En kartläggning av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression

1

En kartläggning av arbetsterapeutiska åtgärder för personer

med depression

A mapping of occupational therapeutic measures for people

with depression

Författare: Tommy Hoas och Salmin Karadolami

Termin 5, 2018

Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde:Arbetsterapi

Arbetsterapeutprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Ahmed Amer, Doktorand, Universitetssjukvårdens forskningscentrum - USÖ Examinator: Marie Holmefur, Universitetslektor, Örebro universitet

Örebro Universitet

Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi

2

Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi. Svensk titel: En kartläggning av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression Engelsk titel: A mapping of occupational therapeutic measures for people with depression Författare: Tommy Hoas och Salmin Karadolami

Datum: 2018-06-02 Antal ord: 5560

Sammanfattning

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste sjukdomarna i dagens samhälle och kan vara ett stort hinder i människors liv. Sjukdomen kan påverka både fysiska och psykiska funktioner i kroppen. Några åtgärder som nämns i samband med depression och psykisk ohälsa och som arbetsterapeuter kan använda sig av är The Tree Theme Method, tekniska hjälpmedel, gruppaktiviteter, copingstrategier, fysiska aktiviteter, stillasittande aktiviteter och kreativa aktiviteter.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka arbetsterapeutiska åtgärder som används för personer med depression inom psykiatrin i Örebro och närliggande län

Metod: En kvantitativ enkätstudie av deskriptiv design gjordes för att besvara studiens syfte Resultat: Totalt 33 arbetsterapeuter inom psykiatrin i Örebro och kringliggande län deltog i studien. Resultatet visade att alla åtgärder förutom TTM används av arbetsterapeuterna i varierande grad.De vanligaste tekniska åtgärder som används bland arbetsterapeuterna är olika tids- och planeringsverktyg som Memoplanner eller Handi för ökad struktur i vardagen. Den fysiska aktivitet som var vanligast var promenader. Bland stillasittande aktiviteter var måla en vanlig åtgärd. Flera nämner även att det beror på klientens önskemål. Måla visade sig även vara den åtgärd som användes som en kreativ aktivitet då fler än hälften använder sig av åtgärden. På övriga åtgärder tar flera arbetsterapeuter upp vikten av struktur och planering. Den grad av depression som åtgärderna oftast användes mot var ”måttlig grad av depression”. Slutsats: Studien visade att alla åtgärder förutom TTM används i varierande grad. De

åtgärder som användes mest var fysiska åtgärder och framförallt promenader. Utöver promenader tog många arbetsterapeuter upp vikten av struktur. Det behöver göras en större studie för att resultatet ska kunna generaliseras.

Sökord: depression, interventions, occupational therapy

3

Innehållsförteckning

2.1 Depression och dystymi………... 4

2.2 Arbetsterapeutens roll för personer med psykisk ohälsa………. 4

2.3 Arbetsterapeutiska åtgärder för personer med depression………5

2.3.1 The Tree Theme Method……….……...5

2.3.2 Tekniska hjälpmedel……….…..5 2.3.3 Gruppaktiviteter……….……6 2.3.4 Copingstrategier……….…...6 2.3.5 Fysiska aktiviteter………...……….…..6 2.3.6 Stillasittande aktiviteter………...………..…….7 2.3.7 Kreativa aktiviteter………...………….…..7 2.4 Problemformulering………..7 3. Syfte………...…….7 4. Metod………...8 4.1 Design………...8 4.2 Enkät………...8 4.3 Deltagare……….……..8 4.4 Databearbetning……….………...9 5. Etiska aspekter………..9 6. Resultat………...…..…...9 7. Diskussion………...….…14 7.1 Metoddiskussion……….14 7.2 Resultatdiskussion……….………..15 8. Förslag på fortsatt forskning……….17

9. Referenser………...…………...18

.. Bilaga 1 – Enkät………..21

4

1. Inledning

Depression är en del av ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle som är psykisk ohälsa. En femtedel av Sveriges befolkning har någon gång diagnostiserats med depression (1). Sjukdomen kan se olika ut från person till person och kan visa sig i form av både psykiska och kroppsliga symtom och kan även variera i svårighetsgrad. Det kan därför ibland vara svårt att veta vilken grad av depression som klienten lider av (2). Eftersom att depression är en såpass vanlig sjukdom är det troligt att författarna kommer att möta klienter med

depression i sitt framtida yrke. Därför är det intressant att kartlägga vilka åtgärder som används vid depression av arbetsterapeuter och vilken grad av depression som åtgärderna används mot.

2. Bakgrund

2.1 Depression och dystymi

Depression är ett sjukdomstillstånd som många människor i hela världen drabbas av (3,4). De flesta människor har perioder då de känner sig nedstämda och ointresserade. Dessa perioder kan man ha utan att vara deprimerad. Sjukdomen påverkar hela människan, eftersom kroppsliga funktioner kan påverkas såväl som beteenden, tankar och känslor (4).

Om klienten har kognitiva, fysiska nedsättningar eller har svårt att hantera konflikter med andra människor är detta något som också kan påverka produktiviteten och utförandet negativt (5).

Diagnosen depression brukar delas in i två kategorier; egentlig depression samt dystymi.Vid en bedömning av egentlig depression används en lista med nio symtom där fem av symtomen bör förekomma och ha varit närvarande under en period av två veckor för att personen ska anses vara deprimerad. Symtomen för depression är nedstämdhet, förlust av intresse för vanliga aktiviteter, aptitförändringar och förändringar i vikt, sömnstörningar, förändrad motorik, trötthet, nedvärderande självbild, koncentrationssvårigheter och beslutsvånda, samt tankar på döden (6,7).

Egentlig depression är uppdelat enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i lätt, måttlig eller svår grad (2) och drabbar kvinnor oftare än män. Om depression inte behandlas kan den vara i cirka 6 månader eller längre. Ofta kan perioderna vara

årstidsrelaterade (7).

Dystymi kännetecknas som kronisk, ihållande, och av mild depressiv grad där symtomen har förekommit i mer än två år (7). Dystymi bedöms utefter sex symtom; dålig eller överdriven aptit, låg energi, insomnia eller hypersomnia, dålig självkänsla, koncentrationssvårigheter eller svårigheter med beslutsfattande samt en känsla av hopplöshet (8). Två av symtomen ska förekomma dagligen eller mer ofta än sällan samt under större delen av dagen för att personen ska kunna diagnostiseras med dystymi. Den stora skillnaden mellan dystymi och egentlig depression är alltså att dystymi är mer ihållande (7).

2.2 Arbetsterapeutens roll för klienter med psykisk ohälsa

Arbetsterapeuten arbetar på olika sätt för att stärka klienten och göra denne delaktig i återhämtningen. Terapeuten kan till exempel genom råd och information vara ett stöd och förmedla hopp till klienten vilket kan vara positivt i rehabiliteringsprocessen. (9). Det handlar bland annat om att identifiera aktiviteter där personen upplever en känsla av mening och på så sätt öka delaktigheten i aktiviteter. Målet är att genom olika åtgärder öka klientens välmående (9). Personer som lider av psykisk ohälsa har ofta en obalans i sitt aktivitetsliv och kan dra sig undan från aktiviteter, vilket kan rubba aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans handlar om hur mycket tid man lägger ner på olika typer av aktiviteter och att försöka hitta rätt nivå mellan

5

olika aktiviteter för klienten. Arbetsterapeuten är en viktig del i denna process för att hitta aktiviteter som klienten upplever som meningsfulla, för att därmed hitta en lämplig aktivitetsbalans för klienten (10). En viktig del inom arbetsterapi är att se till helheten hos varje klient, det vill säga att väga in alla aspekter som klientens fysiska och psykiska status, men också spirituella och miljömässiga faktorer. Arbetsterapeuten kan genom detta

klientcentrerade förhållningssätt få en förståelse för helheten och på så sätt hjälpa klienten i rehabiliteringen (11).

Detta är något som överensstämmer med Model of Human Occupation “MOHO” (12) som är en modell som ofta används inom arbetsterapi. Modellen bidrar till att förklara mänsklig aktivitet och helheten som utgör det mänskliga beteendet och hur man inom arbetsterapi kan stödja klienten i behandlingen. Genom att utgå från ett klientcentrerat arbetssätt där klientens tankar och känslor är det centrala i behandlingen är målet att åstadkomma en förändring hos klienten (12, 10). För att få en förståelse för en person används begreppen viljekraft,

vanebildning och utförandekapacitet (12). Viljekraften syftar till klientens intressen och värderingar (12). Vanebildning är de rutiner som klienten har, det vill säga återkommande beteenden och mönster i vardagslivet (12). Utförandekapacitet kan förklaras som förmågan till att utföra olika aktiviteter och beror dels på klientens personliga uppfattning om sin egen förmåga och sin psykiska eller fysiska status (12). Dessa beteendemönster i kombination med miljön utgör en så kallad dynamisk helhet. Det är inom arbetsterapi viktigt att förstå dessa delar för att kunna bilda sig en uppfattning om varför olika beteenden kan uppstå för att få en större förståelse för klientens situation och på så sätt hjälpa klienten (12).

2.3 Arbetsterapeutiska åtgärder för klienter med depression

De arbetsterapeutiska åtgärder som finns för klienter med depression kan se olika ut vid varje situation. Vilka åtgärder som väljs sker tillsammans med klienten utifrån en bedömning av funktionsnedsättningen och omgivningen (12). Vanliga åtgärder som nämns i litteraturen (13,14) och efter samtal med verksamma arbetsterapeuter är; The Tree Theme Method, tekniska hjälpmedel, gruppaktiviteter, copingstrategier, fysiska aktiviteter, stillasittande aktiviteter och kreativa aktiviteter.

2.3.1 The Tree Theme Method

The Tree Theme Method (TTM) (15) är en arbetsterapeutisk metod som används som ett komplement till andra psykiatriska behandlingar. Metoden går ut på att stimulera klienten till att uttrycka sin livsberättelse genom att måla bilder av träd som representerar klienten själv. Vid varje session ombeds klienten att rita olika typer av träd. Uppgiften kan handla om att träden ska representera klientens barndom eller sitt liv i nutid. Arbetsterapeuten utgår sedan från en checklista för att ta reda på vad klienten känner till om sig själv, vilka begränsningar som finns och vad som behöver utvecklas. Metoden anses vara speciellt användbar för

klienter som har svårt att kommunicera sina känslor med ord men även för de som tenderar att prata mycket utan att reflektera samtidigt (10).

2.3.2 Tekniska hjälpmedel

Tekniska hjälpmedel är en vanlig kompensatorisk åtgärd vid olika funktionsnedsättningar för att öka tillgängligheten, funktionen och skapa möjlighet för lärande hos klienter (16). Med tekniska hjälpmedel menas de hjälpmedel som förskrivs genom en hjälpmedelscentral (17). Arbetsterapeuter förskriver tekniska hjälpmedel för att öka funktionen i aktivitet och delaktigheten för klienterna (18). Dessa hjälpmedel berör såväl ADL, mobilitet som kommunikation. Arbetsterapeuter har en mängd olika hjälpmedel till sitt förfogande och

6

väljer det lämpligaste i samråd med klienten utifrån flera aspekter: hjälpmedlets funktion, användarvänlighet, typ av stöd som hjälpmedlet ger klienten, de fysiska, kognitiva och sensoriska krav som hjälpmedlet ställer på klienten samt utseendet på hjälpmedlet (19). Klienter med psykiska nedsättningar har ofta kognitiva svårigheter, bland annat exekutiva funktioner och minnessvårigheter. Exempel på tekniska hjälpmedel kan vara klocka för påminnelse, timer och olika typer av kalendrar för struktur och rutiner, (9).

2.3.3 Gruppaktivitet

Gruppaktivitet är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården och kan variera i sin karaktär, men handlar oftast om att vara uppgiftsorienterade eller stödorienterade (10). Den uppgiftsorienterade gruppen riktar sig mot aktiviteter och att förbättra aktivitetsförmågan tillsammans med andra. Den stödorienterade gruppen handlar istället om att skapa kommunikation mellan klienter och ge möjlighet åt att uttrycka och bearbeta känslor.

Arbetsterapeuten kan i gruppaktiviteter, hjälpa personen att hitta tillbaka till gamla roller eller stötta klienter för att anpassa sig på nya sätt till sin omgivning (11).

Gruppens kontext, dvs interagerandet med andra, gör det möjligt att upptäcka interpersonella svårigheter hos en klient och skapa möjligheter att öva in nya strategier. Terapeutens stöttning kan i en grupp också förstärkas genom att andra medlemmar i gruppen delar med sig av relevant kunskap och erfarenheter (20).

2.3.4 Copingstrategier

Coping kan förklaras som den stabiliserande faktor som kan hjälpa klienter att anpassa sig psykosocialt till sin omgivning under stressfulla perioder (21). Stress, eller stressorer används som begrepp i den här kontexten för att beskriva kognitiva påfrestningar till skillnad från stress i vardagen. I behandling av depression används copingstrategier framförallt som ett verktyg för att hantera situationer som kan framkalla stress hos personer med depression (18, 21).

The Appraisal Model of Coping är en åtgärdsmodell som är anpassad för arbetsterapi och klienter som har svårt att hantera stressfulla situationer. Modellen handlar om att klienten med terapeutens hjälp får träna på att identifiera vilka krav som faktiskt finns och inte finns i olika stressfyllda situationer. Därefter också identifiera de resurser som klienten har i sig själv att tillmötesgå dessa krav och på så sätt hitta anpassade sätt att hantera stressfulla situationer (22).

2.3.5 Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan innebära både arbete och fysiskt belastande fritidsaktiviteter som motion (23). Det finns många hälsofördelar med fysisk aktivitet, bland annat anses det ha en positiv effekt på den psykiska hälsan (11). Det kan dels handla om de kroppsliga fördelarna som exempelvis träning och motion kan innebära men fysiska aktiviteter kan också upplevas som meningsfulla och därför bidra med ett ökat engagemang i aktiviteter. Arbetsterapeuter kan därför välja mellan olika typer av fysiska aktiviteter efter personens intresse för att öka klientens engagemang och motivation vid depression. För att kunna göra detta är

arbetsterapeutens helhetssyn viktig för att förstå eventuella orsaker som hindrar personen från att delta i fysiska aktiviteter (11). Exempel på fysiska aktiviteter som har visat sig vara bra för klienter med psykisk ohälsa är dans, promenader och simning. Även fysiska aktiviteter som är mer kraftfulla och tävlingsinriktade har visat sig vara positiva för den psykiska hälsan särskilt för personer som är vältränade (11).

7

2.3.6 Stillasittande aktiviteter

Stillasittande aktiviteter innebär aktiviteter där energiomsättningen inte ökar nämnvärt från vilometabolismen. Detta behöver nödvändigtvis inte betyda att personen är helt fysiskt inaktiv utan snarare att beteendet skiljer sig avsevärt från fysiska aktiviteter (24). Stillasittande

aktiviteter som till exempel att sitta på ett bibliotek och läsa kan upplevas som meningsfullt och socialt trots att man inte har direktkontakt med andra utan bara har människor runt

omkring sig. Den sociala kontakten genom stillasittande aktiviteter har på så sätt visat sig vara en viktig aspekt för rehabilitering av klienter med psykiska funktionsnedsättningar för att de blir en del av ett sammanhang (10). Exempel på andra vanliga stillasittande aktiviteter som används inom psykiatrin är mindfulness och andra avslappningsövningar. Med hjälp av dessa aktiviteter kan klienten utveckla tekniker för att finna ett lugn i sig själv och slappna av under stressfulla perioder (10, 26).

2.3.7 Kreativa aktiviteter

Kreativa aktiviteter kan innefatta en mängd olika aktiviteter som exempelvis dans, konst eller skrivande. Det kan också vara aktiviteter som kan ses som rutinsysslor som hushållsarbete, matlagning eller egenvård. Det beror på hur klienten ser på aktiviteterna och uttrycker sig personligt och kreativt vid aktivitetsutförandet. Kreativa aktiviteter är en vanlig åtgärd inom arbetsterapi och är en åtgärd som kan användas för olika typer av nedsättningar. Det handlar ofta om att identifiera egenskaper hos klienten som är kreativa för att hitta nya sätt att få utlopp för, och hantera sina känslor. De som är drabbade av psykisk ohälsa kan ha nytta av kreativa aktiviteter eftersom att klienten på ett lekfullt sätt kan uttrycka sig vilket också kan leda till ökad motivation (11).

2.4 Problemformulering

Eftersom att depression så ofta påverkar delaktigheten i aktiviteter kan arbetsterapi, med sin helhetssyn på människan och aktiviteters betydelse, bidra med viktig kunskap för

rehabiliteringen. Det saknas däremot kunskap om vilken beprövad erfarenhet som finns idag för behandling av depression. Både forskning (5,26) och de nationella riktlinjerna (27) visar på att behandling av depression är fokuserad till psykofarmaka och olika typer av psykoterapi och utelämnar arbetsterapeutiska åtgärder.

Den forskning som finns om arbetsterapeutiska åtgärder vid depression är främst fokuserad på effekterna av arbetsterapi. Då används oftast enstaka former av åtgärder som exempelvis stillasittande aktiviteter och kreativa aktiviteter (28) eller fysiska aktiviteter (29) för att tydliggöra vad de arbetsterapeutiska åtgärderna är. Det saknas studier som kartlägger vilka åtgärder som finns tillgängliga och används av arbetsterapeuter i praxis när de möter personer med depression. Det behövs därför mer kunskap om i vilken utsträckning de ovan nämnda åtgärderna används av arbetsterapeuter i praxis när de möter klienter med depression. Det behövs även kunskap om i vilken utsträckning dessa åtgärder används i förhållande till graden av depression hos klienterna.

3. Syfte

Syftet med studien är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska åtgärder som används för personer med depression inom psykiatrin iÖrebro och närliggande län

För att besvara syftet används frågeställningarna:

• Vilka åtgärder används inom psykiatrin för personer med depression?

8

4. Metod 4.1 Design

För att svara på studiens syfte så valdes en kvantitativ metod och en deskriptiv design.

4.2 Enkät

För att underlätta insamlingen av data, både tidsmässigt och ekonomiskt gjordes enkäten i webbformat (se bilaga 1). Ett Google-docs formulär användes för att skapa enkäten som bestod av 11 frågor varav sju av frågorna handlade om användandet av de arbetsterapeutiska åtgärder som hittades i litteraturen (9–11,15,21,25). Av dessa sjuhade fem av frågorna två följdfrågor var. Den ena följdfrågan löd ”Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av…som åtgärd.”. Den andra följdfrågan var en öppen fråga om vilka specifika åtgärder som arbetsterapeuten vanligen använder sig av, exempelvis ”Nämn en eller flera fysiska aktiviteter som vanligen används av dig som åtgärd för personer med

depression”.

Två huvudfrågor hade en följdfråga var vilket handlade om graden av depression.

Respondenterna ombads fortsätta till nästa huvudfråga om de svarade att de inte använder åtgärden. I enkäten (se bilaga 1) användes så få bakgrundsfrågor som möjligt. Det kan vara svårt att veta hur lång tid det tar att svara på en webbenkät vilket kan resultera i att

respondenterna inte svarar på alla frågor. Det är därför viktigt att begränsa antalet frågor i en webbenkät för att inte svarsfrekvensen ska minska, (30).

Länk till enkäten: https://docs.google.com/forms

4.3 Deltagare

Till studien användes ett bekvämlighetsurval vilket innebär att de arbetsterapeuter som var tillgängliga tillfrågades att vara med i studien. Bekvämlighetsurval är den vanligaste typen av urval i vetenskapliga studier och har som styrka att det är det lättaste sättet att samla in data på då de personer som är tillgängliga ingår i urvalet. Det innebär däremot att resultatet kanske inte är lika tillförlitligt eftersom att de personer som är tillgängliga kanske inte är de mest representativa för populationen (31).

Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle vara verksamma inom psykiatrin i Sverige och ha erfarenhet av att arbeta med klienter som har depression.

Depression kan förekomma i samtliga av de fält där arbetsterapi utövas men för studiens syfte var det viktigt att få svar från de arbetsterapeuter som har störst erfarenhet av att möta

personer med depression. Psykiatrin ansågs av flera arbetsterapeuter inför studien vara det fält där det förekommer mest arbetsterapeutiska åtgärder riktade mot klienter med depression, vilket är anledningen till att studien riktades till psykiatrin. Studien hade inga

exklusionskriterier för deltagarna.

Olika enheter inom psykiatrin identifierades via sökningar på internet och deltagarna blev kontaktade antingen direkt via telefon eller mail. Både arbetsterapeuter och enhetschefer kontaktades. Arbetsterapeuterna blev tillfrågade om de träffar klienter som har depression i sitt arbete och om de var villiga att delta i studien och enhetscheferna hjälpte till att nå ut med enkäten till arbetsterapeuter inom olika psykiatriska verksamheter. I början kontaktades endast arbetsterapeuter och enhetschefer i Örebro län. Sedan söktes även deltagare från kringliggande län och kommuner där arbetsterapeuter är verksamma inom psykiatrin. Dessutom användes Facebookgrupper för arbetsterapeuter inom psykiatrin för att få tag på

9

deltagare till undersökningen. Först lades endast information om studien ut på Facebook och de arbetsterapeuter som var intresserade av att delta i studien kunde kontakta författarna. Detta gjordes för att veta hur många deltagare enkäten skickades ut till. Slutligen lades även länken till enkäten ut för att få tag på ytterligare deltagare till studien. Enkäten skickades ut till 79 arbetsterapeuter som är verksamma inom psykiatrin och totalt 33 personer svarade på enkäten

4.4 Databearbetning

Variablerna från enkätfrågorna var på nominal eller ordinalnivå men enkäten innehöll också öppna frågor. Svaren på de öppna frågorna kodades om till kategorier av författarna. I en deskriptiv design används siffror för att beskriva datamaterialet och på så sätt kunna belysa forskningsfrågan (32). Frekvensberäkning av variablerna användes med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) som är ett av de vanligaste programmen för att analysera samhällsvetenskaplig data (33).

5. Etiska aspekter

Studiens etiska aspekter kunde säkerställas genom fyra principer för forskning (34) som är samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Samtycke hämtades genom att deltagarna i enkätstudien blev informerade om syftet med studien och att det var frivilligt att delta samt att det när som helst gick att avbryta sitt deltagande.

Informationen infogades i ett informationsblad på webb-enkätens första sida. Deltagarnas identitet kunde säkerställas genom att all data och uppgifter behandlades anonymt.

Uppgifterna i studien användes endast för att svara på undersökningens syfte vilket är en del av nyttjandekravet etiska krav som hänvisar till att uppgifter endast får användas för

forskningsändamål (34).

6. Resultat

Totalt deltog 33 arbetsterapeuter från tio olika enheter inom psykiatrin, i studien. Bland de län som deltagarna kunde kryssa i att de arbetade i angav flest (n=10) Örebro län medan 19 personer (n=19) valde svarsalternativet ”Annat”. En majoritet av deltagarna (n=14) svarade att de har varit verksamma som arbetsterapeuter inom psykiatrin mellan noll till tre år och (n=9) svarade att de har varit verksamma som arbetsterapeuter i 12 år eller mer. Frågan “Vilken enhet jobbar du på?” visade att majoriteten (n=12) arbetar inom allmänpsykiatrin. Fyra personer valde att inte svara på frågan, se tabell I.

10 Tabell I. Svarsfördelning av bakgrundsfrågor.

Resultatet visade att alla åtgärderna i enkäten användes i varierande grad förutom The Tree Theme Method där 30 arbetsterapeuter angav att de aldrig använde sig av åtgärden i sitt arbete. Flest var positiva till fysiska aktiviteter som åtgärd för personer med depression eftersom sex personer svarade ”Ja, Ofta” och 20 svarade ”Ja, Ibland”. Den åtgärd flest arbetsterapeuter använde oftast visade sig dock vara copingstrategier (n=14). Även

stillasittande aktiviteter visade sig vara en åtgärd som användes då totalt 22 arbetsterapeuter använde åtgärden ibland eller ofta, se figur 1.

Län n Örebro län 10 Västmanland län 2 Värmlands län 1 Annat 19 Bortfall 1 Totalt 33 Erfarenhet n 0-3 år 14 4-7 år 7 8-11 år 2 12 år eller mer 9 Bortfall 1 Totalt 33 Enhet n Allmänpsykiatrin 12 Vuxenpsykiatrin 5 Psykiatrisk rehabilitering 4 Övrigt 8 Bortfall 4 Totalt 33

11 Figur 1. Svarsfördelning för användning av åtgärder vid depression i antal (n). Endast ett svar för varje åtgärd kunde anges. (n=33)

Arbetsterapeuterna fick även svara på vilken grad av depression (mild, måttlig, svår, dystymi eller annat) åtgärderna användes mot där fler än ett svarsalternativ var tillåtet. Gemensamt för åtgärderna är att det är vanligast att åtgärderna riktade sig mot personer med måttlig grad av depression vid alla de listade åtgärderna förutom TTM där endast ett svar angavs. Resultatet av samtliga åtgärder vid måttlig grad av depression visade att copingstrategier hade störst svarsfrekvens då 22 deltagare sig av åtgärden, se figur 2.

Figur 2. Fördelning av grad/form av depression som åtgärden används mot i antal (n). Flera svar kunde anges.

Vid åtgärderna tekniska hjälpmedel, fysiska aktiviteter, stillasittande aktiviteter och kreativa aktiviteter fick arbetsterapeuterna även svara på om de använde någon specifik åtgärd. De vanligaste (n=14) tekniska hjälpmedel som arbetsterapeuterna använde sig av var någon

1 10 4 12 ₁₁ 10 7 18 12 20 20 16 22 10 4 14 15 10 13 9 1 11 ₁₀ 7 9 5 _{4 4 4} 3 3 0 5 10 15 20 25

Åtgärder vid olika grader av depression

12

form av stöd för att öka strukturen i vardagen till exempel tids- och planeringsverktyg som Memoplaner, Handi eller Timetimer. Detta utgjorde majoriteten (n=14) av svaren, se figur 3. Bland fysiska aktiviteter nämnde 23 personer att promenader användes som åtgärd.

Stillasittande aktiviteter gav blandad spridning av svaren där fyra personer nämnde någon form av handarbete och pyssel och fem svarade måla som stillasittande aktivitet. Fem

arbetsterapeuter angav att det är väldigt individuellt och att aktiviteten beror på vad personen själv vill göra och vad klientens intresse är. Bland kreativa aktiviteter nämnde elva deltagare att måla är en åtgärd som används och tre som påpekar att det beror på klientens

intresseområde, figur 3.

Förutom de listade åtgärderna fick arbetsterapeuterna även en fråga där de ombads att ange övriga åtgärder som används för personer med depression. Sju arbetsterapeuter nämnde att aktivitetsbalans är viktigt. Elva personer tog upp vikten av struktur och planering. Fem arbetsterapeuter påpekade motiverande samtal som en åtgärd som används för personer med depression.

Följdfrågan till åtgärden gruppaktiviteter handlade om vilken typ av gruppaktivitet som arbetsterapeuterna använde sig av. Respondenterna kunde välja mellan “uppgiftsorienterade gruppaktiviteter”, “stödorienterade gruppaktiviteter” och “annat”. Fördelningen av svaren visade att stödorienterade gruppaktiviteter var vanligast (n=6) bland de två typerna av gruppaktivitet. Majoriteten av de som svarade på frågan (n=8) angav att de använde sig av “annat” än de två listade gruppaktiviteterna, se figur 3.

13 Figur 3. Fördelning av åtgärder från de öppna svaren. Flera svar kunde anges. *Fördelning av svaren om gruppaktiviteter. Detta var inte en öppen fråga och endast ett svar var tillåtet.

14

7. Diskussion

7.1 Metoddiskussion

Kristensson (35) menar att deskriptiva studier kan användas för att undersöka omfattningen av en viss variabel i en population utan att göra jämförelser och ta reda på statiska samband. Detta var också vår intention då syftet var att kartlägga vilka arbetsterapeutiska åtgärder som används för personer med depression inom psykiatrin i Sverige. Därför ansågs metoden lämplig för studien.

En enkät bör vara entydig, enkel, begriplig. Frågorna ska inte vara ledande och

svarsalternativen ska inte kunna misstolkas (36). Detta uppnås genom att frågorna som rör åtgärderna utformas som påståenden. Svarsalternativen till dessa påståenden var “Ja, ofta”, “Ja, ibland”, “Nej, sällan” och “Nej, aldrig”. Att använda den typen av svarsalternativ visar på den svarandes attityd till frågan eftersom det är upp till den att tolka hur mycket som tex “ibland” eller “sällan” innebär (30). Eftersom intentionen med studien inte var att kartlägga exakt hur frekvent åtgärderna används för personer med depression, utan istället försöka ge en bild av vilka åtgärder som används och vilka som inte gör det, anser vi att detta därför är en rimlig formulering. Istället för att bara använda “Ja” och “Nej” som svarsalternativ vill författarna skapa fler svarsmöjligheter, så att deltagarna kan ge mer sanningsenliga svar och på så sätt öka validiteten i studien (33). Ingen pilotstudie gjordes på grund av tidsbrist vilket hade gett en möjlighet att förbättra frågorna i enkäten ytterligare. Författarna testade däremot att svara på enkäten själva innan den skickades ut för att kontrollera att webb-formatet fungerade.

Bland bakgrundsfrågorna i enkäten finns inte en fråga om kön med, en fråga som är vanlig att ha med i enkäter (35). Författarna ville begränsa antalet frågor i enkäten och valde därför att inte ha med kön som en fråga eftersom att det inte heller ansågs relevant för

frågeställningarna eller syftet när enkäten utformades.

Öppna frågor som följdfrågor bör undvikas menar Trost (30) eftersom att många då istället väljer ett annat svar på huvudfrågan, för att kunna hoppa över följdfrågan eller helt enkelt inte dela med sig av sina tankar. Författarna valde att ändå ha öppna följdfrågor då det var relevant för syftet att kartlägga vilka åtgärder som används mot depression. De öppna följdfrågorna var inte obligatoriska att svara på för att kunna gå vidare till nästa fråga. En svaghet i enkäten angående följdfrågorna var att de gick att svara på även om personen hade svarat “Nej, aldrig” på huvudfrågan vilket visade sig i några av de öppna svaren. Dessa hanterades som internt bortfall.

För att definiera populationen som studien riktar sig till används inklusions- och

exklusionskriterier (35, 36). Inklusionskriteriet för urvalet i studien var att deltagarna skulle vara verksamma arbetsterapeuter som arbetar inom psykiatrin i Sverige. En kritik till enkäten skulle kunna vara att det inte fanns någon fråga som kontrollerade att de som svarade var arbetsterapeuter. På frågan om hur länge personen har varit verksam inom psykiatrin går det heller inte att fastställa att personen är verksam i dagsläget. Eftersom enkäten skickades ut till enhetschefer och i facebook-grupper så innebär det att det inte heller går att helt utesluta att personer som inte är arbetsterapeuter kan ha svarat på enkäten. Detta är något som skulle kunna minska enkätens mätsäkerhet och på så vis även resultatets reliabilitet (35). En annan kritik skulle kunna vara att det fanns ett fjärde alternativ att kryssa i för de arbetsterapeuter som är verksamma i något annat län utöver de listade men deltagarna gavs ingen möjlighet att svara på vilket län som de var verksamma i vilket kan anses vara en svaghet i

15

undersökningen. Problemet med att kunna tolka ”Annat” visade sig även på fler frågor, exempelvis följdfrågan som rörde vilken grad av depression åtgärden användes vid.

Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät istället för en enkät i pappersform. Valet att använda en webbenkät gjordes för att snabbare nå ut till olika enheter inom psykiatrin och samtidigt kunna nå ut till flera deltagare men även av ekonomiska skäl. Webbenkäten nådde ut till totalt 79 arbetsterapeuter som kändes relevanta för undersökningen men endast 33 personer svarade på webbenkäten. Detta är något som Trost (30) beskriver som en nackdel med webbenkäter då svarsfrekvensen av olika tekniska skäl riskerar att bli lägre än enkäter i pappersform och kan därför ses en svaghet i studien. Att använda webbenkäter gav oss dock en bättre möjlighet att snabbare se hur många svar vi fick in på enkäten och bedöma om vi behövde skicka ut den till fler enheter.

Deltagarna blev informerade om att genom att svara på enkäten så godkänner de att de deltar i studien. Författarna hade från början tänkt att deltagarna skulle aktivt kryssa i en ruta där de godkände sitt deltagande men på grund av tekniska svårigheter så lyckades detta inte utföras i enkäten.

7.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att kartlägga vilka arbetsterapeutiska åtgärder som används för personer med depression inom psykiatrin i Örebro och närliggande län. Eftersom att det inte finns särskilt många studier och annan litteratur som tar upp specifika arbetsterapeutiska åtgärder riktade till personer med depression (13) var detta något som vi ville undersöka. Resultatet visar att alla åtgärder förutom TTM används i relativt hög grad som åtgärd för personer med depression. Detta var överraskande eftersom TTM är en åtgärd som är speciellt utvecklad för arbetsterapeuter i psykiatrin för personer med diagnoser som ångest och

depression (10). Resultatet kan delvis stödjas av Gunnarsson (37) som menar att det finns blandade uppfattningar hos arbetsterapeuter om TTMs användbarhet som åtgärdsmetod i psykiatrin. Arbetsterapeuterna menade att det handlar om att bibehålla en balans mellan de terapeutiska ramar som finns och klientens behov och att detta kan vara svårt. I studien framkom det dessutom att för att TTM ska fungera ställs höga krav på både klienten och terapeuten. Kognitiva nedsättningar hos klienten kan försämra förståelsen för symboliken i metoden. När det gäller terapeuten ansågs grundläggande arbetsterapeutisk utbildning inte vara tillräcklig för att kunna applicera metoden på bästa sätt. Detta kan vara en anledning till att så få arbetsterapeuter anger att de använder TTM som metod.

Den åtgärd som flest arbetsterapeuter använde sig av var fysiska aktiviteter och framförallt promenader visade sig vara en vanlig åtgärd för personer med depression. Att fysiska aktiviteter används som åtgärder av arbetsterapeuter stämmer överens med litteraturen som menar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på personer som lider av psykisk ohälsa och det har visat sig att det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för att drabbas av klinisk depression (11). Enligt Cole (38) är dessutom promenader något som klienter gärna tar till sig eftersom det är en lättillgänglig aktivitet (38). Att personen inte behöver vara beroende av plats och att promenader är en relativt tids och kostnadseffektiv fysisk åtgärd eftersom att personen inte behöver ta sig någonstans för att utföra aktiviteten, innebär det att chansen att klienten gör aktiviteten ökar (11). Detta ger två fördelar för klienten. Dels kan den dra nytta av de fysiska vinsterna som promenaderna ger men också genom en ökad motivation till andra aktiviteter som tillsammans har en motverkande effekt på depressionen (11). Kielhofner (12) kallar detta för aktivitets-och verksamhetsval som handlar om kortsiktiga beslut att engagera sig, eller inte engagera sig i och avsluta aktiviteter.

16

Han menar att dessa kortsiktiga beslut kring vilka aktiviteter vi gör tillsammans har en stor inverkan på vår uppfattning om det egna aktivitetsutförandet och speglar våra intressen och värderingar.

Vidare visar resultatet att de tekniska hjälpmedel som vanligen används handlar om

planerings- och tidshjälpmedel. Många uttrycker detta i de öppna svaren också som scheman för att strukturera vardagen. Hjälp med struktur av aktiviteter och aktivitetsbalans återkommer även bland mer än hälften av svaren på den öppna frågan om vilka övriga åtgärder som

arbetsterapeuterna använder sig av till personer med depression. Att hjälp med planering av aktiviteter och struktur i vardagen är en viktig del av arbetsterapeutens arbete för personer med depression stämmer överens med Eklund et al. (10) som menar att det kan ge en känsla av meningsfullhet och trygghet för personer med psykisk ohälsa. Resultatet överensstämmer också med vad Eklund et al. säger om att personer med psykisk ohälsa riskerar att dra sig undan från vissa aktiviteter som kan leda till en obalans i sitt aktivitetsliv vilket

arbetsterapeuter kan åtgärda genom att hjälpa personen att se över hur mycket tid den lägger på olika typer av aktiviteter.

Forskning på förskrivning av arbetsterapeutiska hjälpmedel i psykiatrin visar att framför allt ADL-hjälpmedel (39) som till exempel hjälpmedel för att hantera medicin och

lågteknologiska hjälpmedel är de åtgärder som arbetsterapeuter förskriver mest till sina klienter. Detta stämmer delvis överens med resultatet i studien då många hjälpmedel för att skapa struktur i vardagen inte behöver vara högteknologiska som exempelvis veckoscheman eller uppmärkning av platser för att hålla ordning hemma. Gitlow et al. (39) menar att det oftast är lågteknologiska hjälpmedel som förskrivs därför att arbetsterapeuter ofta känner sig mer bekväma med att själva hantera lågteknologiska hjälpmedel. Det var däremot flera arbetsterapeuter i undersökningen som angav att de använder Memoplanner, Handi eller Timetimer som tekniska hjälpmedel som åtgärd för individer med depression. Dessa tre borde inte räknas som lågteknologiska hjälpmedel och resultatet stämmer därför inte överens med forskningen. Dessutom menar Gitlow et al. (39) att arbetsterapeuter ofta använder sig hjälpmedel för mobilisering inom psykiatrin, något som inte kommer fram i denna kartläggning.

Vid varje åtgärd, bortsett från TTM, gav måttlig grad av depression högst andel svar för när åtgärden användes. Vid måttlig grad av egentlig depression kan personen, enligt SBU (2) inte klara av att sköta sina vardagsbestyr. Detta är arbetsterapeutens område och därför går det att anta att det är vid denna grad av depression som arbetsterapeuten oftast är inkallad. Det går dock inte att utesluta att andra faktorer har påverkat utfallet i resultatet. En risk är att ”måttlig grad” kan tolkas som mitt-alternativet och det mest neutrala svarsalternativet i frågan vilket respondenterna riskerar att dras mot om de är osäkra eller av lättja (40). Många av de

arbetsterapeuter som deltog i studien uttryckte när de kontaktades på telefon att de inte arbetar direkt mot diagnosen depression utan att det ofta handlar om en större sjukdomsbild där depression kan vara en del. Enligt SBU kan det vara svårt att göra tydliga gränsdragningar mellan olika grader av depression (2). Det går därför inte att veta om arbetsterapeuterna är osäkra på vilken grad av depression de möter. Detta hade kunnat uteslutas genom att ha med “vet ej” som alternativ på frågorna som berörde graden av depression.

Svarsfrekvensen för alternativet ”Annat” var märkbart stort för både frågan ”I vilket län arbetar du?” och ”Vilken typ av gruppaktivitet använder du dig mest av i behandlingen av personer med depression?”. I båda fallen hade svarsalternativet kunnat förtydligas av att låta deltagarna ange ett öppet svar bredvid alternativet ”Annat”. För att få in tillräckligt med svar

17

söktes deltagare från flera olika län utanför Örebro vilket tycks ligga bakom den stora andelen som svarade ”Annat” på var de var verksamma. På frågan om vilken typ av gruppaktivitet arbetsterapeuterna använde sig av så är det möjligt att de som svarade ”Annat” gjorde det för att de använde sig av en annan typ av gruppaktivitet men det är också möjligt att de svarade ”Annat” för att de inte kände till vad de övriga svarsalternativen var för något. Resultatet blir därför svårtolkat.

Som det tidigare har nämnts så visade resultatet att majoriteten av åtgärderna används av arbetsterapeuterna. Detta kan förklaras genom att åtgärderna används för att rehabilitera olika förmågor hos klienterna istället för att vara riktade mot att behandla sjukdomen i sig (7). Wasserman (7;193, 201) menar att social rehabilitering av klienter med depression bör sträva efter att tränaförmågan hos klienten för att den ska kunna möta olika sociala krav som tex att gå i skolan eller arbeta. Dessutom menar hon att behandlingen är väldigt individuell eftersom klientens personlighet och inställning till olika behandlingsmetoder är helt avgörande för om de ska fungera eller inte. Det skulle också förklara varför så lite forskning handlar om åtgärder vid depression. Genom att arbetsterapeuten har en inställning att möta varje klient efter de behov och intressen som finns hos just den, samt att fokusera på att rehabilitera förmågan snarare än att behandla sjukdomen så kan man förstå att arbetsterapeuter inte gör skillnad på åtgärder för att rehabilitera klienter med depression och åtgärder för att

rehabilitera andra funktionsnedsättningar. Problemet med detta är att arbetsterapeuter riskerar att rehabilitera klienter med depression utan att ta sjukdomen på allvar. Precis som i

arbetsterapeutiska åtgärder som är anpassade för personer med exempelvis ADHD eller autism så borde åtgärder även kunna anpassas för depression och för att kunna göra detta så behövs det mer forskning på detta område.

Sammanfattningsvis ger denna studie en bild av vanliga åtgärder som används bland arbetsterapeuter då de möter klienter med depression. De åtgärder som arbetsterapeuterna använder sig mest av till klienter med depression är fysiska aktiviteter och framförallt

promenader. Den vanligaste formen av depression flest åtgärder används vid är “måttlig grad av depression”. TTM används inte av arbetsterapeuterna för klienter med depression i denna studie trots att det är en arbetsterapeutisk metod som är anpassad för klienter med mental ohälsa och därför borde vara relevant även för klienter med depression. Utöver de åtgärder som presenterades svarade många arbetsterapeuter att de använder sig av åtgärder för att strukturera aktiviteter i vardagen eller hitta balans mellan olika aktiviteter.

8. Förslag på fortsatt forskning

Effekten av fysisk aktivitet på depression är relativt väldokumenterad men det behövs mer forskning om vilken effekt övriga åtgärder har på depression och även studier som ökar förståelsen för hur de kan anpassas till sjukdomen för att göra dem mer effektiva. Detta är viktigt eftersom att kunna möjliggöra aktivitet är arbetsterapins roll i rehabiliteringen av deprimerade.

18

9. Referenslista

1. Folkhälsomyndigheten- Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas [Internet]. Folkhälsomyndigheten. [citerad 30 april 2018]. Hämtad från:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/ 2. Services S beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Frågor och svar

[Internet]. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2004 [citerad 27 april 2018]. Hämtad från:

http://www.sbu.se/sv/publikationer/skrifter-och-faktablad/behandling-av-depression/

3. Kull M, Ainsaar M, Kiive E, Raudsepp L. Relationship Between Low Depressiveness and Domain Specific Physical Activity in Women. Health Care for Women

International. maj 2012;33(5):457–72.

4. Nolen-Hoeksema S, Fredrickson BL, Loftus GR, Lutz C. Atkinson & Hilgard’s Introduction to psychology. 16. uppl. London: Cengage Learning Emea; 2014.

5. Bender A, Kennedy S. Mental health and mental illness in the workplace: diagnostic and treatment issues. Healthc Pap. 2004;5(2):54–67.

6. Robbins PR. Understanding Depression. 2. uppl. Jefferson, N.C: McFarland; 2008. 7. Wasserman D. Depression - en vanlig sjukdom : symtom, orsaker och

behandlingsmöjligheter. 2:a uppl. Stockholm: Natur och kultur; 2000.

8. Ishizaki J, Mimura M. Dysthymia and Apathy: Diagnosis and Treatment. Depress Res Treat [Internet]. 2011; Hämtad från:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3130974/

9. Brown C, Stoffel V, Munoz JP. Occupational therapy in mental health: a vision for participation. 1. uppl. Philadelphia: F.A. Davis Co; 2011.

10. Eklund M, Gunnarsson B, Leufstadius C. Aktivitet & relation: mål och medel inom psykosocial rehabilitering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2010.

11. Creek J, Lougher L, Van Bruggen H. Occupational Therapy and Mental Health. [Internet]. 4. uppl. London, GBR: Elsevier Health Sciences; 2011 [citerad 30 mars 2018]. Hämtad från: http://public.eblib.com/choice/publicfullrecord.aspx?p=4641723 12. Kielhofner G. Model of human occupation : teori och tillämpning. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur; 2012.

13. Haglund L. Arbetsterapi för personer med depressionssjukdom och/eller ångestsyndrom - Sveriges Arbetsterapeuter [Internet]. Sveriges Arbetsterapeuter. 2010 [citerad 23 april 2018]. Hämtad från: https://www.arbetsterapeuterna.se/Min-profession/Utbildning-och-forskning/Forskning-i-praxis/2009/TAnr8/

14. Hitch D, Taylor M, Pepin G. Occupational therapy with people with depression: using nominal group technique to collate clinician opinion. Scand J Occup Ther. Maj

19

15. Gunnarsson AB, Wagman P, Håkansson C, Hedin K. The Tree Theme Method (TTM), an occupational therapy intervention for treating depression and anxiety: study protocol of a randomized controlled trial. BMC Psychol [Internet]. November 2015 [citerad 30 mars 2018];3(40). Hämtad från:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4640408/

16. Meriano C, Latella D. Occupational therapy interventions: function and occupations. 2. uppl. Thorofare, NJ: Slack Incorporated; 2016.

17. Ness NE. Hjelpemidler og tilrettelegging for deltakelse : et kunnskapsbasert grunnlag. 1. uppl. Trondheim: Tapir; 2011.

18. Christiansen CH, Baum CM, Bass JD. Willard & Spackman’s Occupational Therapy. 12 uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins; 2014. 19. Christiansen CH, Baum CM, Bass JD, redaktörer. Occupational Therapy: performance,

participation, and well-being. 4. uppl. Thorofare, NJ: SLACK Incorporated; 2015. 20. Kielhofner G. Conceptual Foundations of Occupational Therapy Practice. 4. uppl.

Philadelphia: F. A. Davis; 2009.

21. Zeidner M, Endler NS. Handbook of Coping: theory, research, applications. 1. uppl. New York: Wiley; 1996.

22. Gage M. The Appraisal Model of Coping: An Assessment and Intervention Model for Occupational Therapy. Am J Occup Ther. april 1992;46(4):353–62.

23. Folkhälsomyndigheten- Definitioner, Fysisk aktivitet [Internet]. Folkhälsomyndigheten. [citerad 18 maj 2018]. Hämtad från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet/definitioner/

24. Bak EE. GIH - Långvarigt stillasittande – En hälsofara i tiden [Internet]. GIH- The Swedish School of Sport and Health Sciences. 2010 [citerad 23 april 2018]. Hämtad från: http://www.gih.se/stillasittande

25. Ottosson H, Ottosson J-O H. Psykiatriboken. 1. uppl. Stockholm: Liber; 2007. 26. Goodwin GM. Depression and associated physical diseases and symptoms. Dialogues

Clin Neurosci. juni 2006;8(2):259–65.

27. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression - Stöd för styrning och ledning [Internet]. Socialstyrelsen; 2017. Nationella riktlinjer. [citerad 1 maj 2018]. Hämtad från:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20743/2017-12-4.pdf 28. Edel M-A, Blackwell B, Schaub M, Emons B, Fox T, Tornau F, m.fl. Antidepressive

response of inpatients with major depression to adjuvant occupational therapy: a case– control study. Annals of General Psychiatry. december 2017;16(1):1.

29. Hildebrand M. Effectiveness of Interventions for Adults With Psychological or Emotional Impairment After Stroke: An Evidence-Based Review. The American

20

journalof occupational therapy : official publication of the American Occupational Therapy Association. 2015;69:1–9.

30. Trost J, Hultåker O. Enkätboken. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2016.

31. Polit DF, Beck CT. Essentials of nursing research : appraising evidence for nursing practice. 9. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer; 2018.

32. Patel R, Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2011.

33. Eliasson A. Kvantitativ metod från början. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2013. 34. Vetenskapsrådet - 2002 - Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [Internet]. [citerad 1 maj 2018]. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

35. Kristensson J. Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur; 2014.

36. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber; 2011.

37. Gunnarsson AB, Jansson J-Å, Petersson K, Eklund M. Occupational Therapists

Perception of the Tree Theme Method as an Intervention in Psychosocial Occupational Therapy. Occupational Therapy in Mental Health. februari 2011;27(1):36–49.

38. Cole F. Physical Activity for its Mental Health Benefits: Conceptualising Participation within the Model of Human Occupation. British Journal of Occupational Therapy. december 2010;73(12):607–15.

39. Gitlow L, Dininno D, Choate L, Luce RA, Flecky K. The Provision of Assistive Technology by Occupational Therapists Who Practice in Mental Health. Occupational Therapy in Mental Health. april 2011;27(2):178–90.

40. Ejlertsson G. Enkäten i praktiken : En handbok i enkätmetodik. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2014.

21

Bilaga 1.

Enkät- Arbetsterapeutiska åtgärder vid depression

Vi är två studenter i termin 5 som studerar till arbetsterapeuter på Örebro Universitet. Vi skriver för tillfället vårt examensarbete där vårt syfte är att kartlägga vilka arbetsterapeutiska åtgärder som används för personer med depression inom psykiatrin. För att få svar på vårt syfte har vi utformat en webbenkät som kommer att ta ca 10 minuter att genomföra.

Depression är en vanligt förekommande sjukdom inom psykiatrin och vilka åtgärder som används beror oftast på den enskilda klientsituationen. Tidigare forskning har försökt kartlägga vilka vanliga arbetsterapeutiska åtgärder som finns vid behandling av depression. Med anledning av det vill vi ta reda på hur vanligt förekommande dessa åtgärder är inom psykiatrin.

Alla svar är anonyma och kommer endast att användas i forskningsändamål för vårt examensarbete. Genom att svara på enkäten samtycker du till att delta i undersökningen. Det är frivilligt att svara på enkäten och du får när som helst avbryta din medverkan i undersökningen.

Vi skulle vara väldigt tacksamma om du vill svara på våra enkätfrågor.

Om du skulle ha några frågor kan du kontakta oss via:

tommyhoas@gmail.com Telefon: 073-1008353 salmin.karadolami@hotmail.se Telefon: 076-1840943

Med vänliga hälsningar

Tommy Hoas och Salmin Karadolami

1. Vilken enhet jobbar du på? Svar________________________

2. I vilket län arbetar du? o Örebro län o Västmanlands län o Värmlands län o Annat

3. Hur länge har du arbetat inom psykiatrin? o 0-3 år

o 4-7 år o 8-11 år

22 Fråga 4-10 berör åtgärder. Varje fråga har några följdfrågor. Om du svarar Nej, sällan eller Nej, aldrig på frågan om du använder dig av åtgärden så kan du gå vidare till nästa numrerade fråga.

4. Jag använder mig av The Tree Theme Method (TTM) som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av The Tree Theme Method som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

5. Jag förskriver tekniska hjälpmedel som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av tekniska hjälpmedel som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

Vilket/vilka tekniska hjälpmedel är vanligast förekommande att du förskriver till personer med depression?

Svar________________________

6. Jag använder mig av gruppaktivitet som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

23 Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av gruppaktivitet som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

Vilken typ av gruppaktivitet använder du dig mest av i behandlingen av personer med depression? o Uppgiftsorienterade gruppaktiviteter

o Stödorienterade gruppaktiviter o Annat

7. Jag använder mig av fysiska aktiviteter som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av fysiska aktiviteter som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

Nämn en eller flera fysiska aktiviteter som vanligen används av dig som åtgärd för personer med depression.

Svar________________________

8. Jag använder mig av stillasittande aktiviteter som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av stillasittande aktiviteter som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

24 o Annat

Nämn en eller flera stillasittande aktiviteter som vanligen används av dig som åtgärd för personer med depression.

Svar________________________

9. Jag använder mig av kreativa aktiviteter som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av kreativa aktiviteter som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

Nämn en eller flera kreativa aktiviteter som vanligen används av dig som åtgärd för personer med depression.

Svar________________________

10. Jag använder mig av copingstrategier som åtgärd för personer med depression. o Ja, ofta

o Ja, ibland o Nej, sällan o Nej, aldrig

Vilken grad/form av depression har personen oftast då du använder dig av copingstrategier som åtgärd? Flera svarsalternativ kan anges.

o Mild grad av depression o Måttlig grad av depression o Svår grad av depression o Dystymi

o Annat

11. Om du använder dig av någon/några andra åtgärder som behandling för personer med depression. Vilken/vilka åtgärder använder du dig av oftast?