• No results found

Visar En utredning med stor räckvidd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar En utredning med stor räckvidd"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

532 Socialmedicinsk tidskrift 5/2014 tema

En utredning med stor räckvidd

Bernt Lundgren

Folkhälsopolitisk expert, BL Välfärdsanalys. Tidigare huvudsekreterare i Nationella folkhälsokom-mittén. E-post: bernt.lundgren@valfardsanalys.se.

Malmökommissionens arbete ligger mig varmt om hjärtat av två skäl; det första gäller Malmö, det andra Sverige. Jag arbetade i Malmö under 1970- och 80-talen, och har följt utvecklingen av staden sedan dess. Genom mitt arbete i det europeiska Determine-projektet som fokuserade på ojämlik hälsa fick jag också för några år sedan en möj-lighet att bekanta mig ytterligare med Malmös aktuella folkhälso- och sociala situation. Hälsoskillnaderna Malmö vi-sade sig vara stora mätta såväl socio-ekonomisk som mellan stadsdelar. Jag fick även klart för mig att stadsförvalt-ningen hade ett antal mycket kompe-tenta medarbetare inom folkhälsoom-rådet och att den politiska ledningen visade ett stort intresse för att komma tillrätta med den ojämlika hälsan. Detta visade sig i politiskt beslutade program för påverkan av såväl livsvillkor som levnadsvanor hos befolkningen.

Med Malmökommissionen har Mal-mös politiker tagit ett förstärkt steg att åtgärda hälsoklyftorna i staden. Kom-missionen har gjort ett synnerligen förtjänstfullt arbete som därtill den politiska ledningen lika förtjänstfullt följer upp med beslut om konkreta uppdrag och åtgärder. Jag finner inget i kommissionens arbete kritikvärt, men mycket som tilltalar mig. Det jag gillar särskilt är sammansättningen av

kom-missionen med både kompetenta fors-kare och chefer från de förvaltningar som i sitt arbete har störst inverkan på befolkningens livsvillkor. Det ger goda förutsättningar för genomföran-det av åtgärder. Annat som tilltalar är hur kommissionen diskuterar Malmö i perspektiv av vad som har hänt och händer i den globala utvecklingen. Yt-terligare annat är konklusionen att det behövs en långsiktig och social inves-teringspolitik för att kunna minska hälsoklyftorna. Kommissionens andra konklusion om samverkan mellan sek-torer, politiker, tjänstemän och fors-kare delar jag också.

Kommissionen har valt att lyfta fram kunskap om de viktigaste bestäm-ningsfaktorerna för skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper, näm-ligen befolkningens livsvillkor inom utbildning, arbete, ekonomi, boende och hälso- och sjukvård. Resonemang-en sker i ett livsloppsperspektiv vilket bland annat innebär att barns och ung-as situation uppmärksammung-as särskilt, vilket är bra. Det är även förtjänstfullt att bostadsfrågan tas upp då bostads-politiken har varit gravt nedmonterad i den nationella politiken och i många kommuners politik under lång tid. Yt-terligare en sak som jag vill lyfta fram är förslaget att utöver kvantitativa mät-ningar av livsvillkor framöver även göra kvalitativa

(2)

intervjuundersökning-tema

Socialmedicinsk tidskrift 5/2014 533

ar för att på så sätt fånga befolkningens uppfattning av sin situation.

Den nya S- och MP-regeringen har i regeringsförklaringen angett att en na-tionell kommission ska tillsättas för att ta fram förslag som kan minska hälso-klyftorna inom en generation. En så-dan kommission har föreslagits seså-dan länge i riksdagen av ledamöter tillhö-rande S, MP och V. Många andra har också bidragit till att en kommission nu tycks bli verklighet. S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa har till exempel arbetat framgångsrikt för detta internt inom S. Förslag har också framförts i en debatt-artikel i SMT nummer 3, 2013. Kom-missionen bör enligt artikeln ”ta del av och värdera det vetenskapliga under-laget om hälsans sociala bestämnings-faktorer som har tagits fram i Sverige och internationellt under 2000-talet. De samhällsekonomiska effekterna av ojämlik hälsa bör också belysas. Vidare bör målen för den svenska folkhälso-politiken ses över och kvantifieras så att utvecklingen av hälsans bestäm-ningsfaktorer och jämlikhet kan följas upp i ett genus- och socioekonomiskt perspektiv liksom för sårbara grupper. Avslutningsvis bör förslag lämnas om styrning, ansvarsfördelning, uppfölj-ning och utvärdering så att arbetet för en bättre och jämlik hälsa kan effekti-viseras”.

Hur direktiven till den nationella kom-missionen kommer att se ut är ännu oklart men det kan antas att den kom-mer att bli tydligt åtgärdsinriktad. Med detta kommer erfarenheterna av folk-hälsoarbete särskilt i kommuner, regio-ner och landsting att få en stor tyngd.

Därmed kommer sannolikt kunskaps-underlaget, förslagen och erfarenhe-terna av genomförandet av förslagen i Malmö stad att få en stor betydelse för den nationella kommissionen. För-hoppningsvis får också forskare och politiker från Malmö en möjlighet att på olika sätt biträda kommissionen.

References

Related documents

Att även killarna kanske är viktiga att ta hänsyn till för lärare som vill använda olika pedagogiska metoder för att höja just tjejers självkänsla är alltså en av de

I mitt miniprojekt ville jag studera om det är någon skillnad i vilken inlärningsstil som föredras hos studenter som läser på Apotekarprogrammet, som innehåller många

Järfälla Norrmalm Täby Solna Kungsholmen Nykvarn Lidingö Bromma Sollentuna Östermalm Salem Danderyd Nacka Vallentuna Södermalm Ekerö Tyresö Vaxholm Upplands-Bro Älvsjö

Rapporten visar att hälsa är både ett mål och ett medel för arbetet med social hållbarhet minskade skillnader gör att samhällets gemensamma resurser kan användas till annat än

Social hållbarhet som drivkraft för ökat välstånd 19 Förutsättningar för en god och jämlik hälsa 20 Samhällets resurser kan användas till annat 27 Samhällskostnader

En och samma skenprofil kan anslutas för traditionella flerfasinstallationer, för DALI-tillämpningar eller för använd- ning med Multi Dim. I traditionella flerfasinstallationer

Var femte kille i sjuan utsatt för fysiskt våld 28 Delaktigheten bland elever ett fortsatt utvecklingsområde 30 Samband förväntningar och bemötande – bättre resultat och hälsa

Resultaten i denna studie av vägdamm och den epidemiologiska litteraturen kring mineralpartiklar och grovfraktionen som refererats ovan, talar för att vägdamm ökar