• No results found

Visar “Psykisk ohälsa” bland unga i Sverige – olika aktörers perspektiv på orsaker och åtgärder | Socialmedicinsk tidskrift

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar “Psykisk ohälsa” bland unga i Sverige – olika aktörers perspektiv på orsaker och åtgärder | Socialmedicinsk tidskrift"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

“Psykisk ohälsa” bland unga i Sverige –

Olika aktörers perspektiv på orsaker och åtgärder

Sven Bremberg

Sven Bremberg, docent, Institutionen för Global Hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. E-post: sven.bremberg@mac.com

Trots omfattande åtgärder mot psykisk ohälsa bland unga har inga framsteg skett. För att förstå situation har aktörerna, beskrivningar av orsaker och fö-reslagna/genomförda åtgärder i den politiska diskussionen identifierats med hjälp av Google sökningar. De mest framträdande aktörerna är statliga insti-tutioner, regioner och kommuner som alla producerar olika former av vård. De främsta förklaringarna till de ungas psykiska ohälsa, som de framträder vid sökningarna, är brister i skolan, ungas svårigheter att få arbete samt medikalisering av vardagsproblem. Brister i vården framstår ej som väsentlig orsak. I programmen för de politiska riksdagspartierna, och de betänkanden som bifallits i riksdagen, dominerar däremot utökad vård som främsta åtgärd. En förklaring till diskrepansen mellan uppfattning om orsaker och genomför-da/föreslagna åtgärder kan vara specialiseringen inom politiken där psykisk ohälsa främst uppfattas som en fråga om vård.

A large number of measures to combat mental illness among young people have been implemented - but no progress has been made. To understand the political discussion, actors, causes and measures have been identified by means of Google searches. The most prominent actors are state insti-tutions, regions and municipalities. The main explanations for the young people’s mental ill-health are shortcomings in school, young people’s dif-ficulties finding work and the medicalization of everyday problems. However, in the programs for the political parliament parties, and the reports approved in the parliament, extended care dominates as a measure. An explanation for the discrepancy between the perception of causes and implemented and proposed measures may be the specialization in politics where mental ill-ness is primarily perceived as a matter of care.

(2)

992 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020

Introduktion

Barn och unga har i alla tider har haft olika former av psykiska problem. I det förindustriella samhället fick familjen och andra vuxna i närsamhället ta hand om svårigheterna. Det var först när de samlade resurserna i Sverige ökade under 1800-talet som specifika yrkesgrupper kunde börja ägna sig åt dessa problem. När allmän skolgång började införas framträder behov av att hantera de barn som hade svårt att ta till sig lärarnas insatser. Som ett svar växer utbildningspsy-kologi fram som en särskilt disciplin.

Skolan behövde också hantera barn som störde undervisningen. Primärt an-vände skolan olika disciplinära åtgärder. De ökade resurserna gav möjligheter till att överväga andra tillvägagångssätt som byggde på en förståelse av barnens problem. Ofta uppfattades orsaken till barnens beteende vara brister i familje-miljön och särskilt brister i moderns omvårdnad av barnet. Mot denna bakgrund utvecklades i USA Child Guidance rörelsen i början av 1900-talet (Wikipedia contributors, 2020a) med särskilda mottagningar och vårdinstitutioner. Mental health rörelsen i USA utvecklades under samma period med syfte att förbättra si-tuationen för personer med psykiska störningar (Mental Health America, 2020). Båda inriktningarna spreds sedan till andra länder och bidrog till utvecklingen av den barn- och ungdomspsykiatri som etablerades i Sverige under tiden efter andra världskriget (Rydelius, 2011). I Sverige har de särskilda skolhem som inrät-tades under mellankrigstiden också haft betydelse (Rydelius 2011).

När Sverige industrialiseras kommer barn som inte beter sig som förväntas att utgöra ett större problem än de gjorde i det tidigare bondesamhället. Under mellankrigstiden låg samhällsdebattens fokus på att förebygga “varnartig ut-veckling” bland barn (Svalfors, 1995). Samtidigt har under de senaste århund-randena vuxit fram en ny syn på barnet där barnet uppfattas som oförstört och där det blir viktigt att se barnet som en person och inte endast betrakta det som ett objekt för uppfostran (Rosseau, 1762). I takt med den ökande tillgången till resurser får detta perspektiv allt större utrymme. Det dröjer dock innan psykis-ka problem bland barn, som inte leder till problem för de vuxna, får erkännande i samhällsdebatten. Således är det i Europa först år 1957, genom sjukdomsklas-sifikationen ICD-7 (Medicinalstyrelsen 1957), och i USA först på 1970-talet som depression bland barn vidkänns som en diagnostisk kategori (Cytryn, 2003).

Under de senaste 50 åren har omfattningen av de välfärdstjänster som er-bjuds barn ökat i takt med den ekonomiska tillväxten. Detta gäller också för barn- och ungdomspsykiatri där Sverige har, näst efter Finland, EU:s högsta

antal psykiater per 100 000 barn (WHO, 2020). Andra välfärdstjänster är också

mer utbyggda i Sverige jämfört med de flesta andra höginkomstländer. Således har svensk förskola, grundskola och gymnasieskola mer resurser än något annat

(3)

land inom OECD, Norge och Luxemburg undantagna (OECD, 2020).

Trots de omfattande resurserna visar upprepade undersökningar att många barn och unga ändå inte mår bra. I Sverige har det under de senaste 20 åren förts en diskussion om den psykiska situationen bland unga. Ofta har begreppet “psykisk ohälsa” används för att beteckna tillstånd som att känna sig nere, vara orolig och ha värk i huvudet och i magen (Bremberg & Dalman, 2015). Bristande psykisk ohälsa bland unga har fått en framträdande plats i den politiska diskus-sionen och stat, regioner och kommuner har genomfört ett stort antal åtgärder. De undersökningar som genomförts visar finns dock inte på att framsteg skett, snarare förefaller utvecklingen ha varit den omvända där rapporter visar på fort-satt ökning av psykisk ohälsa bland de unga (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Situationen kan förefalla paradoxal. Å ena sidan har psykisk ohälsa bland unga fått betydande politisk uppmärksamhet, välfärdsresurserna har varit större än någonsin tidigare och ett stort antal åtgärder har genomförts - men å andra sidan har inga framsteg har skett. För att förstå denna situation är det meningsfullt att analysera den politiska diskussion som förs. Först, genom att klargöra vilka som är de mest framträdande aktörerna, sedan genom att beskriva vilka orsaker och åtgärder som framträder i debatten och slutligen genom att analysera konflikter inom området. Avsikten har således inte varit att analysera fenomenet ”psykisk ohälsa”, utan istället att analysera den politiska diskussionen om detta fenomen.

Metod

För att beskriva ledande perspektiv och aktörer har webbsökningar i Google använts. Google rangordnar resultat efter relevans. Relevansen avgörs av antalet länkar från andra webbsidor till en aktuell webbsida. De externa webbsidorna rangordnas på liknande sätt, dvs efter antalet länkar till webbsidan. Google har i den algoritm som används även lagt in andra funktioner som motverkar effekten av falska länkningar (Wikipedia contributors, 2020b). De söksträngar som genomgående har undersökts har inleds med “psykisk ohälsa +unga” följt av ord för en aktuell fråga. Sökningarna har genomförts under senare delen av maj 2020.

Eftersom avsikten har varit att avspegla den politiska diskussionen, och inte den professionella, har ingen datas, som indexerar vetenskaplig litteratur, an-vänts, ex Google Scholar.

Resultat

Aktörer

Resultatet från en Google sökning med strängen “psykisk ohälsa +unga” gav 2 820 000 träffar. De högst rankade webbsidorna redovisas, rangordnade, i tabell 1.

(4)

994 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020 #1 folkhälsomyndigheten.se

(statlig myndighet) #11 rehabakademin.se (tjänsteförsäljning) #21 familjen.trygghansa.se (försäkringsbolag) #2 folkhälsomyndigheten.se

(statlig myndighet) #12 vardfokus.se (facklig organisation, vårdförbundet) #22 vgregion.se (region) #3 socialstyrelsen (statlig

myndighet) #13 expressen.se (dagspress) #23 forskasverige.se (stiftelse) #4 mucf.se (statlig

myndighet) #14 kunskapsguiden.se (statlig myndighet, socialstyrelsen)

#24 pbm.se (tjänsteförsäljning) #5 folkhälsoguiden.se

(region) #15 aftonbladet.se (dagspress) #25 expomedica.se (tjänsteförsäljning) #6 1177.se (Sveriges

kommuner och regioner) #16 rvn.se (region västernorrland) #26 stockholm.se (kommun) #7 1177.se (Sveriges

kommuner och regioner) #17 umeå.se (kommun) #27 iffs.se (institutet för framtidsstudier, statligt finansierad)

#8 mind.se (ideel

organisation) #18 psykiatri.sll.se (region) #28 spsm.se (specialpedagogiska skolmyndigheten) #9 PBM.se

(tjänsteförsäljning) #19 livlinan.org (ideel organisation) #29 svenska.yle.fi/ (finsk statlig television) #10 svd.se (dagspress) #20 urplay.se (statlig

television) #30 eskilstuna.se (kommun) Tabell 1. De 30 högst rankade webbsidor som påvisas med en Google sökningen med strängen: “psykisk ohälsa +unga”.

Mer än hälften av alla webbplatser har staten, en region eller en kommun som hu-vudman (17/30). Regionerna ansvarar för primärvård och psykiatri medan kom-munerna ansvarar för skola och elevhälsovård. Staten har genom Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvar för reglering av tjänster som regioner och kommuner erbjuder. Således dominerar offentligt finansierade ak-törer som producerar välfärdstjänster. Den näst viktigaste gruppen av akak-törer var kommersiella (8/30). Där dominerar företag som säljer vårdtjänster. Den minsta gruppen utgörs av icke vinstdrivande organisationer (4/30) där huvuddelen arbe-tar med tjänster inom vårdområdet, ex föreningen Mind som ansvar för telefon-rådgivning och Vårdförbundet som är en facklig organisation.

Trend över tid

Söksträngen “psykisk ohälsa +unga +trend” gav 160 000 träffar. På 18 av de 20 högst rankade webbplatser finns påståenden om ökad psykisk ohälsa bland unga.

(5)

Samtliga påståenden avser självrapporterade problem, alternativt vårdkonsum-tion. Ingen av dessa webbplatser behandlar förekomst av diagnoser i befolknings-representativa undersökningar. Två webbplatser ifrågasätter om det skett någon ökning. Den ena webbplatsen anger att ungdomarna, i de enkätundersökningar som genomförts, rapporterar snabbt övergående vardagsproblem som inte kräver några åtgärder (PBM, 2019). Den andra webbplatsen pekar på att förekomsten av psykiatriska diagnoser i befolkningsrepresentativa undersökningar varit oföränd-rad under de senaste tre decennierna (Wikman, 2018).

Orsaker

Resultatet från en Google sökningen med strängen “psykisk ohälsa +unga +or-saker” redovisas i tabell 2. Totalt gav söksträngen 131 000 träffar. Uppgifterna om de tre viktigaste orsakerna är hämtade från de 20 högst rankade webbplatserna.

Orsak Antal omnämnanden

Brister i skolan 8

Svårigheter att få arbete och brister i

arbetsmiljö 7 Medikalisering av vardagsproblem 4 Ekonomiska svårigheter/ojämlikhet 3 Sociala jämförelser 3 Individualisering 2 Oklart 2 Hårt samhällsklimat 1 Brister i socialtjänst 1 Summa 31

Tabell 2. De viktigaste orsakerna till ungas psykiska ohälsa enligt de 20 högst rankade webbplat-serna som framkom med söksträngen “psykisk ohälsa +unga +orsaker”. Från var och av dessa webbplatser har de tre viktigaste orsakerna noterats.

Totalt registrerades 31 orsaker till de ungas psykiska ohälsa. Sammanlagt skulle 60 förslag vara möjliga men några webbplatser har lämnat mindre än tre orsa-ker. Vanligast var uppfattningen att orsakerna fanns i skolan där webbplatserna lyfte fram stress och betygshets. Näst vanligast var att framhålla svårigheter för unga att få arbete efter skolan. Några pekade också på brister i arbetsmiljön, främst i form av stress.

(6)

996 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020

Den tredje vanligaste orsaken var uppfattningen att unga medikaliserar var-dagsproblem. Webbplatser beskriver detta på olika sätt. En plats anger att trös-keln för att söka vård blivit lägre eftersom stigmat vid psykisk ohälsa minskat. En annan ifrågasätter om problemen ökat medan övriga pekar på att en ökad medikalisering av psykiska besvär.

Åtgärder som de politiska riksdagspartierna föreslår

En genomgång av de fem viktigaste åtgärderna mot psykisk ohälsa bland unga, som de politiska riksdagspartierna föreslår, presenteras i tabell 3. Källan är par-tiprogrammen som de presenteras på respektive partis webbplats. Totalt presen-terats 33 förslag. Sammanlagt skulle 40 förslag vara möjliga men några partier har lämnat mindre än 5 förslag.

Tabell 3. De fem viktigaste åtgärder mot psykisk ohälsa bland unga som vart och ett av de poli-tiska riksdagspartierna föreslår.

Kategori Åtgärd Parti

Vård/stöd:

volym Ökad psykologisk behandling (v)(s)(c)(kd) Ökad BUP (mp)(c)(kd)(sd) Ökad elevhälsa (mp)(l)(m) Ökade ungdomsmottagningar (v)(c)(l) Ökade vårdplatser (sd) Ökad själv inläggning inom psykiatrin (v)(c)(l) Ökade resurser till

vård/vårdgaranti (v)(s)(mp)(c)(l)(m) Vård/stöd: specifika insatser Screening av elever i skolan (s) Stöd i mobilen (s) Regionala kunskapscentra inom psykiatri (s) Psykiatri ambulanser (l)

Nationell strategi mot psykisk

ohälsa (m)

Ökad tillsyn (m)

Skola Bättre betygsättning (mp)(sd)

Läsa-skriva-räkna-garanti för

lågstadiet (mp)

Övrigt Undersöka orsakerna (kd)

Familjerådgivning/

(7)

Insatser inom vård och stöd dominerar och utgör 28/33 förslag. Vanligen inne-bär förslagen att vården tillförs ökade resurser, framförallt verksamheter som benämns som “första linjens vård”, primärvård, elevhälsa och ungdomsmot-tagningar. Därtill kommer utökade resurser för barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Mer specifika insatser som rör vård har också lämnats av enstaka parti-er, ex. screening av skolelever för psykiska problem och ökad tillsyn. Endast tre förslag rör skola och endast ett parti (kd) föreslår att orsakerna till den psykiska ohälsan ska utredas.

Åtgärder som riksdagen bifallit

Riksdagen beslutar om åtgärder som regeringen sedan ska genomföras. Vid en sökning i riksdagens databas (Riksdagsförvaltningen, 2020), påvisades för perioden 2009-08-01--2020-05-28 med sökorden “psykisk ohälsa” totalt 291 betänkanden. Av dessa beslutade riksdagen om bifall för 22, där det från sam-manfattningen av beslutet framgår att åtgärden specifikt avser ungas psykiska ohälsa. Utskottens betänkanden till olika delar av statsbudgeten är exkluderade eftersom den sammanfattande texten i riksdagens databas inte nämner psykiska ohälsa bland unga. Besluten framgår från tabell 4.

Utbildningsutskottet står för 9/22 betänkanden som bifallits. Flertalet avser att främja bättre skolprestationer. Ett förslag innebär att en ny skolform, tvåårig yrkesskola, inrättas.

Socialutskottet står för 7/22 betänkanden. Flertalet gäller relativt specifika metoder som exempelvis inrättande av barn- och familjecentraler. Statens främ-sta insatser inom Socialutskottets ansvarsområde ingår som delar av främ- statsbud-geten. I de sammanfattningarna av utskottets betänkanden som legat till grund för riksdagens beslut framgår dock inte specifika insatser för ungas psykiska ohälsa. De insatser som ingår i Statsbudgeten är betydande. Under de senaste 10 åren har staten gjort årliga satsningarna på psykiatri om mer än ca 1 miljard, senast år 2019 med mer än 1,7 miljarder kr (Regeringskansliet, 2019b). Där in-går insatser för unga. Därtill har staten gjort särskilda satsningar på barn- och ungdomspsykiatri och första linjens vård, senast 2020-2022 med 300 miljoner kr (Regeringskansliet, 2019c).

Kulturutskottet har ansvarat för två betänkanden som bifallits. Ett gäller ökat kommunalt ansvar för unga i åldern 16 till 19 år som inte arbetar eller studerar. Det andra bifallet gäller ett betänkande som behandlar inriktningen på det ung-domspolitiska handlingsprogrammet. Där framhålls betydelsen att motverka arbete mot psykisk ohälsa. Till handlingsprogrammet finns dock ingen knyt-ning till ny lagstiftknyt-ning eller nya ekonomiska anslag.

Arbetsmarknadsutskottets två betänkanden gäller arbetsmiljö. Inget avser åt-gärder för att underlätta de ungas inträde på arbetsmarknaden.

(8)

998 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020 Tabell 4. Riksdagens bifall till betänkande som avser ungas psykiska ohälsa under perioden 2009-08-01--2020-05-28.

Utskott Beteckning Åtgärd

Social 2019/20:SoU15 Förbättringar för barn inom psykiatrisk tvångsvård 2018/19:SoU15 Vårdansvaret för personer med psykisk ohälsa och

beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman 2018/19:SoU9 Regeringen bör inrätta barn- och familjecentraler (SoU9) 2017/18:SoU25 FN:s barnkonvention blir svensk lag

2017/18:SoU28 Legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården införs

2017/18:SoU22 Vården ska ges närmare befolkningen

2017/18:SoU1 Ökad tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända 2015/16:SoU7 Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa med hjälp av

mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar

Utbildning 2018/19:UbU11 En ny tvåårig yrkesskola på gymnasienivå 2018/19:UbU1 Införande av en tioårig grundskola

2017/18:UbU23 Fler elever ska fullfölja en gymnasieutbildning 2017/18:UbU18 Skärpta regler för studiero och mer kunskap

2016/17:UbU22 Högstadieelever med låga betyg ska erbjudas lovskola 2016/17:UbU18 Studie- och yrkesvägledningens roll stärks

2012/13:UbU6 Skolans skyldighet att agera mot mobbning skärps 2011/12:UbU15 Bättre studie- och yrkesvägledning i gymnasiet 2010/11:UbU7 Skolreformer ska utvärderas och elevhälsan ses över Arbets-

marknad 2017/18:AU8 Underlätta förebyggande arbetsmiljöarbete 2016/17:AU10 Statens arbete med arbetsmiljö har granskats Social-

försäkring 2015/16:SfU8 Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Kultur 2013/14:KrU9 Kommunerna får i uppgift att föra ett register över

ungdomar i åldrarna 16 till 19 år som inte arbetar eller studerar.

2013/14:KrU9 Det ungdomspolitiska handlingsprogrammet ska ge ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa särskilt vikt.

(9)

Diskussion

Webbsökningar i Google som metod

Idag är webbsökningar en av de främsta metoderna människor använder för att söka information. Redan år 2008 stod det klart att registrering av webbsök-ningar framgångsrikt kunde använda för att klargöra förekomst av symptom vid influensa vid olika tidpunkter (Butler 2008). Sedan dess har analyser av webb-sökningar används för att klargöra människors uppfattningar och beteenden vid ett flertal hälsoproblem som epilepsi, cancer, screening och kirurgi för fet-ma (Mavragani et al. 2018). En studie av sökningar efter mentala hälsoproblem under olika delar av året har också publicerats (Ayers et al. 2013). Studier av sökningar med Google dominerar men analyser av förekomst av olika begrepp i sociala medier förekommer också.

Googles metod för att rangordna olika webbplatser är avgörande för meto-dens tillförlitlighet. Den grundläggande principen är att rangordning sker ef-ter antalet länkar till en viss sida (Wikipedia contributors 2020b). Baserat på Markovs kedjeteori går det att visa att rangordningen avspeglar sannolikheten för att en viss sida ska visas vid en godtycklig sökning (Wikipedia contribu-tors 2020b). Rangordningen av sidor avspeglar således sannolikheten för att en person som söker information om en viss fråga ska finna de påståenden som presenteras där.

Det finns flera begränsingar med metoden. En är att den algoritm Google använder för rangordning av olika sidor har kompletterats för motverka kom-mersiell manipulation. Dessa kompletteringar kan dock knappast har påver-kat resultaten eftersom kommersiella intressen inte är framträdande. En andra begränsning är att det går att söka direkt i böcker, tidningar och tidskrifer utan att använda webben. En given person har dock endast mycket begränsad till-gång till sådana medier och publikationer i sådana tryckta medier presenteras genomgående även på webben. En tredje begränsning är att läsaren kan avfärda viss information, även om den är högt rankad, eftersom den uppfattas som mindre trovärdig. Enligt de rekommendationer som Statens mediaråd ger för källkritik (Statens mediaråd, 2020) har dock de källor som anges i tabell 1 hög trovärdighet.

Trots de begränsningar som finns med metoden är det troligt att resultaten avspeglar människors föreställningar om de frågor som har analyserats.

I de söksträngar som använts har det inte ingått några synonyma begrepp. Således skulle en söksträng med “psykisk ohälsa” kunna ha kompletterats med olika psykiatriska diagnoser och psykologiska fenomen. Detta begränsar analy-sen till att endast gälla för de begrepp som har använts. Avgränsningen är moti-verad av två skäl. Det första är att avspegla den allmänna politiska debatten och

(10)

1000 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020

inte den diskussion som finns inom olika professioner. I den politiska debatten används breda oprecisa begrepp som “psykisk ohälsa” medan olika företrädare i en professionell diskussion strävar efter att använda väl definerade begrepp. Det andra skälet är att breda begreppen som “psykisk ohälsa” är påfallande ofta använda. En sökning i Google ger 3 milj träffar vilket kan jämföras med exem-pelvis 0,1 miljoner träffar för “ångestsyndrom”.

Aktörerna

De mest framträdande aktörerna är statliga institutioner, regioner och kom-muner (tabell 1). Dessa aktörer producerar olika former av välfärdstjänster för barn och unga, alternativt reglerar utformningen av dessa tjänster. En aktör som ansvarar för en viss tjänst strävar vanligen efter att öka de resurser som aktören kan förfoga över (Kingdon, 1995). Det är därför begripligt att de som har ansvar för välfärdstjänster avsedda för barn och unga dominerar debatten.

En möjlighet skulle ha varit att aktörer som har särskild kompetens för att analysera samhällsfrågor skulle ha en framträdande plats. Några sådana tänkba-ra aktörer är statligt finansietänkba-rade institutioner som Statskontoret, Riksrevisionen och IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och privat finansierade tankesmedjor. Denna typ av aktörer är föga represen-terade, med undantag av Folkhälsomyndigheten och Institutet för framtidsstu-dier. I en underlagsrapport till Finansdepartementets långtidsutredningen 2019 behandlas psykisk ohälsa bland unga (Regeringskansliet, 2019a). Finansdepar-tementet får dock inte någon framträdande rankning vid Google sökningen.

När en fråga uppfattas som viktig, och det är oklart vilka åtgärder som är lämpliga, är det vanligt att forskare får särskilda uppdrag inom området. Fyra statliga forskningsråd har under åren 2012–2017 avsatt 300 miljoner kronor för ett gemensamt forskningsprogram om barns och ungdomars psykiska hälsa. En utvärdering visade dock att att de beviljade projekten hade liten direkt sam-hällsnytta och inga resultat hade använts för att utveckla policy (Ogden et al., 2018). Det är därför inte förvånande att forskarsamhället inte framstår som någon framträdande aktör, trots att forskarsamhället, genom Kungliga Veten-skapsakademin genomfört omfattande arbete kring ungdomars psykiska hälsa som utmynnande i en konsensuskonferens 2010 (Kungl. Vetenskapsakademien, 2010). De rapporter som legat till grund för konsensuskonferensen förekommer inte heller bland den högst rankande webbplatserna.

Trend över tid

De högst rankade webbsidorna anger relativt entydigt på att den psykiska ohälsa bland unga har ökat under de senaste decennierna.

(11)

Orsaker och åtgärder

De främsta förklaringarna till de ungas psykiska ohälsa som framstår är bris-ter i skolan, svårighebris-ter att få arbete/brisbris-ter i arbetsmiljö samt medikalisering av vardagsproblem (tabell 2). Ingen av de högst rankade webbplatserna pekar på bristande välfärdstjänster som orsak, dock med ett enda undantag då BRIS pekar på brister i socialtjänsten.

De åtgärder som de politiska riksdagspartierna föreslår domineras däremot helt av ökade anslag till psykologisk behandling, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och ungdomsmottagningar. Det är åtgärder som helt saknas på de webbplatser som beskriver orsaker till de ungas psykiska problem. De politiska partierna föreslår också några förändringar av utformning av välfärdstjänster-na. Dessa förändringar återfinns inte heller bland de orsaker som de ledande webbplatserna presenterar som orsaker.

De beslut om åtgärder som riksdagen bifallit (tabell 4) skiljer sig också från den lista över de ledande orsakerna som presenteras i tabell 2. Inget av de betän-kanden som bifallits från Socialutskottet motsvaras av en ledande orsak medan flertalet av Utbildningsutskottets betänkanden utgör svar på orsaker som lyfts fram i tabell 2. Således kan skärpta regler för studiero och mer kunskap för-bättra eleverna prestationer och därigenom deras chanser på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutskottets beviljade två betänkanden som rör arbetsmiljö men inget betänkande behandlar de ungas situation på arbetsmarknaden.

Det föreligger således en betydande diskrepans mellan de orsaker som pre-senteras på de ledande webbplatserna och de åtgärder som de politiska parti-erna föreslår, liksom de åtgärder som riksdagen föreslår regeringen att genom-föra. Skiljelinjen ligger främst vid att de webbplatser som behandlar orsaker i första hand lyfter fram problem i skolan och svårigheter för unga att få anställ-ning medan de politiska aktörerna främst argumenterar för, och ger anslag till, ökade vårdinsatser.

Tänkbara förklaringar till diskrepansen mellan orsaker och åtgärder

I det följande behandlas några tänkbara förklaringar till att de åtgärder som de politiska riksdagspartierna föreslår, och som riksdagen beslutat om, skiljer sig från de orsaker som framträder i den allmänna debatten.

Inte troligt att de politiska aktörerna saknar kunskap om orsaker. Det är tänkbart att de politiska aktörerna saknar kunskap om orsaker. Detta är dock mindre troligt eftersom innehållet i tabell 2 bygger på resultat från de högst rankade webb-platserna. Till dessa webbplatser finns länkar från ett stort antal andra aktörer. Således, även om de politiska aktörerna inte tagit del av informationen från ak-törerna i tabell 2 finns samma information presenterad av andra aktörer i olika

(12)

1002 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020

media. Vidare, staten tog redan år 2005 initiativ till en utredning, Ungdomar stress och psykisk ohälsa, där resultaten lades fram 2006 (Bremberg, 2006). De orsaker som anges där är i stort de samma som anges i tabell 2. Brister i utbudet av vård utgjorde inte heller där en förklaring till de ungas problem.

Den nationella politikens ansvar

Det är tänkbart att den nationella politiken inte behandlar den typ av orsaker som presenteras i tabell 2. Ett första skäl, som talar emot en sådan förklaring, att den orsak som fått mest omnämnande, “Brister i skolan”, lett till ett fler-tal politiska initativ. Vidare står frågor, som att motverka arbetslöshet högt, på den politiska dagordningen där nuvarande regering förklarat som mål att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet. Frågan om ekonomisk ojämlikhet har varit föremål för arbete inom en särskilt tillsatt kommission som lagt fram ett slutbetänkande 2020 (Regeringskansliet, 2020). Det är därför mindre troligt att orsakerna enligt tabell 2 har uppfattats som mindre relevanta.

Politikens specialisering. Representanterna i riksdagens olika utskott har rekry-terats grundat på personernas tidigare insatser inom respektive sakområde. Så-ledes har ledamöter i Socialutskottet ofta särskilda erfarenheter inom området vård och omsorg. Den enskilda ledamöterna bygger sin egen politiska framtid inom det sakområde där hen redan har utvecklat kompetens. Det är möjligt att hen i frågan om ungdomars psykiska ohälsa skulle kunna se att de ungas ställ-ning på arbetsmarknaden är en nyckelfråga. Ett sådant perspektiv lämpar sig dock inte för behandling i Socialutskottet utan skulle mer lämpa sig för Arbets-marknadsutskottet där hen dock inte har någon plats. Å andra sidan är frågan som de ungas psykiska ohälsa inte särskilt framträdande inom Arbetsmarknads-utskottet. Detta leder till att en fråga som de ungas psykiska ohälsa tenderar att behandlas på liknande sätt som andra frågor inom det sakområde som frågan hänvisas till. Frågan om de ungas psykiska ohälsa hänvisas till Socialutskottet och där dominerar frågor om vård och omsorg. Det är därför följdriktigt att de åtgärder staten utformar domineras av utökad vård, trots att bristen på vård inte förefaller vara huvudorsaken till de ungas problem.

Inom de enskilda politiska partierna finns liknande specialisering som inom riksdagens utskott. Således utformas olika delar av partiprogrammen av de medlemmar inom ett parti som specialiserats på den aktuella typen av frågor.

Konsekvenserna denna specialisering inom politiken blir att åtgärder för en viss fråga, som ungdomars psykiska ohälsa, tenderar att utformas på liknande sätt som andra frågor inom det mest närliggande politikområdet. Uppfattas en fråga som tillhörigt Socialutskottet tenderar åtgärderna att bli ökade anslag vård och omsorg och i viss mån ändrad utformning av de välfärdstjänster som Soci-alutskottet hanterar.

(13)

Denna tendens till politisk specialisering kommer i konflikt med inriktningen för den folkhälsopolitik som riksdagen antagit (Socialutskottet, 2018). Där anges som mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. In-riktningen ligger således vid att skapa samhälleliga förutsättningar. Det innebär att de flesta politiska områden berörs och inte endast vård och omsorg. Politikens specialisering försvårar detta. Statsförvaltningen söker motverka detta genom olika tvärsektoriella intiatitativ. Det är dock tveksamt om dessa initiativ har varit framgångsrika inom hälsoområdet (Guldbrandsson & Bremberg, 2020).

Medikalisering. Ett fenomen som ungdomars upplevelse av att ibland känner sig nere, känna oro eller få värk i huvudet kan uppfattas på olika sätt. Ett sätt är att uppfatta besvären som sjukliga och att en person med sådana symptom bör erbjudas någon form av behandling. Det är den uppfattning som ligger till grund för att ge anslag till ökade vårdinsatser.

Ett alternativ är att se besvären som reaktioner på de påfrestningar som livet normalt medför. Reaktionerna uppfattas som ändamålsenliga eftersom de ger signaler till individen att något händer som individen måste hantera. Således, en elev som känner sig orolig inför ett prov i skolan ger signal om att eleven måste förbereda sig. Människor skulle knappast ha utvecklat sådana reaktioner om de inte haft ett evolutionärt värde (Nesse & Ellsworth, 2009). Detta hindrar dock inte att reaktionerna är obehagliga. Unga människor kan behöva hjälp att tolka signalerna och att hantera de svårigheter som utlöst besvären. Fokus för åtgärderna, sett från detta perspektiv, är dock inte symptomen som sådana utan de orsaker som utlöst symptomen.

Det är inte givet vilket perspektiv som är det rätta. En vägledning ger de kriterier som utvecklats för olika diagnoser. Där ingår vanligen som ett villkor för en diagnos att problemen är så omfattande att de leder till funktionsnedsätt-ning. Det är en betydande skillnad i förekomst mellan å ena sidan “att känna sig nere mer än en gång i veckan”, som 40% av alla 15 år gamla flickor anger (Folk-hälsomyndigheten, 2019), och förekomsten av insjuknande i klinisk depression bland flickor i samma ålder som är 6,7% (Institute for Health Metrics and Eva-luation, 2020). Värdet av att göra en sådan distinktion har nyligen framhållits bl.a. av psykatern Christian Rück (Rück, 2020).

De flesta aktörer diskuterar inte om det är motiverat att skilja mellan besvär, som en naturlig del av livet, och besvär som motiverar åtgärder. Mot denna bakgrund är det inte förvånande att konsumtionen av vård har ökat utan att de finns tecken på att förekomsten av problem skulle ha minskat som följd av de ökade vårdinsatserna. Det är till och med möjligt att den offentliga diskus-sionen har lett till en ökad konsumtion av vård för tillstånd där vården inte har några effektiva behandlingar att erbjuda. Psykoterapi är värdefull men det är oklart om behandlingen ger några bestående effekter (Karyotaki et al., 2016).

(14)

1004 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020

Många ungdomar får antidepressiv medicin, men effekten på unga är mycket li-ten och ett flertal studier visar att själskadebeteenden ökar av sådan behandling (Vitiello & Ordóñez, 2016). Det är därför möjligt att det ökade utbudet av vård kan ha varit kontraproduktivt.

Den ekonomiska tillväxten har gjort det möjligt att ge stöd och behandling för allt fler former av psykisk lidanden bland barn och unga. Den medicinska modellen utgår från tillstånd som medför lidande som helst bör elimineras. Om tillstånden inte medför någon betydande funktionsnedsättning, och om den behandling som kan erbjudas inte är påfallande effektiv är det dock tvek-samt om detta perspektiv är relevant. Det är också den ståndpunkt som riks-dagen antagit kring prioritering av hälso- och sjukvårdens insatser (Riksriks-dagen, 1996). Alternativet är att se tillstånden som normala reaktioner. De unga kan ha hjälp av samtal - men det kan med fördel ske informellt och inte inom ramen för offentligt finansierad vård.

Referenser

Ayers, J. W., Althouse, B. M., Allem, J.-P., Rosenquist, J. N., & Ford, D. E. (2013). Seasonality in seeking mental health information on Google. American Journal of Preventive Medicine, 44(5), 520–525. Bremberg. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder SOU 2006:77.

Regeringskansliet.

Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Forte. https://forte.se/publikation/begrepp-matmeto-der/

Butler, D. (2008). Web data predict flu. Nature, 456(7220), 287–288.

Cytryn, L. (2003). Recognition of childhood depression: personal reminiscences. Journal of Affective Di-sorders, 77(1), 1–9.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 - grundrapport. https://www. folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/

Guldbrandsson, K., & Bremberg, S. (2020). Cross-sectoral cooperation at the ministerial level in three Nordic countries - with a focus on health inequalities. Social Science and Medicine, 256. https://doi. org/10.1016/j.socscimed.2020.112999

Institute for Health Metrics and Evaluation. (2020). Global Burden of Disease (GBD). http://www.healt-hdata.org/gbd

Karyotaki, E., Smit, Y., de Beurs, D. P., Henningsen, K. H., Robays, J., Huibers, M. J. H., Weitz, E., & Cu-ijpers, P. (2016). The long-term efficacy of acute-phase psychotherapy for depression: A meta-analysis of randomized trials. Depression and Anxiety, 33(5), 370–383.

Kingdon, J. W. (1995). Agendas, alternatives, and public policies. Longman.

(15)

barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. https://docplayer.se/1628835-Kungl-vetenskapsakade- mien-state-of-the-science-konferens-preliminart-uttalande-trender-i-barns-och-ungdomars-psykiska-halsa-i-sverige.html

Mavragani, A., Ochoa, G., & Tsagarakis, K. P. (2018). Assessing the Methods, Tools, and Statistical Ap-proaches in Google Trends Research: Systematic Review. Journal of Medical Internet Research, 20(11), e270.

Medicinalstyrelsen. (1957). Statistisk klassifikation av sjukdomar, skador och dödsorsaker. Mental Health America. (2020). Our History. https://www.mhanational.org/our-history

Nesse, R. M., & Ellsworth, P. C. (2009). Evolution, emotions, and emotional disorders. The American Psychologist, 64(2), 129–139.

OECD. (2020). Education resources - Education spending. https://data.oecd.org/eduresource/education-spending.htm

Ogden, T., Brørup-Dyssegaard, C., Aronen, E., Ivarsson, A., Dahlén, T., Hermansson, K., & Bremberg, S. (2018). Forskningsrådet Forte. Utvärdering av forskningsprogrammet Barn och ungdomars psykiska hälsa. Forte, Stockholm.

PBM. (2019). Ökad psykisk ohälsa bland unga kan vara en överdrift. https://www.pbm.se/flow/blogg/ okad-psykisk-ohalsa-bland-unga-kan-vara-en-overdrift

Regeringskansliet. (2019a). Psykisk ohälsa och ekonomins funktionssätt. Underlagsrapport till Långtids-utredningen 2019. https://www.regeringen.se/4afb38/contentassets/862bb655aade454b8ce2d464543 dec16/psykisk-ohalsa-och-ekonomins-funktionssatt.pdf

Regeringskansliet. (2019b). Över 1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa. https://www.regeringen.se/ pressmeddelanden/2019/06/over-17-miljarder-till-arbetet-med-psykisk-halsa/

Regeringskansliet. (2019c). 300 miljoner till barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens vård. https:// www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/300-miljoner-till-barn--och-ungdomspsykiatrin-och-forsta-linjens-vard/

Regeringskansliet. (2020). En gemensam angelägenhet SOU 2020:46. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202046/

Riksdagen. (1996). Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Proposition 1996/97:60. https://www.riks-dagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/prioriteringar-inom-halso--och-sjukvarden_ GK0360/html

Riksdagsförvaltningen. (2020). Debatter och beslut. https://www.riksdagen.se/sv/debatter-och-beslut/ Rosseau, J.-J. (1762). Émile, ou De l’éducation (Emile om uppfostran). Amsterdam: Néaulme. Rück, C. (2020). Olyckliga i paradiset: varför mår vi dåligt när allt är så bra. Natur och Kultur.

Rydelius, P. A. (2011). Stockholms barn- och ungdomspsykiatri. Några reflektioner över ämnets historik, som kanske kan betyda något för framtiden? Tidskrift Om Barn- Och Ungdomspsykiatri, 11, 36–44. Socialutskottet. (2018). God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Betänkande 2017/18:SoU26.

https://data.riksdagen.se/fil/64C669A7-CB4B-4E1A-8D36-DF7A8B941D54

(16)

https://statensmedierad.se/larommedier/kallkri-1006 Socialmedicinsk tidskrift 5 och 6/2020 tikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html

Svalfors, L. (1995). Från sedlig fostran och disciplinering till social fostran och individuella utveckling. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:511634/FULLTEXT01.pdf

Vitiello, B., & Ordóñez, A. E. (2016). Pharmacological treatment of children and adolescents with depres-sion. Expert Opinion on Pharmacotherapy, 17(17), 2273–2279.

WHO. (2020). European Health Information at Your Fingertips. https://gateway.euro.who.int/en/indica-tors/cahb_survey_39-rate-of-practicing-child-psychiatrist-per-100000-population-aged-0-14-years/ Wikipedia contributors. (2020a). Child Guidance. Wikiwand. https://www.wikiwand.com/en/Child_

Guidance?wprov=srpw1_0

Wikipedia contributors. (2020b). PageRank. Wikiwand. https://www.wikiwand.com/en/PageRank Wikman, S. (2018). Unga mår allt sämre – eller? - Mind. Föreningen Mind. https://mind.se/wp-content/

Figure

Tabell 2. De viktigaste orsakerna till ungas psykiska ohälsa enligt de 20 högst rankade webbplat- webbplat-serna som framkom med söksträngen “psykisk ohälsa +unga +orsaker”
Tabell 3. De fem viktigaste åtgärder mot psykisk ohälsa bland unga som vart och ett av de poli- poli-tiska riksdagspartierna föreslår.
Tabell  4.  Riksdagens  bifall  till  betänkande  som  avser  ungas  psykiska  ohälsa  under  perioden  2009-08-01--2020-05-28.

References

Related documents

The spring pressure gradient <luring 1860-1987 given as a difference between region N and Salong with two low-pass filtered curves. There is no visible long term trend

It seems that the higher the internal heat gains are, the more benefits can be seen with the angled façade, since in all three locations the lowest total energy use for internal

Dessa konstruktioner och deras lösningar kan också tänkas ligga till grund för den förståelse som organisationer, och i vårt fall kanske deltagarna i vår fokusgrupp, har

They go through two different sessions of gameplay in a row, one in which the enemies are generated by the discussed algorithm and one in which every wave is randomly generated..

Å andra sidan, kan att respektera deras vilja också fånga elevernas läslust, t ex var, vad och när eleverna vill läsa, för att de inte gillar att tvingas till att läsa..

Med det nya seklet kommer förmodligen kraven på museerna att reflektera över den egna verksamheten att öka, kraven på att i varje led inta en kritisk hållning till det

För att avgöra om det finns ett samband mellan en faktor och psykisk ohälsa bland barn och unga genomförs både analyser av data från studien Skolbarns hälsovanor och

Latinskt namn Pannbenets lodräta höjd och lutning (cm/grader) Hur mycket käken sticker ut från näsbenet (cm) Huvudets form (tex högt, avlångt, platt) Ögonbryns- bågar