Arbetsterapi för barn och unga med psykisk ohälsa - En litteraturstudie

Arbetsterapi för barn och unga med psykisk

ohälsa

- En litteraturstudie

Occupational therapy for children and youth

with mental illness

- A literature review

Vårtermin 2020

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp

Huvudområde: Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Maria Borgestig, Universitetslektor, Örebro universitet

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: Arbetsterapi för barn och unga med psykisk ohälsa

Engelsk titel: Occupational therapy for children and youth with mental illness Författare: Emma Karlsson och Erika Skäre Andreasson

Datum: 2020-05-03 Antal ord: 5722

Sammanfattning

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga och konsekvenserna drabbar

både individen och samhället. Insatser i ett tidigt skede är viktiga för att skapa goda

förutsättningar för psykisk hälsa och för att minska riskerna att utveckla psykisk ohälsa och psykisk sjukdom senare i livet. Arbetsterapeuter kan träffa barn med psykisk ohälsa i ett flertal olika sammanhang i sitt arbete och kan därför behöva kunskap om vilka insatser som utvärderats och hur de kan utföras.

Syfte: Att beskriva arbetsterapeutiska insatser för barn och unga med psykisk ohälsa.

Metod: Litteraturstudie där artiklar hämtades från databaserna CINAHL Plus with Full Text

och PsycINFO. Sökningen resulterade i 10 kvantitativa artiklar som inkluderades i studien. Artiklarna analyserades utifrån syfte och frågeställningar samt aspekterna aktivitet och miljö enligt Model of Human Occupation (MOHO).

Resultat: Resultatet visar att arbetsterapeutiska insatser kan utföras i flera olika miljöer där

barn och unga vistas och att arbetsterapi kan bidra till minskad psykisk ohälsa hos barn och unga. Mental träning där skapande av så kallade interna strategier utförs, beskrivs vara effektivt, men även sinnesrum och anpassningar i den fysiska miljön; så kallade externa strategier, kan användas för att förbättra psykisk ohälsa.

Slutsats: Arbetsterapeutiska insatser som främjar interna- och externa strategier kan förbättra

psykisk ohälsa hos barn och unga.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 5

2 Bakgrund ... 5

2.1 Psykisk hälsa/ohälsa hos barn och unga ... 5

2.1.1 Orsaker till psykisk ohälsa hos barn och unga ... 5

2.1.2 Konsekvenser av psykisk ohälsa hos barn och unga ... 6

2.2 Arbetsterapi för barn och unga ... 6

2.2.1 Aktivitet ... 7

2.2.2 Miljö ... 7

3 Syfte och frågeställningar... 8

4 Metod ... 8 4.1 Design ... 8 4.2 Litteratursökning ... 8 4.3 Urval ... 9 4.4 Kvalitetsbedömning ... 10 4.5 Dataanalys ... 10 4.6 Etiska ställningstaganden ... 10 5 Resultat ... 11 5.1 Beskrivning av artiklarna ... 11 5.2 Arbetsterapeutiska insatser ... 11

5.2.1 Beskrivning av insatsernas aktivitet ... 11

5.2.2 Beskrivning av insatsernas miljö ... 12

5.3 Nyttan av arbetsterapeutiska insatser ... 12

6 Diskussion ... 13

6.1 Resultatdiskussion... 13

6.2 Metoddiskussion ... 14

7 Slutsats ... 16 8 Referenslista ... 17 Bilaga 1 Tabell 1. Sökmatris

Bilaga 2 Tabell 2. Artikelmatris Bilaga 3 Tabell 3. Analysmatris

5

1. Inledning

Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat med över 100 procent mellan 2006-2016,

rapporterar Socialstyrelsen (2017). De informerar om att det framför allt är depressions- och olika ångestdiagnoser som bidrar till ökningen. I och med att fler blir drabbade och att tendenser kan ses till att den psykiska ohälsan blir mer långvarig, beräknas ökningen inte plana ut inom den närmaste framtiden. Ökningen ses både bland barn och unga som lever i utsatta sociala miljöer och bland de som inte gör det (1). För att förhindra svåra följder framåt i tiden på grund av den psykiska ohälsan är det viktigt med tidig upptäckt hos barn och unga. Psykisk ohälsa bidrar till nedsatt välmående och utgör hinder för delaktighet i vardagens aktiviteter (2). Girolamo et al. (3) skriver att trots att de flesta symtom på psykisk ohälsa uppkommer innan 30 års ålder, sätts insatserna in senare i livet. Bevis finns för att tidiga insatser minskar svårighetsgrad och längd på den psykiska ohälsan (3).

Författarna har stort intresse av att arbeta med barn och unga och eftersom den psykiska ohälsan ökar i denna befolkningsgrupp inser de att ökad kunskap om detta område behövs. Därför undersöks befintlig forskning om arbetsterapi för barn och unga med psykiska ohälsa samt vilka arbetsterapeutiska insatser som utvärderas för att förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga.

2. Bakgrund

2.1 Psykisk ohälsa hos barn och unga

Världshälsoorganisationens (WHO) definition av psykisk hälsa är: "Hälsa är ett tillstånd av

fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom."

En viktig innebörd av denna definition är att psykisk hälsa är mer än bara frånvaro av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning (4). Viktiga förutsättningar för psykisk hälsa är att

uppleva sin tillvaro som meningsfull, att kunna använda sina resurser på ett tillfredsställande sätt, att ha förmåga att hantera livets motgångar och att vara delaktig i samhället (5).

Psykisk ohälsa är ett samlat begrepp som består av olika tillstånd från mildare- till svårare besvär. Mildare besvär kan vara oro och nedstämdhet medan svårare besvär kan vara djupare depression, ångest eller schizofreni (5). Hos barn och unga visar sig psykisk ohälsa ofta genom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Utåtagerande beteenden kan också vara tecken på att barnet inte mår bra (2). Psykisk ohälsa hos barn och unga kan också uttrycka sig

fysiskt, som huvudvärk, ont i magen eller ont i ryggen. När symtomen uppkommer ofta och påverkar vardagen, anses det utgöra en risk för psykisk sjukdom som kräver hjälpinsatser från sjukvård (2). Diagnoser som autismspektrumsyndrom, ADHD, fetma, cancer och

beteendestörningar är vanliga hos barn och unga som diagnostiseras med ångestsyndrom och/eller depression (6, 7).

2.1.1 Orsaker till psykisk ohälsa hos barn och unga

Orsakande faktorer till psykisk ohälsa hos barn och unga kan vara föräldrar som missbrukar alkohol/droger, föräldrar med psykisk sjukdom, föräldrar med intellektuell

funktionsnedsättning, anknytningsstörningar eller vanvård (övergrepp, misshandel, understimulering) (8). Fryers et al. beskriver att människor som kommer från en lägre socioekonomisk kultur med exempelvis låg utbildning, låg inkomst och arbetslöshet, har i flera studier kopplats samman med en högre grad av psykisk ohälsa (9).

6 En annan riskfaktor i det sociala sammanhanget är mobbning (8). Arseneault et al. (10) har sammanställt empiriska bevis som visar korrelation mellan mobbingoffer och psykisk ohälsa. Studien visar att mobbning inte är slumpmässigt, utan ofta kan förutsägas av individuella egenskaper (ex. låg självkänsla, ångest och depression) och familjefaktorer (vanvård,

misshandel och föräldrar med depression). Mobbning kan ge problem som kan kvarstå länge och är starkt bidragande till barn och ungas psykiska hälsoproblem (10).

Om barn/unga inte har de förutsättningar eller den förmåga som behövs för att hantera yttre och inre krav och förväntningar, kan obalans uppstå (8). Ett exempel på det är att för höga krav ställs på barn och unga, både i skolan och hemma, vilket till slut gör att personen känner sig dum, utpekad och utanför när hen inte kan leva upp till dessa krav. En obalans skapas mellan förmågan och de krav och förväntningar som ställs. Det saknas ofta förståelse och kunskap från både andra barn/unga och vuxna och kan hos den drabbade, bidra till känslor av nedstämdhet, att vara otillräcklig och ibland även till aggressivt beteende. Det är viktigt att barn/unga och dess närmaste vuxna får hjälp i ett tidigt skede för att minska risken för framtida konsekvenser i vardagliga aktiviteter (8).

2.1.2 Konsekvenser av psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa kan leda till skamkänslor och utanförskap. Även föräldrar kan känna sig misslyckade i sin föräldraroll när barnet mår dåligt och avstår därför från att söka hjälp (11). Psykisk ohälsa kan leda till svårigheter att klara sina vardagliga aktiviteter och det kan i sin tur leda till brist på delaktighet (2). Det kan handla om att barn/unga inte vill gå till skolan, inte vill utföra aktiviteter med andra, inte vill göra sådant de tidigare tyckt om att göra och att de inte vill sköta sin hygien, till exempel borsta tänderna och duscha (12). Psykisk ohälsa ökar även risken för barn och unga att begå självmord, att utveckla kroniska sjukdomar och att få ett förkortat liv (13).

För barn och unga syns konsekvenserna ofta i skolsituationer genom att de inte kan

tillgodogöra sig undervisningen på grund av exempelvis koncentrationssvårigheter och/eller problem med delaktighet och socialt samspel (14). Ogilvie et al. har jämfört samband mellan skolprestation och psykisk ohälsa och kan bekräfta tidigare forskning om att unga med psykisk ohälsa undviker skolan, har akademiska svårigheter och ett mycket lågt engagemang (15). När barnet blir äldre och ska vidare in i vuxenlivet kan svårigheterna handla om

problem med att komma in på arbetsmarknaden eller behålla sitt jobb vilket kan leda till bristande delaktighet (2).

2.2 Arbetsterapi för barn och unga

Inom arbetsterapi är aktiviteten central och i kontakt med barn och unga, handlar insatserna främst om att främja aktivitetsutförande för att öka utförandekapacitet och delaktighet (16). Arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat och med ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på varje persons individuella önskemål och behov utifrån den kontext personen

befinner sig i (17).

Arbetsterapeuter kan möta barn och unga med psykisk ohälsa i många sammanhang, till exempel på barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin och i skolan (18). De gör utredningar och bedömningar för att kartlägga barn och ungas svårigheter i vardagliga aktiviteter (19). Arbetsterapeuten har ett brett perspektiv på delaktighet, hälsa och

välbefinnande och i skolan där barn och unga spenderar mycket av sin tid kan arbetsterapi bidra till att underlätta arbetet för både elever och personal. På gruppnivå kan

7 arbetsterapeuten anpassa den fysiska miljön, informera om god ergonomi och skapa

förståelse kring daglig struktur och tidsanvändning. På individnivå fokuserar arbetsterapeuten på att identifiera elevers behov med syfte att öka delaktighet och minska begränsningar (18). Arbetsterapeuter kan använda sig av olika teoretiska modeller som vägleder dem i deras arbete. En av dem är Model of Human Occupation (MOHO) som är en evidensbaserad modell med fokus på aktivitet, klientcentrering och holistisk syn (20). Enligt MOHO (21) samspelar människans vilja, vanor och utförandekapacitet, där miljön kan hindra eller möjliggöra aktivitetsutförande. Dessa komponenter påverkar vilka aktiviteter vi utför, upplevelsen av det vi gör och hur vi utför aktiviteten. Utförandekapacitet är de psykiska och fysiska förmågor som människan har för att utföra en aktivitet och allting samspelar i en komplex dynamik (21).

2.2.1 Aktivitet

Aktivitet är en central del inom arbetsterapi och anses innefatta tre områden: aktiviteter i

dagliga livet (ADL), lek/fritid och produktivitet. ADL är det människan gör för att ta hand om

sig själv som exempelvis personlig vård. Lek är de aktiviteter människan gör frivilligt och kan innefatta olika typer av fritidsaktiviteter. Produktivitet beskrivs som bland annat arbete och skola (20, 22).

Alla aktiviteter vi gör styrs av våra förutsättningar, erfarenheter och beteenden under påverkan av den omgivning vi befinner oss i och vilka möjligheter och hinder som uppstår (22). Aktiviteter upplevs olika av olika människor och samma aktivitet kan upplevas både positiv och negativ, beroende på vem som utför den. Varje dag utförs aktiviteter och varje aktivitet kan bidra till en upplevelse som skapar mening i vardagen (22). När vi som individer utför aktiviteter som är meningsfulla för oss, uppstår en känsla av sammanhang, vilket leder till välbefinnande (2). Förmågan att klara en aktivitet självständigt, ökar motivationen och viljan att fortsätta lära och utvecklas. När barn och unga gör aktiviteter tillsammans med andra, lär de sig och utvecklas i samspelet. För att skapa goda förutsättningar för delaktighet är det viktigt att ta hänsyn till de miljöer där barn och unga vistas (23).

2.2.2 Miljö

Miljön har betydelse för hur vi utför alla våra aktiviteter och den kan både hindra och främja aktivitet. Barn och unga vistas i olika miljöer i sin vardag; hemma, i skolan och på

fritidsaktiviteter (23). Inom MOHO innefattar begreppet miljö både de fysiska och de sociala kontexter där vi vistas. Den fysiska miljön är det vi ser, våra omgivningar både utomhus och inomhus. Utrustning och teknik räknas till den fysiska miljön. Om den fysiska miljön känns välbekant och inbjudande, anses den stödja aktivitet. Olika miljöer uppmuntrar till olika aktiviteter. Ett bibliotek uppmuntrar till läsning och en sandstrand en solig dag uppmuntrar till lek och bad (24). Den sociala miljön innefattar stöd och relationer från människor

omkring oss. Även egna och andras förväntningar och krav räknas in i den sociala miljön. En stödjande social miljö ökar aktivitetsutförande och delaktighet hos barn (23). Anaby et al. har studerat hur miljömässiga faktorer samverkar och påverkar barn och ungas delaktighet i hem, skola och socialt. Studien belyser miljöns unika roll när det gäller att förklara deltagande i olika aktiviteter (25). Alla aspekter av miljö påverkar tillsammans med aktivitet och individens förmåga, det som arbetsterapeuten kallar aktivitetsutförande (26).

8 Arbetsterapeuter strävar efter att skapa förutsättningar för ett tillfredsställande

aktivitetsutförande hos sina klienter. Arbetsuppgifterna handlar bland annat om att göra anpassningar i aktivitet och miljö. Syftet är att möjliggöra meningsfulla aktiviteter, tillhörighet i sociala sammanhang och upplevelse av delaktighet (27). Detta kan göra arbetsterapeuter till en passande yrkesgrupp att utreda och analysera aktivitetsproblem och behov av åtgärd hos barn och unga med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar och skapar problem i dagliga aktiviteter bland dessa individer (28). För att minska långsiktig sjukvård, vilket även skulle gynna samhället i framtiden, är tidiga insatser och prioritering av barn och ungas psykiska hälsa är viktig (29). Arbetsterapeuter kommer i kontakt med barn och unga som mår psykiskt dåligt i olika sammanhang, men vilka åtgärder som utförs av arbetsterapeuter är inte klarlagt. Därför har författarna i denna litteraturöversikt valt att kartlägga befintlig forskning om arbetsterapi vid psykiska ohälsa hos barn och unga, samt sammanställa vilka arbetsterapeutiska insatser som har utvärderats för att förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga.

3. Syfte och frågeställningar

Syftet är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Frågeställningar:

1. Vilka arbetsterapeutiska insatser har utvärderats för barn och unga med psykisk ohälsa? 2. Hur beskrivs de arbetsterapeutiska insatserna utifrån aktivitet och miljö?

3. Vilken nytta beskrivs av de arbetsterapeutiska insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa?

4. Metod

4.1 Design

För att undersöka och sammanställa befintlig forskning på området barn och unga med psykisk ohälsa, gjordes en litteraturstudie. Vid en litteraturstudie sammanställs vetenskaplig litteratur inom området som ska undersökas (30).

4.2 Litteratursökning

Den inledande litteratursökningen påbörjades med provsökningar i olika databaser för att enligt Willman et al. (31) få en översikt över de vetenskapliga artiklar som fanns inom det valda området. I provsökningarna användes nyckelord utifrån syftet; arbetsterapi, barn, unga och psykisk ohälsa. CINAHL Plus with Full Text och PsycINFO gav mest relevanta träffar och valdes för att de innehöll vetenskapliga artiklar som tar upp arbetsterapi och psykologi. Både fritextord och ämnesord användes i sökningen för att avgränsa sökområdet, se

sökmatris (bilaga 1, tabell 1). Vid ett sammansatt fritextord användes citationstecken (“) för att få med hela ordet och för att få det i rätt ordningsföljd enligt Willman et al. (31).

Trunkering, så kallad asterix (*), användes även i vissa fritextord, vilket enligt Willman et al. (31) behövs för att inkludera alla sökordets ändelser (31).

9 I sökningen användes de två booleska sökoperatorerna OR och AND. OR används för att få en bredare sökning, AND för att kombinera sökord och genom att använda dem begränsas sökningen (31). Tre block skapades genom att kombinera sökorden med OR; “Occupational therapy” (block 1), “mental health”, “mental illness”, “mental disorders”, anxiety och

depression (block 2) och child*, adolescen*, youth (block 3). Därefter kopplades de 3 blocken ihop med AND för att avgränsa sökningen och få de mest relevanta artiklarna som svarade på syftet. Hur sökorden användes visas i sökmatrisen, (se tabell 1 bilaga 1).

4.3 Urval

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle handla om barn och unga i skolålder 6-19 år, innehålla psykisk hälsa/ohälsa och arbetsterapeutiska insatser. Avgränsningar i sökningen gjordes med engelska, peer reviewed och årtal 2009- 2020. Exklusionskriterierna var litteraturstudier.

Urval av artiklarna skedde i flera steg där titel, abstrakt och hela artikeln lästes, se sökmatris (tabell 1 bilaga 1). Efter avgränsning med peer review återstod 277 artiklar i CINAHL och 535 artiklar i PsycINFO. Av dessa artiklar lästes alla titlar och av dem inkluderades 32 från CINAHL och 10 från PsycINFO. Övriga svarade inte på studiens syfte. Därefter lästes dessa 42 abstrakt och från Cinahl exkluderades 21 som var redaktionella texter, handlade om vuxna, fokuserade ej på psykisk hälsa/ohälsa eller saknade innehåll om arbetsterapi. Från PsycInfo exkluderades 5 som inte handlade om arbetsterapi eller barn och unga. Därefter exkluderades 4 dubbletter. 12 artiklar lästes i sin helhet och ytterligare 2 från Cinahl exkluderades som inte innehöll psykisk ohälsa. Efter urvalet återstod 5 artiklar från Cinahl och 5 från PsycInfo som noggrannare analyserades i sin helhet. De 10 kvarvarande artiklarna svarade på syftet och inkluderades i studien.

Figur 1. Flödesschema på urvalsprocessen

Antal granskade artiklar (titel): n=812

CINAHL: n=277 PsycInfo: n=535

Artiklar lästa artiklar i fulltext: n=12 Artiklar som exkluderades tog inte upp _{psykisk ohälsa: n=2} Artiklar som exkluderades saknade delar

av inklusionskriterierna: n=26 Dubbletter bort: n=4 Antal granskade artiklar (abstract): n=42

CINAHL: n=32 PsycInfo: n=10

Antal inkluderade artiklar i litteraturstudien: 10 Artiklar som exkluderades saknade innehåll av arbetsterapi, psykisk ohälsa

10

4.4 Kvalitetsbedömning

Enligt Forsberg et al. (32) bör alla artiklar som inkluderas i en litteraturstudie

kvalitetsgranskas för att säkerhetsställa artiklarnas kvalitet. Vidare menar Forsberg et al. (32) att en litteraturstudie som innehåller kvantitativa och kvalitativa studier ska bedömas med olika mallar i kvalitetsgranskningen. De tio artiklar som inkluderades i litteraturstudien (33-42) var kvantitativa och granskades enligt Forsbergs et als. (32) kvantitativa granskningsmall. Syfte, urval, metod, resultat och generalisering granskades. Resultatet av

kvalitetsbedömningen blev två artiklar (40, 42) med hög kvalitet, sju artiklar (33-38, 41) med medel kvalitet och en artikel (39) med låg kvalitet, se artikelmatris, (tabell 2 bilaga 2). Artikel (39) bedömdes ha låg kvalitet, eftersom den endast hade två deltagare.

4.5 Dataanalys

Artiklarna analyserades både induktivt och deduktivt. Utifrån frågeställning ett och tre analyserades artiklarna efter ett induktivt angreppssätt, där författarna tolkade och beskrev artiklarna förutsättningslöst, vilket enligt Forsberg et al. (32) handlar om att lägga sina förkunskaper åt sidan. Frågeställning två analyserades utifrån ett deduktivt angreppssätt med utgångspunkt från MOHO och teorin om sammanhanget mellan aktivitet och miljö (21, 43). De tio artiklarna analyserades enligt Fribergs (30) process i fyra steg. I steg ett läste

författarna artiklarna flera gånger var och en för sig för att förstå dess helhet. Därefter analyserades och diskuterades artiklarnas innehåll gemensamt. I steg två skapades en artikelmatris för att få en överblick över artiklarnas innehåll och för att underlätta fortsatt analys. Matrisen beskriver artiklarna utifrån följande rubriker: författare, årtal, land, titel, syfte, metod, etiska aspekter och kvalitet, (se tabell 2 bilaga 2). I steg tre analyserades artiklarna utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Artiklarna analyserades genom att skillnader och likheter i insatsernas mål, aktiviteter, miljöer och nytta markerades med olika färger för att resultatet lättare skulle kunna överblickas. I steg 4 skapades en

sammanställande analysmatris utifrån det som framkom i analysen, vilket gav en överblick över materialet. Analysmatrisen visar följande rubriker: Insatsernas mål, insatsernas aktiviteter, insatsernas miljö och insatsernas nytta, (se tabell 3 bilaga 3).

4.6 Etiska ställningstaganden

Enligt Forsberg et al. (32) ska all vetenskaplig forskning innehålla etiska ställningstaganden. Forskaren bör överväga studiens vinster med att få ny information gentemot riskerna att inte orsaka studiens deltagare skada (32). En vinst med en litteraturstudie kan vara att fylla en kunskapslucka och få en översikt över befintlig forskning. En risk kan vara att artiklarna feltolkas på grund av att de är skrivna på annat språk än författarnas modersmål. Författarna bedömde att vinsterna övervägde riskerna i detta fall.

I litteraturstudien genomsöktes alla inkluderade artiklar för att se om de var granskade av etikprövningsnämnden. Sju artiklar (34, 36-38, 40-42) var godkända. I två artiklar (35, 39) hade föräldrar och barn skrivit på ett informerat samtycke för att delta i studien och en artikel (33) saknade helt information om etisk granskning men den var publicerad i en tidskrift som kräver att publicerade artiklar är etiskt granskade.

11

5 Resultat

5.1 Beskrivning av artiklarna

Litteratursökningen inkluderade tio artiklar. I samtliga artiklar var arbetsterapeuter författare, medförfattare eller ansvariga för insatsen. Artiklarna undersökte arbetsterapeutiska insatser med syfte att behålla psykisk hälsa eller förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga. Alla artiklar var kvantitativa och studerade deltagare i ett åldersspann mellan 7 och 19 år. Kvaliteten på artiklarna var hög, medel och låg (se tabell 3, bilaga 3). Artiklarna var

publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2009- 2020. Tre av studierna var utförda i Indien (33, 35, 40), två i USA (34, 37), två i Australien (36, 38), en i Iran (39) och två i Nya Zeeland (41, 42).

Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån de tre frågeställningarna som gjorts om till fyra underrubriker som beskriver arbetsterapeutiska insatser, miljö, aktivitet och nytta.

5.2 Arbetsterapeutiska insatser

De inkluderade artiklarna beskriver två olika varianter av insatser. Den ena syftar till att öka den mentala förmågan för att minska ångest och depression, att skapa så kallade interna

strategier (33, 34,36, 38, 40-42) och den andra handlar om anpassningar i aktivitet och fysisk

miljö för att skapa goda rutiner som främjar en bättre livskvalitet, så kallade externa

strategier (35, 37, 39).

I fem artiklar (33, 34, 36, 38, 41) syftar de arbetsterapeutiska insatserna till att minska ångest. Tre artiklar (35, 37, 39) undersöker hur arbetsterapeutiska insatser påverkar livskvalitet, där psykisk hälsa ingår som en parameter. En artikel (40) undersöker hur en arbetsterapeutisk insats kan hjälpa utsatta barn att öka förmågan att hantera mobbning. Artikel (42) syftar till att öka delaktighet för att förebygga psykisk ohälsa. Fyra studier undersöker gruppaktiviteter (34, 37, 41, 42) och sex studier (33, 35, 36, 38-40) undersöker sessioner där barnet ges insats enskilt med arbetsterapeut. Frekvens på insatserna varierar mellan 2-10 veckor. Alla insatser involverade samtal enskilt med terapeuten eller i grupp (33-42).

5.2.1 Beskrivning av insatsernas aktivitet

Sju artiklar undersöker insatser för att lära deltagarna interna strategier som hjälp att minska ångest (33, 34, 36, 38, 40-42). Avslappningsövningar i kombination med samtal och olika aktiviteter inspirerade från dagliga livet beskrivs i fem artiklar (34, 37, 38, 41, 42) och i artikel (33) var avslappningsövningar en central del av insatsen tillsammans med desensibilisering. Desensibilisering innebär att personen exponeras för det som utlöser ångesten och tränar på att byta ut känslan av panik mot en avslappnad känsla. I två av artiklarna (34) och (38) använde arbetsterapeuten mindfulness och KBT-relaterad kunskap som exempelvis medveten andning och positivt tänkande. I artikel (40) användes berättelser och rollspel för att öka förmågan att hantera mobbning. I artikel (36) beskrevs aktiviteter i sinnesrum. Artikel (37) beskrev bland annat avslappningsövningar och övningar för att främja social delaktighet.

I tre artiklar (35, 37, 39) undersöktes om arbetsterapeutiska insatser påverkade personers livskvalitet genom externa strategier. De aktiviteter som beskrevs var rörelsefrämjande tv-spel och lekfulla appar som handlade om näringslära (35) och motiverande lekaktiviteter där barnen fick välja lekar (39). En av insatserna beskrev olika gruppaktiviteter som utformades

12 efter aktiviteter i dagliga livet (37). Gruppaktiviteterna handlade exempelvis om att undersöka vilka fritidsaktiviteter som fanns kring campus, studieteknik för att organisera och underlätta studierna och budgetering för att främja en god ekonomi (37).

5.2.2 Beskrivning av insatsernas miljö

Artiklarna visar att insatserna utfördes i olika sociala miljöer, antingen enskilt (33, 35, 36, 38-40) eller i grupp (34, 37, 41, 42) och deltagarantalet i grupperna varierade mellan 6-12 personer. I sju artiklar (33-36, 38, 41, 42) inkluderades deltagare med varierande psykiska diagnoser, huvudsakligen ångest och depression. Artikel (39) inkluderade barn med cancer och i artikel (40) inkluderades barn med inlärningssvårigheter, mild intellektuell nedsättning eller ADHD. Deltagarna i artiklarna (35, 37) hade inga diagnoser.

I två av insatserna (33, 34) ordinerades avslappningsövningar i hemmet och deltagarna i artikel (33) uppmanades även att göra avslappningsövningar i klassrummet efter sjunde behandlingstillfället. I artikel (39) beskrevs att barnen blev intervjuade för att berätta vilka lekar och spel de föredrog och därefter anpassades insatsen efter det. Artikel (40) beskrev att barnen fick välja två saker de blivit mobbade för som de tyckte var viktigt att få hjälp med. Dessa beskrivningar fick sedan styra rollspelen som användes i insatsen för att göra den sociala miljön så verklighetstrogen som möjligt.

Insatserna utfördes även i olika fysiska miljöer. Insatserna i artiklarna (36, 38, 40) utfördes på klinik, där artikel (36) beskriver insatsen i ett sinnesrum. Utrustningen bestod bland annat av gungstol, tyngdtäcke, musikanläggning och projicerade bilder med lugnande motiv (36). Övriga insatser utfördes i klassrum efter skoltid (34), grupprum och andra fysiska miljöer på campus (37), på sjukhus (39) och i hemmet (33, 34). En artikel (33) beskrev att barnen fick sitta i en bekväm fåtölj under avslappningsövningen. Artiklarnas resultat beskrev inte om miljön påverkade utfallet av insatserna.

5.3 Nyttan av arbetsterapeutiska insatser

Sex artiklar som inkluderade avslappning, mindfulness, samtal och sinnesstimuli, uppmätte statistiskt signifikanta resultat av minskad ångest hos deltagarna (33, 34, 36, 38, 41, 42). Artikel (41) som undersökte en aktivitetsbaserad gruppinsats för barn med ångest visade statistiskt signifikant minskning av ångest. Statistiskt signifikant förbättring i självskattad utförandekapacitet visades i artiklarna (37, 42). Artikel (40) visade att berättelser och rollspel resulterade i statistisk signifikant förbättring av förmågan att hantera mobbning. I artikel (35) uppmättes statistisk signifikant förbättring av livskvaliteten fysiskt, socialt, i skolan och genom ökad självkänsla hos barn med kraftig övervikt. Artikel (34) där mindfulness

användes som insats, visade förutom förbättrat resultat på ångest, även statistisk signifikant förbättring på uppmärksamhetsförmåga.

Insatsen med lekaktiviteter i artikel (39) ledde till minskad ångest, smärta och trötthet hos barn som behandlades för cancer. Studiens två deltagare visade en förbättring av självskattad och observerad ångest.

13

6 Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Litteratursökningen visar att arbetsterapi kan förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga. De arbetsterapeutiska insatser som undersöktes, syftade till att förbättra psykisk ohälsa genom att deltagarna använde interna- (33, 34, 36, 38, 40-42) och externa strategier (35, 39). I studie (37) använde deltagarna både externa och interna strategier för att kunna mäta en eventuell förändring i livskvalitet hos nya studenter på universitetet.

Insatserna gjordes antingen i grupp (34, 37, 41, 42) eller enskilt med terapeut (33, 35, 36, 38-40) i olika miljöer. Resultatet visade minskad ångest hos deltagarna (33, 34, 36, 38, 39, 41, 42), förbättrad utförandekapacitet (37, 42) och ökad livskvalitet (35, 37).

Resultatet visar att strategiträning kan medföra förbättrad förmåga och stöd till att

självständigt utföra olika dagliga aktiviteter (33-42). Enligt Folkhälsomyndigheten främjas den psykiska hälsan när personer kan använda sina resurser på ett tillfredsställande sätt, har förmåga att hantera motgångar och kan vara delaktiga i samhället (5). Motivation och vilja växer om barn klarar att lösa uppgifter självständigt (23). Enligt Björkdal (44) kan

strategiträning där interna strategier tränas in, öka den mentala förmågan att självständigt ta beslut och planera för att kunna hantera hinder i den sociala miljön. Externa strategier som tränas in, inkluderar hjälpmedel eller ledtrådar i den fysiska miljön och kan öka förmågan att utföra vardagliga aktiviteter (44).

Insatserna utfördes i olika miljöer och enligt MOHO (21) kan miljön både hindra och främja aktivitetsutförande. Enligt Kielhofner (26) har en stödjande miljö visat sig öka

aktivitetsutförande och delaktighet hos barn. De sociala miljöer som insatserna utfördes i, inkluderade både gruppträffar med terapeut (34, 37, 41, 42) och enskilda träffar med terapeut (33, 35, 36, 38-40). Fördelar enligt Camden et al. (45) kan vara att gruppinsatser ger ökad tillgänglighet, kortare vårdköer och lägre kostnader. Social delaktighet är också något som kan främjas av gruppterapi. Det som talar för enskilda tillfällen, är dels att det är den typen av arbete som terapeuterna ofta är vana vid och har erfarenhet av, vilket kan leda till högre kvalitet på vården, men även samarbete med föräldrar och annan vårdpersonal upplevs i många fall lättare när terapeuten kunnat göra en mer djupgående och individuell bedömning av barnet (45).

Insatserna som artiklarna beskriver utfördes i ett flertal olika fysiska miljöer; på klinik (36, 38, 40), på sjukhus (39), i klassrum (34), grupprum på campus (37), sinnesrum (36) och hemma (33, 34). Även olika hjälpmedel användes; som TV-spel, appar, och leksaker (35), (39). Om den fysiska miljön känns välbekant och inbjudande, anses den stödja aktivitet. Rummet och de föremål det innehåller har betydelse för om och hur en aktivitet kan utföras (24). Detta resultat visar att arbetsterapeuter kan utföra insatser i miljöer där barn och unga med psykisk ohälsa vistas dagligen. Barn och unga spenderar mycket tid i skolan och många konsekvenser av den psykiska ohälsan visar sig i skolaktiviteter (46). Arbetsterapeuten skulle tillsammans med lärare och elevhälsoteam kunna erbjuda tidiga hjälpinsatser både

individuellt och på gruppnivå i skolmiljön (29, 47).

Nyttan med de arbetsterapeutiska insatserna var att de minskade symtom av psykisk ohälsa (33-42). Folkhälsomyndigheten rapporterar att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar, vilket kan leda till bristande funktioner i dagliga aktiviteter, exempelvis i skolan (28). Tidiga

14 insatser för barn och unga kan minska symtom och förbättra möjligheten att slippa psykisk sjukdom senare i livet (48). Arbetsterapi kan förbättra förmågan att klara sina vardagliga aktiviteter, vilket i sin tur kan leda till ökad delaktighet (2).

Författarna tolkar resultatet som att arbetsterapeutiska insatser kan hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa. Insatser som bidrar till ökad användning av interna- och externa strategier ger förbättrat resultat för barn och ungas psykiska hälsa, vilket leder till ökad förmåga att klara vardagliga aktiviteter exempelvis i skolan. Insatserna utförs i olika fysiska- och sociala miljöer och med innehåll av olika aktiviteter beroende på insatsens syfte. Gruppinsatser och enskilda insatser visar förbättrat resultat både på klinik och i andra miljöer och detta visar att arbetsterapeuter kan bidra med sin kunskap och hjälpa barn och unga i olika miljöer där de vistas ofta.

6.2 Metoddiskussion

Studiens design är en litteraturstudie vilket innebär en sammanställning och granskning av vetenskaplig forskning (34). Författarna diskuterade val av design och övervägde en kvalitativ intervjustudie eller kvantitativ enkätstudie för att få en bild av vilka insatser som används i den svenska vården. Valet föll dock på litteraturstudie då syftet var att undersöka och sammanställa aktuell litteratur kring vilka arbetsterapeutiska insatser som beskrivs för barn och unga med psykisk ohälsa oavsett nationalitet.

Litteratursökningen började med flera provsökningar i olika databaser enligt Willman et al. (31). De databaser som gav relevant variation av träffar var CINAHL Plus with Full Text och PsycINFO. En databas som kunde ha använts, var Pubmed eftersom det är en bred databas för forskning inom omvårdnad (32). Författarna hade inte tillräcklig kunskap om hur optimal sökning genomförs i Pubmed och beslutade på grund av tidsbrist att välja bort den, vilket kan ha påverkat antal artiklar i sökningen. Enligt Willman et al. (31) används OR för att få en bredare sökning och AND för att kombinera sökord och genom det begränsa sökningen (31). Både OR och AND användes med fritextord och ämnesord. Trots att sökningen gjordes enligt beskrivna rekommendationer, visades många artiklar som inte svarade på studiens syfte eller frågeställningar.

Enligt Forsberg et al. (32) är det sökorden som skapar grunden för en litteraturstudie. Olika sökord användes, både som ämnesord och fritextord. Citationstecken (“) användes, vilket enligt Willman et al. (31) föreslås för att få med hela sökord och för att få sökordet i rätt ordningsföljd. Även trunkering, en asterix (*) användes i vissa av sökordens slut för att inkludera alla ordets ändelser (31). Fler sökord eller synonymer kunde ha använts till psykisk ohälsa samt att arbetsterapi kunde ha använts med trunkering eller med andra ord än

“occupational therapy”. Författarna valde att ta med sökordet “psykisk hälsa” trots att syftet var att undersöka psykisk ohälsa. Detta gjordes för att bredda sökområdet men ändå

upplevdes svårigheter att finna artiklar om arbetsterapi för barn och unga med psykisk ohälsa. Många artiklar handlade om vuxna med psykisk ohälsa och få innehöll arbetsterapeutiska insatser. Med andra sökord kunde eventuellt fler artiklar ha hittats, men sökningen kan då även ha blivit för bred eller för smal.

Enligt Axelsson (49) bör sökningen avgränsas på ett sätt som inkluderar den senaste

forskningen. Sökningen begränsades först av publiceringsår mellan 2009-2020. Eftersom få relevanta artiklar visades, utökades begränsningen till 2000-2020. Detta gav inte någon större förändring i sökresultatet och därför valde författarna att behålla den ursprungliga

15 lästes. De inkluderade artiklarnas referenslistor lästes igenom för att se om de innehöll

artiklar som var relevanta att söka manuellt, något som Axelsson rekommenderar för att hitta fler artiklar (49). Detta gav dock inte fler artiklar att inkludera. Anledningen till att så få relevanta artiklar kunde inkluderas, tror författarna kan dels bero på brister i sökningen, men även att arbetsterapi för barn och unga med psykisk ohälsa verkar vara ett nytt

forskningsområde. Detta stärks av Fernandes A et als. (29) uppfattning om att det finns lite forskning på området och en kunskapslucka att fylla.

Forsberg et al. (32) anser att en litteraturstudie bör innehålla både kvalitativa och kvantitativa studier för att kunna sammanfatta både klinisk data och beprövad erfarenhet och upplevelser. I denna litteraturstudie inkluderades endast kvantitativa artiklar eftersom författarna inte hittade några kvalitativa artiklar som mötte inklusionskriterierna, vilket kan ses som en svaghet. Som tidigare diskuterats, verkar arbetsterapi för barn och unga med psykisk ohälsa vara ett nytt forskningsområde, vilket kan vara en anledning till brist på forskning i allmänhet och kvalitativa artiklar i synnerhet. I urvalet av artiklar, fanns inte några som studerade familjefokuserade arbetsterapeutiska insatser. Författarna till denna litteraturstudie tycker det är anmärkningsvärt eftersom brister i den sociala miljön och speciellt hemmiljön, kan ligga till grund för psykisk ohälsa (9, 50).

Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsbergs et als. kvantitativa

granskningsmallar (32). Detta gjordes först enskilt av författarna och därefter diskuterades kvaliteten på artiklarna tillsammans. Att göra en bedömning av artiklarnas kvalitet ansåg författarna vara utmanande eftersom erfarenhet saknades. En artikel (39) bedömdes ha låg kvalitet då den bara inkluderade två testpersoner. Trots att Forsberg et al. (32)

rekommenderar att exkludera artiklar av låg kvalitet, valde författarna att inkludera den eftersom den tog upp lekaktiviteter. Resultatet tros inte ha påverkats av detta beslut eftersom lek anses vara positivt och utvecklande för barn (51).

Analysen utgick från både induktivt och deduktivt angreppssätt utifrån studiens syfte och frågeställningar. De tre frågeställningarna underlättade analysen eftersom de tydliggjorde vad som eftersöktes. Frågeställning 2, som beskriver insatserna utifrån aktivitet och miljö ansågs svår att svara på enligt författarna, men den fick ändå vara kvar för att den ansågs bidra till ett betydelsefullt resultat. Analysen utfördes i fyra steg enligt Friberg (30) där författarna läste artiklarna både var för sig och gemensamt. Den analyserade datan diskuterades

gemensamt och sammanfördes i en analysmatris som gav en tydlig överblick. Att all analys har gjorts av båda författarna kan ses som en styrka. En svaghet kan vara att artiklarna var skrivna på engelska, vilket inte är författarnas modersmål. Detta medför att det finns en risk att tolkningen av artiklarna kan bli felaktig.

Författarna kontrollerade om de tio inkluderade artiklarna var etiskt granskade. Sju artiklar (34, 36-38, 40-42) var godkända av etikprövningsnämnden, två artiklar (35, 39) var inte etiskt granskade men föräldrar och barn hade skrivit på ett samtycke för att delta i studien. I artikel (33) fanns inget skrivet om etiska ställningstaganden eller samtycke men den var publicerad i en tidskrift som kräver att publicerade artiklar är etiskt granskade. Enligt Forsberg et al. (32) ska alla studier innehålla etiska ställningstaganden men författarna valde ändå att inkludera artikel (33) där etiska ställningstaganden och etiska aspekter saknades. Artikeln var

publicerad i en tidskrift som kräver etiskt godkännande, därav tolkade författarna att artikeln var etisk granskad och valde att inkludera den för att syftet och resultatet ansågs viktigt och intressant.

16 De studier som artiklarna beskriver är utförda i fem länder från olika världsdelar utanför Europa och visar likvärdiga resultat på arbetsterapeutiska insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Detta tyder på att de beskrivna insatserna kan förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga i olika samhällsstrukturer och skolsystem, vilket författarna tolkar som att resultatet är generaliserbart till andra länder, även i Europa. Enligt Lundman et al. (52) är det upp till läsaren att avgöra om resultatet kan generaliseras.

6.3 Vidare forskning

Det begränsade urvalet av artiklar visar på att det behövs mer forskning på området arbetsterapi för barn och unga med psykiska ohälsa. Författarna hittade inga kvalitativa artiklar som svarade på studiens syfte och anser att det finns en kunskapslucka att fylla där. Att tydliggöra vilka insatser som används i den svenska vården skulle kunna skapa

möjligheter att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga i Sverige.

Författarna anser att det saknas studier som visar barns, föräldrars och lärares upplevelser av arbetsterapeutiska insatser, hur fysisk- och social miljö påverkar aktivitetsutförande och hur familjeinsatser kan utformas och användas. Dessa förslag på vidare forskning skulle kunna bidra till en viktig kunskapsutveckling för arbetsterapeuter som arbetar med psykisk ohälsa hos barn och unga.

7 Slutsats

Arbetsterapeutiska insatser som främjar interna och externa strategier kan förbättra psykisk ohälsa hos barn och unga. Det kliniska arbetet kan anpassas efter barn och ungas behov, och insatser kan med fördel utföras i den miljö där problem uppstår, till exempel i skolan. Fler arbetsterapeuter inom skolan skulle tillsammans med skolpersonal eventuellt kunna upptäcka och behandla psykisk ohälsa i tidigt skede. Tidiga insatser har visats minska risken för psykisk ohälsa under uppväxten, vilket främjar sociala relationer, arbetsliv och livskvalitet. Gruppinsatser har visat positiva resultat och kan erbjudas av arbetsterapeut för att öka delaktighet och minska kostnader och belastning på vården. Kunskaper om att leda grupper och lära ut interna strategier skulle kunna vara bra som komplement för arbetsterapeuter som arbetar med barn och unga med psykisk ohälsa.

17

Referenslista

1. Socialstyrelsen. Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 [citerad 24 februari 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-psykisk-ohalsa-bland-barn-och-unga-vuxna/ 2. Munkholm M. Aktivitet och hälsa. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer.

Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur; 2016. s. 43–52.

3. de Girolamo G, Dagani J, Purcell R, Cocchi A, McGorry PD. Age of onset of mental disorders and use of mental health services: needs, opportunities and obstacles. Epidemiol Psychiatr Sci. mars 2012;21(1):47–57.

4. WHO. Mental health: strengthening our response WHO; 2018 [Internet]. [citerad 02 mars 2020]. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-strengthening-our-response

5. Folkhälsomyndigheten. Vad är psykisk hälsa? [Internet]. Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2016 [citerad 28 februari 2020]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

6. Internetmedicin. Depression hos tonårsbarn [Internet]. Kungsbacka: Internetmedicin; 2020 [citerad 06 mars 2020]. Hämtad från: https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2733

7. Barncancerfonden. Ångest vanligt efter cancer – men det finns hjälp [Internet]. Stockholm: Barncancerfonden; 2018 [citerad 13 mars 2020]. Hämtad från:

https://www.barncancerfonden.se/reportage/angest-vanligt-efter-cancer---men-det-finns-hjalp/ 8. Gillberg C. Sociala och psykologiska faktorers betydelse. I: Gillberg C, Råstam M, Fernell E,

redaktörer. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur & kultur; 2015. s. 47–55.

9. Fryers T, Melzer D, Jenkins R. Social inequalities and the common mental disorders. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol. Maj 2003;38(5):229–37.

10. Arseneault L, Bowes L, Shakoor S. Bullying victimization in youths and mental health problems: ‘Much ado about nothing’? Psychol Med. Maj 2010;40(5):717–29.

11. Tully LA, Hawes DJ, Doyle FL, Sawyer MG, Dadds MR. A national child mental health literacy initiative is needed to reduce childhood mental health disorders. Aust N Z J Psychiatry. April 2019;53(4):286–90.

12. 1177 Vårdguiden. När barn mår psykiskt dåligt [Internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; 2020 [citerad 20 mars 2020]. Hämtad från: https://www.1177.se/Ostergotland/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/nar-barn-mar-psykiskt-daligt/

13. Collishaw S. Annual Research Review: Secular trends in child and adolescent mental health. J Child Psychol Psychiatry. 2015;56(3):370–93.

14. Greiff C von, Sjögren A, Wieselgren I-M, Finansdepartementet. En god start: en ESO-rapport om tidigt stöd i skolan. Stockholm: Regeringskansliet, Finansdepartementet : Fritze distributör; 2012.

18

15. Ogilvie S, Head S, Parekh S, Heintzman J, Preyde M. Association of School Engagement, Academic Difficulties and School Avoidance with Psychological Difficulties Among Adolescents Admitted to a Psychiatric Inpatient Unit. Child Adolesc Soc Work J. augusti 2019;36(4):419–27.

16. Dahlstrand M. Aktivitetens betydelse för barn och ungdom. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur; 2016. s. 23–33. 17. Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter - Sveriges Arbetsterapeuter [Internet]. 4 rev.

Uppl. Nacka: Sveriges Arbetsterapeuter (FSA); 2005. [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: https://www.arbetsterapeuterna.se/foerbundet/webbutik/etisk-kod-foer-arbetsterapeuter/

18. Jacobsson H. Arbetsterapeutens roller och verksamhetsområden. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur; 2016. s. 107– 27.

19. Eliasson A-C. Arbetsterapi. I: Lagerkvist B, Lindgren C, redaktörer. Barn med funktionsnedsättning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 333–51.

20. Kielhofner G. Introduktion till Model of Human Occupation (MOHO). I: Kielhofner G, redaktör. Model of human occupation : teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 7–12.

21. Kielhofner G. Grundläggande begrepp för människans aktivitet. I: Kielhofner G, redaktör. Model of human occupation : teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 15–25.

22. Erlandsson L-K, Persson D. ValMo-modellen : ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. Lund: Studentlitteratur; 2014.

23. Öhrvall A-M, Vroland Nordstrand K, Peny-Dahlstrand M. Barns aktiviteter i dagligt liv. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur; 2016. s. 145–63.

24. Kielhofner G. Miljön och människans aktivitet. I: Kielhofner G, redaktör. Model of human occupation : teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 85–99.

25. Anaby D, Law M, Coster W, Bedell G, Khetani M, Avery L, m.fl. The Mediating Role of the

Environment in Explaining Participation of Children and Youth With and Without Disabilities Across Home, School, and Community. Arch Phys Med Rehabil. Maj 2014;95(5):908–17.

26. Kielhofner G. Dimensioner av görande. I: Kielhofner G, redaktör. Model of human occupation : teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 101–8.

27. Kroksmark U. Aktivitet i vardagen viktig för alla - ett arbete för arbetsterapeuter. I: Kroksmark U, redaktör. Hälsa och aktivitet i vardagen : ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA); 2014. s. 7–15.

28. Folkhälsomyndigheten. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? [Internet]. Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2018 [citerad 09 april 2020]. Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/

29. Fernandes ADSA, Cid MFB, Speranza M, Copi CG. A intersetorialidade no campo da saúde mental infantojuvenil: proposta de atuação da terapia ocupacional no contexto escolar. Cad Bras Ter Ocupacional. 2019;27(2):454–61.

19

30. Friberg F. Att göra en litteraturöversikt. I: Friberg F, redaktör. Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 133–43.

31. Willman A. Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur; 2016.

32. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & kultur; 2016.

33. Ali N, Th MO, Nagar R. To study the effectiveness of occupational therapy intervention in the management of fear of public speaking in school going children aged between 12-17 years. 2013;45(3):5.

34. Crowley MJ, Nicholls SS, McCarthy D, Greatorex K, Wu J, Mayes LC. Innovations in practice: group mindfulness for adolescent anxiety - results of an open trial. Child Adolesc Ment Health. Maj

2018;23(2):130–3.

35. Gogia R, Begum R. To study the effectiveness of occupational therapy in children with overweight/obesity and its impact upon quality of life. Indian J Physiother Occup Ther - Int J. 2018;12(4):166.

36. West M, Melvin G, McNamara F, Gordon M. An evaluation of the use and efficacy of a sensory room within an adolescent psychiatric inpatient unit. Aust Occup Ther J. Juni 2017;64(3):253–63.

37. Keptner KM, Harris AL, Mellyn JC, Neff NR, Rassie N, Thompson KM. Occupational Therapy Services to Promote Occupational Performance, Performance Satisfaction, and Quality of Life in University Freshmen: A Pilot Study. Occup Ther Ment Health. April 2016;32(2):185–202.

38. Kohn M, Hitch D, Stagnitti K. Better Access to Mental Health program: Influence of mental health occupational therapy. Aust Occup Ther J. december 2012;59(6):437–44.

39. Mohammadi A, Mehraban A, Damavandi S. Effect of play-based occupational therapy on symptoms of hospitalized children with cancer: A single-subject study. Asia-Pac J Oncol Nurs. 2017;4(2):168. 40. Srija Ss, Sugi S, Srinivasan D. Efficacy of social stories in coping with bullying among children with

childhood psychiatry conditions: A randomized controlled interventional study. Indian J Occup Ther. 2019;51(2):52.

41. Tokolahi E, Em-Chhour C, Barkwill L, Stanley S. An Occupation-Based Group for Children with Anxiety. Br J Occup Ther. Januari 2013;76(1):31–6.

42. Tokolahi E, Vandal AC, Kersten P, Pearson J, Hocking C. Cluster-randomised controlled trial of an occupational therapy intervention for children aged 11-13 years, designed to increase participation to prevent symptoms of mental illness. Child Adolesc Ment Health. November 2018;23(4):313–27. 43. Carlsson G. Critical incident. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ

forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 43–55.

44. Björkdahl A. Kognitiv rehabilitering : teoretisk grund och praktisk tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2015.

20

45. Camden C, Tétreault S, Swaine B. Increasing the Use of Group Interventions in a Pediatric Rehabilitation Program: Perceptions of Administrators, Therapists, and Parents. Phys Occup Ther Pediatr. Mars 2012;32(2):120–35.

46. Folkhälsomyndigheten. Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. [Internet]. Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2018 [citerad 13 april 2020]. Hämtad från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cfd1dffb/skolprestati oner-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf

47. Kaelin VC, Ray-Kaeser S, Moioli S, Kocher Stalder C, Santinelli L, Echsel A, m.fl. Occupational Therapy Practice in Mainstream Schools: Results from an Online Survey in Switzerland. Occup Ther Int. Maj 2019;2019:1–9.

48. Folkhälsomyndigheten. Att främja psykisk hälsa bland barn och unga [Internet]. Östersund: Folkhälsomyndigheten; 2018 [citerad 13 april 2020]. Hämtad från:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/

49. Axelsson Å. Litteraturstudie. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 203–20.

50. Gillberg C, Råstam M, Fernell E. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Natur & kultur; 2015. 51. Winnberg Lindqvist P, Kroksmark U, Andersson B-M, Wallerius U. Lek för barn med

flerfunktionsnedsättning. I: Eliasson A-C, Lidström H, Peny-Dahlstrand M, redaktörer. Arbetsterapi för barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur; 2016. s. 165–78.

52. Lundman B, Hällgren Graneheim U. Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär M, Höglund-Nielsen B, redaktörer. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 187–201.

Bilaga 1,Tabell 1, Sökmatris Sökning nr Sökord Antal

träffar Cinahl 200318 Antal träffar PsycInfo 200318 Urval 1 Relevanta titlar Urval 2 Relevanta artiklar efter att ha läst abstracts Urval 3 Inkluderad e artiklar efter läsning av urval 2 i fulltext Urval 4 Dubblette r bort Slutligt urval 1 MH/DE “Occupational therapy” 40429 7918 2 “Occupational Therapy” 43193 18800 3 S1 OR S2 43193 18800 4 MH/DE“Mental disorders” 61982 128259 5 “Mental Disorders” 74535 174700 6 MH/DE”Anxiety” 45609 78411 7 Anxiety 103805 263062 8 MH/DE “Depression” 114453 25390 9 Depression 180060 324448 10 “Mental illness” 58570 96444

11 MH/DE ”Mental Health” 38765 70037

12 “Mental Health” 153320 577140 13 S4 OR S5 OR S6 OR S7 OR S8 OR S9 OR S10 OR S11 OR S12 400501 1030686 14 child* 842398 865400 15 adolescen* 588890 484731 16 Youth 54478 119525 17 S14 OR S15 OR S16 1164492 1129111 18 S3 AND S13 AND S17 528 1174 19 Peer reviewed 2009-2020 English Cinahl 277 32 11 9 4 5 20 Peer reviewed 2009-2020 English PsycInfo 535 10 5 5 5

Bilaga 2, Tabell 2, Artikelmatris

Författare Årtal Land Referensnr

Titel Syfte Design och metod Etiskt

granskad

Kvalitet

Ali N, Nagar R, 2013, Indien

(33)

To study the effectiveness of occupational therapy intervention in the management of fear of public speaking in school going children aged between 12-17 years

Att undersöka nyttan av en arbetsterapeutisk intervention för personer med ångest att tala inför publik

Kvantitativ pre- och posttest, experimentell, prospektiv design Två grupper; 12-14 år och 15-17 år

Ingen tidigare diagnos eller nedsättning.

15 individuella behandlingstillfällen, två gånger/vecka. De 10 första hade avkoppling 1 timme vardera och nästa 5 hade desensibilisering 45 minuter vardera, som inkluderade 15 minuter avslappningsträning

Framgår ej men är publicerad i tidskrift som kräver etisk granskning Medel Crowley J M, Nicholls S, McCarthy D, Greatorex K, Wu J,Mayes C L, 2017, USA (34) Innovations in practice: group mindfulness for adolescent anxiety – results of an open trial

Att utvärdera genomförbarheten och effektiviteten av Group mindfulness therapy (GMT) i skolan, för ungdomar med ångestproblem

Kvantitativ Pre-och post design, pilotstudie, ingen kontrollgrupp. En grupp på 11 ungdomar 12-13 år med förhöjd ångest.

Group Mindfulness Therapy (GMT) 1 timme/vecka i 10 veckor. Material från 4 olika källor användes; Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), Mindful Schools, MindUP och Semple´s Mindfulness program for anxiety in children

Ja Medel

Gogia R, Begum R, 2018, Indien

(35)

To Study the Effectiveness of Occupational Therapy in children with over-weight/obesity and its impact upon quality of life

Undersöka effektiviteten av arbetsterapi för barn med kraftig övervikt och dess påverkan på livskvalitet

Kvantitativ Pre- och posttest, experimentell design

30 skolbarn med kraftig övervikt. Ingen psykiatrisk diagnos Varje barn tränade 45 minuter 5 dagar i veckan i 4 veckor

Samtyckesform ulär påskrivet av föräldrar och barn Medel West M, Melvin G, MacNamara F, Gordon M, 2016, Australien (36)

An evaluation of the use and efficacy of a sensory room within an adolescent psychiatric inpatient unit

Att undersöka kliniska fördelar med ett sensoriskt rum på ungdomspsykiatrisk avdelning. Forskarna ville undersöka om användning av det sensoriska rummet kunde minska ångest

Kvantitativ. Pre- och post intervention

112 ungdomar 12-18 år med olika psykiska diagnoser, övervägande depression

56 deltagare använde sinnesrum och 56 (slumpmässigt valda) använde det inte

Ja Medel Keptner K M, Harris A L, Mellyn J C, Neff N R, Rassie N, Thompson K M, 2016, USA (37) Occupational Therapy Services to Promote Occupational Performance, Performance Satisfaction, and Quality of Life in University Freshmen: A pilot study Att undersöka om en arbetsterapeutisk intervention kunde förbättra aktivitetsutförande,

tillfredsställelse av utförande och livskvalitet för en grupp nybörjare på universitetet

Kvantitativ, Pilotstudie, Pre- och posttest

18 studenter som studerade sitt första år på universitet i åldrarna 18-19 år delades in i 3 grupper. Inga diagnoser

Kohn M, Hitch D, Stagnitti K, 2012, Australien

(38)

Better Access to Mental Health program: Influence of mental health

occupational therapy

Att undersöka om ett hälsoprogram (BAMH) kan påverka förändring hos ungdomar med ångest

Kvantitativ kvasi- experimentell med en grupp pre-och posttest 31 personer i 17 årsåldern diagnostiserade med psykisk sjukdom

Ja Medel Mohammadi A, Mehraban A H, Damavandi S A, 2017, Iran (39) Effect of play-based Occupational Therapy on Symptoms of Hospitalized Children with Cancer a Single- subject Study

Att undersöka vilka effekter lekbaserad arbetsterapi hade på smärta, ångest och trötthet hos barn som genomgick

cancerbehandling

Kvantitativ pilot studie, A-B-A-B-A-B metod.

Två slumpmässigt utvalda barn 7 och 9 år som behandlades mot cancer Samtyckesform ulär påskrivet av föräldrar och barn Låg Sirja S, Sugi S, Srinivasan D, 2019, Indien (40)

Efficacy of social stories in coping with bullying among children with childhood psychiatry conditions: A randomized controlled interventional study

Att hitta effektiviteten i sociala berättelser för att bättre kunna hantera mobbning för barn med psykiska problem

Kvantitativ Randomiserad kontrollerad studie, en experimentgrupp och en kontrollgrupp.

22 barn 8-13 år med diagnoser som inlärningssvårigheter, mild intellektuell funktionsnedsättning eller ADHD.

Ja Hög Tokolahi E, Em-Chhour C, Barkwill L, Stanley S, 2013, Nya Zeeland (41) An occupation- based group for children with anxiety

Att undersöka en aktivitetsbaserad gruppintervention som inriktade sig på funktion och kognition för barn med ångest i åldrarna 10-14 år.

Kvantitativ prospektiv studie utan randomisering, pre- och post intervention.

34 barn med ångest, 10-14 år i 5 grupper pågick under 14 månader

Ja Medel Tokolahi E, Vandal A C, Kersten P, Pearson J, Hocking C, 2018, Nya Zeeland (42) Cluster-randomised controlled trial of an occupational therapy intervention for children aged 11-13 years, designed to increase participation to prevent symptoms of mental illness

Att undersöka en evidensbaserad arbetsterapeutisk intervention som var utformad för att öka

deltagande i dagliga aktiviteter och för att förhindra symtom på psykisk sjukdom hos barn

Kvantitativ Kluster- randomiserad kontrollerad crossover design. 151 barn från 14 kluster (skolor) med 10-12 elever i ålder 11-13 år med tidiga symtom av ångest tillsammans med symtom av depression och låg självkänsla.

Bilaga 3, Tabell 3, Analysmatris

Författare, årtal, land, referens- nummer

Insatsens mål Insatsens aktiviteter Insatsens miljö Insatsens nytta

Ali N, Nagar R, 2013, Indien

(33)

Öka den mentala förmågan att minska ångest

Avslappningsövningar (andningsövningar och övningar där man fokuserade på att slappna av i en kroppsdel i taget; hand, ben, mage och bröst)

Desensibilisering (personen exponeras för det som utlöser ångesten) 8 till 20 objekt rangordnades beroende på hur ångestframkallande de var. Varje objekt presenterades för försökspersonen i 10 sekunder följt av 30 sekunder avslappning innan presentation av nästa objekt. Om försökspersonen inte signalerade ångest efter den andra

presentationen av ett objekt, presenterade terapeuten nästa. Om ångest upplevdes, upprepades momentet tills ångesten försvann

Social miljö: Enskilda tillfällen med AT och

övning hemma

Fysisk miljö: Barnet satt i en bekväm stol

under insatsen, det framgår inte om det var på klinik eller i anslutning till skolan

Statistisk signifikant förbättring av ångest hos båda grupperna

Det fanns ingen signifikant skillnad på resultatet beroende på kön eller ålder

Crowley J M, Nicholls S, McCarthy D, Greatorex K, Wu J,Mayes C L, 2017, USA (34)

Öka den mentala förmågan att minska ångest

Mental träning för att öka medvetenheten i nuet. När tankarna började vandra, användes en bjällra för att ta tillbaka uppmärksamheten

Medveten andning där deltagarna guidades genom övningarna. Promenader och måltider användes för att uppmuntra medvetenhet kring olika sensoriska stimuli

Kroppsscanning genom att blunda och uppmärksamma hela kroppen, del för del

Varje session fick deltagarna tänka vänliga tankar om sig själva och andra, och notera sina känslor kring dessa tankar. Eftersom ångest innebär tendenser att kritisera sig själv och pressa sig själv inifrån, ger denna övning kunskap att tänka

Social miljö: Gruppaktivitet och övning

hemma

Fysisk miljö: I ett klassrum efter skoltid

Statistisk signifikant förbättring av ungdomarnas olika ångest, stress och koncentrationssvårigheter både vid självskattning och föräldrars skattning. Psykiska och utåtagerande problem minskade signifikant. Vid mätning av koncentrationssvårigheter uppmättes en signifikant förbättring.

vänligt om sig själv. Samtal för att öka kroppslig och känslomässig medvetenhet och

självacceptans. Gogia R, Begum R, 2018, Indien (35) Förbättra livskvalitet med högteknologiska hjälpmedel

Fysiska aktiviteter med Wii Fit/wii sports och nutritionsutbildning via lekfulla appar.

Social miljö: Framgår ej

Fysisk miljö: Framgår ej

Signifikanta skillnader mellan före- och efter-testerna på alla mätta variabler; fysisk funktion, psykiskt mående, social

kompetens, skolarbete och självkänsla. Signifikant ökning av känslomässig- och social kompetens, självkänsla och utförande i skolan. Fysisk funktion visade signifikant skillnad före och efter

intervention. West M, Melvin G, MacNamara F, Gordon M, 2016, Australien (36)

Öka den mentala förmågan att minska ångest

Sinnesrum med utrustning som främjar sensorisk stimulans. Gungstol, tyngdtäcke, olika

antistressleksaker, doftoljor, godis, teer, bilder med lugnande motiv, musik och bilder som projiceras på väggarna (ex flytande bubblor och porlande bäckar)

Social miljö: Enskilt med terapeut som

guidade och hjälpte till i rummet

Fysisk miljö: Klinik i sinnesrum

Tjejer med ångest visade signifikant förbättring av sinnesrum. Ångest var den enda variabeln av åkommor, som visade signifikant skillnad i förbättring. Både självskattad och terapeutskattad ångest hade minskat signifikant. Ett signifikant samband mellan aggressionsproblem och självskattad ångest kunde påvisas Keptner K M, Harris A L, Mellyn J C, Neff N R, Rassie N, Thompson K M, 2016, USA (37) Mäta förändring i livskvaliteten för att främja utförandekapacitet

Varje vecka följde samma schema: 1. introduktion/information 2. aktivitet 3. samtal 4. bearbetning 5. dra slutsatser 6. tillämpa 7. summera

- V1 Fritid: Utforska fritidsmöjligheter på och kring campus

- V2 Sömn/vila: Progressiv muskelavslappning (spänna muskel och sedan slappna av) och en övning för att upptäcka sömnstörningar. - V3 Arbete/utbildning: Övningar rörande tidsanvändning och organisation

- V4 Ekonomi/budget: Övningar kring budgetering och ekonomiska strategier

- V5 Social delaktighet: Deltagarna summerade det viktigaste att ta med sig från de fem gruppträffarna och delade med sig till varandra

Social miljö: Gruppaktivitet

Fysisk miljö: Grupprum på campus,

fritidsmiljöer i och kring campus, simulerat sovrum.

Powerpointpresentation användes vid varje ny aktivitet och inlärningsmaterial delades över internet till deltagarna

Statistisk signifikant ökning av självskattad utförandekapacitet före och efter insats. Ingen signifikant skillnad på psykisk eller fysisk hälsa

Kohn M, Hitch D, Stagnitti K, 2012, Australien

(38)

Öka den mentala förmågan att minska ångest

Olika strategier/metoder användes: motiverande samtal, KBT, avslappningsstrategier,

färdighetsträning och interpersonell terapi (fokuserar på hur problem i mänskliga relationer bidrar till psykiska symtom och hur psykiska problem påverkar relationer till andra)

Social miljö: Enskilda möten.

Arbetsterapeuten utformade interventionen efter varje klients behov och såg i första hand till att skapa strategier som gav deltagaren hjälp att hantera hinder i sin vardag istället för att fokusera på symtomen

Fysisk miljö: På klinik

Statistisk signifikant skillnad på

självskattad förbättrad psykisk hälsa före och efter insats, signifikant skillnad mellan män och kvinnor före och efter insats. Män visade större förbättring av psykisk hälsa

Mohammadi A, Mehraban A H, Damavandi S A, 2017, Iran (39) Minska ångest, trötthet och smärta med lekaktiviteter

Arbetsterapeuten valde 9 olika lekaktiviteter/barn utifrån deras intressen och från dem fick barnet välja en eller flera vid varje tillfälle

Social miljö: Enskilt med arbetsterapeuten.

Intervjuer innan för att ta reda på barnens erfarenheter, möjligheter och intressen för att styra insatsen rätt. Insatsen anpassades vid varje tillfälle.

Fysisk miljö: På sjukhus, olika föremål

associerade till lek och spel

Studien visar ingen statistisk signifikans, men värderar att lekbaserad arbetsterapi kan minska symtom på smärta, ångest och trötthet hos barn med cancer som

genomgår kemoterapi

Sirja S, Sugi S, Srinivasan D, 2019, Indien

(40)

Öka den mentala förmågan att hantera mobbning

Berättelse om när någon kallar någon annan för fula saker “name calling”. Terapeuten förklarar strategier för hur barnen ska hantera den typen av mobbing med stöd från berättelsen. Terapeuten ställer frågor för att bekräfta barnets uppfattning av berättelsen. Beroende på barnets respons ser korrigerar terapeuten det som blir fel. Sedan får barnet återberätta med hjälp av bilder och rollspel genomförs mellan terapeuten och barnet och sessionen avslutas med samtal

Kontrollgruppen fick liknande behandling men utan berättelser

Social miljö: Enskilda sessioner med

terapeut. Barnen fick välja två saker de utsattes för som de tyckte var viktiga att få hjälp med.

Fysisk miljö: Klinik

Båda grupperna visade statistisk signifikant skillnad i förmåga att använda anpassade strategier före och efter insats. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna före och efter, båda grupperna förbättrades likvärdigt. Däremot kunde man se en statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i en jämförelse efter insatsen. Experimentgruppen visade en större förbättring att använda strategier efter insatsen Tokolahi E, Em-Chhour C, Barkwill L, Stanley S, 2013, Nya Zeeland (41)

Öka den psykiska förmågan att minska ångest

Varje vecka följde samma mönster:

1. Uppvärmningsaktivitet med dagens ämne 2. Återkoppling till föregående tillfälle 3. Genomgång av dagens aktivitet 4. Avslappning

5. Övning på ny aktivitet

6. Planering för kommande vecka 7. Avslutning

Social miljö: Gruppaktivitet,

Parallellt med barnens insats fick föräldrar utbildning och kamratstöd men det togs inte upp i resultatmätningen.

Fysisk miljö: Klinik

Statistiskt signifikant minskning av föräldraskattad ångest före och efter insats. Signifikant förbättring av

utförandekapacitet enligt terapeutens skattning.