• No results found

1969:4

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "1969:4"

Copied!
60
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REGISTER

1918-1967

Författarregister . . . 5-36 Register över anmäld litteratur . . . . 37-54

Register över dedikationer

och minnesord . . . 55

RIG · ÅRGÅNG

52 · HÄFTE

4

(2)

Ordför

ande:

Hovrä

tts

pre

s

identen

Sture

Pet

ren

Se

k

retcrare:

Fil. dr Mar

sh

all

Lagerquist

REDAKTION

:

Prof

essor

Gösta

B

erg

Fil. dr M

arshall

La

gerquist

Professor Sigf

r

i

d

Svensson,

Ri

gs redaktö

r

Ansvarig utgivare: Professor Gösta Berg Redaktionens adress: Folklivsarkivet, 223 62 Lund.

reningens

o

ch

tid

skri

ften

s ex

p

ed

iti

o

n:

Nordiska museet, 115 21 Stockho.Jm Telefon 08/63

05

00

Ars- och

prenum

erat

ionsa

vgift

15

kr

Postgiro 193958

Tidskrift

en

utk

ommer

med

4 häft

en

å

rligen

RIG är ett annat namn på guden Heimdall, som enligt den fornisländska "Sången om Rig" gav upphov till de olika samhällsklasserna. Denna dikt innehåller den äldsta kulturhistoriska skildring vi äga från Norden. Föreningen för svensk kul tur-historia valde detta namn som symbol för sin verksamhet, när den stiftades år 1918

(3)
(4)
(5)

1918-1967

utarbetat av

fil.

kand. Marianne Erikson

utarbetat och tryckt med bidrag från Statens humanistiska forskningsråd

(6)
(7)

Varje författares bidrag är ordnat i den tidsföljd det publicerats i Rig. Bokstäverna efter årgång och siduppgift anger den överrubrik, under vilken olika bidrag varit publicerade:

(s) = Strödda meddelanden och aktstycken (i

äld-re årgångar smäräld-re meddelanden äld-respektive notiser) .

(r) = Översikter och granskningar. Har anmälan

haft särskild rubrik anges denna först och recenserade verk inom parentes.

(n)

=

Korta bolmotiser.

Aarsrud, G.: Smidda gravkors i södra Dalsland.

1967, 5-21.

Abrahamsson, E.: Olaus Magnus skotska källor.

1946, 126-135.

Afzelius: N.: Bröllopsdikter på dialekt och

and-ra dialektdikter från 1600- och 17 OO-talen. Utg. av Bengt Hesselman. 1940, 159-167 (r).

Ahlberg, G.-F. m. fl.: Utbildningen av

stadsbygg-n,,-dsfackmän. 1944,31-32 (s).

Ahlberg, G.: Nordhallands hembygdsarkiv. 1924.

26-30 (s).

Ahlberg, O.: Tingsplatser i Södermanland och

Närke före tillkomsten av 1734 års lag. 1946, 96-119.

Ahlström, G.: Kolebäcksugnen. 1927, 61-70. Ahnlund, N.: Svinnegarns källa. 1922, 59-76.

- Medeltida gillen i Uppland. 1923, 1-24.

Ailio, .f,: Om handeln mellan Finland och andra länder under stenåldern. 1920, 1-7.

Almgren, O.: [Diskussionsinlägg i anslutning till

T. Arnes föredrag Vår äldsta produktion av stål. Referat.J 1922, 131.

Ambrosiani, S.: Restaureringen av Akers kyrka i

Södermanland. 1918, 47-49, 109.

Den Löwenadlerska tennsamlingen överläm-nad till Nordiska museet. 1918, 55-56.

- Möbler från Äs, skänkta till Nyköpings

mu-seum. 1918, 59-64.

Tvänne dokument från porslinsfabriken Rör-strands äldre historia. 1918, 99-103 (s).

[-J Avdelning för trähantverk i Nordiska Museet. 1918, 115-117.

- Utställning av gammal Rörstrandsfajans i

Na-tionalmuseum. 1918, 117-121.

En professur i folkminnesforskning. 1918, 169 -172 (s).

Slädens användning vid dödsriter. 1918, 204-208 (s).

Svenska Folktypsutställningen ur utställnings-synpunkt. 1919, 63-64.

Översikt av kyrkornas byggnadshistoria på Got-lands Got-landsbygd. 1919, 113-123.

- Några randanteckningar till "Kulturhistoriska

Helsingborgsstudier." 1920, 177-182 (s). [-J Arkeologerna och vården av de förhistoriska

fornminnena. [Diskussionsreferat]. 1921, 1-18. [-J Ett porträttarkiv i varje socken? 1921,

84-85 (s).

[-J Utställning av svenska folklivsbilder och all-mogedräkter i Nordiska museet mars-april 1921. 1921 86-88 (s).

[-J Instruktion för inspektören vid Ary bruk, ut-färdad av bergsrådet

J.

L. Aschan, troligen på 1830-talet. 1921, 162-166 (s).

[-J En bergsbok, tillägnad Carl Sahlin. 15/12 1921. 1921, 168-175(r).

- [Äldre järnhantering i Kronobergs län.

Diskus-sionsinlägg i anslutning till A. Grabes föredrag, Sveriges äldsta järnhantering. Referat.J 1922, 128-129.

[-J Fornminneskommittens betänkande. Diskus-sionsreferat. 1923, 148-154.

[-J Ortnamnskommitten.1924, 30-36 (s). [-J Metallhantverk i Nordiska museet. 1924, 48

(s) .

[-J Blekingebygder 1923. 1924, 56 (r).

De svenska bruks- och gårdilarkivens vård. Dis-kussion den 4 februari 1924. [Referat]. 1924, 169-175.

[-J Sommarmötet i Karlskrona den 12-14 juni 1924.1924,176-185 (s).

[-J Tredje mötet för Nordisk folklivsforskning. 1924, 185 (s).

(8)

- Skråskyltar från hovslagaresällskapet i Stock-holm. 1924, 194-197 (s).

- Nyfunna nordiska medeltidsdräkter. En resu-me. 1925, 49-56.

- Modell av Söder Ljusne gamla masugn. 1925, 97-101 (s).

- Några notiser om Röttle pappersbruk. 1925, 155-162.

[-J En teckning av Visby domkyrka från år 1815. 1926,55-59 (s).

- På studiefärd i Finland. 1926, 63-66 (s). - Nya bidrag till boktryckarkonstens historia.

1926, 110-124.

- Sommarmötet i Kalmar 18/6-21/6 1926. 1926, 176-188.

[-J

Vapen och dräkter, festskrift till R. Ceder-ström. 1926, 192 (r).

- Hur gammal är kolning som yrke i Sverige? 1927,31-40.

[-J Norsk textilutställning i Nordiska museet. 1927,71-75 (s).

[-J

Utställning av fynd från slottet Hallwil i Schweiz i Nordiska museet den 14 oktober-1 november 1926. 1927,81-83 (s).

[-J Svenska fornminnesplatser. Vägledningar utg. genom Kungl. Vitt. hist. och antikvitetsakade-mien. 1927, 91-93 (r).

[-J Rörstrands porslinsfabrik. En industrihisto-risk film. Rörstrands Bukowskiauktion. 1927, 93--94 (s).

[-l Gamla byggnader i Trondhjem och trakten däromkring. 1927,94 (s).

[-J Instiftandet av skomakarämbetet i Torshälla. 1927, 90-91 (s).

- Sommarens diskussion i kyrkorestaureringsfrå-gor. 1927, 178-182.

- Ugnshällar av 1500-tals typ i skandinaviska museer. 1928, 23-58.

- Sommarmötet i Gävle 16/6-19/6 1928. 1928, 182-192 (s).

- Till bordsknivens och gaffelns historia. 1929, 180-183 (s).

- Böra inom ett museum permanent förvaras ic-ke registrerade föremål? 1930, 82-87 (s). - Hustyper i Skandinavien. 1930, 106-132. [-J Svenska kungliga gåvor till ryska tsaren på

auktion. 1931, 192 (s).

- Primitiv järnhantering, en översikt. 1932, 81 -103.

[-J Kanonexport från Huseby bruk år 1653. 1932, 103-104 (s).

[-J

Vedmått. 1932, 138-139 (s). - Mark och markland. 1939, 153-165. - Nils Lithberg 1883--1934. 1934, 113-116.

-- Om mur och murning före teglets uppträdan-de i Noruppträdan-den. 1936, 124--136.

- Acta Ethnologica 1, 1936. 1937, 117-118 (r). - Till diskussionen om äldre tiders mått och

mål. 1937, 205-220.

- Mogens Clemmensen, Bullhuse, Studier over gammel dansk Bygningskunst 1-2. 1938, 109 -116 (r).

- Edvard Westermack 1862-1939. 1940, 145-150.

- Arne Nygaard-Nilsson, Norsk Jernskulptur. 1944, 132-134 (r).

- Rudolf Cederström 1876-1944. 1944, 135-142.

- ÖrtugIand. 1949, 66-70.

- Poul NorIund. Trelleborg. 1949, 137-139 (r). - "Paentri ortogh" i Upplandslagens

manhelgds-balk - ett tolkningsförslag. 1950, 93-97

Ameen, L.: Sveriges järnvägar 100 år. 1958,

61-62 (n).

Anderbjärk,

J.

E.: Studier tillägnade Gunnar Ek-holm 13/3 1934, 151-154 (r).

- Flaskor och buteljer. 1952, 17-22 (s). - Bertil Walden, Hammars glasbruk

1854-1954. 1957,59-60 (r).

Andersson, A.: "Eukarisktisk symbolik i svenska

nattvardskärl från 1300-talet. 1956, 33-44.

Andersson, W.: Knud Pedersens epitafium i Ron-neby kyrka. 1925, 94-97 (s).

- Stralsunds mu.seum i nya lokaler. 1926, 66-68 (s).

Andren, E.; Nordiska museets

bebyggelseunder-sökningar i Skaraborgs län. 1932, 134-136 (s) .

- Tord O: son Nordberg, Karlbergs slott. 1947, 50-51 (r).

- Nils G. Wollin, Allmän konsthistoria. 1947, 145-146 (r).

- Axel Sjöblom, David Klöcker Ehrenstrahl. 1948,43-44 (r).

- Brynolf Hellner, Järnsmidet i vasatidens deko-rativakonst. 1948, 179-180 (r).

- Per-Olof Westlund, Gripsholm under vasati-den. 1950, 90-91 (n).

- Guldsmedssläkten Rudman och några samtida gävleguldsmeder. 1956, 98-104.

- P. G. Vejde, Drettinge säteri. 1956, 127 (n). - Guldsmeden O. W. i Borås. 1959,70-73 (s). - Thomas Renström - en efterlyst guldsmed.

1961, 101-103 (s).

- Stadsstämplar på stockholmssilver efter 1689. 1962,85-87 (s).

- Kristian Bjerknes, Gamle Borgerhus i Bergen. 1962, 126-127 (r).

(9)

- Poul Stromstad, Abenrå 1. Et kobenhavnsk hus og dets beboere gennem to århundreder. 1965,57-58 (r).

Anjou, S.: Fornborgarnas betydelse ur etnogra-fisk synpunkt. En diskussionsfråga. 1935, 1-12.

Ankarcrona, G.: Kardskäppa från Rättvik. 1921, 109-117.

- [Inlägg i diskussion om

Fornminneskommit-tens betänkande. Referat.] 1923, 152.

Arne, T.

J.:

Den äldre folkvandringstidens solidi-fynd från Öland och Gotland. [Referat]. 1919,

V.

- Sydsvenska stenkammargravar. [Referat]. 1919,

V-VI,

- Några ryska fibulor och deras utveckling.

1920, 73-84.

- [Inlägg i diskussion Arkeologerna och vården

av de förhistoriska fornminnena. Referat]. 1921, 9-11.

- Vår äldsta produktion av stål. [Referat]. 1922,

130-131.

- [Inlägg i diskussion om Fornminneskommittens

betänkande. Referat.] 1923, 152, 153, 154.

- Blekinge bronsålder. [Referat]. 1924,

180-181.

- Hus från bronsåldern i Sverige. 1925,

122-127.

- Den förromerska järnålderns problem i

Nor-den. 1926, 25-33.

Arwidsson, J.: Ett skånskt kastnät. 1930, 29-51.

- Om trattfiske. Anteckningar från Göta- och

Svealand om fiske med upp- och nedvänd håv. 1937, 156-168.

Aspelin, G.: Rehnberg, Mats (red.), Rallarmin-nen, SkogsarbetarminRallarmin-nen, Byggnadsarbetar-minnen. 1950, 123-125 (r).

Atterman, J.: Sune Lindqvist, Svenskarna i he-den tid. 1935, 165-170 (r).

Axel-Nilsson, G.: Hans Raben, Träskulptur och snickarkonst i Uppsverige under renässans och barock intill de prechtska stilens genombrott. 1935, 54-60 (r).

- Varbergs fäste. 1936,57-67.

- Gustavianska gravkoret. 1946, 44-73.

- Sigurd Wallin, Gångna tiders

högreståndskul-tur. 1948, 92-94 (r).

- J

akin och Boas i Lunds domkyrkas krypta.

1948, 97-130.

- Rengs kyrka och klockaren Kock.

Randanteck-ningar till en akvarell från 1779. 1955, 14-22.

- Nya studier om kryptbilderna i Lunds

dom-kyrka. 1967, 81-108.

Bceckström, A.: Gustaf Silfverstråhle och hans teckningar. 1936, 306--315.

- Konstakademiens gipser intill Sergels död.

1945,1-24.

- Vårt första magasinerade museum. 1945, 92

-99 (s).

- Några notiser rörande William Chambers.

1948, 25-29 (s).

- Drottningholmsteaterns brand 1762. 1948, 131

-134 (s).

- Albert Löfgren, Det svenska

tenngjutarehant-verkets hilstoria I: 3. Stockholms

kanngjutare-skrå

1720~1850.

1950, 119-121 (r).

- Bredo L. Grandjean, Flora DanicaStellet.

-Dens., Det musselmalede Stel. 1951, 28-29 (r).

- Monteringsbara hus på 1800-talet. 1951,

100-105 (s).

- Man bygger vid Tullgarn 1800-1807. 1958,

65-81.

Bannbers, O.: [Diskussionsinlägg i anslutning till A. Grabes föreläsning Sveriges äldsta järnhan-tering. Referat.] 1922, 129.

- Carl XI:s stuga, Älvdalen i Dalarna. 1929,

186-191 ('s).

Barkman, B. G: son; Sven Sundquist, Sveriges

folkmängd på Gustaf II Adolfs tid. - Dens.,

Finlands folkmängd och bebyggelse i början av 1600-talet. 1938, 240-247 (r).

- Vilket slag avbildar stuckreliefen i

Gyllen-hielmska gravkoret i Strängnäs? 1939, 47-52

(s) .

- Ake Meyerson, Vapenindustrierna i Arboga

under äldre vasatid. 1941, 29-48 (r).

- Nordisk kultur 12:B. Vapen. Utg. av B.

Thor-deman. 1943, 153-163 (r).

- I van Thorson (red.), Svenska artilleriet förr

och nu. 1944, 124-131 (r).

Beckman, N.: Distingen och månkalendern. 1946, 16-24.

- Humanister och siffror. 1946, 138-141 (s).

[Belfrage, N. G.]: "Skrivareleken" . 1949, 78-79

(s) .

Benedicks, G.: Några drag av den nutida upp-fattningen rörande metallernas korrosion. 1929, 83-87.

Bengtsson, B.: Arne Munthe, Hundra år i hant-verkets tjänst. Stockholms Stads Hantverks-förenings historia. 1948, 39---40 (r).

- Erik Andren, Svenskt silver. 1948,96 (n).

- Arvid Hedberg, Stockholms bokbindare 1470

-1850. 1951, 139-140 (r).

(10)

Svenskt silversmide 1520-1850. 1964, 122-124 (r).

Bensow, E.: Kungl. Skaraborgs pansarregementes kyrksilver. 1949, 1-13.

Berg, G.: Östarpsgården. 1926, 68-69 (s).

- Nordskandinaviskt-nordeuropeiskt. 1933, 118

---139.

- Mårten Stenberger, Öland under äldre

järn-åldern. 1934,38-42 (r).

- Resefordon i äldre tid. [Referat]. 1935, 6lo

- och Zetterberg, H.: En inventering av Sveriges

tingshus och tingsställen. 1947, 90-91 (s).

- Fåret som mjölkdjur. Ett bidrag till den

pri-mitiva boskapsskötselns historia. 1948, 49-65.

- Transactions of the Westermarck Society L

1948,141-142 (n).

- E. Cecil Curwen, Plough and pasture. 1948,

142 (n).

- P. Hartmann, Svenskt gästgiveri genom

tider-na. 1948, 143-144 (n).

- Det 9: e nordiska folklivs- och folkminnes

fors-karmötet 1948. 1948, 167-171 (s).

- David Hannerberg, Närkes boskapsbestånd på

1620- och 1630-talen. 1948, 176-177 (r).

- Mårten Sturtzenbechers dagbok 1785-1790

jämte en kort biografi, utg. av Helmer Tegen-gren. 1948, 185 (n).

- A. S. Brandell, Haverö socken. 1948, 185-186

(n).

- Bj0rn Hougen, Fra seter til gård. 1948,

36-37 (r).

- Aug. F. Schmidt, Moser og T0rv. 1949, 48

(n).

- Leonora Christina Ulfeldt, J ammers Minde og

andre selvbiografiske skildringer. 1949, 143 (n).

- Kenneth Williams on, The Atlantic Island.

1949, 144 (n).

- Zilliacus,

v.,

Bonde-Finland. 1949, 144 (n).

- "Engelska boden" på Fållnäs och några andra svenska "kornskruvar". 1949, 175--181 (s).

- Karin Forsberg, Hults bruks historia

1697-1947. 1950, 45 (n).

- Gudmund Hatt, Asiatic influences in

Ameri-can folklore. 1950,47 (n).

- Etnologisk Samfunn (utg.), Skrifter 1-3.

B0-ker om folk og kulturer 1. 1950, 47 (n).

- Radcliffe N. Salaman, The history and social

influence of the potatoe. 1950, 92 (n).

- Elisabeth Thorman, Studier i svensk textil

konst. 1950; 92 (n).

- 0yvind Ribskog, B0nder i Byvegen. 1950, 164

(n).

- Helge Nelson, Simrishamn med omland. 1950,

164 (n).

- Nils Friberg, Vägarna i Västernorrlands län.

1951,136-139 (r).

- Geiger, P. och Wildhaber, R., Volkskundliche

Bibliographie 1942--1947. 1952, 36 (n).

- Några ord om skyddsåtgärder för

kulturhisto-riskt märkliga byggnader i England. 1953, 25 -29.

- Anders Hagen, Studier i jernalderens

gårds-!samfunn. 1953, 82-83 (r).

- P. V. Glob, Ard og plov i Nordens oldtid.

1953, 91-92 (n).

- Helmer Tegengren, En utdöd lappkultur i

Ke-mi lappmark. 1954, 62-63 (r).

- Jan-Erik Anderbjörk, Växjö konstkammare.

1954,95 (n).

- John Frödin, Skogar och myrar i norra

Sveri-ge i deras funktioner som betesmark och slät-ter. 1954, 94-95 (n).

- Roar Hauglid (red.), Norsk folkekunst. 1954,

95 (n).

- En bok om Mälarlandskapen. 1954, 95-96

(n).

- Arvid Bxckström, Fyra reglementen för fyra

svenska glasbruk från fyra skilda sekler. 1954, 96 (n).

- Hvem byggede hvad. Gamle og nye

Bygning-er i Danmark. 1954,96 (n).

- Lunds stadsbild. 1954,96 (n).

- Melchior Sooder, Bienen und Bienenhalten in

der Schweiz. 1955, 32 (n).

- Nils Gustaf Stahre, Stångskäret, Kåksna och

Kummelberget. Studier över ortnamn från Stockholms skärgård. 1955, 32 (n).

- Ian Whitaker, Social relations in a nomadic

community. 1956,60-61 (r).

- Våra byggnadsminnen och deras vård. 1957,

1-14.

- Harald Langberg, Danmarks byggningskultur.

En historisk oversigt 1-2. 1957,64 (n).

- Wilhelm Gaerte, Volksglaube und Brauchtum

Ostpreussens. 1957, 127 (r).

- Arne Nygård-Nilssen, Fredede hus satt i stand

med statsbidrag. 1959,31 (n).

Gunnar Tilander (utg.), Mickel Räv. 1959,32

(n).

Sven Jacob Carlson, Anteckningar om Ulrika socken. 1959, 63 (n).

I Köla. 1959, 63 (n).

Maria Znamierowska-Priifferowa, Rybackie narzedzia kolne w Polsce i w krajach sasied-nich. [Ljustringsredskap i Polen och angrän-sande länder]. 1959, 93-94 (r).

- H. P. Hansen, Hedeb0nder i tre slxgtled. 1959,

(11)

- E. Estyn Evans, Irish folk ways. 1959, 96 (n).

- Richard Weiss, Häuser und Landschaften der

Schweiz. 1960, 28-29 (n).

- Björn Collinder, Språket. 1960, 29 (n).

Peter Michelsen, Danish wheel ploughs. 1960, 30 (n).

Reinhard Peesch (red.), Zwischen Kunstge-schichte und Volkskunde. Festschrift fUr Wil-helm Fraenger. 1961,29-31 (r).

- Etnologiska forskningsmetoder. 1961, 65-75.

- Herman Zetterberg, 1904-1963. 1963,

49-50.

- Nils-Arvid Bringeus, Brännodling. 1963,

70-71 (r).

- Hugo Oswald, Vallodling och växtföljder.

1963, 78 (n).

- Staffan Högberg, Kungl. Patriotiska

Sällska-pets historia. 1963, 78-79 (n).

- Ljusnars Kopparberg. En hembygdsbok. 1963,

108 (n).

- Bidrag till Ahls sockens historia. 1963,

108-109 (n).

J.

Svennung, Från senantik till medeltid 1-2.

1963,112 (n).

Briider Grimm Gedenken 1963. 1964, 109-110 (n).

- Klaus Thiede, Bauernhäuser in

Schleswig-Hol-stein. 1964, 111 (n).

- "Loukkaliina" än en gång. - Replik. 1965, 88 -90 (s).

- Brita Egardt, Hästslakt och rackarskam. 1965,

137-142 (r).

- Reinhard Peesch, Holzgerät in seinen

Urfor-men. 1967, 31 (r).

Imre Holl, Mittelalterliche Funde aus einem Brunnen von Buda. 1967, 46-47 (r)

Göran Rosander, Herrarbete. 1967, 73-80

(r) .

Berghman, A.: B. Harald Hellström, Kort hand-ledning i heraldik. 1942, 137-140 (r).

- Sveriges tre kronor och Stockholms

stadsva-pen. 1956, 45-52.

Bergman,

J.:

Visby domkyrkas gravstenar. Gen-mäle. 1936, 18-22 (r).

Bergman-Eles, K.: Pertti

J.

Pelto, Individualism in Skolt Lapp (society. 1964, 103-105 (r).

Berthelson, B.: Byggnadsskydd i Sverige. Några erfarenheter och synpunkter. 1953, 9-14.

Bergstrand, G.-M.: C.-H. Tillhagen, Taikon be-rättar. 1947, 108-109 (r).

- Ytterligare om bårprov. 1960, 108 (s).

Billow, A.: Birgittautställningen i Statens historis-ka museum våren 1918. 1918, 28-36.

och Wallin, S.: Kulturhistorien på jubileums-utställningen i Göteborg. 1923, 155-188.

- Bengt Bengtsson, Stockholms konstförvanter.

1947, 152-153 (r).

Biörnstad, M.: Gad Rausing, Arkeologien och na-turvetenskaperna. 1959, 64 (n).

- [Riksantikvarieämbetets

undersökningsverksam-het. Referat]. 1963, 59.

Björkbom, G.: Schwedisches Heldenbuch. Ett pla-nerat svenskt porträttverk från 1600-talet. 1936, 107-112.

- Några bilder till svensk kolonialhistoria. 1939, 33-40.

- C. R. Gardberg, Boktrycket i Finland intill

fre-den i Nystad. 1949, 87-89 (r).

Björkquist, L.: Trä- och näverskor i Jämtland. 1938, 15-36.

- Kreatursskydd och kreatursbot. Några

anteck-ningar om vidskepelse i samband med bo-skapsskötseln i äldre tid. 1943, 81-103.

Boithius, B.: [Inledningsföredrag och inlägg vid diskussion om De svenska bmks- och gårds ar-kivens vård. Referat.] 1924, 169-170, 173-174.

- Dalfolkets herrarbete. 1933, 1-28.

- Eli F. Heckscher, Sveriges ekonomiska historia

från Gustaf Vasa 1: 1. 1936, 32-36 (r).

- Anders Fahlbeck, Mögsjö dagbok. 1963,

141-142 (r).

BoithittS, G.: Sigurd Erixon, Svensk byggnadskul-tur. 1948, 30-35 (r).

Bolin, G., och Lundmark, E.: Heribert Seitz, Gla-set förr och nu. 1934,42-47 (r).

- De medeltida skamstraffen. Ett tillägg och ett

genmäle. 1934, 222-224 (s).

Snorre Sturlasson och Distingen i Uppsala. 1945,100-106 (s).

Snorre Sturlasson och Distingen i Uppsala. Ett genmäle. 1946, 136-137 (s).

Brandel, A.: Tobias Norlind, Från Tyska kyrkans glansdagar. Bilder ur svenska musikens histo-ria från Vasaregenterna till Karolinska tidens slut. 1946, 144-149 (r).

Bringeus, N.-A.: Olle Källström och Ragnar Ask-mark, Altare och funt. 1949, 48 (n).

- Helge Ljungberg, Våra högtider. 1949,92 (r).

- Gunnar Stenvall, Kyrkligt fromhetsliv i

gam-la dagar. 1949, 96 (n).

- "Luokkaliina", Ett värmländskt begravnings-bruk av östeuropeiskt ursprung. 1950, 5-20.

- Carl-Martin Bergstrand, Hallandssägner. 1950,

44 (r).

- Bengt Aberg, En skånekyrka genom åtta sekler.

(12)

- Ernst Enochsson, Den kyrkliga seden med sär-skild hänsyn till Västerås. 1950, 45 (n). - Karlis Straubergs, Lettisk folktro om de döda.

1950, 127-128 (r).

- Daniel Harbe, Folkminnen från Edsbergs hä-rad. 1951, 32 (n).

- Den kyrkliga seden ur sociologisk synpunkt. 1951, 90--99 (s).

- Benhus i Lunds stift. 1953, 59-69.

- Gunnar Carlquist, Lunds stifts herdaminne. 1953, 88-90 (r).

- Prestaver. 1959, 33-56.

- Folkloristica. Festskrift till Dag Strömbäck 13 aug. 1960. 1961,24-26 (r).

- Peter Wieselgren och folkminnena. 1962, 1-26.

- Allan Nilson, Studier i svenskt repslageri. 1962, 92-95 (r).

- Pehr Loven, Om GÖinge. 1962, 138-139 (r). - Sten-Bertil Vide (utg.), Smålands minnen.

1963,75-77 (r).

- Nils Lidman (red.), Fäbodar. 1964, 23-24

(r).

- Jan-Öjvind Swahn, Jubelfest. 1964, 29-30

(r).

- Höbågen. Relikt eller novation? 1964, 65-88. - Problem kring kyrklig skrud. (Bengt Stolt, Kyrklig skrud enligt svensk tradition). 1964, 118-122 (r).

- Replik (G. Berg, "Loukkaliina" än en gång). 1965,90 (s).

- Moderna ljusseder. (Mats Rehnberg, Ljusen på gravarna och andra ljusseder.) 1965, 127-137 (r).

- Stenkakor. 1966, 1-17.

- Ole Hojrup, Landbokvinden. 1966, 61 (r). - G. Djurklou, Unnarsboarnes seder och lif.

1966,64 (n).

- Sten-Bertil Vide, Sydsvenska växtnamn. 1966, 122-123 (r).

- Hilding Pleijel (utg.), Smedsmästaren K.

J.

Nilssons minnen från 1800-talets kyrkliga folk-liv. 1967,61-63 (r).

- se Gustafsson, B.

Broberg, R.: Fältarbetet med

inspelningsappara-ter vid Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. [Referat]. 1963, 63-64.

Broby-Johansen, R.: Kropp och kläder. Genmäle

[till Ingegerd Henschen] 1958, 29-32.

Brunius,

J.:

Stockholms målarämbete intill 1700-talets mitt. 1965, 65-87.

Bruzelli, B.: Kring en tennkurva. 1963, 30-38. Brogger, A. W.: Fra steinalder til motoralder.

[Re-ferat]. 1939, 63-64.

Bugge, K.: St. Hansbaal i Norge. 1921, 155-161

(s) .

Bygden, A., se Källström, O.

Camp bell, A.: Gunnar Granberg, Skogsrået i

yng-re nordisk folktradition. 1936, 37-43 (r). - Lennart Björkquist, Jämtlands folkliga

kvin-nodräkter. 1942, 72-77 (r).

- Om fot- och benbeklädnad hos allmogen i Norrland. En typologisk studie på grundval av uppteckningsmaterial särskilt från Jämtland. 1942, 100-127.

Carlgren, W.: Kulturhistorien och skolan. Några

reflexioner med anledning av Läroverkssak-kunnigas betänkande. 1933, 94-96 (r).

Carlsson, G.: Olaus Magnus och hans

författar-skap. 1952, 58-70 (s).

Carlsson, L.: De medeltida skamstraffen. Ett

styc-ke svensk kulturhistoria. 1934, 121-150, 225 -226.

- Högsätet och hemfriden. 1935, 65-92. - Nyckeln som rättslig symbol. 1942, 80-99. - Om bad och badstugor i äldre tid. 1947, 113

-141.

- Staven. En maktens och ringhetens symbol. 1951, 1-8.

- Handsken och fanan. - Två gamla rättssym-boler. 1952, 1-16.

- Handsken som rättslig symbol än en gång. 1953,75-81 (s).

- Per-Edwin Wallen, Die Klage gegen den To-ten im nordgermanischen Recht 1958, 90-93

(r) .

- Brudpällen i den äldre kristna liturgien. 1966, 39--40 (s).

Carlsson, S.: Ernst Söderlund, Hantverkarna 2:

Stormaktstiden, frihetstiden och gustavianska tiden. 1950, 116-118 (r).

- Sjöberg, Ragnar (utg.), Svenska armen genom tiderna. 1951, 73-74 (r).

- Erik Brännman, Frälseköpen under Gustav II Adolfs regering. 1951, 220-221 (r).

- Magnus Collmar, Strängnäs stifts herdaminne. Del 2: Den äldre Vasatiden. 1967,58-60 (r).

Cederlund, C. O.: Fiske från Wasa. Ett bidrag till kännedomen om äldre fiskredskap. 1966, 65-87.

Cederlöf,

o.:

Sentida stol med medeltida bildrno-tiv. 1956, 109-114.

Cederström, R.: [Diskussionsinlägg i anslutning

till N. Lithbergs föredrag Till allmogekultu-rens geografi. Referat.] 1918, 111.

- :Moderna stenvapen eller stenåldersvapen? 1920, 97-100.

(13)

- [S:t Eriks skrin. Referat.] 1922, 127-128.

- [Inlägg i diskussion om

Fornminnesvårdskom-mittens betänkande. Referat]. 1923, 152.

Celander, H.: Julkärve och Odinskult. 1920, 168 -176.

Christiansen, R. Th.: Oskar Loorits, Grundziige des estnischen Volksglaubens 1. 1950. 128-132 (r).

Cinthio, E.: Sigurd Grieg, Ringsaker kirkes gam-le herlighet. 1959,57-58 (r).

Cnattingius, B.: Löfstads slott och dess framtid. 1928,89-92 (s).

- Kulturminnesvård och museiväsen i

Östergöt-land. [Referat]. 1929, 115-116.

- Bidrag till Östgötavägarnas historia. 1929, 127

-149.

- Renässansfunten Vadstena klosterkyrka.

1940,138-140 (s).

Sigurd Erixon, Mörby och Viby byars minnes-böcker. 1947, 51-52 (r).

- J oh. Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige

un-der storhetstiden 3, Östergötland. 1947, 194-195 (r).

Georg Hansen, Prxsten paa Landet i Dan-mark i det 18. Aarh. 1948, 181-182 (r).

- Björn Gottlieb, Ur Östgöta krönikan.

Kultur-historiska anteckningar. 1950, 45 (n).

- Bengt Petri, Några brev av Johan Eric Petri.

1950, 46 (n).

- Märta Helena Reenstierna Arstadagboken 2:

1813-1825. 1950, 91 (n).

- Gerda Billing, Den oförglömliga prästgården.

1951, 108 (n).

- Alf Henriksson och Birger Lundquist,

Eriksga-ta. 1951, 108 (n).

Tiselius, Elias (utg.), Daniel Tiselius. En kul-turbild från tidigt 1700-tal. 1952, 111 (n). Sigurd Wallin, Kuriositetskabinettet i Linkö-pings Stift- och Landsbibliotek. 1959, 59-60

(r).

Collin, M.: Om primitiva spinnmetoder. 1921, 75 -80 (s).

- Anilinets segertåg. 1921,80-81 (s).

Collinder, B.: "En inventering av den lapska kul-turen." 1942, 66-71, 133.

Corin, G.-F.: Katalog över Stadshistoriska institu-tets registersamiing. 1938, 122-124 (r).

Cornell, H.: Utställningen av äldre kyrklig konst i Uppsala. 1918, 85-92.

- En dominikansk legend i Själinna thröst och

dess ursprung. 1920, 63-64.

- Antikrists mirakler i Sala. 1933,87-91 (s).

Italien och konsten norr om Alperna under den gotiska tiden. Ett försök till gemensam

pe-riodindelning. 1936, 167-190.

- R. Broby-Johansen, Den danske Billedbibel.

1949, 194-195 (r).

Gronlund, E.: Upplands ryor. 1932, 39-50.

Gurman, S.: [Inlägg i diskussion om Fornminnes-vårdskommittens betänkande. Referat]. 1923, 151-154.

Centralmuseer och landsortsmuseer. [Referat]. 1926, 177-178.

Dahl, S.: Skånes bebyggelse. 1955, 89-91 (s).

- Gunnar Olsen, Hovedgård og bondegård. 1958,

93-94 (r).

- Moderna ortnamns spridning. 1961, 47-50

(s) .

- Sigurd Erixon, Svenska byar utan systematisk

reglering. 1961,58-60 (r).

Dahlin, 1.: Några anteckningar från dräktuppvis-ningen i Ljusdal midsommardagen 1933. 1933, 191-197 (s).

Dahlmann Olsen, R., se Kornerup, E.

Danell, G.: Svenskarna i Estland. 1922, 17-41.

Danielsson, G.: Johan Nordlander, Norrländska samlingar 3. 1934, 110-112 (r).

- Hembygdsforskning i Gästrikland. En översikt

av litteraturen från 1932 och 1933. 1934, 155 -158 (r).

- Sven Brun, Hudiksvalls historia 1. - Gösta

Bucht, Härnösands historia 1. 1936, 353-357

(r) .

Deneker, N.: Nils Andersson och den svenska folkmusiken. (Otto Andersson, Spel opp I spe-lemänner). 1959,78-84 (r).

Drakenberg, S.: Mästerstyckeritningar i Stock-holms snickareämbete uförda mellan åren 1751 -1846. 1927, 41-48.

- Museet i Kristinehamn. 1928, 86-89 (s).

- Pehr Hilleström och det gustavianska hemmet.

1929, 73-82.

Dyfverman, M.: Båtgraven Nr 2 vid Vals gärde, Gamla Uppsala. 1929, 170-179.

Edling, N.: Tingsställen i Vendel under 1700- och 1800-talen. 1954,51-53 (s).

Edsman, G.-M., och Eskeräd, A.: Gammalt och nytt om sista kärven och årets äring. 1949, 21 -44 (s).

- Vad är ett universitet? 1967, 1-4.

Egardt, B.: Thede Palm, Trädkult. Studier i ger-mansk religionshistoria. 1949,93 (r).

- Problem kring hästskallar. 1950, 149-160.

Svenskarna och svampmaten. 1954, 33-44. Spickeskinkan, göken och apostlagärningarna. 1957, 53-57.

(14)

- Fredrik Paasche, Matet mellom hedendom og kristendom i Norden. 1958, 127 (n).

- Adventsstjärnan. Ett herrnhutiskt bruk som

blev svensk folksed. 1959, 122-126 (s).

- Stockholms stads tänkeböcker från år 1592, del

5. Utg. av Stockholms stadsarkiv. Red. av

Fol-ke Sleman o. Göran Setterkrans. - 1500-talets

halländska tingsböcker. Utg. av Albert

Sand-klef. - Stora Malma sockenstämmoprotokoll

II. Utg. av Hilding Hjelmberg. 1960,96 (n).

- Dagligliv i Danmark i det nittende og tyvende

århundrede 1-2. Red.: Axel Steensberg. 1964,26-27; 1967,28-29 (r).

Ejdestam,

J.:

Om folksedens spridningsvägar. 1944, 159-172 (s).

- och Vilkuna,

K.:

Peregrinustraditionerna -ett genmäle och -ett svar. 1948, 78-80 (s).

Ek, S. B.: Johann Kruse, Hexen unter uns? 1956,

63 (n).

- Leopold Schmidt, Gestaltheiligkeit im

bäuer-lichen Arbeitsmythos. 1956, 92-93 (r).

- Krig och kvarnar. 1957, 15-23.

- Berndt Gustafsson, Svensk kyrkogeografi. 1958,

58-59 (r).

- Per Hallström, Modernas psykologi. 1958, 60

(n).

- Ragnar Nilsson och Carl-Martin Bergstrand,

Folktro och folksed på Värmlandsnäs 2. 1958, 127 (n).

- Stockholms stads tänkeböcker 4. Från år

1592. 1959, 31 (n).

- Gustaf Utterström, Jordbrukets arbetare 1-2.

1959,60-62 (r).

- Affärsböcker som etnologiskt hjälpmedel.

1959, 67-69 (s).

- Dräktförordningarnas samhälleliga bakgrund.

1959, 97-118.

- Om kvarnar. Genmäle till O. Isaksson. 1963,

97-100.

- Maj Nodermann, En jämtländsk

kyrkmålarfa-milj. 1965, 28-29 (r).

- Gösta Ehrnberg, Kring en gammal

garvare-gård. 1965,31-32 (n).

- Bågen - ett gammalt hömått. 1965,

105-122.

- Ernst Manker, Kvarnarna på Tjörn. 1965, 142

-143 (r); 1966,49 (replik).

- Stadsundersökningar i Lund. Praktiska

erfaren-heter och principiella problem. 1966,97-108.

Ekholm, G.; Campanska bronskärl, funna i Sve-rige. 1920, 47-52.

- De ostbaltiska nationalitetsförhållandena i

för-historisk tid. 1925, 37-48.

- Ett par uppländska stenåldershyddor. 1926,

188-192 (s).

- Heliga korskällan i Svinnegarn. En medeltida

vallfartsort. 1937, 19-27.

Ekman, G.: Hans Akerlund, Fartygsfynden i den forna hamnen i Kalmar. 1952,31-34 (r).

Ekman,

J.:

Stockholmsguldsmeden Erik Jörans-sons silverstämpel. 1943, 28-29 (s).

Ekman-Danver, K.: Vintergatan och Noaks ark. 1941, 124-136.

Ekstrand, G.: Norah Waugh, The cut of men's

clothes 1600-1900. - Margarete

Braun-Ronsdorf, Modische Eleganz, Europäische Kostiimgeschichte 1789-1929. 1964, 57-60

(r) .

Ekström, G.: Äldre kyrksilver i Västerås stift. 1952, 77-93.

- Guldsmedsstämplarna IS i Stockholm under

1600-talets senare hälft. 1958,64 (s).

Ellekilde, H.: Henning Frederik Feilberg. 1922, 77-82 (s).

Elvius, S.: [Diskussionsinlägg i anslutning till K. Hedlunds föredrag Problemet järnbäraiand och frågan om svensk förhistorisk

järnproduk-tion]. 1928, 186-187 (s).

Emmelin, A.: Om tingsställen i Uppland och Västmanland före tillkomsten av 1734 års lag. 1944,89-112; (ang. genmäle till O. Ahlberg se Rig 1947, s. 199).

Eneqvist, G.: Till tolkningen av begreppet åker-land. Studier i Västerbottens äldre jordeböc-ker. 1934, 21-29.

- Gunnar Lindgren, Falbygden och dess

närmas-te omgivning vid 1600-talets mitt. 1939, 219 -227 (r).

- Gregor Paulsson, Svensk stad 1-3. 1954, 29

-31 (r).

Engelstad, E. S.: Sigurd Wallin, Grönsö, hemmet

i ett stort uppländskt herrgårdshus. 1953, 33

-35 (r).

Enqvist, A.: Dös vid Brattås, Röra socken, Orust. 1919, 145-148.

- De kulturhistoriska samlingarna i Uppsala.

1923,86-91 (s).

- Äldre fornminnesinventeringar inom

Gävle-borgs län. [Referat]. 1928, 183-184.

- Kartor över småländska fornminnen från

1600-talets slut. 1930, 52-66.

- Norrländ~ka jultuppar. 1936, 1-15.

- Runstenen på Frösön och den bundna

sJoor-men. Ett bidrag till Kättil Runske-sägnens ut-bredning. 1938, 157-168 (s).

Erdtman, G. och Praglowski,

J.:

Pollen i tjära. 1966, 25-26 (s).

(15)

Eriksson, T.: Folklig visdom. (Sten-Bertil Vide,

Ordspråk, ordstäv och talesätt från sydvästra Småland). 1958,51-54 (r).

- Vandrande sägner. (Waldemar Liungman,

Sveriges sägner i ord och bild 1-3.) 1961, 53-58 (r).

Erixon, S.: Svenska gårdstyper. 1919, 1-39.

- Samlingsplatser och bröllopsstugor hos den

svenska allmogen. 1920, 33-46.

- Koversta by i Gestrikland. Ett framsteg för

svensk kulturminnesvård. 1920, 185-188 (s).

- Uppländska allmogehem. [Referat]. 1922, 126.

- [Inlägg i diskussion om

Fornminnesvårdskom-mittens betänkande.] 1923, 148-151.

- Blekinge allmogebyggnader. [Referat]. 1924,

182-183.

- Anders Eriksson i As. 1925, 197-205.

- Internationella folkkonstkongressen i

Antwer-pen-Liege-Bryssel sommaren 1930. 1931, 77 -83 (s).

- En undersökningsresa i Litauen hösten 1930.

1931,83-85 (s).

- Ett timringsredskap i kulturgeografisk

belys-ning. 1933, 29-82.

- Nya uppgifter om timmerdrag. 1933, 189-190

(s) .

- K. B. Wiklund 1868-1934. 1934, 169-172.

- Två byar - två kulturminnesmärken. 1936,

229-247.

- En resa i Spanien 1936. [Referat]. 1936,

363-364.

[Inledningsanförande vid diskussion om Effek-tivare lag till skydd för yngre kulturminnes-märken. Referat]. 1937, 62-63.

Ernst Klein 1887-1937. 1937, 121-125. Hur Sverige och Finland mötas. Ett etnolo-giskt-kulturgeografiskt bidrag. 1938, 207-230.

- Atlas över svensk folkkultur. 1940,41-43 (s).

- N. E. Hammarstedt 1861-1939. 1940,

48-53.

- Glimtar från trettio års forskningsfärd er i

svenska bygder. [Referat]. 1941, 170-171.

- Bertil Hedenstierna, Stockholms skärgård.

Kulturgeografiska undersökningar i Värmdö gamla skeppslag. 1950,83-87 (r).

Erler, A.: Ivar Nylander, Das kirchliche

Benefi-zialwesen Schwedens während des Mittelalters. Die Periode der Landschaftsrechte 1954, 56-57 (r).

Ernvik, A.: Ett genmäle [till S. Ljung]. 1957,60. [Eskeröd] Nilsson, A.: Nordisk kultur 22. Arets

högtider. Utg. av M. P: n Nilsson. 1939, 115 -121 (r).

Ivar Modeer, Den nordiska ryssjans ursprung och ålder. 1940, 46--48 (r).

- En resa på Island sommaren 1939. [Referat].

1940, 173-174.

- Julhalmen och fruktbarhetsteorierna. 1947, 16

-41.

- Ernst Manker, De svenska fjällapparna. 1947,

196-198 (r).

- Ragnar Numelin, Fältforskare och

kammar-lärde. 1948, 91-92 (r).

- Ake Campbell, Från vildmark till bygd. 1949,

139-142 (r).

- Folke Dahlberg, Vättern. 1950, 92 (n).

- Ruth Benedict, Kulturmönster. Livsstilar och

sedvänjor. 1950, 125-127 (r).

- se Edsman, C.-M.

Essen, R.: Sörmländskt herrgårds liv vid mitten av

1800-talet. 1926, 125-136.

Etnologiska sällskapet: Om inrättandet av ett

samhällsvetenskapligt forskningsråd. 1944, 113 -114 (s).

Etzler, A.: Zigenarna i Sverige. 1940, 1-21. EuroplEus, A.: Översikt av den skandinaviska

im-porten till Finland under stenåldern. 1920, 107 ·-115.

Fagerberg, H. : Ivar Nylander, Studier rörande

den svenska äktenskapsrättens historia. 1961, 138-140 (r).

Falk,

v.:

Anteckningar om Dalaallmogens kläde-dräkt och seder på 1730-talet, ur Daniel Tilas Curriculum vitae. 1930, 90-94 (s).

Fant, E.: Tensta kyrkas restaurering. 1918,

227-230.

Fischer, E.: Portalerna i Hvalstads kyrka,

Väster-götland, och med dessa besläktade dopfuntar. 1918,93-99 (s).

En mässhake från Lucca, tillverkad på 1300-talet. (Tvenne mässhakar från Skara domkyr-ka 2).1918,200-204 (s).

- Härjevads kyrka, förvärvad till Skara

mu-seum. 1920, 124-127 (s).

- Flamskvävnadsmönstrens vandringar och

för-vandlingar. 1961, 1-10.

- Spejarna med vindruvsklasen. 1967, 65-72.

Fjellström, Ph.: 0rnulv Vorren,

Finnmarksame-nes nomadisme 1-2. 1964, 19-23 (r).

- Stenkvista. En socken i Sörmland. 1964,

105-107 (r).

- Varifrån kommer birkarlarna? (Birger

Steck-zen, Birkarlar och lappar). 1965,42-56 (r).

- Sladden - ord och sak. 1966,44--46 (s).

Fleetwood, G. W.: Greve Kellers vapensamling.

(16)

Svenska 1600-tals bössor i Hessen. 1923, 25'---36.

Gustaf Vasautställningen i Livrustkammaren under juli 1923. 1924, 20-23 (s).

Tidörustkammaren utställd i Livrustkamma-ren. 1924, 186-188 (s).

Tvenne nyöppnade avdelningar i Livrustkam-maren 1924. 1926, 73-75 (s).

- Brantingsutställningen i Livrustkammaren

mars-april 1925. 76-77 (s).

Livrustkammarens trehundraårsjubileum den 18 mars 1928. 1928, 135-142.

- Den s. k. "Carl XII:s vagga" och trenne and-ra furstliga pand-raktvaggor av bildhuggaren Nic-las Heimen i Gottorp. 1931, 134-154.

- Johan F. Stöckel, Haandskydevaabens

Bedom-melse. 1938, 116-120,233; 1939,42-43 (r).

- Th. Jakobsson, Lantmilitär beväpning och

be-klädnad under äldre vasatiden och Gustaf II Adolfs tid. 1939, 126-128 (r).

Floderus, E.: Märkligare förhistoriska undersök-ningar och fynd 1929-1930. 1931, 184-191

(s) .

Florin, M.: Bonde- och bergsmanssilver som ex-ponent för Bergslagens allmogekultur. 1935, 113-134.

Fogelmarek, S.: Drottning Lovisa Ulrikas första bibliotek på Drottningholm. 1952, 94-99 (s).

Folcker, E. G.: De nyupptäckta Rörstrandsdoku-menten. 1918, 172-173 (s).

Forsby, E. L.: Rut Liedgren, Staffordshirefigurer. 1959,32 (n).

- Kai Uldall, Keramik. 1960, 29-30 (n).

Forssell, N.: Måns Mannerfelt, Västgötavägar 1. 1943, 72-75 (r).

Franzen, A. M.: Bayeuxtapeten. (The Bayeux tapestry) . 1958, 115-119 (r).

- En koptisk tunika. 1961, 76-98.

Fredholm,

J.:

Om gränserna i den svenska antro-pologien mellan högväxthet och lågväxthet, resp. långskallighet och kortskallighet. 1920, 145-152.

v. Friesen, O.: Två runstenar - två livsåskåd-ningar. 1919, 137-144.

- Något om Codex Argenteus. 1928, 1-22.

Frödin, O. och Furst, C. M.: Har skalpering före-kommit i Norden under stenåldern. 1919, 193 -204.

Furst, C. M., se Frödin, O.

Förberg, E.: Linnes botaniska trädgård och dess återställande. 1922,149-161.

Föreningen tör svensk kulturhistoria. [Föreningens bildande]. 1918, 110-111.

Gardberg, C.

J.,

och Wallin, S.: Verket om Kal-mar slott. (Martin Olsson, KalKal-mar slotts his-toria 2 A och 2 B.) 1962, 60-69 (r).

Gardell, S.:

J.

W.

Hammer, Gotlands gravstenar 1: Visby domkyrkas gravstenar. 1935, 34-46; 1936, 22-26 (r).

Geijer, A.: En medeltida yllevävnad i samtida avbildning. 1941, 1-8.

- Alberto de Captini d' Arzago, Antichi tessuti

della basilica Ambrosiana. Med bihang: Fer-nando Reggiori, La "lettiera di Sant' Ambro-gio". 1941, 162-166 (r).

- Helen Engelstad, Refil, bunad, tjeld. - Dens.:

Dobbeltvev i Norge. 1958, 119-122 (r).

Geijer, H.: Ett möte av upptecknare och sages-män på Nordiska museet och Skansen. 1920, 182-185 (s).

- och Liljeblad, S.: Lapplandsforskaren O. P. Pettersson. En bild ur de svenska bygdeunder-sökningarnas historia. 1935, 21-33.

Gihl, G.: Ett märkligt brakteatfynd från Bråborg i Östergötland. 1919,94-96.

- Jonas Hallenberg som fornforskare. 1923, 111

-126.

Godlund, S.: Mårten Sjöbeck, Allmänningen Kul-la FäKul-lad. 1949, 90-91 (r).

Grabe, A.: [Diskussionsinlägg i anslutning till T. Arnes föredrag Vår äldsta produktion av stål. Referat.] 1922, 131.

- [Upprop om insamling av föremål och

upp-gifter till den primitiva järnhanteringens his-toria.] 1922, 132-133.

Granberg, G.: Skogsrået. En folkminnesgeogra-fisk orientering. 1933, 145-185.

- Suomen kulttuurihistoria

I,

utg. av G.

Suo-lathi m. fl. 1934, 106-109 (r).

- En sägen i Gesta Danorum. 1935, 13-20.

Granlund,

J.:

Det 8:de nordiske folkelivs- og fol-keminneforskarmöte i Oslo 1946. 1947, 42-45 (s).

- Karl Erik Bergsten, Östergötlands bergslag.

1947, 192-194 (r).

- Vinterns och sommargrevens strid. Ett försök

till källgranskning av Olaus Magnus skildring. 1948, 65-75.

Hjalmar Grape, Det litterära antik- och me-deltidsarvet i Olaus Magnus patriotism. 1950, 31-36 (r).

- Jerker Rosen, Kronoavsöndringar under äldre

medeltid. 1950, 87-88 (r).

Linnar Linnarsson, Bygd, by och gård 1. 1950, 164 (n).

Ernst Manker, Die lappische Zaubertrommel 1-2.1952,71-73 (r).

(17)

- Axel Steensberg, Bondehuse og vandmöller i Danmark gennem 2000 år. 1953, 39-41 (r).

- Eerik Laid, Säden torkar. 1954, 57-60 (r).

- M. Maget, Guide d' etude directe des

compor-tements culturels. 1956,90-92 (r).

- Reinhold Strömberg, Greek proverbs. 1957,

62 (n).

- Domböcker från Savolaks 1559 och

1561-1565. 1957, 62-63 (n).

- Ilmar Talve, Bastu ach torkhus i Nordeurapa.

1960, 90-92 (r).

- Falklivsfarskningens meritvärde för skoltjänst

(tills. m. S. Svensson ach D. Strömbäck ) . 1961,51-52 (s).

- Elementär och systematisk folklivsforskning.

[Genmäle till Sigfrid Svensson.] 1962, 75.

- Planerad fältforskning [Referat]. 1963,

58-59.

- Ståndan från Lillhärdal. 1966, 33-38.

Graulund, Th.: Danske bygdegrzendser. 1921, 48 -58.

Gräslund, P.: Ernst-Folke Lindberg (red.), Sala-minnen. 1955,95-98 (r).

Grönwall, K. A.: Gudmund Hatt, Nye Iakttagel-ser vedrörende Oldtidens J ernudvinding i J yl-land. 1937, 106-111 (r).

Gustafsson, B., ach Bringeus, N.-A.: Klass och at-tityd. Ett genmäle och ett svar. 1952, 23-27

(s) .

Gustafsson, B.: Göran Lindahl, Högkyrkligt, låg-kyrkligt, frikyrkligt i svensk arkitektur

1800-1950.1957,28-29 (r).

Gustafsson, E.: "Törnutdragaren" i Gotlands 1100-talskanst. 1958,97-104.

Gustafsson, G.: Hörnstolparna från Garda. Några anteckningar om byggnadskanstruktioner stavbygge och skiftesverk. 1949, 145-168.

H aberlandt, A.: Allmagekultur i de västra balkan-länderna. 1921, 19-32.

Hackman, A.: De kräftformiga spännena. 1919, 205-216.

Hafström, G.: Ragnar Hemmer, 1734 års lags ci-vilrättsliga stadganden om bin i rättshistorisk belysning. - Albert Sandklef, Äldre biskötsel i Sverige ach Danmark. 1939, 57-62 (r).

- K. E. Sandström, " ... Eller ligger han i

hambri ak i forni skipt ... " 1955,92-93 (r).

Hagberg, L.: Julhalm ach juldockor. 1921, 33-47.

- Skarvdansen. 1921, 185-187 (s).

- Midsommareldar i Österrike. 1924, 36-38

(s) .

- Fadderkrana ach fadderkyss. 1925, 143-154.

- Elisabeth Lemke (död). 1926, 86-88 (s).

- "Ta haren", ett gammalt skördebruk. 1926, 91 -94 (s).

- "Beneraskasöndagen". Hur julen fardom

fi-rats ut i småländska bygder. 1927, 184-185

(s) .

- Minneskransar ach "tavlor". 1928, 77-83 (s).

- Ett österrikiskt hembygdsmuseum. 1932, 128

-132 (s).

Hagberg, Th., Japanska legender ach japansk falktro i samband med katten. 1929, 88-92

(s) .

- Spegeln. Dess betydelse i japanska legender

ach japansk folktra. 1931, 74-77 (s).

Haglund,

J.:

Har biskop Hans Brask utarbetat en karta över Norden? 1951, 127-131 (s). H ahr, A.: Uppsala universitets kanstsamlingars

uppkamst ach historia. [Referat]. 1922, 119-120.

Hallerdt, B.: Lars Magnus Håkansson (red.), Med skagen sam bakgrund. Glimtar från Eds bruk i Tjust. 1956, 125 (n).

- L. M. Håkanssan - Arvid Ahlgren, De

brin-nande ugnarna i Slite. 1956, 126 (n).

- Elis Baszeus, Munksjö bruks minnen. 1956, 126

-127 (n).

Hallström, G.: [Inledningsföredrag vid diskussian Arkeolagerna ach vården av de förhistoriska fornminnena.] 1921,4-7.

- Gravplatser och offerplatser i ryska

lappmar-ken. 1922, 162-192.

- [Inlägg i diskussian am

Fornminnesvårdskom-mittens betänkande. Referat]. 1923, 152-153.

Haltsonen, S.: Theodar Schvindt. 1948, 142 (n).

Hamenius, B.: Minnestavlar. 1957, 116-126.

H ammarstedt, N. E.: Svenska falkiivsmålningar från 1600- ach 1700-talen. 1925, 128-134.

- E. Hoffman-Krayer a. Hans

Bächthold-Stäub-Ii, Handwörterbuch des deutschen Aberglau-bens. 1935,214-215 (r).

Hamner,

J.

W.: Visby damkyrkas gravstenar. Genmäle. 1936, 16-17 (r).

Hane Il, K.: Ramersk mynthistoria. (Sture Bolin, State and currency in the Raman Empire to 300 A. D.). 1959, 127-131 (r).

Hannerberg, D.: Björn Helmfrid, Tiandelängder-na sam källa till ett byalags ekaTiandelängder-namiska his-toria. 1949, 183-187 (r).

- Eli F. Heckscher, Sveriges ekonamiska

hista-ria från Gustav Vasa 2: Det maderna Sveriges grundläggning 1720-1815. 1950,70-83 (r). Sam Owen Janssan, Måttordbok. 1950, 163

(18)

- Olof Jonasson, Befolkningen och näringslivet i Mellansverige. 1951,21-24 (r).

Hansson, H ans: John Nihlen och Gerda Boethius, Gotländska gårdar och byar under äldre järn-ålder. 1933, 198-207 (r).

Hansson, Harald: Den forntida bebyggelsen i nor-ra Kalmar län, särskilt Tjust. 1925, 170-176.

- Den forntida bebyggelsen i Tjust. [Referat].

1926. 181-183.

Harva, U. Holmberg: Vänster hand och mot-sols. 1925, 23-36.

- Bjärans klotform. 1927, 161-172.

- De karelska bröllopssångerna som etnologisk

källa. 1930, 97-105.

H asslöf, O.: Bebyggelsereglering och kulturtradi-tion. 1944, 1-23.

- Johan Pettersson, Den svenska

skagerackkus-tens fiskebebyggelse. 1953, 83-88 (r); 1954, 56 (replik).

- Ernst Bergman, Gamla varvet vid Göteborg

1660-1825.1956,31-32 (r).

- Per Nyström, Stadsindustriens arbetare före

1800-talet~ 1956, 53-56 (r).

Hazelius-Berg, G.: Milia Davenport, The book of costume 1-2. 1950,46 (n).

- Leopold Schmidt, Der Männerohrring im

V olksschmuck und Volksglauben mit besonde-rer Beriicksichtigung Österreichs. 1950,92 (n).

- Förklädet i 1300-talets modedräkt. 1962, 83

-84,123 (s).

Hedar, S.: Helmer Smeds, Malaxbygden. 1937, 55-58 (r).

Hedenstierna, B.: En guldmakare på Värmdön. 1941,137-145.

Hedlund, K.: Problemet järnbärarland och frågan om svensk förhistorisk järnproduktion. [Refe-rat]. 1928, 185-186.

Hedvall, A.: Erik Dahlberg, Teckningarna till Svecia et hodierna 1-3. Red.: Sigurd Wal-lin. 1964, 60-62 (r); 1967, 26-28; 1969, 39 -42.

Hellner, B.: Gustaf II Adolfs utställningen i N or-diska museet i Stockholm år 1932. 1932, 136 -138 (s).

- Ernst Söderlund, Stockholms hantverkarklass

1720-1772. 1947, 195-196 (r).

- Äventyrligt spel. En tillfällighetsdikt från

1780-talet. 1952,99-103 (s).

- Bengt Bengtsson, Det äldre förlagsbandet.

1953, 37-38 (r).

- En reform av silverstämplingen i Norrköpings

guldsmedsämbete. 1957, 24-27.

Lord Twinning, A history of the crown jewels of Europe. 1961, 136-137 (r).

- Liselotte Möller, Der Wrangelschrank und

die verwandten siiddeutschen Intarsienmöbel des 16. Jahrhunderts. 1961, 142-143 (r).

H elmfrid, B.: Östgöta tremänningars nattvards-kärl. 1945, 42-65.

[HenschenJ Cornell, l.: En mässhake av regens-burgiskt 1200-tals stoff (Tvänne mässhakar från Skara domkyrka 1). 1918, 197-200 (s).

Henschen, l.: Kondrad Hahm, Ostpreussische Bauernteppiche. 1938, 234-239 (r).

- Elisabeth Thorman, Svenskt duktyg i damast.

- Dens., Duktyg från Vadstena.

1940,44-45 (r).

- Agnes Geijer, Albertus Pictor som

pärlsticka-re. 1941, 27-28 (r).

- Emelie von Walterstorff, Svenska

vävnadstek-niker och mönstertyper. 1941,21-24 (r).

- Elisabeth Thorman, Svenska spetsar. 1941, 24

27 (r).

- Rudolf Broby-Johansen, Kropp och kläder.

Klädedräktens konsthistoria. 1957, 30-32 (r); 1958, 31-32.

Olga Sronkova, Gothic woman's fashion. 1957, 63 (n).

- Ernst Fischer, Linvävarämbetet i Malmö och

det skånska linneväveriet. 1960, 93-94 (r).

Hermelin, E., [Diskussionsinlägg i anslutning till T. Arnes föredrag Vår äldsta produktion av stål. Referat]. 1922, 131.

Hernmarck, C.: Skråväsen och skråpolitik mom Sveriges guldsmedsämbeten 1622-1720. 1940, 22-37.

Thv. Krohn-Hansen, Norske velkomster. 1943, 126-128 (r).

- Elis Sidenblad, Urmakare i Sverige under

äldre tider. 2:auppl.1948,94 (r).

- Erik Forssman, Anders Zorns silversamIing.

1956, 59-60 (r).

Hjorth, R.: Förslag till nybyggnad för K. Livrust-kammaren. 1918, 179-185.

Hjulström, F.: Mats Rehnberg (red.), Sågverks-minnen. 1948, 180-181 (r).

Hobroh, A.: Aino Linnove, Suomalaisen pitsinny-pläyksen kehitysvaiheita 1500-luvulta 1850-luvulIe [Den finska spetsknypplingens utveck-lingshistoria från 1500-talet till 1850-taIJ. 1948,141 (n).

Toini-Inkeri Kaukonen: Pellavan ja hampun viljely ja muokkaus Suomessa [Odling och beredning av lin och hampa i Finland]. 1948, 95-96 (n).

Hobroh, G.: En ålderdomlig grimma och dess an-förvanter. 1946, 25-43.

(19)

Hotren, E.: Mårten Stenberger (red.), Die Zeit

der Stadtgriindung im Ost seeraum. 1965, 56-57 (r).

- Principer för byggnads- och miljöinventering.

1965,123-126 (s).

Hotren, M.: Norsk Folkemuseum, en återblick.

1921,175-180 (s).

- Per Edholm. Några minnesrader. 1921,

187-189 (s).

- Kalmar museum. 1923,91-95 (s).

- Blekinge museum i Karlskrona. 1924, 45-48

(s) .

- En medeltida svensk bildvävnad. (Erik Salven,

Bonaden från Skog). 1924,52-54 (r).

- Korsvirke i I<Jalmarbygden. 1925, 135-142.

- Kalmar läns herrgårdar. 1926, 137-166.

Två norrländska storsnickare. 1928, 143-154.

- Ölands fornsal i Borgholm. Ett nytt

provins-museum. 1929, 92-94 (s).

- Spegelmakare i Kalmar. 1931, 41-65.

- Råbergh-Mannerskantz. Tre generationer

for-tifikationsofficerare och arkitekter. 1936, 209 -228.

- Martin Olsson, Kalmar slotts historia 1. 1947,

146-147 (r).

- Bengt Bengtsson, Skottsbergska gården i

Karls-hamn. 1947, 154-155 (r).

Olof Hasslöf, En släkt och dess skepp. Mari-timhistoriska studier kring Tynderö-Gävlesläk-ten Brodin 1535-1960. 1961, 137-138 (r).

Hogild,

v.,

och Ljung, S.: Ruth Rosenius-Hög-man, Helgeandshus, hospital och lasarett i Västmanland 1345-1900. 1956,95-96 (r).

H olmgren, G.: Ting och ring. Ett bidrag till

dis-kussionen om de forntida tingsplatserna. 1929, 19-36.

Holmquist, K.: IF S-mästaren - en värmländsk guldsmed? 1951,109-117.

- Thale Riisoen og Alf Boe, Om filigran. 1961,

22-24 (r).

- Guldsmederna Stridbeck. 1962, 109-116.

- Kronstämpeln som efterkontrollstämpel. 1963,

51-54.

Humbia, Ph.: Kulturhistoriska värden - licens-fritt bränsle. 1945, 107-109 (s).

H vartner, H.: Nils-Arvid Bringeus,

Klockring-ningsseJden i Sverige. 1962,33-36 (r).

Hylta, P.-A.: Silversmeden A. G. A. i Kristian-stad. 1964,92 (s).

Hällsjö, K. E.: [Om slaggförekomster i Stora

Tu-na, Dalarna.] 1922, 129-130.

Höjer, T.: Den äldsta bevarade svenska

guld-smedsordningen. 1944, 24-30 (s).

Hörten, A.: Hur knypplingen kom till Blekinge

och dess grannbygder. 1960, 97-104.

Indebetou, G.: [Inlägg i diskussion om de svenska

bruks- och gårdsarkivens vård. Referat]. 1924, 174-175.

- Gustaf Engman. En sörmländsk målare under

1800-talets förra hälft. 1927, 127-138.

- Gustaf Adolf Engman. 1932, 132-134 (s).

- Det Hiilperska hemmet i Västerås. Några

meddelanden, 1940, 151-154 (s).

Ingstad-Traetteberg, G.: Anna-Maja Nylen,

Folk-dräkter. 1949, 193-194 (r).

Isaksson, O.: Börje Furtenbach, Furtenbachska släktboken. 1960, 25-26 (r).

- Emil Grym, Från Tornedalen till Nordnorge.

1960,61-62 (r).

- Ett västerbottniskt byarkiv. 1960, 65-76 .

Sigurd Dahlbäck, Gångstigslandet, nordskan-dinaviska studier 1914, 1916-1922. 1960, 130

(r).

- N orrbottnica. (Skytteanska samfundets

hand-lingar 1. - Hugo Tenerz,

Folkupplysningsar-betet i Norrbottens finnbygder från äldsta tid till sekelskiftet 1900. - Arvid Moberg, 100 år

i Norrbotten. - Bertil Steckzen, Övre N

orr-land i tidningarna.) 1962, 70-74 (r).

- Övre Norrlands historia 1. - Övre Norrland

förr i tiden 1-7.1963,46 (n).

Sven B. Ek, VädeI'kvarnar och vattenmöllor. En etnologisk studie i kvarnarnas historia. 1963,68-70 (r), 100-102 (replik).

- Från Gästrikland, Arsböcker 1959-1963.

1964, 32 (r). - se Ek, S. B.

J acobowsky, C. V.: Svenskt-judiskt herrgårdsliv.

1967, 33-44.

Jacobson, E.: Ett aristokratiskt

"uppfostrings-verk". De kungliga pagerna i 1600- och 1700-talens Sverige. 1935, 188-206.

- Vadstena adliga jungfrustift. Klosterprojekt i

det protestantiska Sverige. 1938, 129-156.

J anse, O.: Den geografiska fördelningen av folk-vandringstidens skandinaviska guldbrakteater. 1919, 81-88.

- Fornsvenskt guldsmide [Utställning i Statens

Historiska Museum]. 1929, 1-8.

Jansson, Assar: Giftermål med syskonbyte under

1700-talet. 1955, 83-88.

- Datering av Albert Målares Salasvit. 1959, 65

-66 (s).

Jansson, August, Repslageri såsom hantverk. 1937,

(20)

- Repslagerivarors riktiga namn. 1941, 9-20.

Jansson, Sam: När den moderna tiden drog in i Bergslagen. Randanteckningar till en nyutkom-men bergslagsskildring. 1938, 169-176 (s).

Jansson, S. O.: Nils Lithbergs bibliografi. 1934, 117-120.

- Övermål och övervikt. Nya bidrag till

diskus-sionen om äldre tiders mått och vikt. 1939, 187-196.

- K. Rob. V. Wikman (utg.), Johan J. Törners

Samling av widskeppelser. 1947,52-53 (r).

- Runstavsproblem. 1947, 168-181.

- Festskrift till Iwan Wikström på hans

60-års-dag den 19 sept. 1947. 1948, 142 (n).

- Torsten Althin, C. E. Johansson 1864-1943.

Måttens mästare. 1949, 143 (n).

- Martin P. Nilsson, Primitive time-reckoning.

1962, 76 (n).

- Gust. Wennberg, Riala sooken av Åkers

skeppslag. 1962, 142 (n).

J ansson, Sverker: Från svenska fornminnesplatser. 1951, 33-40.

Jeansson, N. R.: Lennart Ameen, Stadsbebyggel-se och domänstruktur. 1965, 19-21 (r).

Jensen, C. A.: Till Sune Ambrosiani 31/12 1949. 1950,3--4.

J eppsson, J.: Ruth Liedgren, Folkets hus Gershe-den. 1965, 61 (n).

Jirlow, R.: En lapsk klövsadel och dess ursprung. 1931,90-95 (s).

- Dmg ur färöiskt arbetsliv. 1931, 97-133.

- Linskäktningens historia i Sverige. 1934,

1-12.

- Bidrag til bondesamfundets historie, 1-2.

1936,357-361 (r).

- Till den svängda plogvändskivans historia.

1939, 17-32.

- Ragna Ahlbäck, Kulturgeografiska kartor över

Svenskfinland. 1947, 149-150 (r).

- Ordböcker som etnologiska källor. 1948,

76-77 (s).

- Plog och årder på äldre svenska häradsigill.

1950, 98-104.

- Nils-Arvid Bringeus, Järnplogen som

innova-tion. 1963, 72 (r).

Johanson, E. O.: Kyrksömn och otidigt snack. Forna gudstjänstvanor och ovanor i ett små-landshärad. 1938, 1-14.

Johansson, A.: Wilhelm Nisser, Die italienischen

Skizzenbiicher von E.

J.

Dahlberg und D. K.

Ehrenstrahl. 1949, 135-137 (r).

Johansson, G.: En romansk dopfuntsgrupp i Små-land. 1925, 206-225.

[Johansson, T.J: En förskrivning åt Satan år 1652. 1950,112-113 (s).

Johansson, P.: En skånsk klok och hans svart-konstbok. 1918,208-212 (s).

lohnsson,

J.

G.: De ledande principerna uti forn-minnesvårdskommittens förslag till statliga åt-gärder för åstadkommande aven effektiv kul-turminnesvård. 1923, 139-154.

Jonsson, G.: Philibert Humbia och Lennart von Post, Galtabäcksbåten och tidigt båtbyggeri i Norden. 1937,266-270 (r).

Juel, E.: Det gamla guldsmedsämbetet i Uppsala. Några dokument från ämbetets äldsta tid. 1940,38--40 (s).

Julius, A.: En dubbelgrav med "träkistor". 1919, 89-93.

Jungmarker, G.: En akrobat-affisch från 1700-ta-let. 1934,33-37 (s).

Juster, E.: Svend J espersen, Studier i Danmarks bönderbygninger. 1961, 140-142 (r).

Jutikkala, E.: Besittningen av åkerjord i Finland före tegskiftets införande. 1946, 1-15.

J ä/vert, E.: Två gamla ordlistor över skomakeri-termer. 1934,96-105 (s).

Karibeck, O.: Bronsföremål från Kina i den von Hallwylska samlingen i Stockholm. 1926, 167 -176 (s).

Karlin, G., Sölvesborgsfajanser. [Referat]. 1924, 181-182.

Karling, S.: Vadstena klosterträdgård. 1928, 155 -170.

- Nikodemus Tessin d. ä. och Simon de la

Val-lee. 1930, 173-191.

- Tyska orden och den svenska

kyrkobyggnads-konsten omkring år 1400. 1936, 268-280.

- Gotland och Estlands medeltida

byggnads-konst. 1939,65-114.

- Andreas Lindblom, Sveriges konsthistoria från

forntid till nutid 1-3. 1947, 92-94 (r).

- Nils Gösta Sandblad, Skånsk stadsplanekonst

och stadsarkitektur intill 1658. 1950, 162-163

(r).

- Nordelbingen 30, 1961. 1962, 128-130 (r).

Karlsson, W.: Ett bidrag till högreståndsbegrav-ningens kulturhistoria. 1940, 78-96.

- Ett bidrag till Burcihardt Prechts verksamhet.

1945,34-38 (s).

- Ett bidrag till kännedom om stormaktstidens

begravningskonst. 1949, 71-77 (s).

Kellgren, G.: H. Munthe, L. Way-Mathiesen, och H. Hansson, Om kalkindustrien på Got-land. 1945, 118-121 (r).

(21)

Kellgren, K. G.: Henning Hammargren, Gotland, en försvarshistorisk och ekonomisk-geografisk studie. 1939, 121-125 (r).

Killig, F.: Till den gamla öländska alunindu-striens historia. [Referat]. 1926, 184.

Kindblom, J.: Harald Hvarfner m. fl., Lossen -liv och arbete vid en härjedalssjö. 1962, 95-97 (r).

- Olle Wingborg, Litteratur om Borlänge och

Stora Tuna. 1866,63-64 (n).

Kjellberg, S. T.: [Inlägg i diskussionen om Forn-minnesvårdskommittens betänkande. Referat].

1923, 154.

- Samarbetet mellan olika kategorier av museer.

1929, 117-119.

- Bertil Walden, Skyllberg 1346, 1646, 1876, del

1. 1948,85-86 (r).

Kjellen, A.: L. L. Hammerich, Munken og fug-len. En middelalderstudie. 1935,47-51 (r).

Kjellmark, K.: Om benredskapen från mossarne på Listerlandet i Blekinge. 1919, 217-226.

- Nyfunnen stenåldersboplats vid Karlshamn,

fornfynden. [Referat]. 1924, 179.

Klein, E., Den arkeologiska "rovdriften". Ett

in-lägg - kanske ett tillrättaläggande. [Utdrag

ur tidningsartikel]. 1921, 16-18.

Forntro- och samfundsavdelningarna öppnade i Nordiska museet. 1921, 151-155 (s).

- Anta Pirak, En nomad och hans liv. 1934, 50

-52 (r).

- Båthamnar vid svenska östkusten. 1936,

195-208.

- Anna och Ivar Arwidsson. 1937, 1-4.

- Martin P:n Nilsson, Arets folkliga fester, 2:a

uppl. 1937, 104-106 (r).

Kornerup, E., och Dahlman Olsen, R.: Medevi

- hälsobrunn eller hotelby. 1949, 169-174

(s) .

Kraft,

s.:

Paul Johansen, Die Estlandliste des Li-ber census Daniae. 1933, 142-144 (r).

- Edw. Ortved, Cistercieordenen og dens

Klost-re i Norden 2: Sveriges KlostKlost-re. 1933, 212-214 (r).

Kring äldre svenska riksgränser. (J oh. Kalen,

Bohuslänska gränsmarken. - G. Hafström,

Riksgränsen mellan Södra Möre och Blekinge.

- Nils Ödeen, Studier i Smålands

bebyggelse-historia) . 1934, 158-166 (r).

- Erik Kroman, Kong Valdemars Jordebog.

1936,361-362 (r).

- Jean Destrez, La Peda dans les manuscrits

universitaires du XIIre et du XIV' siecle. 1937,114-117 (r).

- Erik Jonson, Skärgårdshav. 1939, 232-235

(r).

- Brunkebergsslaget och Sveriges saltförsörjning.

[Referat] 1939, 236-237.

- Hur gammal är Vinlandskartan? 1966,

109-112 (s).

K.

Maj:ts direktiv för utredning av frågan om åt-gärder till skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader, givna den 6 mars 1953. 1953, 1-8.

Kvarning, L. A.: [Riksantikvarieämbetets under-sökningsverksamhet. Referat]. 1963, 59-60.

Källström, J.: Ake Holmbäck, Uppkomsten av kronans anspråk på skog inom Älvdalens soc-ken. 1935, 170-173 (r).

Källström, O.: En krambod i Vä år 1604. 1938,

53-72 (s).

- Rudolf Cederström, De svenska riksregalierna

och kungliga värdighetstecknen. 1942, 134-137 (r).

- och Bygden, A.: Mästerguldsmeden Hans Ro-senfeldt. 1948, 49-64.

Kämpe, Y.: Mats Rehnberg (red.), Statarmin-nen. Utgivna av Nordiska museet. 1947, 109 -110 (r).

Köhlin, H.: Kungl. krigsarkivets kartor och rit-ningar rörande Kalmar intill frihetstidens bör-jan. Kronologisk förteckning. 1936, 324-337.

Lagerqvist, L.: Europeiska furstekronor. (Heintz Biehn, Die Kronen Europas und ihre Schick-sale). 1959,85-90 (r).

- En penningpung med l-ören från slutet av

1600-talet. 1962, 88-91 (s).

Lagerquist, M.: Albin Elison, Möbelformer. Ty-pologiska och stilhistoriska studier. 1935, 173 -176 (r).

- Riddarholmsbrobygget 1784-1789. 1936, 137

-147.

- Carl Hernmarck, Marieberg. 1946, 142-144

(r).

- Gustaf Munthe, Gamla möbler. 1950,

121-123 (r).

- Argent hache - en illusion av gediget silver.

1951, 9-16.

- Sven Rydberg, Svenska studieresor till

Eng-land under frihetstiden. 1952, 35-36 (n).

- Ebenisterna i Stockholm. Ett bidrag till

kän-nedom om 1700-talets möbelhantverk. 1952, 49-57.

- Carl Hernmarck, Svenskt sjuttonhundratal. En

stilhistorisk undersökning. 1956, 93-95 (r).

- Ragnar Hjort, Restaurering och rekonstruktion

av Gustaf III: s paviljon på Haga. 1959, 29

References

Related documents

Taxan beräknas enligt PKV för två år före det år som taxebeloppet ska gälla, justeringen görs med PKV enligt det cirkulär som publiceras året före det år taxebeloppet

Byggnad med verksamhet där det bedrivs vård eller omsorg för fler än 3 personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. Byggnader med verksamhet där personer är

3. har skälig anledning att anta att en intern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på

dels att det ska införas åtta nya paragrafer, 1 kap. 3 a § Förebyggande verksamhet som staten och kommunerna ansvarar för enligt denna lag ska planeras och organiseras så att

Tiden för att anmäla missnöje ska dock räknas från dagen för förordnandet.. På regeringens vägnar

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av

För årets utbildningsdag föreslås att temat ska vara samhällsplanering och byggande med anledning av att det just nu pågår många byggprojekt och planering för ytterligare

Att söka dispens från sanering innebär inte att HL Nordgrens Åkeri inte vill sanera fastigheten, utan bara att det är ett sätt att både satsa på verksamheten och byggnaden. I