Covid-19, vad har du gjort med
idrott och hälsa?
- Lärare i idrott och hälsa och deras upplevelser
av distansundervisning under covid-19
Felix Minholm & Robin Erata Strandberg
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN
Självständigt arbete avancerad nivå 118:2020
Ämneslärarprogrammet 2015-2020
Handledare: Leif Yttergren
Examinator: Bengt Larsson
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har arbetat med distansundervisning under covid-19. Frågeställningarna formulerades på följande vis:
● Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under covid-19?
● Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19?
● Hur anser lärare i idrott och hälsa att elevernas lärande påverkas av distansundervisning under covid-19?
● Hur har idrottsundervisningen i fysisk aktivitet bedrivits under covid-19?
Metod
Studien innefattar fem lärare i idrott och hälsa på gymnasiet som valdes ut genom
bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Metoden som användes för datainsamling till denna kvalitativa studie var semistrukturerade intervjuer. Data från intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk
(UTAUT), som handlar om accepterande av ny teknik. Resultat
Övergripande visade resultatet att det (1) finns många nackdelar och få fördelar med
distansundervisning. (2) Lärarna upplevde digital undervisning väldigt olika där lärarna som var tekniskt kunniga upplevde den som enkel att implementera och lärarna som var mindre tekniskt kunniga upplevde svårigheter. (3) Lärarna upplevde att eleverna lärde sig mindre med distansundervisning och (4) eleverna har arbetat med uppgifter enskilt för att sedan filma sitt lärande och progression.
Slutsats
I likhet med tidigare forskning visade studien att det finns många nackdelar och problem med distansundervisning. Studien visade även att skolorna och lärarna var dåligt förberedda och hur de upplevde distansundervisningen berodde mycket på teknisk kompetens. Pandemin är levande i allra högsta grad och studien visar att lärare behöver mer teknisk kunskap och skolorna behöver ha en plan för hur distansundervisning ska gå till här och nu men även om det behövs i framtiden.
Covid-19, what have you done to
physical education?
- Teachers in physical education and their
experience regarding distance learning during
covid-19
Felix Minholm & Robin Erata Strandberg
THE SWEDISH SCHOOL OF SPORT AND HEALTH SCIENCES
Master Degree Project 118:2020
Teacher Education Program: 2015-2020
Supervisor: Leif Yttergren
Examinator: Bengt Larsson
Abstract
Aim
The purpose of this study was to investigate how high school teachers taught physical education during distance learning and covid-19.
The study has following research questions:
● Witch pros and cons appeared while working with distance learning in physical education during covid-19?
● How did teachers experience working with digital tools and internet-based programs during covid-19?
● What is the teacher’s opinion about students learning and how it's affected by distance learning during covid-19?
● How did teachers educate students in physical education during covid-19?
Method
The study involved five high school teachers in physical education and a qualitative method which included semi structured interviews was used. The collected data was transcribed and then analyzed using a content analysis. The study has a theoretical framework (UTAUT), and it is about acceptance of new technology.
Results
The overall results show that (1) there are many cons and few pros regarding distance learning. (2) Teachers experienced distance learning very differently depending on their internet and digital skills. (3) The students learned less during distance learning and (4) the students worked with different tasks alone and recorded their learning and progression.
Conclusion
Like the other studies the results show that there are many cons and few pros regarding distance learning. The schools and teachers were not prepared for this pandemic and the conclusion is that teachers need more digital knowledge, and the schools need to be prepared.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1 1.2 Begrepp ... 2 2. Kunskapsöversikt ... 3 2.1 Existerande forskning ... 3 3. Syfte ... 9 3.1 Frågeställningar ... 9 3.2 Teoretiskt ramverk ... 9 4. Metod ... 114.1 Ansats och datainsamlingsmetod ... 11
4.2 Urval ... 11 4.3 Deltagare ... 12 4.4 Dataanalys ... 13 4.5 Tillförlitlighet ... 14 4.6 Etiska aspekter ... 14 5. Resultat ... 15 5.1 Distansundervisning ... 16 5.1.1 Fördelar ... 16 5.1.2 Nackdelar ... 17
5.2 Teknik och internet ... 21
5.2.1 Teknik och fritid ... 21
5.2.2 Tekniska program ... 21
5.2.3 Inställning till tekniska program ... 22
5.3 Lärobjekt ... 22
5.3.1 Undervisning ur lärarperspektiv ... 23
5.3.2 Lärande och kunskap på distans ... 24
5.3.3 Examination ... 24 5.4 Fysisk aktivitet ... 25 5.4.1 Lektionsinnehåll ... 25 5.4.2 Aktivitetsnivå ... 26 6. Diskussion... 27 6.1 Distansundervisning ... 27
6.1.2 Fördelar ... 27
6.1.3 Nackdelar ... 28
6.2 Teknik och internet ... 29
6.3 Lärobjekt ... 30 6.4 Fysisk aktivitet ... 31 6.5 Metoddiskussion ... 33 6.6 Slutsats ... 34 6.7 Vidare forskning ... 34 Käll- och litteraturförteckning 35 Bilaga 1 - Litteratursökning 1 Bilaga 2 - samtyckesblankett 2 Bilaga 3 - Intervjufrågor 3
1
1. Introduktion
I början av år 2020 spred sig covid-19-viruset över hela världen och 9 månader senare befinner vi oss fortfarande i en global pandemi. Över en miljon människor har dött i sviterna av covid-19, sjukhusen är överbelastade, människor förlorar jobbet och flera samhällen har under perioder stängt ner helt vilket drabbat vissa branscher otroligt hårt. I mars 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten [FHM] (2020b) att gymnasieskolorna i Sverige skulle övergå till distansundervisning. Implementerandet av distansundervisning lämnade lärarna oförberedda och med en hel del utmaningar.
I Bergdahl och Nouri (2020) undersöks hur lärare på gymnasiet upplevde skiftet från traditionell klassrumsundervisning till distansundervisning. Lärarna beskriver att det fanns pedagogiska svårigheter med distansundervisning eftersom det inte fanns någon strategi för hur implementerandet skulle gå till och för att de inte var bekanta med alla tekniska
program som behövdes i undervisningen.
Informationen som presenterats ovan väcker tankar och funderingar kopplat till en framtida yrkesprofession som lärare i idrott och hälsa och lite mer specifikt hur man arbetar med idrott och hälsa på distans. Internationellt finns väldigt lite forskning om hur lärare arbetat med idrott och hälsa under pandemin och detsamma gäller i Sverige. Information om hur undervisningen i idrott och hälsa har påverkats av covid-19 är bristfällig.
Fysisk aktivitet och rörelse är en central del av ämnet idrott och hälsa och covid-19 har på många sätt försvårat möjligheten att vara fysiskt aktiva inom ämnet idrott och hälsa,
eftersom eleverna inte får vistas tillsammans i skolans lokaler. Fysisk aktivitet är viktigt för välbefinnandet och ämnesinnehållet är fortfarande detsamma. Eleverna ska fortsatt ha möjlighet att vara fysiskt aktiva och utveckla kroppsliga förmågor samt delta i olika rörelseaktiviteter (Skolverket 2011). Det finns därför anledning att undersöka hur
ämnesinnehåll kopplat till fysisk aktivitet och rörelse har påverkats av distansundervisning.
Förhoppningen är att studien ska resultera i kunskap om hur man kan använda digital undervisning och samtidigt säkerställa att eleverna får med sig alla delar av ämnet idrott och hälsa.
2
1.2 Begrepp
Covid-19
Covid-19, även kallat “coronavirus”, är en infektionssjukdom som spridit sig över hela världen under år 2020. Sjukdomen har många likheter med förkylningsvirus med symptom som feber, hosta, nästäppa och halsont. Även en del andra symptom kan förekomma, exempelvis andningsbesvär, magknip samt muskel- och ledvärk. Sjukdomens påverkan varierar mycket från person till person. Vissa blir väldigt sjuka men de flesta får lindriga symptom. Hur länge infektionen håller i sig och påverkar kroppen varierar väldigt mycket. En del känner sig pigga och friska efter ett par dagar, medan andra fortfarande har besvär efter flera veckor eller månader. (Schultz 2020) I denna uppsats kommer covid-19 syfta på coronaviruset och tiden viruset har funnits i samhället.
Pandemi
En pandemi innebär att ett nyligen upptäckt influensavirus sprids med bred omfattning i samhället och hela världen (Schultz 2020). I denna uppsats kommer pandemi syfta på spridningen av covid-19 (coronavirus) världen över.
Fjärrundervisning
Fjärrundervisning är undervisning som sker i olika rum i samma tid. Man använder sig av olika digitala undervisningsprogram för att kommunicera och dela information och på så vis skapas en interaktiv undervisning. (Skolverket 2020a)
Distansundervisning
Distansundervisning förekommer om huvudmannen av olika anledningar väljer att organisera skolans undervisning på distans istället för i skolans lokaler. Denna typ av undervisning kan vara analog, vilket innebär att lärare/pedagoger kommer till bostaden och undervisar alternativt digital undervisning via internet. Undervisningen kan antingen ske i realtid alternativt att enskilda uppgifter delas ut och genomförs på distans. I
distansundervisning delas filmer, dokument och chattar för att jobba i olika digitala rum. (Skolverket 2020a)
3
2. Kunskapsöversikt
2.1 Existerande forskning
I följande avsnitt är ambitionen att ur ett historiskt perspektiv gå från 1990-talet när internet började användas för utbildning och distansundervisning till nutid och hur det används under covid-19.
Enligt Amhag (2013) började internet användas inom skol- och utbildningsväsendet under 1990-talet. Under samma period publicerade Scardamalia och Bereiter (1994) en artikel där de lyfte fram sina tankar och idéer om en omstrukturering av skolan. Skolan skulle gå från klassrumsundervisning till att använda sig av internet/teknologi i undervisning och utbildning på distans så kallat “computer-supported intentional learning environments” (CSILE) (1994, s. 1). Scardamalia och Bereiter (1994) menar att teknologi som datorer och internet möjliggör för eleverna att ta del av mycket mer information och kunskap, därför är det rimligt att använda sig av teknologin. De förklarar även att det fanns stora logistiska problem under denna tid som skulle lösas om undervisningen var på distans.
Två decennier senare beskriver Amhag (2013) att högskoleutbildningar på distans ökar kraftigt både i Sverige och världen över. Utbildningarna har vunnit legitimitet eftersom flera högt aktade skolor som Harvard, MIT, Stanford och Yale har börjat med
distansundervisning genom ”Massive Open Online Courses” (MOOC). MOOC är onlinekurser som syftar till att studenterna ska få testa på högskolestudier och lära sig i största allmänhet. Det finns inte alltid satta ramar för vad som ska läras och hur/om det ska examineras utan utgår mycket från självreglerat lärande. Eleverna får viss information från lärare (videoklipp, föreläsningar) och feedback från lärare i olika forum (Google, Twitter och Crowdmap) och får navigera sig fram i sitt eget lärande och själva kontrollera att de lärt sig utifrån lärarnas respons. Koehler et al. (2013) menar att lärare ofta har otillräckliga kunskaper om digitala verktyg och hur de ska användas.
Amhag, Hellström och Stigmar (2018) undersöker hur lärare på universitet använder sig av digitala verktyg och vilken digital kompetens de har. Resultatet visar att lärarna främst använder digitala verktyg för att förflytta kunskap från klassrummet till mer lättillgängliga internetbaserade plattformar och som kommunikationsverktyg. Studien visar även att lärarna sällan använder digitala verktyg i pedagogiska syften. Författarna menar att lärarna
4
har en låg digital kunskap vilket är problematiskt eftersom de senare ska lära ut till kommande lärare som behöver dessa kunskaper i den digitala tid vi lever i. Amhag, Hellström och Stigmar (2018) menar därför att det är viktigt med utbildning i hur man använder internet och digitala verktyg i pedagogiska syften.
Distansundervisning under covid-19
Bergdahl och Nouri (2020) undersöker hur lärare upplevde skiftet från fysisk
klassrumsundervisning till distansundervisning i och med covid-19. Totalt intervjuades 153 lärare i 14 svenska städer. Majoriteten av de tillfrågade lärarna beskriver att det inte fanns någon strategi för implementering av distansundervisning och inte heller någon strategi för nedstängning av skolor. Det finns en variation i hur skolorna och lärarna arbetade i början av pandemin. Vissa lärare hade tid och utrymme att prata med andra lärare om hur man skulle gå till väga medan lärare på andra skolor fick klara sig själva utan vidare hjälp. Majoriteten av lärarna svarade att de hade väldigt lite eller ingen erfarenhet av
distansundervisning och upplevde därför pedagogiska svårigheter. Endast hälften av de tillfrågade lärarna hade tillgång till ämnesspecifika program för lärande. Trots bristen på pedagogiska strategier och frågor om hur/vilka undervisningsprogram som skulle användas för att undervisa på distans menar Bergdahl och Nouri (2020) att lärarna och skolorna arbetade med stor ansträngning och vilja för att göra det bästa av situationen.
Även Churiyah et al. (2020) beskriver att lärare i Indonesien har upplevt problem med användande och implementering av olika digitala tjänster i distansundervisning under covid-19. Detta gäller även eleverna som har upplevt svårigheter med att anpassa sig till de digitala tjänsterna som lärarna valt som undervisningsplattformar samt svårigheter att ta till sig av undervisning och lärande. Studien visar även att det finns stora skillnader i vilka program som används för inlärning och informationsdelning. Skolor i stora städer tenderar att använda flera olika program för lärande, exempelvis Google Classroom, Edmodo, Schoology samt ytterligare några “smart applications”. Skolor i mindre städer och på landsbygden använder sig mest av WhatsApp. Dessa skillnader visar sig i intervjuer där elever från större städer upplevde att de fick undervisning och lärande genom “smart applications” och Google Classroom medan eleverna på landsbygden inte upplevde att de fick tillräckligt med stöd och material från läraren. Trots skillnaderna upplevde båda elevgrupperna att det fanns avsaknad av instruktioner från lärarna samt en för tung arbetsbörda med alldeles för mycket inlämningsuppgifter. I intervju med lärarna framgår
5
det att den generella känslan är att de inte alls var redo för distansundervisning. Det skedde alldeles för plötsligt och på grund av det blev distansundervisningen inte optimal. Lärarna berättar också att det fanns svårigheter i att utvärdera elevernas lärande i
distansundervisningen eftersom de inte kunde monitorera eleverna i deras arbete. Det finns många elever som inte gjorde uppgifterna och en del som kopierade andras arbeten, vilket landade i slutsatsen att distansundervisning inte är optimalt för lärande heller. (Churiyah et al. 2020)
I Souza et al. (2020) studie undersöker man hur brasilianska studenter på universitetet har upplevt distansundervisning under covid-19. Resultatet visar att det finns en negativ korrelation mellan de som har en negativ inställning till distansundervisningen och deras kunskap i/om tekniska program, appar och videokonferenssamtal. Souza et al. (2020) tolkar resultatet som att ju mindre kunskap och erfarenhet eleverna har med de tekniska programmen desto större är sannolikheten att de har svårt med distansundervisning och tycker illa om det. Likt Churiyah et al. (2020) visar Souza et al. (2020) att det är stora skillnader mellan landsbygd och större städer. Eleverna på landsbygden har större svårigheter med distansundervisning, mindre access till tekniska program och mindre kunskap om appar, videokonferenssamtal och andra tekniska program. Studien visar även att eleverna är mindre motiverade när de studerar på distans. Detta oberoende av om de är tekniskt begåvade eller inte.
Skolinspektionen (2020) skriver att det finns utmaningar med att klara av en allsidig betygsättning och att kunna jobba med underlag i vissa moment. Den sociala gemenskapen har varit saknad hos eleverna och det har varit svårt att jobba digitalt. Motivation och ansträngning har varit de tuffaste utmaningarna för elever under covid-19. De praktiska momenten har i stor utsträckning kunnat genomföras hemifrån eller i mindre grupper. Exempelvis har eleverna kunnat vistas i parker med avstånd och material har skickats till hemmen för att göra det möjligt att klara av momentet/uppgiften.
Något som inte fungerat under distansundervisning är undervisning för elever som är i behov av extra stöd. Det gäller elever på introduktionsprogram, elever med sociala svårigheter i hemmet eller elever som har det väldigt trångt hemma. (Skolinspektionen 2020)
6 Fysisk aktivitet
Enligt World Health Organization [WHO] (2010) rekommendationer bör barn och ungdomar aktiveras med åtminstone måttlig fysisk aktivitet 60 minuter varje dag. Med fysisk aktivitet avses lek, spel, sport, planerad rörelse, idrott och hälsa, vardagsrörlighet och rekreation. För ytterligare och större hälsoeffekter bör barnen aktiveras pulshöjande och muskel-/skelettbelastande tre gånger varje vecka. Det finns stora hälsoeffekter när rekommendationerna följs kontinuerligt. Fysisk aktivitet hjälper unga att stärka ben, muskler, leder, hjärta, lungor, koordination, kroppskontroll samt att bibehålla en hälsosam kroppsvikt. WHO (2010) menar även att fysisk aktivitet kan ge psykiska och sociala vinster då fysisk aktivitet visat sig hjälpa mot depression och ångest. Fysisk aktivitet kan också leda till att man utvecklar förmågan till social interaktion, möjlighet att uttrycka sig och självförtroende. De har också visat sig att fysiskt aktiva ungdomar uppvisar
hälsosammare livsstil och högre akademiska resultat än ungdomar som inte är fysiskt aktiva (WHO 2010).
Enligt FHM rapport från (2018) är det endast en liten andel av barn och ungdomar i
åldrarna 11 - 15 som kommer upp i de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Bland de tillfrågade ungdomarna kom 9 procent av flickorna i 15-årsåldern upp i dagligt rekommenderade nivåer. Den gruppen som var minst inaktiv var 11-åriga pojkarna där 23 procent av de tillfrågade uppgav att de rör sig åtminstone en timme varje dag. Av flickorna i åldrarna 11 - 13 och pojkarna i åldrarna 13 - 15 uppgav 13 - 15 procent att de uppfyller de dagliga rekommendationerna om fysisk aktivitet.
Distansundervisning - Fysisk aktivitet
Enligt Jeong och So (2020) har idrott och hälsa undervisats online över nästan hela världen under coronapandemin. Onlineundervisning är ett helt nytt sätt att arbeta på både för elever och lärare. Det plötsliga skiftet till distansundervisning lämnade lärarna oförberedda och osäkra på hur undervisningen skulle gå till och hur teknologin fungerar.
I Varea och Gonzalez-Calvo studie (2020) undersöks hur undervisningen i idrott och hälsa har påverkats av coronaviruset. Lärarna beskriver att eleverna är mindre fysiskt aktiva under lektionerna på distans vilket är ett problem eftersom fysisk aktivitet är det mest grundläggande i idrott och hälsa. De beskriver också svårigheten med att legitimera ämnet när eleverna har begränsat med utrymme att röra sig på, inte har på sig idrottskläder och
7
inte interagerar med varandra ansikte mot ansikte. En av lärarna i Varea och Gonzalez-Calvo studie (2020, s. 9) beskriver situationen på följande vis:
During these pandemic weeks, I’ve prepared some simple motor skill exercises for the students so they can try them at home (balances, jumps, throws). I can’t think of much more for them to do, just these small silly things that I don’t even think are useful for learning, or for being physically active and healthy. Maybe they are useful to distract and entertain you a bit … but PE is more than that.
Osipov et al. (2020) har kommit fram till liknande resultat som Varea och Gonzalez-Calvo (2020). I studien undersöks distansundervisning i idrott och hälsa under covid-19. Studien innefattar 347 studenter och resultaten visar att eleverna upplever tillkortakommanden i motorisk träning, en överbelastning av akademiskt arbete (rapporter, litteratursökning, skrivande) och ett missnöje med den digitala undervisningen. Eleverna upplever att plattformen är långsam, för lite direktkontakt med läraren och för långsamma svar från läraren. Slutsatsen av studien är att kvaliteten på distansundervisningen i idrott och hälsa är för låg och att studenterna är missnöjda med undervisningen och innehållet. Författarna menar att distansundervisningen behöver innefatta mer teknologi som tillåter direktkontakt med studenterna och möjligheter att utföra motoriskt utvecklande/tränande uppgifter. (Osipov et al. 2020)
I Hu-Deng et al. (2020) studie skickades en enkätundersökning ut till eleverna som studerar på Wuhan College för att undersöka sambandet mellan rådande status på mental hälsa och idrottsrelaterade livsstilar. De undersökte även vilka problem som fanns med webbaserade lektioner i idrott och hälsa. Eleverna blev undervisade i idrott och hälsa på tre olika sätt; ett där de kunde kommunicera med läraren via en plattform, ett där de kunde ta del av redan inspelat material och ett där de kunde följa läraren live. Av 1607 respondenter var det mindre än 50 procent som föredrog något av dessa alternativ och mer än 50 procent som inte alls ville uppleva fysisk aktivitet via internet. Utöver deras upplevelse om att fysisk aktivitet inte fungerar på ett tillfredsställande sätt via internet upplevde eleverna att det fanns många tekniska problem. Okunskap om programmen som används skapade ytterligare argument för att inte föredra fysiska aktivitet via internet. Utöver det upplevde studenterna att undervisningen bjöd på bristfällig interaktion med läraren, bristfällig självkontroll och svårigheter att följa med i undervisningen. (Hu-Deng et al. 2020)
8
I en undersökning av Skolverket (2020c) gällande hur covid-19 påverkat skolorna framkommer det att elever i grundskolan enbart undervisas i utomhusmiljö. För
gymnasieskolan och vuxenutbildningen sker en del begränsningar gällande vilket praktiskt ämnesinnehåll som går att genomföra på distans med begränsat material. I undersökningen pratar de med rektorer och lärare som menar att
När gymnasieskolan har övergått till distansundervisning innebär det att nya bedömningar har gjorts av vilka aktiviteter som ska ingå i beräkningen av undervisningstiden. En ofta återkommande kommentar är att eleverna ges samma mängd undervisningstid på distans men att kvaliteten påverkas negativt (Skolverket 2020, s. 6)
Sammanfattningsvis kan man summera forskningsläget på följande vis. Lärare har väldigt lite erfarenhet av distansundervisning och de har svårt att använda olika tekniska verktyg i pedagogiska syften. Detta gäller både för distansundervisning och för idrott och hälsa. Elever är generellt negativt inställda till distansundervisning och forskningen som presenterats visar att tekniska tillkortakommanden hos eleverna korrelerar med negativ inställning till distansundervisning. Gällande fysisk aktivitet och idrott och hälsa beskriver både lärare och elever att det är svårt att genomföra på distans eftersom en stor del av ämnet handlar om rörelse och tillgång till material och utrymme, vilket begränsas under covid-19. Eleverna och studenterna är mindre fysiskt aktiva under lektionerna vilket beskrivs som mycket problematiskt eftersom det är en essentiell del av ämnet.
Covid-19-pandemin är i skrivande stund ett nytt fenomen och därför är forskningen som finns begränsad. Det finns väldigt lite forskning om hur covid-19-pandemin påverkat undervisningen i Sverige. Det är den kunskapsluckan vi med denna undersökning vill försöka hjälpa till att fylla.
9
3. Syfte
I denna studie vill vi undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har arbetat med distansundervisning under covid-19.
3.1 Frågeställningar
● Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under covid-19?
● Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19?
● Hur anser lärare i idrott och hälsa att elevernas lärande påverkas av distansundervisning under covid-19?
● Hur har idrottsundervisningen i fysisk aktivitet bedrivits under covid-19?
3.2 Teoretiskt ramverk
Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT)
“Unified Theory of Acceptance and Use of Technology” är en teori som till största del handlar om accepterande av ny teknik. Teknik är något som behöver accepteras för att man ska vilja använda den och därför har Venkatesh et al. (2003) tagit fram en modell som slår ihop flera olika modeller. Den är byggd på fyra huvudvariabler och fyra
relationskopplingar med utgångspunkt i användning och intention.
För att hitta acceptans i teknik är det viktigt att kombinera användarens sociala
sammanhang med teknikens förväntade prestanda. Beroende på om tekniken anses vara enkel, användbar och populär så har man oftast en större acceptans. Šumak et al. (2010) beskriver att de fyra variablerna som ingår är: förväntad vilja att använda teknologin, teknologins förväntade prestanda sociala influenser, faciliteternas nuvarande skick (figur 1).
Förväntad vilja att använda teknologin: Tekniska problem som uppstår kan göra att man vill förändra eller förnya och det kan påverka viljan att ta till sig eller anpassa sig till den nya teknologin (Šumak et al. 2010). Viljan att använda teknologin påverkas av hur
10
enkel teknologin upplevs vara och kön/ålder. Förväntade viljan är generellt lägre hos äldre och kvinnor samt hos de som har lite kunskap om teknologin (Venkatesh et al. 2003). Teknologins förväntade prestanda: Vad den som ska använda den nya tekniken har för förväntningar innan man börjar använda den. Teknologins förväntade prestanda är kopplad till användarattityd av den nya tekniken. (Šumak et al. 2010)
Sociala influencer: Vad andra tycker om teknologin och om flera använder teknologin har stor betydelse för hur man accepterar den i framtiden (Šumak et al. 2010). Även hur nyttig teknologin är för det sociala sammanhanget ingår i beräkningen (Venkatesh et al. 2003). Faciliteterna nuvarande skick: Vikten av att teknologin är i bra skick och hur den kan motivera användaren för användning. Men även hur teknologin kommer behandlas i framtiden och om det kommer nya saker eller är något som kommer att användas under en längre tid. (Šumak et al. 2010)
På grund av upphovsrättsliga skäl saknas bilden i den elektroniska utgåvan
Figur 1. Bearbetning av undersökningsmodell av UTAUT (Šumak et al. 2010)
11
4. Metod
4.1 Ansats och datainsamlingsmetod
Studien använder sig av en kvalitativ ansats. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver att kvalitativa metoder används för att tolka och förstå hur människor upplever världen. Med kvalitativa metoder vill man djupdyka inom ett specifikt ämne för att skapa förståelse och undersöka olika företeelser och strukturer. En kvalitativ ansats passar bra i denna studie eftersom syftet var att undersöka hur lärare upplever arbetet med distansundervisning i idrott och hälsa. Det förutsätter mycket information om hur lärarna resonerar och tolkar tiden med distansundervisning i idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har intervju valts eftersom intervjuer passar bra när man vill söka svar på hur den intervjuade uppfattar och resonerar kring olika teman (Patel och Davidson 2003). Intervjun har en
semistrukturerad form som karakteriseras av att intervjuaren ställer frågor som behandlar relevanta ämnen men är flexibel gällande ordningen de ställs. Det ger utrymme till den intervjuade att djupdyka i sina resonemang (Denscombe 2018).
Enligt Folkhälsomyndighetens (2020b) rekommendationer bör man inte träffa folk om det inte är nödvändigt, resor samt möten undanbedes under coronapandemin. Därför har distansintervjuer via videokonferenstjänster valts som verktyg för att samla in data. En av intervjuerna har kunnat ske på plats. För att kunna transkribera materialet har inspelning av intervjun skett via telefonens röstinspelningsapplikation.
Programmen som har använts för intervjuerna är “Google Meet” och “Discord”. Google Meet är ett sätt att starta enkla och säkra videosamtal där flera kan ansluta samtidigt både med mikrofon och video. Discord fungerar ungefär på samma sätt. Discord använder sig av olika servrar/rum via internet där man kan bjuda in folk att komma och gå när som helst. Inne på discord kan man genom videosamtal skärmdela, prata eller skriva till varandra där alla som är med får ta del av informationen.
4.2 Urval
För att hitta intervjupersoner har studien från början utgått från ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att forskaren frågar de personer som finns nära till hands för att spara tid och effektivisera arbetet (Hassmén och Hassmén 2008). Genom att tillfråga
12
bekanta verksamma inom skolväsendet via olika sociala medier kunde vi hitta de som arbetar/arbetat på gymnasiet under covid-19. Deltagarna hänvisade oss sedan till
potentiella deltagare till studien, ett så kallat snöbollsurval. Denscombe (2018) definierar snöbollsurval som en urvalsmetod där deltagare hänvisar till andra potentiella deltagare och kan vara fördelaktigt när man vill finna tillräckligt många deltagare inom en begränsad tidsram. Bekvämlighetsurval och snöbollsurval har valts eftersom det är tidseffektivt och en metod som visat sig gynnsam när det gäller att hitta tillräckligt med deltagare när det finns begränsat med tid.
4.3 Deltagare
I resultat- och diskussionsdelen kommer de intervjuade lärarna benämnas Lärare 1–5. Lärare 1 är man, 27 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 1,5 år. Intervjun tog sammanlagt 23 minuter och utspelade sig hemma hos Lärare 1. Lärare 2 är man, 57 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 11 år. Intervjun tog 13 minuter och ägde rum i Google Meet. Lärare 3 är man, 31 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 4 år. Intervjun tog sammanlagt 15 minuter och ägde rum i Discord. Lärare 4 är man, 29 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 2,5 år. Intervjun tog 21 minuter och ägde rum i Google Meet. Lärare 5 är kvinna, 49 år gammal och har arbetat som lärare i idrott och hälsa i 27 år. Intervjun tog 11 minuter och ägde rum i Google Meet.
13
4.4 Dataanalys
Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys. Det innebär att datamaterialet, alltså intervjusvaren från lärarna, analyserades utifrån det som explicit uttrycktes (Hassmén och Hassmén 2008). Första fasen i dataanalysen var transkribering som gjordes i samband med att intervjuerna spelades in. Intervjuerna transkriberades samma dag som de spelades in och säkerställdes genom att det inspelade materialet lyssnades igenom samtidigt som det transkriberade materialet lästes upp. Efter transkriberingen valdes data utifrån dess
relevans för forskningsfrågorna och frågeområden kopplat till distansundervisning, teknik och internet, lärobjekt och fysisk aktivitet skapades som huvudrubriker för resultatdelen (tabell 1). För varje frågeområde skapades sedan kategorier för att på ett tydligt sätt kunna presentera resultatet. Tabell 1. Analysverktyg
Frågeområde
Kategori
● Distansundervisning ● Fördelar ● Nackdelar● Teknik och internet ● Tekniska program
● Inställning till tekniska program
● Teknik och fritid
● Lärobjekt ● Undervisning ur lärarperspektiv
● Lärande och kunskap på distans
● Examination ● Fysisk aktivitet ● Lektionsinnehåll
14
4.5 Tillförlitlighet
Studien syftar till att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet har upplevt arbetet med distansundervisning under covid-19. Studiens tillförlitlighet stärks eftersom vi utgått från en metod som lämpar sig väl för att undersöka hur människor resonerar och tänker kring ett specifikt ämne (Hassmén och Hassmén 2008).
Båda studiens författare medverkade vid intervjuerna och i arbetet med transkribering. För att stärka tillförlitligheten transkriberades intervjuerna samma dag som de spelades in och säkerställdes genom att det inspelade materialet lyssnades igenom samtidigt som det transkriberade materialet lästes upp (Hassmén och Hassmén 2008). I förarbetet ägnades mycket tid till att läsa in sig på olika intervjuguider och andra studier för att få bättre kunskap om hur intervjuer går till och hur de sedan bearbetas.
Genom tydlighet, öppenhet och transparens i hur författarna har samlat in information om intervjudeltagarna och hur det sedan har presenterats i studien skapas goda incitament för att studien ska kunna replikeras och värderas av andra (Hassmén och Hassmén 2008). Författarna av studien har därför valt att vara väldigt tydliga i beskrivning av metod, användande av citat i resultatdelen och presentation av data.
4.6 Etiska aspekter
Studien har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer. De forskningsetiska principerna ställer fyra krav. Dessa krav är följande: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. I praktiken innebär det att intervjupersonerna har delgivits information om att deltagandet är frivilligt och att han när som helst kan helst kan avbryta intervjun och därmed sitt deltagande om så önskas. De har även blivit informerade om att deltagandet behandlas konfidentiellt, vilket innebär att identiteten aldrig avslöjas och att alla data och resultat kommer presenteras anonymt. De kommer också delges information om att alla resultatet endast kommer användas i forskningsändamål. Slutligen kommer de få skriva på en samtyckesblankett där all nödvändig information ingår. Ifall intervjupersonerna inte har möjlighet att skriva på
15
samtyckesblanketten kan de även medge samtycke via mail eller röstinspelning och i de fallen delges information om de forskningsetiska principerna vid intervjutillfället.
5. Resultat
Resultatet presenteras utifrån fyra frågeområden, distansundervisning, teknik och internet, lärobjekt och fysisk aktivitet med tillhörande kategorier (tabell 1). Frågeområden och kategorier har vuxit fram i arbetet med innehållsanalysen och med hänsyn till deras relevans för att besvara frågeställningarna.
Tabell 1. Analysverktyg
Frågeområde
Kategori
● Distansundervisning ● Fördelar ● Nackdelar● Teknik och internet ● Tekniska program
● Inställning till tekniska program
● Teknik och fritid
● Lärobjekt ● Undervisning ur lärarperspektiv
● Lärande och kunskap på distans
● Examination
● Fysisk aktivitet ● Lektionsinnehåll
16
5.1 Distansundervisning
Denna del innefattar resultat kopplade till frågeställningen “Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under Covid-19”?
5.1.1 Fördelar
Lärarna har generellt svårt att hitta fördelar med distansundervisning i idrott och hälsa under covid-19. En fördel som lärarna uttryckte var att elever hade högre närvaro på lektionerna.
Ja alltså… Det känns som att de här eleverna som kanske tycker att det är jobbigt att vara i skolan som inte riktigt kanske vill visa sina fysiska kvaliteter på lektionstiden tillsammans med andra elever att de kanske kan gynnas av att faktiskt ha lite distans och då arbeta lite mer med sig själv (Lärare 1).
Lärare 1 beskriver att elever som i vanliga fall tycker det är jobbigt och obekvämt att vara med på idrottslektionerna har en högre närvaro under distansundervisningen. Uppgifter med fysisk aktivitet på distans har bidragit till att dessa elever kan visa mer kvaliteter eftersom eleverna kan vara mer anonyma och arbeta självständigt i distansundervisningen.
Nej men elever som inte kanske tycker att det är lite jobbigt och svårt att prestera fysiskt inför de andra eleverna blev mer aktiva och jag kunde nå det på ett annat sätt när det blev mer teori och när de fick jobba själva vilket jag upplevde som positivt (Lärare 3).
Även Lärare 3 beskriver att han upplever att det är svårt för vissa elever att prestera fysiskt inför andra. Läraren tyckte att distansundervisningen skapade en bättre kontakt med dessa elever vilket gjorde att man kunde förstå varandra bättre för att till exempel skapa
motivation till att vilja ta in kunskap.
Fördelen är väl att många kände sig bekväma med att idrotta hemifrån på egen hand utifrån egna förutsättningar. Utan att bli uttittad eller känslan av att bli uttittad. Så det är väl fördelarna kan jag tänka mig (Lärare 4).
17
Lärare 4 berättar att idrottsutövande hemifrån efter egna förutsättningar har gynnat många elever som inte är lika intresserade av ämnet idrott och hälsa. Man kan göra
uppgifter/övningar i lugn och ro utan att känna press.
Resultatet visar att det finns en grupp elever som gynnas av distansundervisning eftersom de kan fokusera på sig själva. Vissa elever känner en oro och sämre självförtroende i klassrummet enligt lärarna. Med distansundervisningen behöver inte eleverna tänka på hur de ser ut när de utför fysiska rörelser eller känna obehag över att andra tittar på. Närvaron har blivit bättre vilket kan härledas till flera olika faktorer, exempelvis att vissa elever känner sig mer bekväma med att utföra fysisk aktivitet på distans, det finns möjlighet att vara med vid lättare sjukdomssymtom och eleverna slipper transportsträckan till skolan. 5.1.2 Nackdelar
De intervjuade lärarna anser att det finns flera nackdelar med distansundervisningen i idrott och hälsa. En av nackdelarna som tas upp mest frekvent är att det är svårare att göra
praktiska moment, särskilt i grupp, något som de tycker är en viktig del av idrott och hälsa. Lärare 1 uttrycker det på följande vis:
..idrott och hälsa ska handla om att man tillsammans i grupper osv ska genomföra rörelser tycker jag så att de är väl lite det de handlar om att man får något sammanhang i gemenskap att faktiskt utföra rörelser och så vidare att det blir roligare upplever jag.. (Lärare 1).
Lärare 2 tycker det är svårt att ha praktiska moment på samma sätt som förut, något som han beskriver såhär: “...idrotten det är svårt att liksom ha praktiska moment...”
Lärare 3 säger att: “Jag ser idrott och hälsa som ett praktiskt ämne där eleverna ska arbeta mycket med kroppen och tillsammans ehm och det blir väldigt mycket svårare när det är på distans.” Han tar upp att eleverna ska arbeta mycket med kroppen under lektionerna och att det är viktigt att göra detta tillsammans med andra. Detta är svårt, nästan omöjligt, att utföra på distans enligt Lärare 3.
Även Lärare 4 beskriver att det är svårt att göra något praktiskt och framhåller att det blir svårare att vara den läraren man vill vara eftersom man inte kan prata, visa eller ge feedback till eleverna på samma sätt.
18
Lärarna framhåller idrott och hälsa som ett praktiskt ämne där rörelse och den fysiska aktiviteten är av yttersta vikt. Interaktion och samarbete lyfts fram som något essentiellt och faktorer som ger ämnet legitimitet. Distansundervisning beskrivs därför som något negativt eftersom det försvårar möjligheten att röra sig och ha praktiska moment tillsammans.
Fler nackdelar som distansundervisningen medförde var att det var svårt att kommunicera med eleverna på ett tillfredsställande sätt. Lärarna framhåller vikten av att kunna ge feedback till eleverna vilket är svårare när undervisningen är på distans. Lärarna menar att ordinarie undervisning möjliggör direktfeedback när själva momentet genomförs och då kan eleverna ändra sin rörelse direkt.
De är en hel del skulle jag säga först och främst är de elever som kanske inte fattar allt rent skriftligt det vill säga att man lägger upp olika uppgifter som de ska göra och så får de svårt att tolka hur den här uppgiften egentligen ska gå till så informationsmässigt gäller det att mn är jätte jätte jättetydlig för de faktiskt de som faktiskt har lite svårt med skriftliga förstå exakt vad man ska göra (Lärare 1).
Lärare 1 berättar hur svårt det är att bara genom skriftlig text ge ut information. Man måste vara väldigt tydlig och skriva det enkelt för att eleverna ska förstå, vilket är svårt i
praktiken.
..får man fram de man vill de kan inte få någon feedback på sina utföranden och så vidare. Så att det är väl egentligen de som är alltså. De får ju inte riktigt den feedbacken som de kanske behöver man kan kanske inte gå in o ändra på så mycket deras utförande som man annars hade behövt göra om de hade varit på plats så att mja de är väl egentligen de skulle jag säga.. (Lärare 1).
Lärare 1 beskriver även att feedback inte går att ge under en lektion med
distansundervisning. Eleverna kan endast få det i slutet av lektionen eller vid ett senare tillfälle. Det blir svårare att korrigera elevers rörelser eller ge tips på vad de kan utveckla och förändra i nuet.
Jo nackdelar då naturligtvis att de inte är på plats. Jag kan inte instruera jag kan inte anvisa de hur de ska göra och så vidare o så vidare. De kan ju inte fråga om de går ut själva och gör moment eh däremot kunde de ju fråga före och efter om man gav ut en uppgift om dans till exempel så kunde de ju fråga mig lite innan hur många steg vad är beats per minute osv o sen gjorde de uppgiften. De är ju smidigare om de är på plats (Lärare 2).
19
Lärare 2 beskriver att nackdelen är att eleverna inte är i klassrummet/idrottshallen. Där kan läraren instruera eleverna i hur de ska göra en uppgift praktiskt. Det går endast att ge instruktioner innan och efter lektionen när eleverna är på distans. Det blir därför både smidigare och lättare att ge instruktioner när eleverna är på plats.
Men att jag skulle kunna stå och visa något och prata till eleverna och ge feedback till eleverna det var ju helt omöjligt. Det mesta va att de fick en uppgift. Löpskolning var en uppgift där de fick titta på instruktionsfilmer försöka efterlikna filma sig själv skicka in och så får de helt enkelt feedback på produkten och så kanske dem ska filma sig till nästa vecka istället baserat på den feedbacken men vi kan inte gå in och börja så här i situationen direkt feedback som vi kallar det på bland mina kollegor som sker på uppstuds som idrottslärare där man gör hela tiden i salen den den är ju enorm ju (Lärare 4).
Lärare 4 berättar om vikten av att kunna visa, prata och ge feedback till eleverna vilket sågs som något som var omöjligt på distans. De använde sig av instruktionsfilmer som redskap för att hjälpa eleverna. Det gick inte att gå in som lärare och ge instruktioner under instruktionsfilmen utan man fick som lärare se filmen och ge feedback till eleven
skriftligt/muntligt tillbaka vad den kunde utveckla och skicka en ny film baserat på dessa instruktioner.
...även elever som är svagare det är svårare att hjälpa de på något sätt och elever från
språkintroduktionen. De är sämre närvaro på de lektionerna för de kan inte språket och kan inte hantera hjälpmedel veta hur man ska göra ehm de har svårare helt enkelt (lärare 5).
Lärare 5 beskriver att det är svårt att hjälpa elever som är svagare och har det svårare med uppgifterna i skolan. Nackdelen är att de eleverna har svårare att hantera tekniken och inte förstår språket lika lätt. Det blir ännu svårare att ge feedback.
Lärarna berättar att det uppstår många problem när man inte kan se vad eleverna gör. Vissa elever gör inte allt de ska, det fuskas en del och det är svårt att bedöma var eleverna ligger i sin progression och hur de ska ta sig vidare.
”Jag kan inte alltid se vad eleverna gör på lektionerna, det är svårt att se deras progression och ehm ja det är svårt att följa upp helt enkelt” (Lärare 3).
Lärare 3 berättar att det finns nackdelar med att inte se eleverna i realtid. Det är svårt att följa elevernas progression på distans och skapar problem när man ska följa upp
20
Ja det är ju som sagt svårt att veta exakt vad alla gör alla gånger. Men jag upplever att elever som kanske inte tycker om idrott och hälsa så mycket ser att det finns ett tillfälle att inte utföra
uppgifterna eller att inte utföra de till fullo när ingen har koll på de och man faktiskt kan fuska lite så att säga går ju omöjligt att ha koll på exakt vad de gör men upplevelsen är att det finns elever som tar fördel av det här men de som gillar ämnet jobbar på bra (Lärare 3).
Lärare 3 fortsätter och diskuterar om att eleverna möjligtvis kan fuska och ta genvägar. Eleverna hittar sätt för att lösa uppgiften på snabbaste sätt och kanske med hjälp av fusk. Det kan vara svårt för läraren att kontrollera detta och göra något åt det.
Ja. Den är ju svår att bedöma, eller hur? Man har ju ett uppstartssamtal med dem, vissa har kameran på. Vissa har inte kameran på, några råkar slå på kameran då ligger dem i sängen ehh och så där. Så ger man dem en uppgift och i slutet av lektion av en timme så ska ni lämna in det här och det här. Ja dem kanske går ut och prövar en gång, orkar inte mer. Skickar in. Haha. Min upplevelse att vi fick ju in, det varierar ju mellan klasserna men vi fick ju in saker från eleverna. Det fick vi ju, men hur länge de höll på det kunde vi inte riktigt granska. Även om ställde frågor med forms länkar och forms dokument efteråt med frågor i så vet ju inte vi om det stämde. Så det är skitsvårt. Det är jätte jättesvårt att veta. Jag tror att aktivitetsnivån var bra mycket lägre än en lektion där jag hela tiden kan styra den (Lärare 4).
Även Lärare 4 säger att det är svårt att veta vad eleverna gör på lektionerna. Lärare 4 använde sig av olika frågor och reflektioner för att se vad eleverna hade lärt sig men tyckte det var svårt att veta om deras utsagor stämde.
Resultatet visar att lärarna tycker det är svårt att veta vad eleverna gör när kamerorna inte är på. Det är även problematiskt att inte kunna ge direktfeedback till eleverna. Det
framkommer att upplevelsen är att eleverna är mindre fysiskt aktiva överlag och att lektionstiden inte alltid används till fullo när eleverna ska utföra olika uppgifter.
Slutligen beskriver lärarna två nackdelar. (1) att de som faktiskt har goda rörelsekvaliteter och är duktiga på det praktiska kan missgynnas och (2) att vissa praktiska moment inte går att genomföra när eleverna inte har tillgång till skolans material och lokaler.
21
5.2 Teknik och internet
Denna del innefattar resultat kopplade till frågeställningen ”Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19?”
5.2.1 Teknik och fritid
Lärarna använder dator, surfplatta och mobiltelefon i olika utsträckning på sin fritid. I intervju med Lärare 2 ställs frågan om hur mycket han använder tekniska prylar som dator, surfplatta och mobiltelefon på fritiden och då svarar han följande: “Nej jag har inte ens en egen dator hemma jag har inte ens en mailadress men det kanske du inte får säga till någon.”. Lärare 5 använder inte heller dator eller surfplatta i någon större utsträckning men berättar att hon använder sin mobiltelefon ganska frekvent. Resterande lärare beskriver att de använder dator och mobil frekvent på fritiden. Lärare 4 använder mobilen lite för mycket och datorn används men inte lika mycket och mest till jobbrelaterade uppgifter, något han uttrycker på följande vis “Jag använder mobil och det är tyvärr mycket som för många andra så det är väl någon timma per dag brukar jag väl snitta mellan 1–2 timmar per dag totalt. Dator använder jag, när det kommer till fritid inte alls lika mycket utan mer till jobbet”. Lärare 3 använder sin dator mycket på fritiden och sin telefon till viss del. Lärare 4 beskriver sig själv som tekniskt kunnig och intresserad av teknik, vilket även speglar hans fritid: “På min fritid så använder jag en hel del elektronik, dator, tv, tv-spel allt sånt där jag är ganska teknisk kan man säga med många grejer jag gillar tekniken.”
5.2.2 Tekniska program
Programmen som används i undervisningen av lärarna är framförallt Google Meet, Google Classroom, Microsoft Teams och Zoom. Lärarna som använder Google Meet förklarar att programmet används för fjärrundervisning. Samtliga lärare som använder Google Meet använder även Google Classroom. Lärare 1 summerar på följande vis användandet av Google Classroom: “Mm vi använder ju Classroom och där lägger vi ju in all information som elever behöver känna till kring de olika ämnena som de behöver göra till exempel hemläxor, inför prov, material och så vidare”(Lärare 1). Lärare 2 och 5 använder Google Classroom på liknande sätt. Lärare 3 använder endast Microsoft Teams både för
realtidsinteraktion med eleverna där han beskriver att han instruerar, kollar närvaro och håller lektioner men även för inlämning av uppgifter och examinationer. Lärare 4 har använt Zoom för fjärrundervisning där han föreläst och haft lektioner live tillsammans med
22
eleverna. Microsoft Teams har använts för inlämning av uppgifter och som
informationskanal till eleverna med olika mappar där nödvändig information om uppgifter och kurslitteratur legat.
5.2.3 Inställning till tekniska program
Lärarna upplevde användandet av tekniska program väldigt olika till en början. En del av lärarna tyckte att det var väldigt svårt med det tekniska när undervisningen skulle ske digitalt. De kände sig dåligt förberedda och hade ingen teknisk kunskap om hur man skulle använda programmen och alla dess funktioner, något som de uttryckte sig på följande vis:
Jättesvårt eftersom jag inte riktigt kunde det här med google meets och google classroom och det här men jag fick ju lov att sätta mig in i det här då och jag lärde mig ganska snabbt ändå google meets så jag kunde ha lektioner eh på distans (Lärare 2).
Ehm man var ju inte riktigt säker på allting utan man har ju frågat kollegor rätt mycket om hur saker funkar hur man delar skärm hur man spelar in hur man kan dela vyn i skärmen och i själva fältet och sådär så de har man ju lärt sig vart efter och sådär (Lärare 5).
Dessa uttalanden tolkas som att den tekniska aspekten var svår till en början och lärarna upplevde svårigheter innan de bekantat sig med programmen och tekniken. Resterande lärare berättade att de inte hade något problem med implementerandet och användandet av olika program eftersom de är tekniskt kunniga. Det framkom dock att det fanns andra problem med implementerandet av tekniska program exempelvis ökad arbetsbörda “Ehh jag tyckte arbetsbördan gick upp men för mig var det lixom inga problem med det
tekniska” (Lärare 4). Lärare 3 tyckte att implementerandet av tekniska program var något positivt som bidrog till närvaro och motivation hos eleverna vilket han uttryckte på följande vis “Till en början tyckte jag det var väldigt bra eleverna tyckte de var kul var liksom något nytt som hände och det var mycket deltagande det blev lite mer teori än vad man brukar ha.” (Lärare 3).
5.3 Lärobjekt
Denna del innefattar resultat kopplade till frågeställningen ”Hur anser lärare i idrott och hälsa att elevernas lärande påverkas av distansundervisning under covid-19? ”
23 5.3.1 Undervisning ur lärarperspektiv
På intervjufrågan “ Vilket arbetssätt tror du genererar mest ämneskunskap för eleverna om skillnader finns?” svarar samtliga lärare att de föredrar att ha eleverna på plats i skolan. En viktig faktor till att undervisning på plats föredras är att det finns större möjligheter att hjälpa eleverna och ge feedback. Lärare 4 berättar att det är svårt att kvalitetssäkra videos som elever ska följa och att det finns risk att de lär sig fel när läraren inte kan ge feedback.
Ja den kunskapen dem då får med sig kommer då byggas på deras egna upplevelse av att de sedan går tillbaka och kollar på en instruktionsfilm. Och så blir upplevelsen att nu tror jag att jag kan det här. Och där är det återigen feedbacken som saknas, alltså vårt ämne är så extremt feedback beroende, eller hur? Jag vill ju kunna direkt så, Robin tänk på det här, tänk på var du har blicken. Och det säger dem kanske inte i en youtube film, eller hur? Så det blir ju skitsvårt (Lärare 4).
Feedbacken är nödvändig för att korrigera och hjälpa eleverna att utvecklas vilket lärarna är överens om. Lärarna uttrycker att det är svårare på distans eftersom de inte interagerar och ser eleverna hela tiden. Lärare 5 beskriver att ordinarie undervisning möjliggör för lärarna att se de små detaljerna och de kan vara spontana, vilket upplevs som viktigt för feedbackprocessen:
Det är mycket lättare att ge feedback man ser mycket mer saker eh så det är lättare att spontansnacka om man ser några elever o man går förbi o när man träffar de helt enkelt så det är mycket mycket bättre (Lärare 5).
Lärarna beskriver också att de på ett mycket enklare sätt kan visa och ge instruktioner och svara på frågor om eleverna är på plats i skolans lokaler något som lärare 2 beskriver på följande vis “anvisning instruktion som jag nämnde tidigare jag kanske kan hjälpa de att göra bättre om de har frågor va så då kanske kunskapen blir lite sämre där eftersom jag liksom inte är på plats o kan hjälpa de då” (Lärare 2). Lärarna upp aspekter med
distansundervisning som inte gynnar elevernas lärande. Lärare 3 menar dock att det finns teoretisk ämneskunskap som eleverna får mer av när de är på distans “Ja skulle då säga att eleverna på distans fått med sig lite mer teoretisk kunskap ehm absolut sen om man jämför med traditionell undervisning så får de lite mer olika aktiviteter en bredd av aktiviteter och kunskap om och i olika fysiska aktiviteter” (Lärare 3).
Lärarna beskriver explicit om feedbackens roll för lärande och samtliga föredrar att ha eleverna på plats i skolan. Man kan tolka deras svar som att de upplever att eleverna lär sig mer och det är lättare att möta eleverna där de befinner sig om de är på plats när man ser de
24
i realtid och kan ge feedback direkt när man ser elevernas utförande. Lärandet påverkas alltså negativt av distansundervisning enligt lärarna.
5.3.2 Lärande och kunskap på distans
Som presenterats ovan tycker lärarna att det är bäst att ha eleverna på plats i skolans lokaler för att de ska lära sig så mycket som möjligt. De finns kunskap som
distansundervisning kan bidra med, något som lärare 4 beskriver som “andra
kompetenser”. Andra kompetenser nämner lärarna och de tar då upp positiva aspekter av lärande på distans som inte är ämnesspecifika och inte alltid definierade. Lärare 2 beskriver de andra kompetenserna på följande vis “Ja de får väl lite annan kunskap framförallt får de ta eget ansvar och lära sig digitala verktyg medans de då kanske får lite mindre kunskap i just själva ämnet” (Lärare 2). Andra kompetenser som lärarna lyfter fram tolkas som kunskap om och i teknologi samt att lära sig ta eget ansvar.
5.3.3 Examination
Lärarna har under distansundervisningen arbetat med olika moment samt lektionsinnehåll och således examinerat på olika sätt. Lärarna beskriver att när de arbetade med dans, styrketräning, friluftsliv och fysisk aktivitet använde de mycket videoklipp när de examinerade eleverna. Lärare 2 beskriver att fysisk aktivitet examinerats mycket genom videoinspelningar “Eh nej som vi hade nu senast så var det mest film asså de filmade sin dans sin koreografi de hade ju sina styrketräningspass filmade osv osv det var väl så vi jobbade“ (Lärare 2). Även Lärare 1 arbetar mycket med filmer och videoklipp “Så vi examinerande genom att de skulle skicka in korta filmer hela tiden på sig själva.” (Lärare 1).
Lärarna beskriver att det finns en del teoretiska inslag i examinationerna och även fysisk aktivitet som de gjort om för att det ska gå att examinera på distans. På följande vis berättade Lärare 5 om detta:
Ehm dels den här styrketräningsprogrammet då de fick träna efter det programmet de gjort sen skriva en ordentlig utvärdering om hur det har gått o varför de gjort o hur det påverkar deras hälsa sen har jag haft något arbete om friluftsliv och nu var det ju inte praktiskt utan vart en teoretisk uppgift där de skulle skriva om en vandring som de har gjort eller aa fast de gjorde i teorin då så då fick man ju se hur de tänkte vilken utrustning de tog med sig hur de tänkte med mat beskriva hur man gjorde eld (Lärare 5).
25
Sammantaget visar lärarnas svar att eleverna har examinerats både praktiskt och teoretiskt genom teoretiska uppgifter och videofilmer där de visar upp fysisk aktivitet. En del examinationer har planerats om helt för att det ska passa på distans exempelvis friluftsliv.
5.4 Fysisk aktivitet
Denna del innefattar resultat kopplade till frågeställningen ”Hur har idrottsundervisningen i fysisk aktivitet bedrivits under covid-19?”
5.4.1 Lektionsinnehåll
Av intervjuerna framgår det att lärarna arbetat med olika moment och på olika sätt gällande fysisk aktivitet under covid-19. På intervjufrågan gällande hur lärarna arbetat med fysisk aktivitet framgår det att eleverna arbetat mycket med uppgifter som lärarna lagt upp på de digitala plattformarna. “Nej då fick de ju bli lite att de fick uppgifter digitalt så att säga då som de alltid får då de ligger de brukar även få de i pappersform men att de får lösa det själva alltså så att säga va” (Lärare 2).
Uppgifterna varierar i storlek och även vilken typ av fysisk aktivitet som ingår. Främst handlar det om styrketräning, dans och konditionsträning.Den gemensamma skillnaden för samtliga lärare är att eleverna arbetat individuellt och filmat sin progression. “Vi haft exempelvis träningslära eller där de fått göra sina egna träningsprogram då finns material som vi skickade ut till eleverna sen fick de skriva uppgifter och skicka in filmer och bilder kontinuerligt på sin progression” (Lärare 3).
Filmerna har använts mycket som måttstock för att se vart eleverna ligger i sitt lärande men även för att kunna utvecklas ännu mer och för att kunna få feedback. “titta på filmer, pröva, filma sig själv, analysera sig själv, få feedback, jobba till vecka 2 med den
feedbacken. Sin egen rörelsekvalité och rörelseförmåga och sen vecka 3 få fram ett resultat” (Lärare 4).
Eleverna fick arbeta mer individuellt och ta mer ansvar för hur och när den fysiska aktiviteten skulle äga rum något som lärare 5 berättar om på följande vis “mycket med styrketräning ehm så de fick ju planera sin egen träning o sen så fick de utföra den hemma ju använda de redskapen de hade hemmavid då eller med kroppen som belastning.”
26
Ansvaret sträcker sig längre än när och hur den fysiska aktiviteten ska äga rum utan också vad som ska göras och med vilket material som lärare 1 beskriver i följande citat “de fick filma sig själva så att de bestämde själva när de ville göra styrketränings utförande”, “Mm de är ju väldigt stora skillnader här handlar det ju om helt eget ansvar i princip eleverna måste ju själva liksom veta vad de ska göra hur de ska göra” (Lärare 1).
Sammanfattnings visar lärarnas svar att arbetet med fysisk aktivitet har innefattat mycket videofilmer från eleverna samt eget ansvar och individuellt arbete.
5.4.2 Aktivitetsnivå
Lärarna beskriver att det inte alltid är lätt att veta exakt vad eleverna gör på lektionerna och således hur fysiskt aktiva de är. Det framgår att lärarna tror att en del elever utför
uppgifterna utifrån instruktionerna de fått medan andra “fuskar”.
Ja det är ju som sagt svårt att veta exakt vad alla gör alla gånger. Men jag upplever att elever som kanske inte tycker om idrott och hälsa så mycket ser att det finns ett tillfälle att inte utföra
uppgifterna eller att inte utföra de till fullo när ingen har koll på de och man faktiskt kan fuska lite så att säga går ju omöjligt att ha koll på exakt vad de gör men upplevelsen är att det finns elever som tar fördel av det här men de som gillar ämnet jobbar på bra (lärare 3).
På det hela berättar lärarna att eleverna förmodligen är mindre fysiskt aktiva i alla fall när de inte har fjärrundervisning och kamerorna på telefonerna eller datorerna inte är påslagna. De berättar vidare att lektionerna där de kan interagera med eleverna i realtid och se vad de gör så upplevs högre aktivitetsnivå än utan “Asså en del lektioner ville vi att de skulle ha kamera påslagen och då såg man ju att de var aktiva och en del jobbar nog på ganska bra faktiskt”. Även Lärare 1 beskriver samma fenomen, alltså att eleverna är mer fysiskt aktiva när läraren är närvarande och kan se vad de gör.
Nej de skulle ju kunna komma undan med det men här gör de ju inte de för här ser jag ju de de måste hoppa de måste ha ett hopprep som de använder sig av eller någon vattenflaska som de använder bicepscurl och så vidare (Lärare 1).
Resultatet visar att lärarna inte riktigt kan bedöma elevernas fysiska aktivitetsnivå i alla situationer men att flera utsagor från intervjuerna tyder på att vissa elever hittar kryphål för att inte vara fysiskt aktiva när kameran inte är påslagen. När kameran väl är på upplever lärarna att eleverna är mer fysiskt aktiva.
27
6. Diskussion
6.1 Distansundervisning
Denna del innefattar diskussion med utgångspunkt i frågeställningen “Vilka för- och nackdelar upplever lärarna att det finns med fysisk aktivitet i distansundervisningen under Covid-19”? I resultatet framkom att det fanns fler nackdelar än fördelar.
6.1.2 Fördelar
En av de viktigaste fördelarna som lärarna tog upp var att de elever som inte brukar vara med på idrott- och hälsalektionerna hade en högre närvaro under distansundervisningen. Distansundervisning möjliggör en annan typ av undervisning med mer teoretiska uppgifter som kan gynna en del elever som inte gillar idrotten alls. Närvaron påverkas sannolikt av att fler elever som inte gillar idrotten har hittat trygghet genom det tekniska. Vi kan tyvärr inte dra några slutsatser om vad som påverkat närvaron eftersom det inte finns någon tidigare forskning och vi har inte pratat med eleverna.
Det som också kan få elever att vilja vara med på lektionen är precis det som Souza et al. (2020) kommer fram till - ju mer kunskap och erfarenheter man har med tekniska program desto större är sannolikheten att man är positivt inställd till distansundervisning.
Dessa elever kanske inte har ett intresse av det praktiska eller fysisk aktivitet i vanliga fall men när det sker via internet är det andra förutsättningar som skulle kan gynna vissa elever.
Tidigare forskning som presenterats har i väldigt liten utsträckning presenterat några fördelar med distansundervisning. Även denna studie visar att fördelarna är väldigt få. Något som dock är intressant är att det blir högre närvaro och att det finns elever som tycker det finns positiva aspekter med distansundervisning vilket är värt att titta närmare på. Det skulle behövas ytterligare underlag med fokus på vad eleverna tycker eftersom denna studie utgår ifrån vad lärarna upplever. Studiens resultat visar det finns en del elever som tycker det är skönt att utöva fysisk aktivitet själva och att det påverkar närvaron positivt. Det är viktiga delar att ta med sig och fundera på hur det kan påverka undervisningen även efter pandemin.
28 6.1.3 Nackdelar
Jeong & So (2020) skriver i sin studie att distansundervisningen är ett sätt som nästan ingen har arbetat med innan och därför visste ingen hur det skulle gå till. Varea och Gonzalez-Calvo (2020) berättar i sin studie om problemet med idrott och hälsa när eleverna inte kan arbeta tillsammans ansikte mot ansikte. Föreliggande studie visar på liknande resultat som Varea och Gonazlez-Calvo (2020) nämligen att det är en stor nackdel att eleverna inte kan arbeta tillsammans eftersom samarbete och grupplärande är en
grundbult i ämnet idrott och hälsa. Den nackdelen är svår att göra något åt eftersom vi befinner oss i en pandemi och undervisningen är på distans. Det finns dock andra
nackdelar som Jeong & So (2020) tar upp, och som denna studie bekräftar, som eventuellt kan negligeras vilket blir utgångspunkten för diskussionen.
Osipov et al. (2020) drog slutsatsen från sin forskning att lärarna i idrott och hälsa behöver använda sig mer av direktkontakt via tekniska program. Resultaten i föreliggande studie visar att många av nackdelarna är kopplade till att lärarna inte kan se eleverna. Svårigheter att ge feedback i realtid, svårigheter med att hålla koll på vad eleverna gör på lektionerna och problem med att ge instruktioner är några exempel.
Frågan är vad man kan göra åt detta? Lärarna har möjlighet att följa eleverna i realtid via olika program, men väljer istället att eleverna ska filma vad de gör och skicka in det. Det finns säkert flera förklaringar till detta men man skulle kunna tänka sig att brist på kunskap om hur man kan använda alla tekniska program i pedagogiska syften kan spela in. Amhag, Hellström och Stigmar (2018) studie visar att det finns pedagogiska
tillkortakommanden hos lärare även Bergdahl och Nouri (2020) visar på liknande resultat. Eftersom det även i föreliggande studie fanns problem med implementering av tekniska program och ingen vidare strategi för distansundervisning är det inte svårt att tänka sig att det påverkar hur programmen används pedagogiskt.
En annan möjlig förklaring är att lärarna har svårt att vilja acceptera att man måste förändra eller förnya undervisningen. UTAUT utgår från viljan att förstå ny teknik, förväntningar på ny teknik, sociala influenser och faciliteras nuvarande skick. Skolor och lärare har i begränsad utsträckning skapat en tydlig plan för hur man ska undervisa på distans och speciellt inte gällande fysisk aktivitet i idrott och hälsa. Det innebär att man arbetar med utgångspunkt i gamla sätt att undervisa eller hittar på kortsiktiga lösningar.
29
Man har inte kommit överens om hur man ska implementera och arbeta på distans. Covid-19-pandemin är väldigt nytt fenomen vilket innebär att det inte finns forskning eller strategier för hur undervisningen ska gå till när samhället stänger ner. Det finns inte heller ett satt slutdatum för när allt går tillbaka till det normala vilket man kan tänka sig påverkar lärarnas vilja att lägga ner tid och energi på att lära sig undervisa på ett helt nytt sätt. Detta är möjliga förklaringar men det är svårt att dra några slutsatser om varför lärarna inte väljer att använda realtidsundervisning i större utsträckning när det, i alla fall i teorin, går att negligera många av nackdelarna om man använder fjärrundervisning.
6.2 Teknik och internet
Denna del innefattar diskussion med utgångspunkt i frågeställningen “Hur upplever lärarna arbetet med teknik- och internetbaserade program under covid-19”?
Enligt Souza et al. (2020) finns en negativ korrelation mellan de studenter som upplever distansundervisning som något negativt och deras kunskaper/erfarenhet av tekniska
program, appar och videokonferenssamtal. I Bergdahl och Nouri (2020) framkommer även att lärare hade väldigt lite eller ingen erfarenhet av distansundervisning när det
implementerades under covid-19 vilket ledde till pedagogiska tillkortakommanden och svårigheter. Resultatet i föreliggande studie bekräftar resultatet som framkom i Souza et al. (2020), alltså att lärarna som upplevde implementerandet av distansundervisning som svårt hade mindre kunskap/erfarenhet av tekniska program och datorer. Resultatet bekräftade inte till fullo det som Bergdahl och Nouri (2020) kom fram till utan pekar istället på att lärare som använder dator, mobil, surfplatta på fritiden och är tekniskt kunniga inte upplevde svårigheter i implementerandet av distansundervisning.
Utifrån vår teoretiska utgångspunkt (UTAUT) följer här en diskussion om varför lärarna upplevde arbetet med teknik- och internetbaserade program på olika sätt. Teorin utgår ifrån tanken om att ny teknik behöver accepteras för att den ska vilja användas och i teorin ingår variablerna teknologins förväntade prestanda, förväntad vilja att använda teknologin, sociala influenser och faciliteternas nuvarande skick (Šumak et al. 2010). Resultatet tolkas på följande sätt; lärarna som upplevde arbetet med teknik- och internetbaserade program som svårt hade svårt att acceptera tekniken och i synnerhet viljan att använda teknologin.
