stora kostnader. Sam-hällskostnaden för ett köp med kontanter beräknas till SEK 8.30, jämfört med bankkortens
1 Card Technology Today, Volume 21, Issue 2, February 2009, s. 1 2
Flores & Lucas Unik kartläggning, här är det svårast att få tag i kontanter 3
Proposition 2009/10:220, s 205-206
5 genomsnittskostnad på SEK 4.505. Här räknar man dock med exempelvis miljöpåverkan och andra externa kostnader som drabbar vårt samhälle. Men dessa siffror är en indikation på fördelarna med betalkort och skulle kunna förklara varför myndigheter driver på utveckl-ingen.
Som konsument kan du betala med kort vid mer eller mindre samtliga inköpsställen. Däre-mot är det inte givet att kortet kan användas vid alla köp. När en kund betalar med kort upp-kommer det en transaktionsavgift för handlaren. En rapport från år 2012, utförd på uppdrag av Svensk Handel, visar att genomsnittskostnaden för en korttransaktion uppgick till SEK 3,30.6 Detta är ett problem för företagare i verksamheter där småbeloppsköp står för en stor del av omsättningen. Kiosker, caféer och restauranger är några av de branscher där kort-transaktionskostnader äter upp en stor del av marginalen. Fram till och med år 2010 löste många av dessa handlare detta lönsamhetsproblem med en tilläggsavgift om exempelvis SEK 3 för de kunder som betalade med kort. När Lagen om betaltjänster därefter utkom, innefat-tade den en paragraf som förbjöd handlaren att ta ut en extra avgift vid användningen av ett betalningsinstrument7. I praktiken innebär detta att de små lapparna med ”3 kr kortavgift” idag är olagliga och har i princip försvunnit. Inför studien besökte vi ett antal handlare för att ta reda på om problemet var större än vår personliga uppfattning. Besöken visade att en vanligt förekommande lösning är att kunden har ett minimibelopp att förhålla sig till om denne vill genomföra sitt köp med ett betalkort, under detta belopp avstår hellre handlaren försäljning. Vad som gör observationen än mer intressant är att tillsynes likvärdiga handlare har olika förhållningssätt till beloppsgränser. Där en handlare avböjer betalkort på löpande band kan grannen acceptera betalkort fullt ut. Detta är märkligt. Varför erbjuder vissa handlare betalkort vid alla köp medan andra inte gör det? När frågan om beloppsgränsens syfte ställs, är svaret i regel av finansiella motiv. Höga kostnader är återkommande åsikter, men fördelarna då? Vart är dem i sammanhanget? Vi tror att det finns ett helhetsperspektiv som verkar gå en del handlare förbi. Vi menar då den service, effektivitet och, för många konsumenter, självklarhet som betalning med kort innebär.
Undersökningen som RBS WorldPay genomförde visar att cirka hälften av de tillfrågade vill helst betala med kort. Undersökningen visar också att företag som effektiviserar sina betal-ningssystem även kan öka lönsamheten med i genomsnitt 18 %. Trots detta är det 20 % av de tillfrågade företagen som inte aktivt har undersökt vilka betalningsmetoder som passar deras verksamhet bäst.8 Detta är ett intressant instick i diskussionen. Vi tycker att det är märkligt att en femtedel av de undersökta företagen inte gör något aktivt för att erbjuda bra alternativ till kontanter, trots att hälften av de tillfrågade tror på ett kontantfritt samhälle. Sätts även resultatet i relation till våra erfarenheter om nekade köp och beloppsgränser undrar man ju hur mycket tid som egentligen läggs på att lösa problemet med
5
Segendorf & Jansson, The cost of consumer payments in Sweden. s.4. 6
Hortlund & Svensson, Vad kostar korten? - Synliga och dolda kostnader för hushåll och handel. s.18. 7
Sveriges Rikes Lag, Lagen om betaltjänster 2010:751. 5 kap. 1 § s. 4, 8 Card Technology Today, s. 1
6 korttransaktionsavgifter. Vilken hänsyn tar handlare till de kostnader som är förknippade med olika betalningsinstrument? Hur fördelar olika handlare dessa kostnader?
I förarbetet till Lagen om betaltjänster uppgav både Riksbanken och Konkurrensverket att kostnaderna för korttransaktionerna troligtvis kommer att läggas på varornas pris när möj-ligheten att debitera en kortavgift förbjöds9. Dock uppger Svenska Handel att konsumentpri-set inte har ökat sedan lagen infördes10. Varför inte? Vart har kostnaderna tagit vägen? Har dem försvunnit med försäljningen?Kotler och Keller anser att marknader där utgifterna står för en liten del av intäkterna har låg priskänslighet11. Samtidigt bör förmågan att ta betalt ses som grunden för allt företagande, varför fördelar då inte alla handlare ut transaktionskost-naderna på försäljningspriset?
Utgångspunkten för denna undersökning är just tanken i att hellre avstå från en försäljning än att ta kostnaden för vad detta, högst vanliga, betalningsinstrument medför. Vad är skill-naden på dessa handlare och dem som accepterar betalkort fullt ut?
1.3 Undersökningsfråga
Vad finns det för motiv till att vissa handlare accepterar betalkort vid alla beloppsnivåer me-dan andra har en beloppsgräns?
1.4 Syfte
Undersökningen syftar till att beskriva hur handlare ser på korttransaktionskostnader samt förklara varför tillsynes likvärdiga handlare skiljer sig från varandra vad gäller val av belopps-gräns eller ej.
1.5 Avgränsning
Undersökningen bortser från kostnadsskillnaden mellan kredit- och betalkort då belopps-gränsen gäller för alla kort.
9
Proposition 2009/10:220. s. 205 10
Hortlund & Svensson, Vad kostar korten? - Synliga och dolda kostnader för hushåll och handel, s. 12 11 Kotler & Keller, Marketing Management 13 uppl, s. 426
7
1.6 Definitioner
I denna studie används följande definitioner för nedanstående begrepp.
Betalningsinstrument – Betalkort, kreditkort eller annan teknisk lösning för betalning Betalkort – Alla typer av kort som kan användas för betalning
Diversifiering – Bredda verksamheten med fler produkter
Handlare – Butiksägare i en bransch där många småbeloppsköp genomförs (Kiosker, tobaks-handlare, jourbutiker, caféer etc.)
Kortavgifter - Kostnad för en korttransaktion som debiteras säljaren (handlaren) Köp – Återkommande begrepp som syftar till att en kund köper något av handlaren
Mindre verksamheter – Se handlare
8
2 Teoretisk referensram
Referensramen är konstruerad för att användas som ett analysverktyg till studiens empiri. Den första modellen som introduceras är Balanced Scorecard och dess koncept, därefter pre-senteras tre metoder angående kostnads-, värde- och konkurrensbaserad prissättning. Den tredje och sista teorin som lyfts fram är kostnadsfördelning enligt kausala och finala princi-per. Avsnittet avslutas med en diskussion och presentation av studiens undersökningsmodell.
2.1 Balanced Scorecard
Dagens verksamheter konkurrerar på komplexa marknader, vilket Balanced Scorecard (BSC) tar hänsyn till12
. Kaplan & Norton hävdar att enbart finansiella styrtal inte räcker för att väg-leda och utvärdera företags prestationer i de konkurrensutsatta miljöer som råder idag. De finansiella styrtalen säger en del men inte tillräckligt vad man gjort och vilka åtgärder som skall göras för att skapa framgång och framtida vinster.13 Modellen handlar om att se företag ur ytterligare tre perspektiv än endast det finansiella. Dessa är kund-, förnyelse-/utvecklings- och process perspektivet. Det finansiella perspektivet i Balanced Scorecard finns för att mäta de finansiella resultaten av handlingar som redan skett, exempelvis lönsamhet, rörelseresul-tat och avkastning på satsat kapital.14
Kundperspektivet behandlar de kunder som är mål för verksamheten och gör det möjligt att formulera kund- och marknadsstrategier som ligger till grund för framtida vinster.15
Det tredje perspektivet är utvecklingsperspektivet. Konkurren-sen på marknaden ställer krav på företagen att utveckla teknik, rutiner och humankapital. Utvecklingsperspektivet i BSC kan bestå av styrtal som personaltillfredställelse, utveckling och lojalitet.16
I det fjärde och sista perspektivet identifieras de interna processer som skall ligga till grund för hur man uppnår framgång. Processerna är viktiga dels för att locka och hålla kvar kunder, dels för att uppfylla de ekonomiska målsättningarna17
. Med de tre icke-finansiella måtten kan cheferförutspå framtida ekonomiska resultat, till skillnad från det finansiella måttet som bara konstaterar vad som tidigare hänt. Handlaren kan nu mäta mer-värdet för sina befintliga och framtida kunder och vilka förbättringsåtgärder som behöver göras inom den interna verksamheten. BSC beaktar då det kortsiktiga resultatet via den fi-nansiella aspekten samtidigt som modellen tar hänsyn till värdeskapande faktorer som in-verkar på det långsiktiga resultatet.18
BSCs helhetsperspektiv är applicerbart på alla företagsstorlekar. I BSC är så kallade mjuka värden viktiga, till exempel att lyssna på vad kunderna tycker och vad personalen har för
12
Kaplan & Norton, The Balanced Scorecard, s.2 13 Ibid, s.24 14 Ibid, s.25 15 Ibid, s.26 16 Ibid, s.28 17 Ibid, s.26-27 18 Ibid, s. 8
9 åsikter. Idag är det exempelvis möjligt att handla med betalkort i de flesta butiker, i huvud-parten av dessa helt villkorslöst. Majoriteten av alla köp utförs också med betalkort. När konsumenter kan utnyttja betalkorten så gott som överallt bygger dessa också upp förvänt-ningar. När kunden sedan inte kan använda kortet av en eller annan orsak reagerar kunden också troligtvis på ett negativt sätt. Att erbjuda kortbetalning fullt ut kan också vara fördel-aktigt internt då personalens arbete och trivsel kan förbättras när dessa slipper hantera dagskassor eller förklara varför butiken inte tar betalkort. Dessa två delar som inte fokuserar på det rent finansiella är viktiga när beslut skall fattas och bra exempel på BSCs funktion. Balanced Scorecard i sitt fulla bruk har syftet att mäta och styra utifrån företagets vision och strategi. Detta är lämpligt för större verksamheter, vilka kräver ett tydligt och väl genomar-betat BSC för att lyckas implementera sina mål på alla nivåer i företaget. För mindre verk-samheter är det troligtvis inte värt den tid det tar att lägga ner och arbeta med ett sådant djupgående BSC. Många av dessa handlare saknar förmodligen uppföljningsverktyg och andra resurser som krävs för att driva BSC i full skala. Det är också troligt att för vissa hand-lare så är delar av BSC mindre viktiga och kan på så sätt vara ointressant i sammanhanget.
10
2.2 Prissättningsmetoder
2.2.1 Kostnadsbaserad prissättning
Den enklaste och vanligaste prissättningsmetoden är den kostnadsbaserade metoden19. Metoden fungerar så att företagen beräknar alla kostnader de har för att tillverka, sälja och distribuera sina produkter och sedan lägger på en vinstmarginal. Den största nackdelen med metoden är att den inte tar hänsyn till varken kundernas efterfrågan eller konkurrenters pris. Kotler et al menar att detta leder till att man ofta sätter fel pris på sina produkter20. Trots detta är kostnadsbaserad prissättning den vanligaste metoden av tre orsaker. Företagen har bättre koll på sina kostnader än marknadens efterfrågan och genom att täcka sina kostnader slipper företagen justera sina priser till följd av svängningar i efterfrågan. Den andra anled-ningen är att liknande företag använder samma prissättningsmetod. I och med att de har liknande kostnadsbild sätter de ungefär samma priser och reducerar priskonkurrensen. Den sista orsaken är att den kostnadsbaserade metoden är den mest rättvisa för både företagen och konsumenterna. Säljarna får en rimlig avkastning samtidigt som dem inte utnyttjar sina kunder vid ökad efterfrågan.21
2.2.2 Värdebaserad prissättning
Det blir allt vanligare att företag prissätter sina produkter efter ett upplevt värde. Metoden utgår från kundens upplevda värde och inte vad säljaren har för kostnader. När handlaren prissätter med hjälp av den värdebaserade metoden utgår denne från vad kunden uppfattar hur mycket produkten är värd. Därefter anpassas de kostnader som uppstår under exempel-vis en tillverkningsprocess. Den marginal som blir över är vinsten. Kotler et al menar att svå-righeten med denna metod är att verkligen uppskatta kundens upplevda värde korrekt. Om inte rätt pris sätts faller poängen med värdebaserad prissättning.22
2.2.3 Konkurrensbaserad prissättning
I den konkurrensbaserade prissättningen anpassar företagen sina priser efter hur deras kon-kurrenter sätter sina priser. För en företagare finns möjligheterna att lägga sig lika, under eller lite dyrare än sina konkurrenter.23 Enligt Kotler et al är det den ledande aktören på dessa marknader som bestämmer riktpriset och de mindre bolagen justerar sina priser när marknadsledaren gör det, istället för när de själva märker en förändring i kostnader eller efterfrågan.24
Alla tre prissättningsmetoderna är tänkbara alternativ för de verksamheter som är aktuella i undersökningen. Oavsett vilken metod handlaren väljer att använda borde det vara av bety-delse att inte bortse ifrån korttransaktionskostnaderna.
19
Kotler & Keller,Marketing Management 13 uppl, s. 430 20 Ibid s. 430 21 Ibid s. 430 22 Ibid s. 432 23 Ibid, s. 433 24 Ibid, s.433-434
11 För handlare i mindre verksamheter kan dessa prissättningsmetoder kännas svåra och kom-plicerade och det kan vara tufft att lägga resurser på kalkyler och uppföljning, dessutom kan det vara ekonomiskt ansträngande att köpa dessa tjänster. Det kan därför uppstå vissa pro-blem då handlare som tillämpar den värde- och den konkurrensbaserade metoden. Om dessa två metoder ska fungera på bästa sätt kan det vara nödvändigt för handlaren att re-gelbundet utvärdera kundens upplevda värden och kontrollera om konkurrenterna har ju-sterat sina priser. Används den kostnadsbaserade metoden kan handlaren istället främst koncentrera sig på sina egna kostnader och prissätta sina produkter på lämpligast vis. Det är möjligt att en blandning av olika prissättningsmetoder är vanligt förekommande.
2.3 Kostnadsfördelning enligt kausala och finala principer
2.3.1 Kausala principer
Kostnadsfördelning kan göras enligt kausala eller finala principer. Enligt de kausala princi-perna skall de kostnadsobjekt (händelser) som skapar kostnaderna också belastas med dessa kostnader.25 Den kausala principen delas mellan orsaksbetingad och nyttobetingad kostnads-fördelning. Orsaksbetingad kostnadsfördelning innebär att gemensamma kostnader fördelas efter vad som orsakat dem. Målet är att bestämma vad olika åtgärder har för kostnader. Or-saksbetingad kostnadsfördelning är en vanlig syn på kostnader och för vissa det enda accep-tabla, förutsatt att konsekvenser av ett visst beslut kan särskiljas och att kostnadsfördel-ningen utnyttjas som underlag för beslut. Förorsakandet kan uppfattas på olika sätt. Bland annat kan ett beslut upplevas få konsekvenser på kortare sikt än i verkligheten, få indirekta verkningar eller dolda konsekvenser.26 Nyttobetingad kostnadsfördelning innebär att de pro-dukter som utnyttjar en viss resurs får stå för kostnaderna i proportion till utnyttjandet.27 2.3.2 Finala principer
Enligt finala principer fördelar man kostnaderna som uppkommer vid olika händelser över samtliga kostnadsobjekt. Detta innebär att vissa kostnadsobjekt får bära kostnader som andra kostnadsobjekt skapar.28 Två finala principer är bärkraft- och rättvisebetingad kost-nadsfördelning. Bärkraftsbetingad kostnadsfördelning innebär att flera produkter, som för sig inte skulle vara tillräckligt lönsamma, tillsammans kan bära de kostnader som uppkom-mer. Syftet kan vara att nå en synergieffekt, då till exempel en maskin inte skulle vara till-räckligt motiverad att använda vid enbart en produkts tillverkning men att sambruket av flera produkter gör maskinen möjlig att använda. Bärkraftsfördelningen gör det också möjligt att erbjuda ett sortiment där vissa produkter visar förlust men som ändå efterfrågas av kun-derna.29 Rättvisebetingad kostnadsfördelning är en subjektiv bedömning av hur stor andel kostnader en viss produkt ska belastas med. Bedömningen utgår från vad som anses skäligt
25 Greve, Ekonomistyrning: Styrning och praxis, s. 410-416 26
Paulsson & Samuelsson, Produktkalkyler i industrin, s. 140 27
Ibid, s 142-143 28
Greve, Ekonomistyrning: Styrning och praxis, s. 410-416
12 eller rättvist.30 Exempelvis kan mjölk räknas som nödvändig för kundens vardag och belastas då med en lägre kostnadsandel och lägre marginal, medan godis som inte anses lika viktig får ta en högre kostnadsandel och högre marginalpåslag. Denna fördelning kan uppfattas som rättvis av kunderna. 31
2.3.3 Kostnadsfördelningens tillämpning vid kortbetalning
Fördelningen av de kostnader som uppkommer vid kortbetalning kan ses både ur ett kausalt och finalt perspektiv. Kostnadsobjektet (händelsen) är betalningen av en viss produkt, en-dera med betalkort eller kontant. Enligt det kausala begreppet orsaksbetingad kostnadsför-delning innebär ett köp med kort att de korttransaktionskostnader som uppkommer också ska bäras av den aktuella försäljningen. Betalning med kort har således en viss kostnad för-knippad till sig och betalning med kontanter en annan kostnad, vilket gör dessa händelser olika lönsamma. Vid nyttobetingad kostnadsfördelning skall den betalningsmetod som ut-nyttjar kostnadsstället mest, stå för den största delen av kostnaden. Om kortbetalningar då skulle stå för 70 % av köpen skall denna betalningsmetod även stå för 70 % av kostnaderna som uppkommer vid kostnadsstället. Enligt finala principer fördelar däremot handlaren de kostnader som uppkommer vid de olika betalningsmetoderna över samtliga köp. På detta sätt får den betalningsmetod som är mest lönsam bära en större del av kostnaden än vad den egentligen ger upphov till. Exempelvis kan synen på korttransaktionskostnaderna ske med en bärkraftsbetingad fördelning. Om vi antar att de olika betalningsmetoderna ses som en samkostnad för verksamheten är det rimligt att samtliga produkter och köp får vara med och dela på dessa kostnader efter deras bärkraft. Här kan produkter med högre marginal och den betalningsmetod som är mest lönsam för handlaren få en större del av kostnaderna. Detta innebär alltså att de avgifter som uppkommer vid kortköp även kommer bäras av de kontanta köpen om dessa är mer lönsamma. Eller att vissa produkter som vid betalning med kort blir direkt olönsamma får hjälp av produkter som har större bärkraft. En rättvisebe-tingad fördelning skulle kunna innebära att om kortköp är den vanligaste betalningsmetoden i dagens samhälle kan denna metod anses nödvändig. Detta skulle innebära att kontanta betalningar ska bära en större del av de kostnader som betalkorten genererar.
Det kausala och finala perspektivet ger upphov till olika mycket förarbete. För en handlare av den karaktär som studien undersöker kan ett finalitetsperspektiv ses som komplicerat och onödigt omfattande. Det kausala perspektivet kan dock ge en felaktig bild av vad som är lön-samt, till exempel kan ett småbeloppsköp som belastas med hela transaktionskostnaden ge en felaktig helhetsbild av verksamheten och vara grund för felaktiga beslut. Istället för att se varje köp som ett bidrag till de totala kostnaderna kanske handlaren väljer bort vissa köp på grund av deras tillsynes stora kostnad och därmed gå miste om intäkter som bidrar till att förbättra resultatet.
30
Frenckner & Paulsson, Produktkalkyler i industrin, s. 147 31 Greve, Ekonomistyrning: Styrning och praxis, s. 415
13
2.4 Teoretisk diskussion
Utgångspunkten för denna undersökning är att av tillsynes likvärdiga handlare har vissa en beloppsgräns och vissa har inte någon beloppsgräns. Undersökningen skall ta reda på varför dessa handlare skiljer sig vad gäller detta val och vad som utmärker respektive val. För att analysera handlarna och deras argument används Balanced Scorecard. Syftet med modellen i denna undersökning är att illustrera ett tankesätt om vad verksamhetsstyrning är och vilka faktorer detta består av. Modellen är grunden till undersökningens analys och används för att positionera in handlarnas argument och visa mönster inom de olika valen.
Balanced Scorecard är en modell för verksamhetsstyrning. I problemformuleringen diskute-ras handlarnas höga kostnader vid korttransaktioner och där anledningen till beloppsgränsen ofta baseras på finansiella motiv. Detta kan ses som ett rent ekonomistyrningsproblem där handlaren måste täcka sina kostnader. I problemformuleringen diskuteras också möjligheten för handlaren att se kortbetalningens funktion ur ett helhetsperspektiv där hänsyn tas till fler aspekter, inte bara de ekonomiska. Detta kan ses som ett verksamhetsstyrningsperspektiv där kortbetalning även har andra effekter. Balanced Scorecard är därför en lämplig modell då ekonomistyrningen är en del av verksamhetsstyrningen och visar det helhetsperspektiv som vi syftar på i problemformuleringen. Modellen är också ett framtidsverktyg, där syftet är att påverka just framtiden. Detta bidrar till att BSC är ett bra val för just denna undersökning då det kontantfria samhället är en intressant del i frågan om korttransaktionskostnader och beloppsgränser.
Undersökningens frågeställning handlar i grund och botten om hur handlare hanterar en viss kostnad. Med hjälp av kostnadsfördelnings- och prismetoderna ska det gå att se mönster i hur kostnader och prissättning hanteras i valet om beloppsgräns eller ingen beloppsgräns. Metoderna går hand i hand med varandra då olika former av prissättning är lämpligast med en viss typ av kostnadsfördelning. Till exempel en värdebaserad prissättning, som utgår från kundernas upplevda värde, gör den finala principen om kostnadsfördelning mer passande. Vissa varor får då bära en större andel av kostnaderna än andra. Skulle däremot en kausal kostnadsfördelning användas kommer vissa varor som har låg marginal att visa en dålig lön-samhet och kanske vara grunden till felaktiga beslut. Kostnadsfördelningsmetoden är också lämplig då det initiala problemet är att ett visst betalningsinstrument genererar en kostnad som direkt kan förknippas med en händelse, ett kausalt samband, något fördelningsmetoden förmedlar väl.
14
2.5 Undersökningsmodell
Modellen illustrerar våra tankar om hur Balanced Scorecard kan användas för att förklara vilken syn handlarna har på beloppsgränsen och kostnaden för korttransaktioner.
Utgångspunkten är handlarnas argument för beloppsgräns eller inte beloppsgräns. Dessa argument analyseras med hjälp av Balanced Scorecards fyra perspektiv. Då förundersök-ningen visade att argumenten för beloppsgräns ofta är av finansiell art har vi fått intrycket av att dessa handlare isolerar detta perspektiv ur Balanced Scorecard. Detta gör att sista delen i modellen visar att antingen har man ett ekonomistyrningsperspektiv och ser enbart den finansiella grenen eller så har man ett verksamhetsstyrningsperspektiv och tar hänsyn till alla dimensioner i BSC.
15
3 Metod
3.1 Urval
Som lämpliga respondenter i studien valdes handlare för mindre verksamheter, kiosker, caféer, tobakshandlare samt närlivs-butiker. Respondenterna skulle ha en kortterminal och erbjuda kortbetalning, åtminstone över ett visst belopp. Vår avsikt var att få ett relativt jämt antal respondenter som har en beloppsgräns och respondenter som inte har en
beloppsgräns för kortbetalning. Pressbyrån och Espresso House var två av de typiska ked-jorna som på förhand valdes bort på grund av större förhandlingskraft jämfört med mindre fristående butiker. I övrigt följde undersökningen avgränsningarnas anvisningar.
Urvalet klassades som bekvämlighetsurval då intervjuerna utfördes i städerna Västerås, Kö-ping och Örebro, som passade oss bäst. Eftersom respondenter valdes ut baserad på en rad uppsatta kriterier innebär det att urvalet också klassas som ett icke-sannolikhetsurval då det var vi själva, och inte slumpen, som beslöt vilka respondenter som skulle besökas.Detta urval var mest lämpligt då avsikten var att få så hög svarsfrekvens så möjligt under en kort tid. Nackdelen med denna urvalstyp var att den inte gav oss stöd att generalisera när empirin analyserades. 32
3.2 Tillvägagångsätt
Data samlades in från olika respondenter för att kunna urskilja mönster i hur dessa agerar och skiljer sig ifrån varandra, en metod som kan jämföras med en tvärsnittsdesign33
. I studien samlades data in genom enskilda intervjuer med var och en av respondenterna. Att inter-vjuer passade bra som insamlingsmetod var för att få fram respondentens argument angå-ende beloppsgräns och korttransaktioner. Metoden, som kan liknas en semi-strukturerad intervjumetod, innehöll en öppen huvudfråga samt närliggande frågor kopplade till denna och det teoretiska ramverket34
. Detta ansågs som lämpligast då respondenterna med egna ord fick uttrycka sina tankar och åsikter samt att det lämnades utrymme för ovanliga och oförutsedda svar eller reaktioner35. En annan fördel var att följdfrågor kunde ställas för att
förtydliga och utveckla vissa svar36
. Den alternativa intervjumetoden hade varit en
ostrukturerad intervju där endast en fråga ställdes till respondenterna. Den främsta anled-ningen till att denna metod inte valdes var att det inte kunde säkerställas att tillräckligt om-fattande svar kunde lämnas av respondenterna.
32 Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 124-125 33 Ibid, s.65 34 Ibid. s.362-363 35 Ibid, s. 177
16 I en inledande del av studien ägnades en halv dag åt att besöka sex olika handlare i Västerås. Anledningen till detta var att hitta lämpliga utgångspunkter till datainsamlingen. Genom att besöka handlarna och få höra deras åsikter om korttransaktionskostnader blev det tydligare specificerat vad som var intressant att undersöka. Samtalen var av informell karaktär och inga noteringar fördes.Innan besöken gjordes var det tänkt att dessa handlare senare skulle intervjuas, men eftersom det fanns en risk av att dessa respondenter kunde ha blivit påver-kade uteslöts dessa handlare som respondenter i undersökningen.
Totalt tillfrågades 31 respondenter om de ville vara med i studien. Av dessa var det tre stycken, en i varje stad, som inte alls erbjöd kortbetalning och som därför inte passade in i urvalet. Sju butiker hade inte rätt person på plats och sex stycken ville inte vara med på en intervju.
Intervjuer genomfördes i de tre relativt närliggande städerna hos följande 15 butiker; Köping: Spelfixaren, Konditori Bivur, Wallins Tobak, Klingas konditori, Scheeletorgets närlivs och Nya Konditoriet.
Västerås: Aros Tobak, Thé Boden, Hugos vin och Tobak samt 55:an livs.
Örebro: Servicebutiken Filmkedjan Örebro, Voidas Tobak, Tobaksshoppen, Solomons Kiosk och Tobakscity.
Besöken hos respondenterna gjordes ”drop in” för att få direkta besked ifall tid och intresse fanns för att vara med på en intervju. Hos några respondenter bestämdes att intervjun skulle göras lite senare samma dag eller kommande dag då den aktuella tidpunkten inte passade. Att efterfråga en intervju på plats ansågs som det bästa alternativet för att undvika föreställ-ningen av en tidskrävande intervju med komplexa frågor. De flesta av de potentiella respon-denterna var egna företagare med begränsad tid och i många fall verksamhetens enda an-ställde, vilket skulle göra tidsbokning svårare. Det antogs därmed vara lättare att få respon-denter om det gjordes på ett avspänt sätt genom att hålla intervjun över kassadisken där de kunde ta kunder emellan. På detta sätt blev intervjun inte heller strikt och formell, syftet var att lätta upp samtalet och öka förtroendet mellan respondenter och oss som intervjuare. För vår del ansågs detta vara det effektivaste sättet att få respondenter på. Datainsamlingen ägde rum mellan 10-15 maj, en dag för varje stad samt tre intervjuer på fjärde förmiddagen då ägarna inte varit på plats tidigare. Hos två butiker gjordes intervjuer med en anställd som respondent. När frågan ställdes om det var bättre att återkomma, för att göra intervjun med ägaren istället, hävdade båda att det inte var nödvändigt eftersom ägarna skulle ge samma svar som dem. En möjlig risk som kunde uppstå var att respondenterna på grund av det överraskningsmomentet som uppstod inte hann förbereda sig och information utrycktes felaktigt eller missades. En annan risk med ”drop in” metoden kunde vara att
re-spondenterna utelämnade detaljer om det fanns kunder inne i butiken. Ett annat alternativ hade varit att boka tid med alla respondenter. Det hade dock varit mer tidskrävande då
in-17 tervjuerna troligtvis hade fördelats på fler dagar eftersom det hade blivit på tider som an-passats efter respondenterna, inte efter oss. Detta ansågs vara ett sämre alternativ trots de eventuella risker som fanns vid ett drop-in besök och därför valde vi att söka upp
respondenterna utan att förannonsera besöket.
3.3 Intervjuguide
Frågorna som ställdes under intervjuerna är härledda från studiens frågeställning, syfte och teoretiska referensram. Utformningen av frågorna gjordes så enkla och tydliga som möjligt där akademiska begrepp undveks för att minska eventuella missförstånd37. Meningen med frågorna var att undersöka en generell uppfattning, och inte varje respondent för sig.Varje intervju har följt nedanstående mall, men eftersom det var öppna frågor skiljde sig svaren åt och ingen intervju blev helt en annan lik.
”Vi vet att korttransaktionskostnaderna är stora. Vi vet också att vissa har beloppsgräns och vissa inte. Hur kommer det sig att du valde att ha det som du har?”
Frågan inleddes med att visa kännedom om problemet, vilket skulle skapa förtroende hos respondenten38
. Vidare skulle den visa att det finns skillnader mellan likvärdiga responden-ter, utan att lägga någon värdering i frågan. En potentiell risk var att vissa kunde känna sig utpekade eller dömda då ämnet i många fall är omdiskuterat, ofta till nackdel för handlaren och framförallt dem med beloppsgräns. Frågan är direkt kopplad till studiens undersök-ningsfråga och anledningen till den öppna frågan var att respondenten skulle kunna prata fritt och argumentera för sina val utan att känna att denne svarade rätt eller fel.
”Finns det några andra orsaker? Vilka och varför?”
En uppföljningsfråga där meningen var att ge mer information ifall svaret på den tidigare ställda frågan blev kort. Respondenterna valde själv vad dem skulle svara och frågan riktade inte svaret mot något speciellt.
”Vad tar du hänsyn till när du sätter priset på en vara?”
Frågan skulle ge en kontext och visade eventuella mönster kopplat till respondentens tankar och lösning vad gäller beloppsgräns och transaktionskostnad.
”Beräknar du korttransaktionskostnaderna på något sätt? Hur gör du?”
Precis som frågan innan skulle denna visa om det fanns någon skillnad på hur responden-terna hanterade korttransaktionskostnaderna mellan de som har en beloppsgräns och de som inte har beloppsgräns.
37
Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 369 38 Christensen et al, Marknadsundersökning – en handbok, s. 193
18
”Vad tror du om framtiden när det gäller kontantfritt samhälle?”
Frågan hade en grund från utvecklingsperspektivet i Balanced Scorecard. Den skulle ge svar på om respondenterna hade tänkt på framtiden och om det fanns eventuella kopplingar till beloppsgränsen.
3.4 Intervjuns genomförande
Alla intervjuer genomfördes i respondenternas lokal, tio av dem hölls över kassadisken och fem av dem hölls inne på ett kontor eller annan avsides plats. Hos några respondenter kom det in kunder som fick gå emellan och pausa de intervjuer som gjordes över kassadisken när de skulle betala.
Respondenterna frågades om tillåtelse att intervjun spelades in vilket mottogs positivt från alla utom två som istället önskade att intervjun antecknades på papper. Inspelningsutrust-ningen sattes igång så fort godkännandet gavs samt några efterföljande minuter för att inte missa någon intressant kommentar efter den ”riktiga” intervjun39. Till alla intervjuer gjordes anteckningar ifall tankar och idéer dök upp på plats. En av oss intervjuade och de andra två förde anteckningarna.Enfördel med detta var att det annars fanns risk för att det skulle bli rörigt och inte ha samma flyt som när endast en håller i intervjun. Det antogs även att respondenten skulle känna sig mer bekväm att föra en dialog med en person istället för tre. Med tanke på respondenternas bekvämlighet beslutades också att de två som förde an-teckningar skulle använda sig av papper istället för block för att skapa en mer avspänd stäm-ning under intervjun. Längden på intervjuerna varierade mellan 5 - 20 minuter. Varje intervju inleddes med en kort presentation om oss själva, varför en intervju önskades och vilket ämne som skulle behandlas. Graden av respondenternas öppen- och pratsamhet skiljde sig väsentligt. Några svarade väldigt kort på varje fråga medan andra besvarade första frågan så uttömmande att de resterande tänkta frågorna knappt behövde beröras. Den semi-struktu-rerade metoden gjorde att samtalen tog olika vägar.
Efter varje intervju fick respondenterna välja om de ville ha återkoppling på intervjun och studien när den blir klar, vilket de flesta av dem ville. Samma dag som intervjuerna utfördes transkriberades svaren för att minimera risken att glömma de intryck och kontext som inte var möjliga att spela in.
19
3.5 Etik
Då denna studie bygger på svar av respondenter som konkurrerar med varandra i de olika städer som undersökningen utfördes i beslutades att informationen om vilken respondent som sagt vad skulle vara konfidentiell. Vi har varit medvetna om att risken för att studiens tillförlitlighet kunde minska men betydelsen av respondenternas anonymitet upplevdes viktigare.
3.6 Analysmetod
Intervjuerna har analyserats genom att koppla svaren till den teoretiska referensramen för att kunna besvara studiens frågeställning och syfte. Det som presenteras i empirin är det material som analyserats och därför har det som var svårbegripligt ur intervjuerna inte ana-lyserats på grund av risk för feltolkning.
Först placerades respondenterna i en av de två huvudgrupper som studien berör, belopps-gräns eller inte beloppsbelopps-gräns. Varje respondents argument, övriga uttalanden och åsikter samt arbetsmetoder sorterades ut. Sedan analyserades varje intervju separat och olika tan-kar identifierades och kategoriserades in i två matriser, en för varje huvudgrupp, som ba-serades på Balanced Scorecards fyra perspektiv. I modellen kunde mönster urskiljas och ge-nom att jämföra de båda matriserna var det möjligt att se vilka faktorer som skiljde de två huvudgrupperna från varandra samt gemensamma drag emellan dem.
Två av intervjuerna genomfördes med anställda, då ägaren inte var på plats. En av intervju-erna var hos en handlare med beloppsgräns och den andra intervjun hos en utan belopps-gräns. Dessa intervjuer har följt samma mönster som övriga och främsta argumentet bekräf-tade vad andra respondenter i samma kategori svarat. Övriga frågor har strukits då det inte med säkerhet kan sägas att det speglar handlarens egna tankar.
3.7 Metodreflektion
Under den första dagen för datainsamlingen var det fyra av sex tillfrågade respondenter som inte ville ställa upp i undersökningen. I slutet av dagen analyserades orsaker till varför utfal-let blev som det blev. Till följande dag justerades ordval när undersökningen presenterades för den eventuella respondenten. Istället för att fråga ”Kan du tänka dig att sig ställa upp på en intervju” användes frasen ”går det bra att ställa några frågor?” Avsikten med den alterna-tiva inledningsfrasen var att den inte skulle kännas lika ansträngande eller skrämmande som att fråga efter en intervju, som lätt kan uppfattas som tidskrävande. Med den nya metoden att möta handlarna blev utfallet bättre och endast två av sjutton nekade deltagande i under-sökningen.
20 Vid de båda tillfällen där respondenten inte ville att intervjun skulle spelas in användes pap-per och penna. Detta substitut för inspelningsutrustning var med facit i hand inte det bästa. Det var svårt att under en spontanintervju hinna uppfatta vad respondenten sa och samti-digt hinna med att föra anteckningar. En bidragande orsak kan varit en viss stress från vår sida att inte hinna med att anteckna som i sin tur orsakade ett sämre minne för detaljer. Datamaterialet från dessa två intervjuer var inte alls lika omfattande som från de inspelade intervjuerna, men de viktigaste delarna noterades. Ett bättre alternativ hade i dessa två fall varit att återvända vid ett senare tillfälle för att då i lugn och ro sätta sig med respondenten för en intervju.
I samband med intervjuerna noterades inga kontaktuppgifter till respondenterna förutom hos de respondenter som önskade återkoppling via mail. Att inte samla in kontaktuppgifter till respondenterna var ett misstag då det upptäcktes att delar ur de inspelade intervjuerna var svårbegripliga på grund av språkförbistringar och valdes därför att inte användas på grund av risk för feltolkning. Om respondenten kunnat kontaktas via e-mail eller telefon hade det varit möjligt att ställa om frågan och på så vis även kunna använda informationen. Det hade även funnits möjlighet att vid behov ställa eventuella uppföljande frågor.
21
4 Empiri
I detta avsnitt behandlas de insamlade intervjuerna. De citat som valts ut är av betydelse för studiens undersökningsfråga och syfte. Respondenterna med beloppsgräns presenteras först, följt av de som inte har beloppsgräns. Varje respondents citat har delats upp i de tre katego-rierna; argument, övriga uttalanden och åsikter samt arbetsmetoder. Det första begreppet innehåller citat kopplade till raka och tydliga argument om varför respondenten valt att ha en beloppsgräns eller inte. Citaten som återfinns under ”Övriga uttalanden och åsikter” är sådana som kan ses som indirekta argument och andra åsikter som kan ligga till grund för deras val. Under ”Arbetsmetoder” finns citat angående prissättnings- och kostnadsmetoder samt medlemskap i organisationer.
4.1 Respondenter med beloppsgräns
R1 – Beloppsgräns Argument
R1 har en beloppsgräns på grund av de höga kostnaderna och sortimentet. ”Det berodde ju på att det var så dyrt. Det blir ju jättemycket.”
”Alltså ibland kommer det in kunder och bara ska köpa en klubba för 8 kr, med kort, och då får inte jag kvar så att det ens räcker till inköpspriset ens en gång. Då är det ju en väldigt dålig affär om man säger så.”
R1 påpekar att kunderna nu känner till gränsen och att det finns en närliggande bankomat. ”Nu vet ju så många kunder om det…”
”Visserligen har jag bankomaten precis utanför så visst skulle jag kunna göra det”
Övriga uttalanden och åsikter R1 säger sig föredra kontanter.
”Jag gillar ju kontanter, jag gillar inte kort”
R1 Försöker hitta lösningar och påverka sina kostnader även på andra sätt men menar att det är svårt på grund av bankerna. Inga konkreta tankar om kontantfritt samhälle. ”Jag håller faktiskt på nu och försöker få någon ordning på det där, lägger ut lite olika
krokar här och var för det finns ju lite olika sätt att jobba på. De tar olika mycket, bankerna, och så också.”
”…jag försöker hitta ett billigare sätt att ta korten på..”
”Det finns ju väldigt många småföretagarföreningar och sådana som jobbar för att de ska ta bort kortavgifterna överhuvudtaget… …men bankerna släpper väl inte det. Det vill väl inte dem, det inbringar ju mycket pengar till dem, tyvärr.”
22 Arbetsmetoder
R1 sätter sina priser med hjälp av en bestämd vinstmarginal.
”Och sen får man ju se till vad man ska ha för marginal, vad jag ska ha för vinst på det hela helt enkelt.”
R1 berättar att butiken inte beräknar korttransaktionskostnaderna i priset. ”Ja alltså dem tänker jag inte på när jag sätter priset.”
R3 – Beloppsgräns Argument
R3 har en beloppsgräns då det är en avgift kopplad till kortet och fler köp ger en högre kost-nad.
”Korttransaktionsavgifterna bland annat och avgiften till företaget som man hyr av. Det blir en mängd därifrån. Ju mer man handlar med kort ju större servicekostnad blir det.”
R3 säger dock att gränsen beror lite på vad kunden vill köpa för något, vissa saker kan gå bra att handla under beloppsgränsen.
”Ja, tex cigarettpaket är ju minst den här serviceprodukt så där går jag minus hela ti-den”
R3 framhäver att det är viktigt att hålla sina kunder nöjda då R3 tillåter kortbetalning vid vissa köp med vetskapen om att avgiften äter upp hela vinsten.
”Då är det bara service alltihopa men bara kunderna är nöjda och glada så blir allt bra.”
Övriga uttalanden och åsikter R3 försöker att sänka kostnaderna.
”Så jag ska försöka hitta lösningar på det nu för att få ett bättre avtal.”
R3 menar att övergången till ett kontantfritt samhälle blir svårt för att elektroniska alternativ är förknippade med en stor risk både för kunden och för handlaren.
”Det kommer bli jättesvårt jag tror inte det kommer att fungera för att pengar på kort är en stor risk.”
”Det kommer alltid att vara säkrare med pengar. Elen går du kommer aldrig kunna betala någonting, oh shit? Så det är problem där.”
23 Arbetsmetoder
R3 tittar på sina konkurrenter när sortimentet prissätts.
”Hur det ser ut på andra ställen. Det är lite mer som kiosker, Statoil fast under”
R3 beräknar eller kalkylerar inte sina korttransaktionskostnader på något sätt.
”Jag får varje månad en lapp (faktura) med en summa med så många som betalat med kort så får jag betala för varje korttransaktion”
R4 – Beloppsgräns
Argument
R4 har en beloppsgräns på grund av de höga kostnaderna och att dennes sortiment är olön-samt när vissa produkter betalas med kort.
”Bara för att det är så höga kostnader.”
”Det lönar sig inte att sälja ett tuggummi för 10:- faktiskt, för vi har ju många sådana kunder.”
Övriga uttalanden och åsikter
R4:as tankar om framtiden och det kontantfria samhället är att avgifterna kommer att finnas kvar, att det är en för bra affär för bankerna och leverantörer för kortbetalningslösningar. Inga konkreta tankar om kontantfritt samhälle.
”Jag tror inte att avgifterna kommer att försvinna.”
”Det är så mycket, trafiken, man har så svårt att hålla isär så det rinner iväg och blir väldigt mycket pengar så det blir en väldigt god affär för BABS till exempel. Sen har du ju bankerna, det är deras största affär, de tjänar hur mycket som helst. Men de har kommit för att stanna, kanske att man kan pressa priserna litegrann men det kommer bara bli mera kort om det blir kontantlöst. Att det blir billigare för oss det tror jag inte.”
R4 tycker dock att fördelarna med betalkort är att kontanthanteringen minskar och likaså rånrisken.
”… samtidigt tycker jag att det är bra att slippa penninghanteringen och det här rånrisken.”
24 Arbetsmetoder
R4 har ett sortiment som är svårt att prissätta, säljer mycket tidningar och tobak.
”Jag är säkert bland de största i Mellansverige på tobak, bland de störst i Sverige på tidningar också inom tobaksbranschen. Jag har varit näststörst efter NK, men det är rätt så tufft på tidningssidan idag, internet tar ju över mer och mer faktiskt.”
R4 är tydlig att denne inte räknar på korttransaktionskostnaderna. ”Nej, nej!”
R4 berättar att butiken är ansluten till en kedja kallad Direkten40 vilket sänkt kostnaderna för bland annat korttransaktioner.
”Nu är ju jag med i Direkten så jag har ett ovanligt bra avtal faktiskt, så jag har sänkt med flera tusen i månaden bara i kortavgifter.”
R6 - Beloppsgräns Argument
R6 anger att skälen till beloppsgräns är höga kostnader samt små marginaler i sortimentet. ”Det finns många som kommer och ska köpa en tidning och ska betala med kort, man
får liksom betala dem för att köpa en tidning. Det går liksom inte, jag har små margi-naler, det är därför.”
Övriga uttalanden och åsikter
R6 tror att framtiden inte kommer innebära ett kontantfritt samhälle.
”Det tror jag inte på. Kommer inte funka. Jag tror inte det. Yngre generationen kanske anpassar sig lättare. Men dem gamla nu vet du, det funkar inte. Jag tror inte det.”
Arbetsmetoder
R6:s prissättningsmetod framgår inte.
”Jag får ett nettopris av leverantören om man säger så.”
R6 förklarar att korttransaktionskostnaderna inte beräknas. ” nej det gör jag inte”
40 1997 gick ett antal handlare samman och skapade det som skulle komma att bli dagens Direkten. Idén var en organisation för fria handlare som agerar tillsammans i en kedja. Den tanken är vi trogen och vi består idag av runt 150 stycken Direktenbutiker över hela Sverige. Dessutom har vi ca 170 butiker som är associerade till kedjan. (Direkten.se)
25 R7 – Beloppsgräns (Ej inspelad intervju)
Argument
R7 menar att beloppsgränsen finns på grund av de höga transaktionskostnaderna och de låga marginalerna. R7 berättar om ett exempel där korttransaktionskostnaden överstiger vinstmarginalen på en godispåse om kunden drar sitt betalkort.
”Man måste ha en gräns för att överleva”
Övriga uttalanden och åsikter
R7 ser inte ljust på framtiden, denne påstår att man måste ha ett avtal med en kedja för att kunna överleva. R7 är själv inte med i någon kedja och har inga planer på att teckna avtal. R7 tycker att mycket hänger på bankerna hur utvecklingen av det kontantfria samhället kom-mer att se ut i framtiden.
”Bankerna måste bjuda till om de vill fortsätta minska kontanterna”
Arbetsmetoder
Vid prissättning tar R7 hänsyn till kostnader och bestämmer sedan vinstmarginal.
R7 tittar mycket på närliggande konkurrenters priser och hävdar att kunderna är mycket prismedvetna, därför höjer inte R7 priserna.
R9 – Beloppsgräns (Ej inspelad intervju, ägare ej respondent) Argument
R9 säger att orsakerna till beloppsgränsen är de höga kostnaderna och den stora volymen av småförsäljningar.
Övriga uttalanden och åsikter
Bortser från svar då intervju inte genomfördes med ägare Arbetsmetoder
26 R12 - Beloppsgräns
Argument
Att R12 valt att ha en beloppsgräns beror på de höga korttransaktionskostnaderna som minskar vinstmarginalen eller leder till en förlustaffär.
”Om kunden handlar under 50 kr kan han inte betala med kort. Exempel med cigarettpaket som kostar 50 kr tjänar jag 2 kr och drar jag kortet kostar det 3 kr och då förlorar jag pengar.”
”Jag står här 12 timmar om dagen och förlorar pengar varje gång någon köper
cigaretter med kort. Livsmedel tjänar jag 5-6 kr och kortavgift 2 kr då blir det kvar 4 kr till oss.”
Övriga uttalanden och åsikter
R12 jämför små och stora företag och anser att bankerna behöver göra en förändring till det bättre.
”Vi byter bara pengar eller förlorar en krona varje gång. För stora företag är det an-nat när man köper många olika saker då kommer man till kassan och betalar 500 kr. De tjänar ändå men de kanske har annat avtal med bankerna. Vi små företag vi alltid drabbad och vi jobbar mer än dem.”
”Jag har pratat men ingen vill bryr sig, ingen lyssnar. Bankerna måste göra nånting...”
”Jag har pratat med min handläggare på banken men de säger att de ingenting kan göra. De kan det faktiskt men de vill inte!”
R12 tror inte på kontantfritt samhälle.
”Men det är jättesvårt att bli utan kontanter i hela världen finns det kontanter. Massa folk vill inte använda kort.”
Arbetsmetoder
Vid prissättning tar R12 hänsyn till kostnader. Inget konkret sades om korttransaktionskost-naderna.
”De kostar 18-19 kr när de kommer hit sen ska jag lägga på moms och skatt och el till kylen.”
R13 – Beloppsgräns Argument
Anledningen till att R13 har en beloppsgräns beror på de höga korttransaktionskostnaderna. ”Ja det är ju för att vi får betala en avgift, hade det inte funnits en avgift hade jag ald-rig haft en gräns. Jag har kunder som köper ett tuggummi för en krona och sen vill de dra kort och då är det lika bra att jag ger det gratis till kunden eftersom jag förlorar mer pengar på att dra kortet.”
27 Övriga uttalanden och åsikter
R13 anser att det är bra att deras kontanthantering minskar, men att vinnarna alltid är ban-ken. R13 är ansluten till kedjan Direkten. Inga konkreta tankar om kontantfritt samhälle.
”Ja det är bra tycker ja. Men det verkar som att enbart banken tjänar på det och inte vi. Hanterar vi kort får vi betala avgift och hanterar vi kontanter måste vi betala för att sätta in pengarna. Det är bättre att vi i framtiden inte har pengar men det kostar mer för oss små privata människor också, det är det som är jobbigt.”
Arbetsmetoder
R13 prissätter sitt sortiment efter uppfattningen om hur mycket kunden vill betala.
”För min del går jag efter vad tror att kunden skulle betala för det. Jag kan inte sätta ett pris på 20 kr för en cola om jag vet att kunden inte handlar för det priset.”
R13 säger att denne inte räknar på korttransaktionskostnaderna. ”Nej, nej!”
R14 - Beloppsgräns Argument
R14 anger att höga kostnader och mycket småbeloppsförsäljning är orsakerna till belopps-gränsen
”Anledningen är ekonomi, vi har ju så mycket småsaker som kostar så lite…”
”Det är ju kostnaden, varje gång vi drar kortet så kostar det ju”
Övriga uttalanden och åsikter
R14 tror att vi kommer att gå mer mot ett kontantlöst samhälle och att bankerna bär på ett stort ansvar i den frågan. R14 anser att mindre kontanter skulle vara att fördra ur säkerhets-synpunkt.
”Det är klart att det kommer säkert att bli så. Men jag tycker att bankerna är hutlösa för att det är ju de som vill driva fram att de inte vill ha någon kontanthantering och det kanske ingen annan heller vill ha. Men det är ju bra ur rånsynpunkt är det ju jät-tebra med mindre kontanter men det är dyrt som det ser ut nu. Jag vill ju att det ska ta bort såna där avgifter eller många av dem. Det är klart att de också ska leva men jag tror de lever ganska gott.”
28 Arbetsmetoder
R14 säger att de inte tar hänsyn till korttransaktionskostnaderna. ”Hur skulle vi kunna göra det?”
R14 säger att korttransaktionskostnaderna inte är beräknat i produktkalkylen. Hur sortimen-tet prissätts framgår inte av svaren.
”Inte den tyvärr, men det kanske vi borde göra”
4.2 Respondenter utan beloppsgräns
R2 – Ej beloppsgräns Argument
R2 har ingen beloppsgräns då R2 riskerar att förlora kunder annars.
”Nej, först tänkte vi att vi ska ha, sen vi har tänkt att om man ska, vi skrämmer kun-derna. Kanske dem köper en gång, sen kommer dem inte tillbaka.”
R2 menar att vissa köp genererar en förlust men att andra köp ska kompensera det. ”Vi förlorar på en del, tex vi säljer tidning för 13 kr, tjänar 90 öre, och vi betalar
näs-tan 2kr för transaktionen. Man hoppas att dem köper något annat som kan kompen-sera.”
Övriga uttalanden och åsikter
R2 säger sig vara liten i förhållande till andra och kan därmed inte förhandla på samma sätt. Inget konkret om kontantfritt samhälle.
”Dem (ICA) är stora och gör mycket, har mycket mera kunder och sen kan dem ställa krav på dem här företagen, vi kan inte göra det.”
Arbetsmetoder
R2 har olika marginalpåslag beroende på vara och jämför priser med konkurrenter. ”Ibland vi tar 20 % på inköpspriset, ibland vi tar 2 %. Ibland det går så att vi tar inte
in, vi tycker att det blir för dyrt och det finns massor av konkurrenter så att ja. Vi tittar på vad andra butiker säljer också, vi tittar lite på dem också. Vi försöker ha antingen samma pris som ica eller en/två kronor under.”
29 R2 beräknar inte korttransaktionskostnaderna då det är tidskrävande.
”Nej, vi kan inte ha koll på allting. Ska man ha koll på allting då har man inte tid att göra något annat.”
R5 – Ej beloppsgräns Argument
R5 har ingen beloppsgräns då denne vill erbjuda denna service till kunderna.
”…vi har ingen beloppsgräns, jag har valt att inte ta det, som en service grej.”
R5 säger sig riskera försäljning om butiken skulle neka kunderna.
”Jag vet ju att skulle jag neka vissa, då går dem ju bara runt hörnet i stället och köper där”
R5 säger att butiken fått ner kostnaderna via Direkten.
”Nu har vi lyckats förhandla ner då väldigt bra, men det är fortfarande en stor del, stor kostnad.” ”… vi är med i Direkten.”
”ja dem har väl lite olika kriterier, men först och främst betalar man en avgift för att få vara med. Ett par tusen i månaden. Sen just Direkten har väl lite olika nivåer på bu-tiker. Dem är, beroende på hur pass profilerade, du kan vara med som en ansluten bara. Då är du egentligen bara med och betalar avgiften så för du vara med på lite bra tobaksavtal och just kortavtalen, sånt som är viktigt för oss då…. Så att det är ju genom det, annars skulle jag nästan inte kunna ha kortköp på just cigaretter, för det är ju så pass låga marginaler ändå va.”
Övriga uttalanden och åsikter
R5 anser att kostnaderna är stora och att det är bankerna som tjänar på det.
”alltså det förutsätter ju, då kommer ju priserna gå upp lite grann eftersom det är ju just, nu kostar det i och för sig att sätta in kontanter också gör det ju när man bankar dagskassor. Men för oss är det ju inte bra i och med att det blir så stor kostnad när man har många småköp, då måste man ju få ner kostnaden.” ”Men de stora vinnarna på det, som det ser ut nu, är väl bankerna.”
”…bankerna tjänar ju bra med pengar.”
R5 säger att det finns fördelar med en minskad kontanthantering, exempelvis minskad rån-risk.
”Det finns ju fördelar med det, hantera kontanter har ju sina nackdelar också; med rånrisk och vi har ju även kassagiro som vi tar emot räkningar med. Så det är klart det blir ju en del kontanter.”
30 R5 berättar också att det är lättare att få bra avtal när butiken är med i en kedja. Inget kon-kret om kontantfritt samhälle.
”Men det är ju just att man är med i direkten, då kan ju dem förhandla fram. Dem representerar ju 300 butiker, då är det ju lättare för dem kanske att få fram ett bra avtal då så att säga.”
Arbetsmetoder
R5 berättar att en del av sortimentet redan är prissatt av annan aktör men att jämförelser görs med andra butiker på de varor som R5 kan påverka.
”Mycket av det vi säljer är ju ombudsmateriell, som jag sålde nu; två laddningar buss-kort och telefonbuss-kortladdning och sådana saker. Det är ju fasta priser, det går inte att sätta några priser på”
”…drickan och konfektyren, jämför man med Ica tex så är det klart att det kostar 2 kr mer något sånt kanske. Men det går ju inte att ta för höga priser heller. Det är ju ganska bra konkurrens, många kiosker och så, på liten yta här”
R5 beräknar inte korttransaktionskostnaderna. ”Nej det gör jag inte.”
R8 – Ej beloppsgräns Argument
R8 har valt att inte ha beloppsgräns då denne anser att kunden inte ska påverkas av hand-larnas höga kostnader.
”Eftersom att jag har en Cola för 12 kr så kan jag inte säga till mina kunder att det är en avgift under 50 kr och det är inte roligt eftersom det här är inte kundens problem att jag betalar avgift så därför kan jag inte ta någon avgift från kunden.”
”Jag gör ju som service.”
”Det här ska inte gå ut över kunderna.”
Övriga uttalanden och åsikter
R8 tror att vi snart kommer att få ett kontantfritt samhälle. ”Jaa, nu är det slut på det nästan”
En förutsättning för det skulle enligt R8 vara att ta bort avgifterna för kortbetalning.
”Jag tycker att den här (knackar på kortterminalen) skulle vara avgiftsfri för oss också dels för säkerheten också då kunde man sluta med kontanter”
31 Arbetsmetoder
R8 berättar att det är kostnader som ligger till grund vid prissättning.
”Mina tider hur mycket jag jobbar, kostnader… allt. Och sen har jag ju färska varor med lösgodis. De håller sig kanske därinne en vecka till tio dagar. Det går inte när man ska byta ut det som blir förstört. Såna saker svinn och sånt”
R8 redogör för hur stor del av omsättningen kortbetalningarna kostar.
”Ungefär vet jag vad det ligger på. Ca 3 % av försäljningen. Säljer jag för 80000 kr kostar kortbetalningarna 2400 kr.”
R10 – Ej beloppsgräns (Ägaren ej respondent) Argument
R10 uppgav att servicen mot kunderna var den främsta anledningen till att någon belopps-gräns inte fanns.
”…vi tyckte att har man inte kontanter så behöver man inte springa iväg och hämta pengar.”
Övriga uttalanden och åsikter
Bortser från svar då intervju inte genomfördes med ägare Arbetsmetoder
Bortser från svar då intervju inte genomfördes med ägare R11 – Ej beloppsgräns
Argument
R11 berättar att de tidigare använde sig av en kortavgift men att kunderna inte gillade detta, vilket ledde till missnöje som gick ut över personalen och därför togs avgiften bort. Av samma anledning togs även beloppsgränsen bort.
”Därav hade vi att vi la på 3:- av ren policy bara för att få igen våran kortavgift. Sen reagerade naturligtvis en del kunder och tyckte att det var negativt och att man inte ska göra så. Personalen i butiken tyckte att det var jobbigt att ta de diskussionerna och då bestämde vi att vi tar bort de där 3:-, vi skiter i det. Då försökte vi ett tag att ha en beloppsgräns på 50:- …”
”Vi fick ju ha den (beloppsgränsen), men för att eliminera alla diskussioner så tog vi bort det också. Så nu får dem göra precis som dem vill så att säga, så det blir inga så-dana diskussioner alls.”
32 Övriga uttalanden och åsikter
R11s säger att kortbetalning innebär att de inte behöver banka lika mycket pengar och mindre tid går åt till att räkna kassan.
”…visst är det kontanthantering och det blir ju mindre, så man bankar ju mindre när man sätter in. Det är ju smidigt att man nu inte sitter och räknar något på kvällarna för förr satt man ju och räknade av med kort och slippa då det här, så det är också en jätteskillnad mot idag. Nu när allt bara kommer automatiskt, så det är inga konstig-heter alls. Så det är enkelt så, absolut. Skulle man slippa kostnaderna så är kort en-klare, helt klart, än kontanterna. ”
R11 tror på ett kontantfritt samhälle.
”Men det kommer bara bli kort framöver…”
R11 påtalar att korttransaktionskostnaderna är höga och det blir ett problem i den här typen av verksamheter med många småbeloppsköp
”Men man kan ju själv fundera och så att när folk köper en tidning för 10 - 12:- och du ska betala med kort. Sen ska vi kanske betala 2:- på en avgift och då förlorar vi ju på att sälja en tidning. Vi förlorar på alla små belopp.”
Arbetsmetoder
R11 har inte sagt något konkret om hur de beräknar korttransaktionskostnaderna eller pris-sätter sitt sortiment.
R15 – Ej beloppsgräns Argument
R15s argument för att inte ha en beloppsgräns är kopplat till kundservice och tron om åter-kommande kunder.
”Service mot kunderna, de blir förbannade rent ut sagt om man säger nej.”
”En bra kund, ibland kommer en kund in som vi kanske inte ens tjänar någonting på, men jag vet ju att i eftermiddag kommer den in och köper något vi tjänar på så då får vi ju liksom försöka hitta en bra balans där.”
Övriga uttalanden och åsikter
R15 tror att bankerna är vinnarna vad gäller betalkort men att butiken ändå ser valet av att inte ha beloppsgräns på den ljusa sidan.
”Jag kan tänka mig att bankerna tjänar jäkligt mycket pengar på det men vi har valt att se det på den positiva sidan ändå alltså. Det blir mindre kontanter för oss att han-tera, jag får mindre pengar att räkna på kvällen och det blir lägre avgift för oss i sam-band med att vi går och bankar våra kontanter.. ”
33 R15 tror inte på ett kontantfritt samhälle, men om det skulle bli så måste tekniken fungera.
”Jag tror nog ändå att det alltid kommer att finnas kvar, pengar alltså. Jag vet inte, det är svårt det där. Det gäller att allt hänger med alltså, om det nu ska bli mer kort så måste alla vara med på det och att framförallt tekniken fungerar. Att tekniken går fram i samma takt, jag känner att vissa dagar så fungerar inte ens vår kortterminal och då är det någon som har grävt av en kabel någonstans och då står man ju verkli-gen här och inte tjänar en krona. Så det gäller att det verkliverkli-gen finns säkerhet för allt och att det fungerar också.”
Arbetsmetoder
R15s prissättning framgår inte då denne först säger att kortkostnaden inte är beräknad i pri-set, men om kostnaden försvann skulle de kunna sänka priset.
”Vi är väl relativt dyra här, tror jag. Men vi har inte beräknat just kort i priset, vi har nog relativt många kortkunder här men nej fan, vi måste ju överleva bara så är det ju. Det är väl klart att vi skulle kunna dra ner någon krona om kortavgiften försvann eller så.”
Tack vare ett bra avtal med Teller har deras kortkostnader minskat.
”Vi har ändå sänkt, via servicehandlarnas organisation eller någonting, fått ett
ganska bra avtal vad jag förstått. Alla medlemmar där har fått en bra deal med Teller som de heter”
