SVERGES ORTNAMN
O
RTNAMNEN 1
VÄRMLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNAAV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN
DEL VI
JÖSSE HÄRAD
TRYCKT MED ANSLAG AV HUMANISTISKA FONDEN
UPPSALA 1942
APPELBERGS BOKTRYCKERIAKTIEBOLAG (1 DISTRIBUTION)
Förkortningar:
A — Arvika - socken.
adj. -- adjektiv.
ags. — anglosachsiska (fornengelska). Ahs --- Ahlenius, Olaus Magnus. Als — Aurelius, karta 1613. Arkiv Arkiv för nordisk filologi.
a. a. -- anförda arbete.
st. -- anförda ställe. — början nk. Bd -- Boda socken.
bek — beskrivning till ekonomiska kartan
(över Jösse härad).
bergn. — bergnamn., Ost. — bestämd.
bet. — betydelse(r), betydelsen. Bg -- Bogens socken.
Bin Borgström, Berättelse öfver en resa i
Verrnland 1845 (ånyo utg. av Nygren 1915).
Bli - Björkman, Beskrifning öfver Werm-
land, 1842.
Br Brunskogs socken.
By — Byström, Karta öfver Vermlands
län, 1807.
Bäk'Ysl. ljudl. (Kallstenius) Värmländska
bärgslagsrnålets ljudlära (Sv. landsm. XXI: 1).
Cm. — Cederström, Wermlands läns fiske- vatten, 1895-1897. Siffrorna avse fiskevattnens nummer i arbetet.
dalm. dat. -- dativ.
db -- Jösse härads domböcker i Göteborgs
landsarkiv.
dial. — dialekt(er), dialektal(a). dipl.
diplom, medeltidsbrev, ännu out-
givna. Årtal med mindre siffror an-ger, -att brevet blott finns i yngre avskrift.
— dylik(t), dylika. E -- Eda socken.
ek — ekonomiska kartan (över Jösse härad). el. — eller.
En — Ekman, Wärm el and i Sitt Ämne, 1765. En. — (Rygh) Norske Elvenavne, 1904. enl. — enligt,
esp — Eirspennill (utg. av F. Jönsson). Et. ordb. (Hellquist) Etymologisk ordbok. ev. — eventuell(t), eventuella.
f. — förra; femininum.
. fda. — forndansk(t), forn danska. fem. — femininum.
fhty. — fornhögtysk(t), fornhögtyska.
fl. — finsk(t), finska.
fl — Flateyjarbök, utg. 1860-68.
f. n. — för närvarande. (no. — fornnorsk(t), fornnorska..
fnord. — fornnordisk(t), fornnordiska. fogderalc.---fogderäkenskapiKammararkivet.
fr — frälse.
fr. -- från. Fre
G. W. de Frese, Karta öfver Carlstads
stift eller Wermland och Dal, 1871.
frs — Codex Frisianus, utg. av Unger 1871.
Frylesd. ordb. — (A. Noreen) Ordbok öfver
Fryksdalsmålet, 1878.
for. fornsvensk(t), fornsvenska.
Furuskog -- Furuskog, De värmländska
järn-bruksbygderna, 1924.
frn: fornvästnordisk(t), fornvästnordiska. Fa) — Fernow, Beskrifning öfwer
\Värme-land, 1773-79.
g. — gången. gen. — genitiv.
ggk — geografisk karta (i
Lantmäteristyrel-sens arkiv).
glex=,— Historiskt-geografiskt och statistiskt
Lexikon 1859-70.
glk — geologisk karta.
grnle — geometrisk karta.
got. — gotiska.
Gottlund, Dagb. 1821 — Ur C. A. Gottlunds
dagboksanteckningar från en resa genom Värmlands finnmarker år 1821 (utg. i Värmland förr och nu 1931 — 1933).
Grandinson Grandinson, Närkes medel-
tida urkunder. . Riseberga kloster.
GB — Generalstabens karta. hd — härad.
hkb — Hauksbök (utg. av F. Jönsson). Hist.handl.-- Historiska handlingar, 1861 ff. Hin — Hermelin, Karta öfver Carlstads Höf-
dingedörne, 1808.
Hmn — Homan, karta 1716. hmn — hemman.
Hofst(en) — E, Hofsten, Beskrifning öfwer
Wermeland (utg. av Nygren 1917).
hskh -- Handlingar rörande Skandinaviens
historia.
ra — Isländska annaler (utg. av G. Storm). jr. — iriska.
is/. — fornisländsk(t), fornisländska. jb — jordebok(en).
jbr — jordeböcker.
jfr jämför.
jiist -- järnvägsstation. K — Köla socken.
Kaarb L. Kaarberg, _Dissertatio de Ver-
melandia, Lund 1690.
Karlskrön. — Karlskrönikan, utg. av Klem-
ming 1866. -
kb — kyrkbok, kyrkböcker. k. bp. -- kungligt brev.
KrA Krigsarkivet.
kr/ Kringla (Heimskrmgla, utg. av F.
Jönsson). /. — län. '
lat. — latin(skt). — leden.
Lgl Lignell, Beskrifning öfver Grefska-
pet Dal.
lit —lantmäterihandling(ar).
Lindgrens gränsk — Lindgren, karta över
gränsen mellan Sverge och Norge, original i Svenska Ortnamrisarkivet.
lkk Citårta öfwer Wärmeland, utg. av
ORTNAMN EN
1
VÄRMLANDS LÄN
PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA AV
KUNGL. ORTNAMNSKOMMISSIONEN
DEL VI
JÖSSE HÄRAD
TRYCKT MED ANSLAG AV HUMANISTISKA FONDEN
1=11.1111111•11111
UPPSALA 1942
APPELBERGS BO KTRYCKERIAKTIEBOLAG (I DISTRIBUTION)
Manuskript till beskrivning av Jösse härads ortnamn har ursprungligen ut-arbetats av A. Noreen, för de territoriella namnen i Arvika landsförsamling, Boda, Bogen, Eda (utom sockennamnet), Gunnarskog och Mangskog i förening med S. Lampa, för häradsnamnet, de terr. namnen i Brunskog, sockennamnet Eda, de terr. namnen i Böla, Ny och Älgå samt naturnamnen i förening med E. Noreen. Slutredigeringen har verkställts av G. Kallstenius, som därvid tillagt några namn på hemmansdelar och torp samt utvidgat kapitlet om naturnamnen. Förändringar efter den 30 juni 1936, då jordeboken i huvudsak upphörde att föras, ha ej iakttagits.
INNEHÅLL. Sid. Territoriella namn 5 Arvika (landsförsamling) 6 Boda 16 Bogens annexförsamling 21 Brunskog 23 Eda 32 Gunnarskog 39 Köla 50 Mangskog 58 Ny 62 Älgå 68 Arvika (stad) 75 Naturnamn 76
A. Territoriella namn.
Jösse härad
ma
Jösse, jkora Jösshärad, iksbora Jiishärad.Häradet omfattade under medeltiden sju socknar (= de nuvarande utom de senare tillkomna Boda, Bogen och Mangskog).
Namnet synes äldst vara ett Judhsedhs h. (A. Noreen, Aschw. Gr. s. 196 anm. 5), vari J. är gen. av namnet på passagen ("edet") vid Jösseforsen (se Jössetilven, vattendrag). F. led. i Judhsedh synes vara gen. av ett ord Judh, som väl varit namn på Jösseforsen och måhända är besläktat med det Jut- 'vatten', som ingår i Jutland
(A. Noreen hos Schiick, Folknamnet Geatas, s. 6 not) och de svenska
sjönamnen Tuten, Jut(t)ern (se Hellquist, Sjön. I s. 273 ff.).
Namnformer före 1540: Jusedzherad 1355, SD 6 s. 555,
iursers-härad si. 1300t. vgli s. 74, Josedzhäredh 1379 Styffe, Bidr. t. Skand. hist. I s. 177, (Judz Edhe 1394 dipl, jusedh 1400 dipl) Jesseshäreth 1494, iyseshärratt 1494 dipl., jössisheradh 1450t. karlskrön. v. 4914, iösses heret 1498 dipl, Josses herrede, Jössesherredde 1503 N. o.
II s. 80, 95, 98, 99, Jussis härradh 1531 foåderäk, Jussis häred 1533
Hist. Randi. 9 s. 121.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Jwsses H. 1546 1600, Jussis H.
1610, .Jösses H. 1569 1660, Jusse H. 1621, Jösse H. 1877.
övriga namnformer: Gösens Härad° 1548 reg 19 s. 89, Juses
6 Jösse hd: Arvika sn
Arvika
(landsförsamling)årmksakk, -sciktna Arviksocken, -socknet.
Arvika gäll omfattade under medeltiden utom Arvika sn dels de nuvarande annexerna Ny och Älgå, dels G-unnarskog, som numera är eget pastorat. Enligt K. brev den 22/a 1905 blevo de hemmans-delar, som utgjorde Arvika köpings område, utbrutna ur jordeboken och sammanförda till Arvika köpings sn inom Arvika pastorat. En-ligt K. brev den 1640 1908 blev Arvika köping eget pastorat. Se vidare Arvika stad.
Namnet torde ursprungligen ha tillkommit en större by, vari Arvika prästgård och gården Kyrkebyn ingått (se dessa). F. led. är fsv. gen. ar av a 'å' (jfr Arboga), s. led. är enligt prof. J. Sahlgren urspr. pl. av fsv. "viki (sv. dial. veke) 'åkrök' (jfr v. Friesen i NoB 1913 s. 109 ff.), som i dat. pl. l'vikum skall behålla sitt i (jfr Hessel-man, De korta vokalerna i och y, s. 89 ff.), vilket analogiskt intränit även i andra kasus. Namnet syftar då på Kyrkebyälvens många krökar i dess nedre lopp. Enligt prof. Hesselman är s. led. böjd forn av ordet vik.
Namnformer före 1540: (in) Aruikum 1354 SD 6 s. 523 nös
SD 6 s. 555, (apud ecclesiam) Aruika 1865 SD 6 s. 556, Aruika s. 1362 dipl, (i) Arvikom 1379 Styffe, Bidr. t. Skand. hist. I s. arwika sokn 1400 dipl, arvikä sokn 1435 dipl, Arwika kirkio 1469
arwika 1486 dipl, erwiigä sogen 1494 dipl, Arwige soketh arwige 1503 N. o. II. II s. 80-83.
Jordebokeformer fr. o. m. 1540: Aruike S. 1540, Aruicka S.1542
1546, Ad fuika S. 1572 1581, Arffuik S. 1585 1600, Arfwijka S. 1610 1725, .Arvika S. 1825 1877.
Övriga namnformer: Arffwik s. 1612 tl, Arewijken 1635 d13,
Arffvijkesockn o. 1644 Gs s. 93.
Överflyttningar till annan socken: Fjäll, Humslid och ingersbyri, .år 1842 till Högeruds sn, Gillbergs hd, Solberga n:r 2 fr. 1812 till den nyupprättade Arvika köping (sedan 1911 Arvika stad), delar av Solbergg n:r 1 enligt k. br. 6/12 1895 och 11/6 1897 till Arvika köping (sedan 1911 Arvika stad), ytterligare delar därav enligt k. br. 1/7 1918 och
19/3 1920 samt kammarkollegii br. 12/10 1929 till Arvika stad, 0,106
mtl av Vik (benämnt Ängen) fr. 1896 till Arvika köping (sedan 1911 Arvika stad) och ytterligare 171699460800 mtl av Vik samt lägenheterna Sandlyckan, Varvet och Asen till Arvika stad fr. 1919; se vidare Arvika stad.
Anrika prästgård.
Binamn: Arvika årvik. — Arffwijka Präste-gårdh 1685 1686, Arfwijka Prästegård 1716 1725, Arvika P. 1825, Arvika Prestgård 1877 jb. — Arwika stomp(s) 1540 Skjb s. 171, Prästestompnen 1642 db; Prestegården 1641 lh, Prästegården 1642 db; Arfwijcks Prästegård 1641 lh. c.) Omfattar bostället för kyrkoherden i Arvika pastorat och en utjord. Kallas vanligen _Arvika. Se vidare sockennamnet.Jösse Ini; Arvika sn
7 1, 1 kr. co3 Första g. jb 1685, krono 1 mtl. Prästboställe enligt resolution 18/43 1918.2 Byn byn, utj. kr. - Bynn 1542 1600, Bin 1550, Byn(n) 1569 1575, By(y)n 1610 1725, Byen(n) 1621 1715, A. P. Byn 1825 1877 jb. Jb 1542 kyrko (präste), från 1550 angivet ss. torp. Hade 1725 n:r 1. Prästboställe enligt resolution 18/12 1918.
Berga, Östra
(Utdra) b&rja (Östra) Berga. - Bärga 1568 1621,Bärg 1569 1572, Berga 1589 1877, Borga Östra 1917 jb. - Bergö 1585 tl, Bergs 1780 lh. ers Omfattar en gård och en lägenhet. Nara--net Berga är troligen pl. av ordet berg. Gården ligger på en höjd. Benämningen Östra är väl given i motsats till det något västligare belägna Berga i Gunnarskog sn.
1/4 sk. wa Första g. jb 1568, kyrkopart, sedermera kyrko- hmn mtl. 1568-1608 i Ny sn.
fr. ca Första g. jb 1725 kronotorp under prästegården, oskattl. med n:r 1. Har varit boställe för komministern i Ny an.
1 Bjälverud
bjakvara, bjlikva Bjälve 1 sk. - Belueret 1503 N. o. H.II s. 80, 95. - Biäluevdh 1540, Bieluerudh 1542 1543, Bielffwerud(14 1551 1575, -ryd 1581 1589, Bjelfverud 1825 1877 jb. - Bieluarwd 1546 tl. ca Jb 1540 upptas en gård, vartill kommit en ur jb numera utesluten utjord (part), nämnd redan under medeltiden. F. led, är säkerligen urspr. gen. av ett fsv. mansn. Bälve, Biälve, motsvarande fvn. Bitf/fi (jfr Bjälmerud SOV V s. 12 f.). S. led. är rud 'röjning'.
1 Brättne
brietna 1/3 sk. - Brättine 1398 SRP n:r 2932.---Brettenn 1564 1600, Brätten 1569 1590, Brattenn 1605, Brattann 1606, Torp Beritida 1604 1605, Brettenne 1606 1607, Brettann 1607, Brå-tan(n) 1610 1621, Brätten(n)e 1633 1725, Brättne 1715 1877 jb. - Brettenne 1585 tl, Brättenedh 1590 tl, bretne 1638 db, Brutten, Bråtten 1663 db, Brottne 1808 Hin. co Första g. jb 1564, skattetorp (t. o. m. 1608 i Gunnarskogs sn), sedermera hinn 14 mtl. Nämnes under medeltiden. Jb 1606-08 upptas jämväl ett torp arv o. eg. i Arvika sn. Namnet torde liksom det no. Bretten (NG IV s. 128) urspr. vara en sammansättning av dial. bratt 'brant' (adj.) och vini, biform till vin 'betesmark'. Terrängen är bergig.
1 Bålgård
beikgab• 1 sk. - Bordegarden 1503 N. o. H. II s. 80, 96.- Bolegåll 1540, Bolgardenn 1542, -gårdenn 1546 1551, -gård(h) 1543 1575, Bordgard 1569, Bårgårdh 1581 1589, Bårdgård 1585, Bålegårdh 1600 1621, Bålgårdh 1633, Bålgården 1660 1825, Bållgården. 1686 1877, Bålgård 1917 jb. - Bordgordh 1546 tl, Bolegår 1554 tl, Bålegårdh 1564 tl, Bålgåll 1585 tl. cos Ä. jbr skattehmn 1 mtl. F. led. är väl urspr. fsv. gen. av mansn. Bardhe.
1 Dalen
dem, dn 1 sk. - Dallen 1503 N. o. H. II s. 80, 96,?Dalen 1533 fogderäk. - Dalen 1540 1633, Dallen(n) 1542 1680, Dahlen 1660 1877, Dahln 1825 jb. Dallan 1600 tl, Sör Daall 1641 lh, S. Dalen m. 1600t. lh, Södra Daln 1794 lh. co) Citatet från fogde-räk. 1533 kan i stället gälla D. i Ny an. Ä. jbr skattehmn 1 mtl. Uppges db 1663 vara beläget "för i Arffuika, nu i Huru Sochn",
8 Jösse hd: Arvika sn
varvid dock är att märka, att Högeruds sn ("Huru Sochn") icke synes ha upprättats officiellt förr än 1805 (se SOV IV s. 15). Ligger i en
dal invid Högeruds gräns. Har stundom kallats Sördal, Södra Dalen
till skillnad från den omedelbart i norr liggande byn Nordal.
1 Dottevik dötavgk 1 sk. - dottowik 1400 dipl, Dotwig 1503
N. o. H. II s. 80. - Dotuik 1540, -wick 1550, Dottuick 1546 1575, -wiika 1569, Dåttuik 1610, -wijka 1633, Dååtwijk 1660, Dottheuick 1542, Dottevik 1825 1877 jb. - Dåtzwijk 1641 lh, Dotwij 1631 db.
ers Ä. jbr skattehmn 1 mtl. F. led, är möjligen urspr. gen. av det
fnord. kvinnonamnet Dötta; i så fall är uttalets öppna å att jämföra
med riksspråkets uttal av dotter (fsv. döljer). Byn ligger vid en vik
av Kyrkviken. Jfr också hmnet Dottebol i Tveta sn, Näs hd. Falla, se Långvak n:r 2 (försvunna).
1 Gata Ma 1 kr. - Gathe 1540 1686, Gattw 1569 1572, G-atw
1575 1589, Gatan(n) 1610 1621, Gata 1715 1877 jb. - Gatw 1554 tl, (i) Gatu 1634 db, Gathe 1564 tl, Gate 1637 db 1770t. 1840t. lh ek bek GS. en Ä. jbr frälsehmn 1 mtl. Namnet är ordet gata (förr även
i den fsv. böjda formen gatu) i bet. 'väg'. Ligger vid en urgammal
landsväg nordost om Arvika stad.
1 Gilserud yilsara 112 sk. - Gislarudh 1564 1575, Gislerydh 1581
1590, Gis(s)leru(u)dh 1610 1621, Gils(s)rudh 1600 1686, Gillsrud 1715 1725, Gillserud 1825 1877. - Gislerudh 1648 db, Gij lzrydh 1575 tl, Gillesrudh 1632 db, Gilzrodh 1641 lh, Gilss(e)rödh 1641 lh, G-ilsrug 1612 tl. co Första g. jb 1564, skattetorp (t. o. m. 1608 upptaget i Gunnarskog sn), sedermera hmn 1/2 mtl. F. led, är urspr. fsv. gen. av mansn. Gisle. S. led, är rud 'röjning'. Utvecklingen har varit G-isla-, Gisle-, Gils- (ss. i Thorgils för Thorgisl o. d.), Gilserud (med
utveckling av ett e mellan s och rud ss. i en mängd syd- och
sydväst-värml. namn, t. ex. _Perserud, Svenserud).
1 Gustås g4stas 191/530 kr. 129/320 fr. - Gustås o. d. 1540-1877,
Gustaad 1542, Gudstås 1543, Gustas 1581 jb. - Gwstoss 1546 tl. co F. led. kan vara samma ord som fno. gustr, sv. och no. dial. gust
'vindpust'. Gården ligger vid änden av en ås.
1 Holm hotrm 1/3 sk. - ? holm 1315 SD III s. 216. - Holm
1564 1877, Hålm 1660, Hollenn 1621 jh. - Holmen 1605 värml. db 1641 lh, Hålmen 1641 sk. en Första g. jb 1564, skattetorp (t. o. ra. 1608 upptaget i Gunnarskogs sn), sedermera hmn 1/3 mtl. Namnet är ordet holm 'holme, upphöjning över sank mark'. Gården ligger
på en sådan.
1 Humlekil hömkaygl 1 sk. - Homle-, Homelkil 1503 N. o. H. II
s. 80. - Humblekill 1540, -kiil 1542, -kilenn 1551, Ilvnabla- 1575, Humla- 1581 1585, Humblakill 1589, Humlekil(1)en(n) 1546 1550, Humlekil 1600 1825, Öster Hwmblekijll 1610, Öster Humblekij11 1621, Homblekijhl 1715, Humlekihl 1877 jb.- Hwmlakiil 1546 tl, Homblekijll 1564 tl, Hummelkil 1808 Hin, co Ä. jbr skattehmn 1 mtl.
Jösse hd: Arvika sn
9mansättning, som innehåller fsv. oblik form humbla av humle och värml. dial. kil 'triangulär formation (åker, äng m. Anledningen till den förr stundom förekommande benämningen östra är oklar (motsats till Humletorp i Silleruds sn Nordmarks hd?).
Högvalta hv4lt,
/utvalt Håvalt. - Högualtha 1540 1600, -ualttä 1543, -ualtte 1548 1551, Högvalta 1877, Höualttha 1542, Holualtta 1589, Högualth 1540, -ualt(t) 1546 1621, Hegualt 1621 jb. - Hög-walta 1546 tl, -ualta 1554 1564 tl, Höffualt 1585 tl, Håffwaltha, -valth. 1600 tl, hogual(1)ta 1602 1604 värml. db, hofalt 1631 db. ta Sedan jb 1540 upptas två gårdar. Namnets härledning är lika oklar som för Högvalta i Frykeruds sn Kils hd (SOV VIII s. 7).1 Västra (Högvalta)
1 fr. - Wester H. 1551, Vester H. med ett Torph 1621, W. II. 1633 1725, Wästra H. 1825, H. Westra 1877, Söder II. 1564, S. H. 1572 1581, Söder H. m. ett torp Mälgård 1585, Söder H. med ett torp Melgård(h) 1569 1600, SörH.
med ett torp Malgardh, -gierdh 1610 1612, Melgierd 1613 jb. - H. vest' 1561 tl, Wester H. 1585 tl, Wästre H. 1600 tl. ca Ä. jbr frälsehmn 1 mtl. Bebyggelsen ligger nordväst om be-bebyggelsen i följ.; benämningen Södra på denna och Norra på följande i jb 1564-1612 synes därför bero på förväxling. Om torpet Mellgard se Mellbyn nedan.1 östra (Högvalta)
1 fr. - Nolar H. 1564, Norder H. 1565, N. Il 1567 1600, Nor H. 1568-1612, Öster H. 1613 1621, Ö. H. 1660 1725, Öst. H. 1686, Östra H. 1825, H. Östra 1877 jb. - H. öst' 1564 tl, Öster H. 1585 tl. ca Ä. jbr frälsehmn 1 mtl. Jfr föreg.1 Höves
hbas 1 sk. - Höwässe 1362 dipl, hööffvissa, hööfffvizsa 1435 dipl, höwissa 1469 dipl, höwitza 1470 dipl, Höffuesse 1533 reg 8 s. 249. - Höffues 1540 1589, Höues 1543, Höuis 1546 1548, Höwis 1550 1575, Häwis 1569, Höfuis 1610, Häfuitz 1621, Höfwesth 1633, Höf(f)wess 1660 1686, Höfwes 1680 1715, Höfves 1825 1877 jb. - Höwissa 1546 tl, Höfuidz 1603 värml. db, Höffuä(ä)s 1621 1622 värml. db, Höffiees 1641 lh, Höfve 1808 Hin, ca Ä. jfr frälsehmn 1 mtl (arv o. eget; dipl 1469 räknat till Älgå sn). Härledningen är ytterst oklar. Möjligen kan namnet urspr. vara en sammansättning av hö och ett okänt vässe 'vassbestånd.' (jfr Utile 'tallbestånd' o. d.) i böjd form. Betydelsen skulle då vara 'vassbestånd, som mejas och torkat användes till kreatursfoder' (jfr torpnarnnet Hövik i hmnet Vik). Gården ligger vid en vik av Älgåfjorden.Kjelkesrud se Kälkesrud. Kjellsäter se Kärsäter. Kjerrsmåsen se Kärrsmossen.
Kollboforsen se Bjälverud n:r 2 (försvunna).
1 Koppsäng
y. kbpsceg, ä. kåfsceg Kofsäng 1 sk. - kopsseng 1470 dipl, Kopseng 1503 N. o. H. II s. 80, 81, 96. - Kopzängh 1540, -enge 1551, Koptzänngh 1543, Koppsengh o. d. 1546-1600, Koffzinge 1569, -enge 1572, -engb. 1575, KoffzEn.ngh 1608, Käfzängh 1610,10 Jösse hd: Arvika sn
Kefzengh 1621, Koppsäng 1723 1877 jb. - Kopzengen 1564 tl. coå
Ä. jbr skattehmn 1 mtl (1564-1608 upptaget i Älgå sn). F. led, synes vara gen. av ordet kopp i bet. 'bergtopp'; en bergtopp finns i när-beten av gården. I dial. har Kopps- utvecklats till Soft-, jfr ä. sv. näfsa jämte näpsa, värml. dial. glofsa 'gloppa' (snöa häftigt).
Kyrkebyn ykrkabyn. - Kyrkyuby 1362 dipl, kyrkiobyn 1473 dipl, Kyrckebyn 1533 reg 8 s. 249. - Kyrkiebyn 1540 1715, Kier(c)ke-bynn 1542 1551, KiörckeKier(c)ke-bynn 1543, Körckbinn 1546, Körckebin(n) 1548 1550, Kyrkiobyn(n) 1585 1633, Kyrkebyn 1825 1877 jb. - Kyrckeby 1698 lh, Kyrkeby 1808 Hin, Kyrkoby 1846 lh, Kyrckebol 1770t. lh. co) Jb 1540 upptas en gård, numera uppdelad i två. Ungefär hälften av båda hmnen är enligt K. br. 19/3 1920 införlivad med Ar-vika stad och därför enligt kammarkollegii br. 13/1.0 1920 utesluten ur jb. Arvika sns kyrka ligger på ägorna.
1, 2/3 fr. ca Ä. jbr frälsehmn 1 mtl, 1550 upptaget i Eda sn, saknas i jb 1564-84 ("öet anno 85"). Jfr n:r 2. - En hmns-del heter Lurtan lian (Lureta Engh 1652 db, LurtaEngen 1668 db, Lurtan 1665 1668 db). F. led. är kanske urspE. luder 'åtel', s. led. är best. form av fsv. taka 'intaga' (jfr Artetan nedan, Boda sn).
2 Agneteberg agnetabobry Agnetaberg 1/3 fr. - K. el. Agnete-berg 1821 1877, K. AgneteAgnete-berg 1917 jb. - Agneteberg 1811 kb ek G-S. co) Införes jb 1821, utbrutet ur n:r 1. Erhöll namnet Agneteberg enligt Kammarkollegii utslag 1342 1809.
1 Kyrkogården, jordläg. kr. - Kyrkogården 1919 jb. co) Införd i jb enl. kammarkollegii brev 3/4 1919. Utgöres av en kyrkogård.
1 Kälkesrud 74?Ikkasa Kälkerse 1/3 sk. - Kielkesrud 1572, Kiel-kessrud(h) 1575 1686, -ryd(h) 1581 1585, -ry 1589, Kielckisrudh 1600, Kielks- 1610, Kiälke- 1621, Kiälkes(s)rudh 1660 1680, Kiellke- 1715, Kjelkers- 1825, Kjelkesrud 1877 jb. - Kälkerug 1612 tl, Kiälsrudh 1654 db, Kiälckerssrudh 1655 db, Kelserudh, Keltesrudh, Kelkesrudh 1662 db. ca Första g. jb 1572, skattetorp, sedermera hmn i/3 mtl. F. led, är väl gen. av fsv. binamn Kiälke (se Hellquist, Xenia Lide-niana s. 98), i formen Kälkerud uppträdande med den gamla gen.-formen Kalka, i formen Kälkesrud med den nybildade Kälkes. S. led, är rud 'röjning'.
1 Kärrsmossen yd.smes Kärrsmås, y. Mnu2sp, 1 sk. - Kersmös 1503 N. o. H. II s. 80, 96. - Kärtzmosa 1540, Kiersmossa 1542, -mosse 1551, -nääs 1621, Kierrsmosse 1543 1546, -måsse 1548 1600, -näss 1610, Kiärsmås(s)en 1680 1715, Kirsmåsså 1572, Kjerrsmåsen 1825 1877, Kärrsmossen 1917 jb. - Kårsmossa 1546 tl, Kolssmos 1621 1622 värml. db, Kärsmus 1585 tl, Kärzmuss 1600 tl, Kärssmos 1622 värml. db, Kiertnos b. 1600t. Vfn 7 (1910) s. 5, Kiärsmuss, Skiärsmus (!) 1631 db, Kersmos 1657 1658 db, Kesmos 1657 db, Kors-mos 1659 db, Kersnäs 1665 db, TiärszKors-mosa, TierssKors-mosse 1641 lh, Kjärnsmåssen 1775 lh, Kärrsmossen 1837 1850 lh ek bek GS. en Ä. jbr skattehmn 1 mtl. F. led. synes urspr. innehålla gen. av ordet kärr, kanske i bet. 'småskog' (fno. kiarr). Skrivningar i lh på 1600-
Jösse hd: Arvika sn 11
och 1700-talet visa anslutning till tjärn, säkerligen beroende därpå, att en stor mosse innehållande en tjärn ligger i gårdens närhet; jfr hemmansdelen Tjärnsdalen (gyisckin - Kärsdalen ek) i V. Högvalta nära Abborrtjärnet. S. led, är urspr. - liksom ännu i dial.uttalet - värml. dial. mås (mes) 'mossa' (kollektivt). - En hemmansdel heter
Vännerud /Anon. F. led. häri kan urspr. vara komparativ av adj. 'vän (jfr Vännemyren SOV III s. 44) men även gammal gen. av mansrt. *Värmund el. Vämund (se Vännerud i Älgå sn); s. led, är rud 'röjning'.
Jfr Östra Speke nedan.
1 Kärsäter ydzscet, ycjscet Kärsätt 1/2 sk. - (de) Kiärtasätre 1356 SD 6 s. 555, Kertesetther 1503 N. o. H. II s. 80, Kertheseth? 1533 fogderä,k. - Kärtsätt', Kärtzäst' 1540, Kietthesetther 1542, Kierte-sätter o. d. 1543-1589, KietteKierte-sätter 1589, KierttKierte-sätter, -säther 1600, Kiälssätter, Källsätter 1610, Kälsätter 1621, Kiällsätter 1633 1725, Kiälssäter, Kiälsser 1660, Kiä1(1)sätter 1680 1715, Kjellsäter 1877, Kärsäter 1917 jb. - Hiertesettra (!) 1540 Skjb. s. 171, Kertesett' 1546 tl, Kärtssetter 1612 tl, Kärsätter 1585 tl, Kälsäther 1600 tl, Kiäll-sätter 1629 1631 db, Kälsetter 1630 db, -Kiäll-sätter 1631 db, Källsäter 1820t. lh ek. va Sedan jb 1540 upptas en gård om 1/2 mtl sk och en utjord. Gården är obebyggd och utjorden nu utesluten ur jb. Namnet torde böra sammanställas med de no. namnen .Kjolset (i s. Odalen hd och Grue hd), under medeltiden skrivna (a, i) Kiortesakre 1369, (a, i) Kiortosakre 1406 (NG 3 s. 176), (j) Kia3rtisatre 1394 (NG 3 s. 256), vari f. led. enligt Lidofm. i NoB 1939 s. 33 ff. är ett fno. vattendrags-namn Kcerla, Kortu, avlett av kart 'ojämn och stenig terräng'. För-längningen av f. ledens vokal i kärsäter är under alla förhållanden dunkel; den kan icke bero på anslutning till tjäle, som i dial. heter täte (t4ka). S. led, är säter 'fäbod', i dial. i den förkortade formen sätt, som är vanlig i s. led. av värml. ortn., t. ex. Harsätt(er), Ran-sätt(er) i Kils hd (SOV VIII s. 6 och 32).
1 Lycke lika 1/4 fr. - Lyckan 1614, Lyckiärr 1621, Lycke o. d. 1633-1877 jb. Lycka 1642 db. va Första g. jb 1614 frälsenyb., sedermera hmn 1/4 ma Namnet är ordet lycka 'inhägnad åker el. äng'.
1 Långvak lecevg.k, lågavcck Långevak 1 sk. - Langewag 1503 N. o. H. II s. 80, 81. - Longeuak 1540, Lånnghauack 1542, Långe-wak 1621 1715, -wack 1660 1725, Lonng- 1546, Longwagh 1550, -uak 1572, Långwijch 1610, Långvak 1825 1877 jb. - Longawak 1546 tl, Långwak (ändrat från -wijk) 1660 db, Långewijk 1630 db, Långvak el. Långvik bek. a> Jb 1540 upptas en gård, vartill kommit en ur jb numera utesluten utjord. F. led, är urspr. best. form av lång, s. led. är väl ordet vak 'hål i isen'; gården ligger vid sjön Ullen, men icke vid någon lång vik, vadan tidigare skrivningar med -vik o. d. måste bero på missförstånd. - En hmnsdel heter Fåeggen fema (Fåkaja ek), F. led, är väl adj. få i bet. 'liten' (jfr sjön Fåen nedan) och s. led. best. form av ordet egg 'kant', ej sällan använt om smala åsar.. En annan heter Smål smak.
1 Mellbyn mcklbyn, ä. mcginn fr. - Mädel . 1540, Medelbynn 1542 1543, -bin(n) 1546 1548, Melbin 1550, -by 1551 -gärd mtz Söder Högwaltta 1569, Mälgardenn 1568, -gard 1572, -gård 1575 1581, Mal-
12 Jösse hd: Arvika sn
gierdh 1612, Melgierd 1613, Mälbyn(n) 1613 1633, Mä,11byn o. d.
1715-1877 jb. - Mälbyn 1600 tl, -by 1808 aln. va Ä. jbr frälsetorp, 1568-1613 med namnet Mellgård uppt. tillsammans med V. Högvalta (se denna gård), sedermera hmn 1/2 mtl. F. led. är fsv. mcedhal, medha 'mellerst' och avser väl belägenheten mellan Rud och V. Högvalta.
1 Mötterud mar, ä. ~aro 1 sk. - Moteret (3 gånger), Motere, Moteret 1503 N. o. H. II s. 80, 82. 96. - Mötevdh 1540, Möterud(h) 1610 1715. Mötterud o. d. 1542-1877, Mötterydh 1581, Motteryd 1585 jb. - Mötarydh 1546 tl, Möterydh 1564 tl, -rödh 1641 lh, Möttorudh 1604 värml. db, Mörterudh 1667 db, Möttrud 1780t. lh. en Ä. jbr skattehtnn 1 mtl (jb 1564-1608 upptaget i Gunnarskogs sn). F. led. är oklar. S. led, är rud 'röjning'. Samma namn förekommer också på en hmnsdel i Järperud, Gunnarskogs sn.
1 Nordal mkkik 1/3 sk. - Nordal 1600, -daal(1) 1610 1621, -da(h)len 1633 1660, Nohr- 1686, Nordahl 1725 1877 jb. - Nordalen 1590 tl, -daln 1807 lh, Nol(1)dal 1641 lh. en Första g. jb 1600, skatte- torp (i Gunnarskogs sn t. o. m. 1608), från 1610 hmn mtl. F. led, är nord 'norr'. Ligger omedelbart norr om Dalen och uppges db 1660 vara ett torp till detta hmn.
1 Perserud paa, y. pcbsa Perse 1 sk. - Pedhrsret, Persret 1503 N. o. H. II s. 80, 81. - Pärtzvdh 1540, Persbordh 1542, Peders(s).-rudh 1543 1621, PädersPeders(s).-rudh 1551, Pedersrydh 1590, Perssrud 1569, -rydh 1581, Pärsrud 1715 1725, Perserud 1825 1877 jb. - Pädarsrwd 1546 tt, Persö 1612 tl, Persbyn 1554 tl, Pärsrodh, -rödh, Perssåss 1641 lh, Perserud, Pärserud 1796 lh. co Ä. jbr skattehmn 1 mtl (1564-1608 i Gunnarskogs sn). F. led, är urspr. gen. av mansn. Pädhar, Peder, y. Per (i dial. ä. Per, y. Pär). S. led. är rud 'röj-ning'. Utvecklingen av det vanliga namnet kan antas ha varit Pers-rudh, Persre och därefter dels Perse ("Persö“ 1612), dels med inskott av e mellan s och r (ss. flerstädes i Svenserud) Persere, skrivet Perse-rud (jfr Erserud i Näs hd).
1 Rackstad råksta 1 fr. - Rakestada 1540, -sta 1569 1572, Raka-sta 1585, RackiiRaka-stadha 1542, RackeRaka-stade 1543, -Raka-stadh 1589 1686, Råk-stadh 1621, R tckstad 1825 1877 jb. - Rackestada 1546 1554 tl, Roche- 1658 db, RIckestadh 1665 db, Racksta 1698 1770t. lh 1808 Hin. ca Ä. jbr frä1s,31unn. 1 mtl. Ligger vid södra ändan av sjön Backen (rån). Gårdens och sjöns namn måste uppenbarligen sam-manställas, och sjönatnnet med dess akuta acc. kan svårligen härledas ur gårdnamnet med dess grava acc. Detta torde sålunda ha annan härledning än det icke ovanliga no. gårdnamnet Rakkstad, som anses i f. led. innehålla gen. av mansn. Rakke (se Rygh, NG- VI s. 178). S. led. är urspr. böjd form, kanske pl., av stad i bet. 'båtstad', och namnet skulle sålunda betyda 'båtstaden vid Racken'. Se vidare sjö-namnet Racken. - På ägorna finns Segerfors vattenkvarn och vatte n-såg segarfis,. F. led. häri är väl det gamla mansn. Sigar(dh).
1 Rud r , ä. re 1 sk. - ? (de) Rudhi 1355, SD 6 s. 555. - Rudt 1546 1548, Rwdt 1550, Rud o. d. 1551-1877 jb. - Rwdh 1540 Skjb s. 171, Rödh 1641 lh. eia Första g. jb 1546, prästegods, 1569 kyrko-
Jösse hd: Anrika sn 13
hmn 1 mtl. Det medeltida citatet avser snarare R. i Ny sn. Namnet är rud 'röjning'.
1 Solberga seMehrj, sökbeeri Solberg, ä. sgebceri Sålberg 16275/23oto sk. — Solbergh 1494 dipl. — Solbärg(h)a 1540 1621, -berg(h)a 1542 1825, -bergh 1543 1633, Sohlberga 1877 jb. — Solberga 1546 1564 tl 1602 värml. db, -bärg 1546 reg 18 s. 176, solberge 1546 reg 18 s. 5, Solberg 1808 Hin ek bek, Solebergh 1641 lh. to) Ä. jbr frälsehmn 1 mtl. Enligt K. br. 27/2 1811 inköptes för statsmedel 1/4 mtl av hmnet, utbruten därur, för anläggande av Arvika köping. Sedan denna enligt K. br. 1 2/ii 1910 erhållit stadsrättigheter, har nyssnämnda VA mtl, Solberga n:r 2 kr., fr. o. m. Vi 1911 uteslutits ur jb. Även större delen av Solberga n:r 1 har lagts till Arvika köping, sedermera stad, se denna. Namnet är tydligen en sammansättning av sol och berg el. berga (böjd form av berg), syftande på belägenheten på en brant södersluttning mot Kyrkviken. Det ä. dial.uttalet, som har motsva-righeter i no. ortnamn, beror på redan medeltida förkortning av o framför ib. Jfr Solberga i Köla sn.
Speke spga. — Spega, Spegä, Spege 1503 N. o. H. II s. 80, 82'
83. — Speka 1540, Specke 1542 1633, Specka 1575, Speckie 1610, Spekie 1621, Speke 1569 1877 jb. — Speka 1546 1554 tl, specka 1575 tl, Späke 1622 värml. db 1632 db, Späcka 1633 db, Späket 1632 db, Speckene 1661 db, Speked 1770t. 1840t. lh 1808 Hin. Sedan jb 1540 upptas två gårdar, nämnda redan under medeltiden.
Namnet är möjligen en form av sv. dial. speka f. 'blålera'. Byn ligger vid Speketjärnet, vars botten är dy.
1 Västra (Speke) (veestara) s. (Västra) S. 1 sk. — Vestre S. 1503 N. o. H. II s. 80, 83. — Vester S. 1569 1572, Wester S. 1585 1589, Wästra S. 1825, S. Westra 1877 jb. va Ä. jbr skatte-hmn 1 mtl. Ligger väster om följ.
1 Östra (Speke) (i.stan) s. (Östra) S. 1 sk. — Ostre S. 1503 N. o. H. iI s. 80, 82. — Öster S. 1569 1621, Östra S. 1825, S. Östra 1877 jb. — Östra S. 1632 db, Österspäket 1632 värml. db. CO) A. jbr skattehmn 1 mtl. Se föreg. — En hemmansdel heter Vännerud viettara, vc'enra; jfr samma namn med annan accentuering under Kärrsmossen.
1 Stålsberga st4.0cerj, ä. stös,brer Stålsberg 1 sk. — Stolsberg 1503 N. o. H. 11 s. 80. — Stålsbärgh 1540 1621, Stolbergh 1542 1550, Stälbergh 1543 1610, Ståltz- 1633, Stählsbergh 1686, Stålsbärga o. d. 1572.1725, Stålsberga 1825 1877 jb. — Stålberga 1629 db 1808 Hin, stålssby 1638 db. Stolsbyn 1652 db, -bergh 1546 tl 1652 db. en A. jbr skattehmn 1 mtl (1564-1608 upptaget i Gunnarskogs sn). F. led. synes urspr. vara gen. av ett mot fno. Stolfr (för Störolfr o. d. liksom polfr för pörolfr o. d.) svarande mansn., vari f utträngts mellan 1 och s; jfr no. Stolvstad (Rygh, NG- III s. 23). S. led, är dels pl., dels i dial. sg. av berg. Gården ligger vid höjder.
Sund 8811. — badhen Sund 1398 dipl, Swnd(h) 1503 N. o. H. II s. 80, 83. — Sund o. d. 1540 1877 jb. — Swnn 1554 tl, Sand(h) 1629 1630 db, Sannen 1629 värml. db. va Sedan jb 1540 upptagas två
14 Jösse hd: Arvika sn
gårdar, nämnda redan 1398. Dessa ligga på ömse sidor om sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjordens huvuddel.
1 Västra (Sund) (vcbstara) s. (Västra) S. 1 sk. — westrasundh 1400 dip), (i) vestersunde 1470 dipl. — Westre S. 1564, Wester 1569 1621, Wästra S. 1825, S. Westra 1877 jb. — Wessressund 1641 lh. ca Ä. jbr frälsehmn 1 mtl (1550 upptaget i Älgå Ligger väster om sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjordens huvuddel.
1 Östra (Sund) (irstara) s. (Östra) S. 1 sk. — baden Östra-sunden 1400 dipl, (i) östresunde 1470 dipl. — Öster S. 1569 1621, Östra S. 1825, S. Östra 1877 jb. CO) A. jbr skattehmn 1 mtl.
Ligger öster om sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjordens huvuddel.
1 Taserud ktsara 14 sk. — Tasserud(h) 1600 1725, Taserud o. d. 1621-1877 jb. — Thasserudh 1600 tl, Tasserödh, Taserodh, Tarsserödh 1641 lh. c.) Första g. jb 1600 arv o. eget torp, sedermera skattehmn
1/3 mtl. F. led, är kanske gammal gen. av sv. dial. tase
'trög och drumlig människa' (jfr fryksdalsmål tas 'slarver, lättfärdig person' och Tasebo SOV IV s. 16). S. led, är rud 'röjning'.
1 Vik vtk 210054e080 fr (säteri). — ? Viik 1865 SD 6 s. 555 1382 dipl. — Wijk 1686 1725, Wik 1825 1877 jb. — Wik 1546 tl, Wijck 1546 reg 18 s. 5, Wick 1554 tl, Wijg 1546 reg 18 s. 176 db. ca Första g. rjb 1686, fralsehinn 1 mtl. Nämnes troligen under me-deltiden. Enligt k. br. 6/12 1895 blev 0,106 mtl (benämnt Ängen) av säteriet förenat med Arvika köping. Denna del är fr. o. m. 1911, då Arvika blev stad, utesluten ur jb, och detsamma gäller numera jämlikt k. br. 1/2 1918 och kammarkollegii br. 12/10 1929 171666460800 mtl av hmnet, som likaledes införlivats med staden. Gården ligger vid en mindre vik av Kyrkviken. — En stor del av hmnet heter
Trotakan tr6tctkana Trotakene, tråtglikan Trotakern (Trotacka 1825 jb. — Troteken 1637 db, Trohaken 1637 db, Tråteken 1637 db, trootack 1638 db, Trotakan ek bek) och uppges i bek utgöra 14 mtl. F. led. i namnet är väl fsv. trodh (fno. tra) 'gärdsle', s. led best. form (urspr. i dativ, ss. ännu i dial.) av taka i bet. 'plats där något tages', jfr P. 0. Gran& i Namn och bygd 29 (1941), s. 16.
1 Algården &kon 1/3 sk. — Ålgåål 15Q4, Algård 1569 1572, Ål-4årdh 1575 1600, -gall 1589, Allgåll 1581, Alegardh 1610, Alle- 1621, Allegårdh 1633, Ålgården o. d. 1660-1877 jb. — Ålegårdh 1564 tl, -gården 1630 db, Algåll 1585 tl. co Första g. jb. 1564, kyrkotorp, sedermera hinn 1/3 mtl. Namnet är säkerligen urspr. obest., senare best. form av fsv. älagardher 'stängsel i vattendrag för ålfiske'. Hmnet ligger mellan två bäckar, en till och en från Ullen, i vilka det finns åt Omöjligt är dock icke, att f. led. är fsv. gen. av mansn. .Ale, y. Ale-
Försvunna:
2 Bjälverud, Kollboforsen, utj. sk. — (i) Kolloböle, Forsem 139,8 SRP n:r 2932. — Kollabofors 1564, -ffårs 1575, Kollebo ffors 1669,
Jösse hd; Arvika sn 15 Kallabofårs 1581 1589, -forss 1600, S. Lijan el. Kalleböll 1610, S. Lijan el. Köllebool 1621, Södre Lijan el. Kiöllbooll 1633, Kålbofårssen 1660, B. Kollboforsen 1877 jb. — Kohlboforssen 1668 db. cia Första g. jb 1564, kyrkopart (ström). Utgöres väsentligen av en fors i Vaggeälven. Utesluten ur jb 1924. F. led. i Sollboforsen synes vara ett försvunnet territoriellt namn, vari f. led, är gen. av fsv. mansn. Kolls (el. av kolls 'kulle') och s. led. bol 'gård, hemman', som förlorat sitt "tjocka" 1 i mindre betonad ställning på samma sätt som fsv. presens skal, nsv. ska.
2 Långvak, Falla tala utj. sk. — Falla o. d. 1568-1715, Fällen 1621, Falle 1633, Långewack Falla 1725, Långvak Falla 1825 1877 jb. c.) Första g. jb 1568, skattetorp (t. o. m. 1608 upptaget i Gunnar-skogs sn), därefter skatteutj. Uteslutet ur jb 1924. Namnet Falla är gammal böjd form (troligen pl.) av fall 'svedjefalr; jfr samma namn i Varnums sn Olme hd (SOV XV s. 7).
16 Jösse hd: Boda sn
Boda
bitsokNa Busocknen.
Socknen består av gårdar, som före 1624 tillhört Brunskogs sn (se denna).
Namnet är givet efter gården Boda (se denna).
Socknens nordöstra del kallas Östmarken (jsstmarka). S. led. däri är best. form av mark 'skog, utmark'.
: Jordebokens namnform: Bodha Sn 1624 1660, Boda Sn 1680 1877. Övriga namnformer: Bode S. 1632 db, Boo S, Boo Soc-kn 1633 db. Överflyttningar från annan socken (utom ovan nämnda utbrytning):
Krokstad och Binnforsen från Brunskogs sn enligt k. br. 12/e 1875.
1 Björkenäs bikrkncfs Björknäs 1/4 sk. — Biörkenes 1624, Biörke-
näs 1628 1715, Björkenäs 1725 1877 jb. By rkenäs 1629 tl, Börke- näs 1659 db, Björknäs 1808 Hln. CO3 Första g. jb 1624, skattenyb.
(upptaget 1621), jb 1624-26 uppfört i Brunskogs sn, därefter hmn (Vb '/4 mil). F. led. är säkerligen urspr. birke (senare byrke, börke) 'björkskog', sedermera efter björk ombildat till Björke-. Hemmanet innefattar ett med lövskog beväxt näs i sjön Säveln. — En avsides belägen del av hmnet kallas tillsammans med närliggande del av Högboda Bjurdämmena bjzsgokema (Bjurdämman ek GS). En bäck rin-ner därigenom. F. led, är det gamla ordet bjur 'bäver', s. led. plur. best. form av sv. dial. dämme n. 'fördämning' (se Götlind, Västsvensk ordbildning, s. 89, 91). En annan, vid Säveln, numera obebyggd. heter Vrågan vranct (Vrångan ek GS). Namnet är best. form, av dial,
vrånga 'avigsida', men anledningen till namnet är okänd.
1 Boda biAggn Bugården 1 sk. — ? (i) Bodhom 1473 dipl, Bude
1503 N. o. H. Il s. 83. — Boda 1540 1877, Bodhe 1543, Bud(h)a 1572 1610, Bua 1575 jb. — Bodhabyy 1647 db, Boa 1630 db, Bodh 1634 db, Bue 1652 db. Norra, Södra Boda 1907 kb. c.) A. jbr skattehmn 1 mtl. Namnet Boda, som i dagligt tal ersättes av Bugården, ibland uppdelat i Norra, Södra B. (nYrara, sifnara b.), är gammal böjd form, troligen pl., av ordet bod, i dial. bu(d). — En lägenhet heter Ryden
/tt; namnet är väl best. form av värml. dial. ry(d) f. 'ett stycke skog
av mindre värde,. ss. lövskog..o. d.' En annan heter Tronerud tr4nara. En tredje heter Örke iirka (Orken ek); namnet synes vara dial. best. form sg. av yrke i någon av de gamla bet. 'virke' el. 'arbete'.
1 Bodatorp bittorp, b44orp Butorp 1/4 sk. — Bodatorpett 1652,
-torph 1660, Bodatorp 1680 1877 jb. — Bodatorp 1652 db, Bodh-1662 db, Botorpet 1675 db. va Första g. jb 1652, nyb. („upt. på Boda ägor 1651"), 1658 skattehmn 1/4 mtl (skattl. på Jösse hds ting 23-25 sept. 1658).
Jösse hd: Boda sil 17 Grimstad gr6msta. - Grymstan 1503 N. o. H. II s. 84. - Grimsta 1540 1543, Griitsta 1546, Grimstacken(n) 1542 1600, -taken 1569 1610, Grim(m)stann 1548 1621, Grimsten 1610, Grimstan 1623, Grinn-stadh 1621, Grimstad 1623 1877 jb. - Grymstakan 1546 tl, Grrystan 1575 fl, Gristakan 1554 tl, Grimstadh 1600 tl 1667 db, Grijmstad 1628, gromstad 1624, Grumstadh 1629 värml. db., Grumstada 1629 db, Gremstad 1759 1840t. lh, Grimsta 1808 Hin. co Jb 1540 upptas en gård, vartill snart kommit en annan. F. led. är gen. av mansn. Grim. S. led. är urspr. ordet taka 'intaga', oftast i best. form -takan; sedan denna sammandragits till -lan och -ta, uppfattades den till-sammans med det omedelbart föreg. s i Grims ss. -stad 'bostad'. Se-. dan sammanhanget med namnet Grim försvunnit ur medvetandet, kunde m före s övergå till n (ss. i värml. dial. mansäll för mamsell); namnet har väl då också associerats med grind, som ingår i namnet på en icke långt avlägsen gård i Fryksdals hd, Grinnemo (se SOV iI s. 9).
1 Norra (Grimstad) (nara) g. (Norra) G. 1/2 kr. - N. G. 1624 1725, Norra Gr. 1825, G. Norra 1877 jb. - Nordars G-. 1633 db. cia Första g. jb 1608, skattehmn 1/2 mtl; omnämnes tl 1554. Ligger nordväst om följ. Ar prästboställe.
1 Södra (Grimstad) (sard) g. (Södra) G-. 1 sk. - S. G-. 1624 1715, Södra G. 1825, G. Södra 1877 jb. - Sunnare G-. 1633 db. c.3 Ä. jbr skattehmn 1 mtl. Se föreg. Benämningen Södra användes särskilt för den del av hmnet, som hör under Bergviks bolag.
Giinnarstan giasa. - Gunarstaken 1583, Gunnarstaken 1585 1628, Gunnerstaken 1610 1624, Gunnerstan 1633 1686, Gunnarstan 1680 1877 jb. - Gunnerstan 1600 tl, Gundersta 1612 tl, Gunnar-steen 1662 db, -stad 1759 lh, Gunnersta 1808 Hin. en Omfattar urspr. en gård, som numera uppdelats i två. F. led. är gen. av mansn. Gunnar. S. led, är urspr. best. form lakan av laka 'intaga', seder-mera sammandragen till tan (i dial. ta); jfr Grimstad.
3/16 sk. cos Första g. jb 1583, skattetorp (upptaget av skog
och mark 1582), sedermera hmn 1/3 rad. Jfr n:r 2.
1/43 kr. en Införes jb 1877, utbrutet ur n:r 1. Prästbo-ställe. Brukas tillsammans med Norra Grimstad.
1 Högboda Ngbu Högbu 1/2 sk. - Hogebude 1503 N. o. H. II
s. 83, 84. - Högbo(o) 1564 1589, Högebo 1600, -bod(h)a 1610 1624, Högboda 1623 1877, Höbua 1575 jb. - Högabo 1590 tl, HögzBodha 1655 db. co Första g. jb 1564, skattetorp, sedermera hmn 1/2 mtl.
Nämnes under medeltiden. F. led. är urspr. best. form av adj. hög. S. led, är plur. av ordet bod i dialektformen bu(d). Bebyggelsen finns på smärre höjder.
1 Jonsbol jönsbok 1/4 sk. - Jönsstörp 1613, Jönstorp(h) 1621 1628, Jonsstorp 1623 1633, Joenssbool 1660, Jonsbohl 1725 1877 jb.
- Jonstörp 1626 värml. db, Jonsbool 1629 tl. c#3 Första g. jb 1613, kyrkonyb. (upptaget 1612), sedermera skattehmn 1/4 mtl. Hette tidigast
18 Jösse hd: Boda sn
Jönstorp (Jonstorp). S. led. i det nuvarande namnet är bol 'gård,
hemman'.
1 Krokstad kröksta 1/3 sk. - Kroxsta 1564 1575, Kroxta 1569,
Krogxsta 1581, Kroxstad(h) 1585 1600, Krochstadh 1610, Krocksteen 1621, -stan 1660 1680, Krokzstan 1633, Krokstad o. d. 1686-1877, Krogstad 1715 1725 jb. - Krogzryd 1575 tl, Kroxstann 1600 tl, Kroehstan 1629 tl, Krogstan 1646 db, Kroksta 1808 Hin. ) Första g. jb 1564, skattetorp, sedermera hmn 1/3 mtl. Överflyttat från Brun-skogs sn enligt k. br. 12/8 1875; nämnes dock som tillhörande Boda sn redan i db 1644. F. led, är väl gen. av det gamla mansn. Krok. S. led. är troligen urspr. taka(,), °best. och best. form av taka 'in-taga'. Om utvecklingen till -sta(d) se Grimstad.
1 Kyrkogården, jordläg. kr. - Kyrkogården 1924 jb. en Införd i jb 1924. Lägenheten utgöres av en kyrkogård.
1 Lerboda Urbu Lerbu 1 sk. - Lerbude 1503 N. o. II. II s. 83,
84, 96. - Lerboda 1540 1877, Leerbuda 1572, Lerbua 1575, Lerbo o. d. 1550-1686, Lärboda 1585 1628 jb. - Lärbo 1585 tl, Leerbole, -booa 1633 db, -budh 1634 db, -bodh 1636 db. en Ä. jbr skattehmn 1 mtl. En del är prästboställe. På ägorna ligger Boda jvst. Om s. led. se Högboda (s. 17). F. led, är ler, syftande på markens lerjord. 1 Lerbotorp krbu16irp Lerbutorp 1/4 sk. - Lerbotorp o. d. 1624-1877, Le(e)rbo(o)torpet 1660 1686 jb. - törp 1602 värml. db, Lerboda-torp 1759 1907 kb 1790 1830 lh Rg II s. 24 OS. cn Första g. jb 1624 skattenyb. ("optagit 1620"), därefter hmn 1/4 mtl. Nybygget upptogs på Lerboda ägor av en viss Anders Olofsson, enligt db 1675 s. 621.
1 Nordsjö nös8, 71,ÖSO Ils sk. - Nolssiö(ö) 1624 1660, Nohlsiö
1686 1723, -sjö 1825, Nolsjö 1877, Nordsjö 1917 jb. - Nolsiöö 1600 tl, -siön 1641 lh, Nordsiö 1642 db, -sjö 1907 kb ek GS, -sjön 1808 Hin.
i/3 Första g. jb 1624, skattehmn 1/3 mtl. Bebyggelsen finns öster om
sjön Rinnen, huvudsakligen mellan denna sjö och Nordsjötjärnet. Det synes därför, som om Rinnen en gång har kallats Nordsjö(n), i så fall benämnd i förhållande till Säveln; gården har då ss. i många andra fall upptagit sjöns namn. - En hemmansdel heter Kven (i) kv«t; namnet är best. form av dial. kve f. 'flyttbar kreatursfålla'.
1 Olserud 68.8, 6so Olse 1/4 sk. - Ols(s)rudh 1613 1633,
Olufz-ruudh 1621, Öls(s)rudh 1660 1680, Ölserudh 1686, Öllsserud 1715 1725, Olserud 1825 1877, Olserud 1917 jb. - Olserud 1759 kb 1775 1835 lh 1808 Hin, Olerödh 1641 lh, Olsjö 1780t. lh. CO) Första g. jb
1613 kyrkonyb. (upptaget 1613), sedermera skattehmn 1/4 mtl. F. led. är den förkortade gen. Ois av Olofs (jfr Olsson m. m.); formerna med Ö.- bero på skrivfel, förmodligen framkallat av kännedomen om namnet
Olserud i Näs hd. S. led. är rud 'röjning'. Uttalets utveckling kan
antagas ha varit Olsrudh, (senare med sammansmältning av is till det ljud, som tecknas rs i t. ex. ordet fors, sålunda) Orsrudh, Orsre och därefter dels med inskott av e före re Orsere (skrivet Olserud), dels
Jösse hd: Boda sn 19 med reduktion Orse (styrkt genom skrivningen Olsjö 1780t.). Jfr Perserud Arvika sn. - En hmnsdel heter Brötningslandet brktnigslana. F. led. häri är gen. av värml. dial. brötning m. (brknig) 'nyodling'.
1 Rennsta Hnsta 14 sk. - Rinner'stadh 1588, Rimnestaken 1589, Rynnestakan 1600, Runstadh 1610, Runstann 1621, Reenstann 1623, Renstan 1624 1680, RinSteenn 1628, Reenstad 1715 1725, Renstad 1825 1877, Rennsta 1917 D. - RIngstadh 1600 tl, -stad 1645 1693 kb, -sta 1689 kb 1808 Hin, Renstaken 1629 tl, -sta 1799 1852 lh, Rinsta 1641 lh 1689 kb, -stan 1651 db. cia Första g. jb 1588, skatte- torp (upptaget "af scog och march anno 88"), senare hmn mtl. F. led. är väl gen. av sjönamnet Rinnen (se P. 0. Grane!. i NoB 1941, s. 10); dock är vokalen något överraskande, då endast få ex. träffas på övergång i till e framför n i Jösse (se Kallstenius, Sv. landsm. XXI: 2 s. 65) och sjönamnet endast uppvisar i (frånsett ett citat från 1673). S. led, är urspr. best. form takan av taka 'intaga', i dial. utvecklad till -tan och -ta. Det sistnämnda har tillsammans med det omedelbart föreg. s uppfattats som stad 'bostad'. Ligger vid sjön Rinnen (se detta namn).
1 Rinnforsen rinfoge sk. - Rinnefors hammar 1741, Rinnefors stångjerns Hammare 1825, Rinneforssen 1825, Rinnefors 1825 1877, Rinnforsen 1917 jb. - Rinnefors 1741 Tdx s. 204, -forss Bruk 1773 Fw s. 16, Rinfors Bruk 1759 kb, Rinnforsen 1759 kb. eia Uppföres jb 1741-1825 bland stångjärnshamrar, överflyttat från Brunskogs sn enligt k. br. 12 aug. 1875. Lägenheten utgöres av mark, som inköpts från Boda, Rennsta in. fl. hmn för anläggning av järnbruket
Rinne-fors, privilegierat 1695 (Furuskog s. 290) men nu nedlagt och raserat; den omfattar nu två torp och en kvarn. Bruket låg vid Rinnforsen i Rinnforsälven (se denna).
1 Smedserud smdsra 1/3 sk. - Smedzrudh 1600, 1686, Smidtz-rudh 1610, Smedzrud 1715 1725, Smedserud 1825 1877 jb. - Smidz-rad 1629 tl, Smedzrod 1623 värml. db, Smedze Rudh 1632 db, Smesserödh 1641 lh. co Första g. jb 1600, skattetorp, senare hmn 1/3 mtl. F. led. är gen. av ordet smed, s. led, är rud 'röjning'. Mellan s och r har med tiden ett grumligt e utvecklats (jfr flerstädes Svense-rud för ä. Svensrud).
1 Takenetorp Rtkantorp Takentorp 1/4 sk. Binamn: Takene gagna. ?Taken(n) 1578 1590, ? Tackenn 1600, Take Törp 1613, Take-torp(h) 1621 1725, Tacketorp 1628 1633, Takenetorp 1825 1877 jb.
Takenne törp 1600 tl, Takentorp 1629 tl, Takennetorp 1667 db, Takene 1633 db 1641 1840t. lh, Tackene 1634 db 1641 lh, Taakne 1641 lh. ca Jfr 1578-1603 upptas i Gunnarskogs sn ett skattetorp Taken; om detta är samma som Takenetorp, är ovisst. I Brunskogs sn upptas T. första g. i jb 1613 som kyrkonyb., från 1623 skattehmn 1/4 mtl, därefter i Boda sn. Kallas ofta Takene, som är böjningsform (sannolikt urspr. best. form dat. sing.) av taka 'intaga'.
1 Ärtetan å.4,an Ärttan 1/4 sk. - Erttetakenn 1602, Ertetakon 1610, -tan(n) 1621 1686, Ärtetan 1715 1877 jb. - Artitak 1612 tl, Artetan 1665 db, Ärtetaken 1629 tl, Ärtan 1777 1849 lh. c.) Första
20 Jösse hd: Boda sn
g. jb 1602, skattetorp, sedermera hmn 1/4 mtl. F. led. är väl böjd form av ärt, s. led. är urspr. best. form av taka 'intaga'; namnets bet. sålunda 'intaga med ärtodling'. — En hmnsdel heter Nötterbretten
n4tarbrok. En annan heter Orrnäset brdesa (Arnäset ek).
Försvunnet.
Rösstakan. — Rössetegen 1613, Råsetaken 1621, Rös(s)taken 1623 1625, Röstaken el. Halan 1624, Rosstacken 1628 jb. va Upptas jb 1613-28, t. o. m. 1623 kyrkonyb., därefter skattenyb., t. o. m. 1625 i Brunskogs sn, 1628 i Boda. F. led, är väl gen. av rydh, rödh, rodh 'röjning', s. led. best. form av taka 'intaga'. Läge och uttal äro ()kända.
Jösse hd: Bogens sn 21
Bogens annexförsamling. bkan (inkan, sällsynt)
Enligt k. brev den 19/9 1849 utgjordes Bogens dåvarande kapell-församling av följ. hemman och lägenheter: frän Eda sn. 1/4 mtl Kyrkeskogen och från Gunnarskogs sn 1/4 mtl Axland, 1/4 mtl Bogen och Mitandersfors bruk. Församlingen är annex till Gunnarskog, Hela församlingen är urspr. finnbygd.
Om namnet se byn Bogen.
Jordeboksform: Bogens kapell 1877.
Övriga namnformer: Bogen kap. GS, Bogens kapell ek, Bogens annexförsamling k. br. 94/2 1922,
1 /Utland diks,Za Axeln 1/4 sk. Binamn: Axelgården ålsskdin. — Axlann 1646, Axlan 1660 1723, Axland 1825 1877 jb. — Axlan 1641 1665 db (Axlekarlerna 1657 db), La, St. Axlan 1702 lh 1742 ggk, Axland 1788 lh. C4 Första g. jb 16-46, skattehmn 1/8 mtl (skattlagt 1646), därefter 1/4 mtl. Namnet är best. form av axel 'skuldra', här i den i no. dial., särskilt i ortn., ofta förekommande bet. 'kullrig höjd vid sidan av en högre sådan' (jfr SOV III s. 98). Binamnet betecknar huvudgården, som ligger på en höjd 260,7 m.; 1 km där-ifrån finns en höjd 320 m. Jb:s form Axland beror på missuppfatt-ning av ä. skrivmissuppfatt-ning Axlan, som avser att återge den dial. formen. — Finska namn på hemmansdelar och torp: Rottastorpet el. Ottas-torpet, Pippola, Rajlastomten, Pundashöjden; om dem se Kallstenius, Finska ortn. i Jösse hd (Språkvetenskapliga Sällskapets i Uppsala Förhandlingar 1937-39) s. 18.
Bogen bdgan. — Bogen o. d. 1614-1877 jb. e* Det urspr. hmnet är sedan 1849 uppdelat i två. Namnet är best. form av ett bog, som kanske kan sammanställas med fno. bugr 'krökning' (jfr Bograngs-tjeirnet SOV XIV s. 54) och då syftar på den vida båge, i vilken Bogstilven här rinner.
1, 7/so fr. Binamn: Storbogen sto:rkgan, Mitandersfors nalandasfis,. — Bogen 1631 db, Bogen el. Mitandersfors bek, Bogen, Mitandersfors Fre, Mitandersfors ek G-S. e#3 Första g. jb 1564, kyrkotorp, part, utgörande en kyrkoskog vid "Boretakenn" (se gården Bortan j Gunnarskogs sn), jb 1614 an-given som en kyrkoskog "vid Anebotten Norie, Bogenn"). Jb 1633 antecknas: "Ähr en skogzparth och skattar hijt till Swerige och ligger in om norske grenssen". jb 1660 kronohmn 1/4 rad. Mitandersfors järnbruk anlades inom hmnet 1841 av ägaren till Fredros bruk i Gunnarskogs sn John Mitander, men nedlades på 1870-talet (Furuskog s. 430). Denna anläggning gav anledning till upprättandet av Bogens kapellförsamling. Binamnet Storbogen
22 Jösse hd: Bogens sn
står i motsats till n:r 2 Lilla Bogen el. Lillbogen, se denna gård. — Finska namn på torp: Hälleka el. Hälka, Jossla, Juskastomten, Kajlastomten, Kälderas el. Källeras, Mattila, Möjlanstorp, Nark(e)la, Ratteka el. Rattika, Sanahå el. Sanao (se Kallstenius a. a. s. 18 f.). 2 Lilla (Bogen) lga b. lgbc)gan Lillbogen Vo fr. — B. Lilla 1917 jb. — B. Lilla bek, L. B. ek. era Införes jb 1877. Utbrutet
ur n:r 1 enligt k. br. 19/9 1849. Prästboställe.
1 Kyrkeskogen y4rkaskQgan, gigkQgan Kyrkskogen 1/4 kr. — Kyrkieskogen 1614, -skogenn 1621, Kyrkiosehogen 1633, -skogen 1715,, Kyrkeskogen o. d. 1725-1877 jb. — Kyrekeskoghen 1641 1665 db, Kyrkskogen 1808 Hin Cm 1309. ca Första g. jb 1614, kyrkopart, se-nare kronohmn 1/4 mtl. — En hemmansdel heter Frällsätt fr&lscet. Namnet är väl urspr. "Frälsesäter, i vilket fall stället från början varit en säter till någon av frälsegårdarna Bogen; förkortningen av säter till sätt förekommer flerstädes i värml. ortnamn, se t. ex. Har-säter SOV VIII s. 6.
Jösse hd: Brunskogs sn 23
Brunskog
bilmska, brånska Brunske
Socknen, som varit annex till Stavnäs sn, Gillbergs hd, bildar sedan 1621 eget pastorat, nu omfattande utom moderförsamlingen de ar Brunskog utbrutna socknarna Boda och Mangskog (se dessa).
I'. led. är väl urspr. gen. brona, bruna av fsv. broni, bruni 'brand', här ss. ofta i ortn. med bet. 'svedja', se vidare P. 0. Gran& i NoB 28 (1940), s. 4 ff.
Namnformer före 1540: Bronskög soken 1503 N. o. H. II s. 83, Brunskogh 1508 Styffe, Bidr. t. Skand. hist. 5 s. 265.
Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Brunskog Sn o. d. 1540-1725, Bronskog Sn o. d. 1569-1600, Bruskoug Sn 1660, Brunskogz Sn 1633, Brunskogs Sn 1825 1877.
Övriga namnformer: Brwnskog 1540 Skjb s. 171, Bronskogz s. 1554 1600 tl, Brundzskogh, Brudzskogz S. 1630 db, Brunsko S. 1621 värml. db, Bronsko Sn 1676 db.
Överflyttningar till- annan socken (utom ovan nämnda utbrytningar):
Krokstad och Rinnforsen till Boda sn enligt k. br. "is 1875.
1 Berga ä. beerja, y. bierja '4 sk. — Berga 1581 1877, Bärga 1585 1660 jb. — Berge 1590 kb. en Första g. jb 1581, skattetorp, sedermera hmn 'Is mtl. Namnet är böjd form (troligen pl.) av berg. Vid gården finnas smärre höjder.
Bjerre el. Byn se Byn. Brunsberg se Spångdalen. Brunskog se Stommen.
1 Bråten bråk 1/8 sk. — Bråten o. d. 1624-1877 jb. co Första g.
lb 1624, skattenyb., sedermera hmn mtl. Namnet är best. form 'av bråte 'fälld skog'.
1 Byn bytt 1 sk. — Byn 1503 N. o. H. II s. 84. — Byn 1540, Bynn 1542 1633, Binn 1546 1550, Biere el. Byen 1680, Bierre el. Ben 1686, Biärre el. By(y)n 1715 1725, Bierre el. Byn 1825 1877, Byn 1917 jb. — Byn 1546 1554 tl 1688 kb 1808 Hin 1831 lh ek GS, Byn el. Bjerre bek, Byy 1641 db. CO3 Ä. jbr skattehmn 1 mtl.
Härledningen av det sent uppdykande namnet Bjer(r)e, Bjärre är okänd (knappast någon bildning till fsv. bitirgh 'berg', enär detta ord i värml. dial. överallt visar obruten form bärg). — En hmnsdel heter Rabben (råban). Namnet är best. form av dial. rabbe 'tuvig ängsmark,
igenlagd åker'.
1 Bäckelid bckyalg, y. bckkli, Bäcklid 1/4 sk. — Beckelid 1613, Backelijdh 1621, Bäckalid 1633, Bäckelijd(h) 1660 1725, Bäckelid
24 Jösse hd: Brunskogs sn
1825 1877 jb. - Beckelij 1612 tl, -ii 1689 kb, Bäckelijda 1661 db. en Första g. j b 1613 kyrkonyb., snart hmn 1/4 mtl. F. led. är urspr. fsv. gen. bäkkia(r) av bäck, s. led. är lid 'höjdsluttning'. Gården ligger i backig terräng vid en bäck.
1 Drögsnäs drOksrucs 1/2 sk. - Droxnäss 1540, Dröxnes 1542 1600, Drögx- 1543, Drögznes 1548, Drögnäss 1610, Drögsnäs 1825
1877 ib. - Drögsnes 1540 Skjb s. 171, Dröxness 1546 tl, Drögnääs 1691 kb. en Ä. jbr präste-, kyrkohmn, 1/2 mtl. Obebyggt. F. led.
är kanske sv. dial. drög 'odugling', använt som öknamn, el. i en bet. motsvarande fvn. draugr, no. dial. draug 'spöke, gengångare'. Hmnet upptar ett näs i Värmeln.
1 Edane 4na 1 sk. Binamn: Edsgården 65.ggtri. - Edh 1503 N. o. El. II s. 84. - Edh 1540 1600, Edett 1546, Ene 1610, Edhenne 1621, Eedenne 1633, E(e)danne 1680 1725, Edanne 1825 1877 jb. - Eedeth 1546 tl, Ädenne 1564 tl, Edenne 1600 tl, Edane 1629 1631 db, Eedan o. 1645 Gs s. 91, Eane 1628 värtial. db, Hedane 1671 db. en Ä. jbr skattehmn 1 mtl. Namnet är urspr. ordet ed 'passage vid eller mellan vatten' (på 1540-talet också i best. form Edet), seder-mera enl. prof. Hesselman i best. form pl. Edane, bildad efter mön-stret av mask. och fem. subst., vilka i dial. i denna form ändas på -ane (se Kallstenius, Sv. landsm. XXI: 2 plansch 5); jfr Rådane s. 71 och namn som Berga, Torpa. Se (annorlunda) P. 0. Gran& i NoB 29 (1941), s. 15. Binamnet betecknar huvudgården, som ligger på "edet" mellan två vikar i Värmeln. Inom hmnet ligger Edane jvst.
1 Finnebäck finibcey, y. finzbcek Finnbäck 1/2 sk. - Ffinbäk 1540 1569, Finbeck 1543 15-89, -bäch 1581, -bäck 1725, Finckeck (!) 1542, Ffenbeck 1575, Finnebäck 1825 1877 jb. - Finbech 1540 Skjb s. 171 1546 tl, Fynbeck 1585 kl, Fines bäck 1630 db, Finnebeck 1631 db, Finnbäck 1808 Hin, en Å. jbr kyrkohmn (präste) 1/2 mtl. Hmnet ligger på ömse sidor om Finnbäckens nedre lopp.
Rutan Man, Man Förtan. Binamn: Förtagården Mao" - Företagen, Foretagen, Fyrtagen 1503 N. o. H. II s. 84, 96. - Fföre-taken 1540, Forrettackenn 1542, Företackenne 1543, -tan 1621, För-than 1610, Ffuru(t)taken(n) 1564 1569, Furotachen, -tochen 1572„ Furetaken(n) 1581 1585, Fåretaken(n) 1600, -tan 1621 1633, Fårtan 1660 1680, Furtan 1686 1877 jb. - Företakan 1546 tl, -tak 1612 tl, Förtan 1590 tl, Fforatan 1554 tl, Fortackan 1564 tl, -tan 1575 tl. Fårtann 1600 tl, Furtan 1629 tl 1655 db, Furutan 1634 db, Fortan, Forta 1640 db. en Jb 1540 upptages en gård, nämnd redan under medeltiden, vartill senare kommit ännu en. F. led. är urspr. fyri, föri 'furuskog', i skrift senare utbytt mot gen. furu, foru av fura; fora 'fura'. S. led. är urspr. best. form av taka 'intaga'.
1 Västra (Furian) ?Astra Man, vcbstra Man Västra Förtan, fitagek" Förtagården 1/2 sk. - Westre F. 1564, Wester F. 1581 1585, Wästra F. 1825, F. Vestra 1877 jb. en Första g. ib 1564, skattetorp, sedermera linin 1/2 mtl. Ligger väster om följ.
1 Östra (Furtan) 4stra Man, ;Ystra Man Östra Förtan, Mapp" Förtagården 1 sk. - Öst F. 1581 1585, Öster F. 1589 1621,
Jösse hd: Brunskogs sn 25 Östra F. 1825, F. Östra 1877 jb. - Ö. F. 1575 tl. en Ä. jbr skattehmn 1 mtl. Se föreg. - En hmnsdel heter Leran nra
(Lera ek), ett par andra (Norra, Södra) Mollen (nekare, shara) m4la.. Dessa namn stå i motsättning mot varandra: L. är best. form av lera, M. är best. form av dial. moll 'fin, med matjord blandad sand', sv. rspr. mull.
1 Fåen, jordläg. fr. - Fåen 1914 jb. co Införd i jb. enligt kam-markollegii beslut 26/2 1914. Lägenheten utgör en vid vattenavled-ning uppkommen landvinvattenavled-ning. Jfr sjön Fåen nedan.
Föske fkka. - Föske, Foske 1503 N. o. H. II s. 84, 96. - Ffödska 1540, Födske 1543, Föskö 1542, Föske 1546 1917, Föska 1589, Föscha 1633, Föskne 1610, Föskie 1621 1715, Fösked 1825 1877 jb. - Ffuska 1554 tl, Föska 1564 1590 tl, Fölske 1621 1622 värml. db, Fäskie 1629 db, Föske 1630 db 1701 lh 1779 Fw s. 603.
co Jb 1540 upptas en gård, år 1641 genom donation uppdelad i två.
Gårdarna ha i dagligt tal inga särskilda namn men skiljas genom att man om n:r 1 säger i Föske, om n:r 2 på Föske. Namnet är väl dial. föske n. 'murken ved' (kollektivt) Jfr samma namn med något av-vikande tolkning SOV X s. 4 f. Jb:s form 1825-77 beror på misstag (felaktigt antagande, att namnet vore sammansatt med ed).
1/2 sk. - Föske '
Öst 1759 kb, Fösked Östra 1909 kb, Ö. Fösked ek. CO3 Ä. jbr sllattehmn. 1 mtl tillsammans med n:r 2.
Ligger öster om mr 2.
1/2 kr. - Föske, W. 1759 kb, Fösked Westra 1909 kb, Wästra Fösk Ed 1773 lh, V. Fösked ek. e.) Första g. jb 1641, kronohmn 1/2 mtl. Hade 1825 n:r 1. Jfr föreg.
1 Gryttom gMam, grbtom 1 sk. - Grydym, Grydym, Grydim 1503 N. o. H. II s. 84, 96. - Grättem 1540, Grötthenn 1542, 0-rötte 1543, Gritte 1546, Grytte 1548 1551, Griyte 1550. Gryttim o. d. 1569-1589, Gryttem 1572, Grytem 1575, Gryttum 1600 1633, Grytan 1610, G-ryttann 1621, G-yttom 1680, Gryttom o. d. 1686-1877 jb. Grytim 1546 tl, Grytem 1554 tl, G-ryttom 1564 tl, Grittum 1590 tl, Grittom 1627 värml. db, Grytrum 1631 db, Gryttum, G-ryttäm 1640 113, Grytum 1643 db, Grytom b. 1700t. lh 1808 Hln, Gröttom 1769 lh.
ea Ä. jbr skattehmn 1 mtl. Namnet är säkerligen urspr. sammansatt av gryt (med biformen gröt) 'anhopning av sten' och hem i bet. 'hem-man, lantgård' (i dial. utvecklat .till -om).
1 Gullesbyn galsbyn, gidsbyn G-ullsbyn, gtUsy Gullsby 1 sk. - Gilesbyn, Grudeligbyn 1503 N. o. H. II s. 84. - Grillesbyn 1540 1725, Gulesbyn(n) 1542 1551, Gulliszbynn 1543, Guliszbin(n) 1546 1548, Gullisbyn(n) 1569 1575, -bynn 1581 1600, Gwlleebyn 1610, Gulles(s)-byen 1680 1686, G-nllesbyn 1825 1877 jb. - Gwdlaxbyn 1546 tl, Gulsby 1637 db, -by 1640 lh 1909 kb, G-ulsby 1640 1791 lh, Gullesby' 1780 lh 1808 Hin 1842 Bn s. 106, Gullsbyn 1791 lh GS, Gulsbyn 1742 ggk 1780 lh, Guttersbyn, Gullersbyn 1621 db, Guttesbyn, Gullers-byn 1663 db. ca Ä. jbr skattehmn 1 mtl. F. led, är urspr. gen. av det fsv. mansn. Gudhlek el. möjl. Gudhlef. I dagligt tal användes formen Gullsby om herrgården, Gullsbyn om de övriga hemmansdelarna.
26 Jösse hd: Brunskogs sn
- En hemmansdel heter Kroken krUcan (Kroken ek); namnet är best. form av en motsvarighet till no. dial. krike m. 'avkrok, utkant'.
1 Gunnarsbyn gimaabyn, y. gasbyn, 1/4 sk. - Gunnarsbynn 1601, Gunnarsbyn 1917, Gunnarsbytorp o. d. 1610-1877, Gunnarstorph 1621, Gunnarbytorp 1715 jb. - Gunnarsbyn 1600 tl, -by 1629 tl, Gundersby 1612 tl. ca Första g. jb 1601, kyrkopart, snart hmn 1/4 mtl. F. led. är gen. av mansn. Gunnar i dess dial. form Gunner. Har en längre tid av okänd anledning kallats Gunnarsbytorp.
Gunnarsbytorp se Gunnarsbyn.
1 Hortan hMan 1/4 fr. - Hortan o. d. 1626-1877 jb. co) Första jb 1626 krononyb., 1628 upptaget i Boda sn, 1630 hmn 1/8 mtl. F. led. är troligen sv. o. no. dial. hol 'rund kulle', vars "tjocka' 1 sammansmält med I till det med rt betecknade ljudet. Om s. led. se Furtan.
1 Kalleviken kålvga, y. Utvika Kallviken 1/4 sk. - Kalleuicken 1564, Kallautiken 1569, -wijka 1633, Kålleuich 1572, Kållawick 1575, Kalwijkan 1660, Kalleviken 1825 1877 jb. - Kallavikene 1546 tl. co Första g. jb 1564 skattetorp (nämnt i tl 1546), senare hmn 1/4 mtl. F. led. är väl best. form. av adj. kall, ehuru detta i ortens dial. ut-talas med slutet a. Sjön Fåen har förr gått fram till gården och där bildat en vik, som hetat K.
1 Kingsleviken yånahvga, yån4vga, y. -vika Kinsle-, Kinsel-viken 1/4 sk. - Kisleuich 1583 1600. Kingsslewijken(n) 1607 1608, Kingslewiken 1610, Kingzlewijkan 1621 1725, Kingsleviken 1825
1877 jb. - Kinseluiken 1600 tl, -wijken 1667 db, -vik 1808 Hin, Kinchselwijken 1629 tl, Kimssele wikan 1612 tl, Kinslewiken 1630 db, -wykian 1631 db, Kislewijken 1653 db, Kingselwiken 1773 lhp -viken 1840 lh 1909 kb, Kenselwiken 1769 lh, Kengselviken 1840 lh, Känsellwik 1769 ib, -wiken 1769 lh. co3 Första g. jb 1583, skattetorp (uppodlat 1582, upptaget i Gunnarskogs sn 1600), snart kyrkotorp, senare skattehmn 1/4 mtl. Härledningen av f. led. är oklar (möjligen gammal gen. av ett okänt ord kingsla, avlett av sv. dial. kings 'knöl, kulle, ojämnhet i kanten av en väv el. av en bukt'; för uttalet med n jfr då värml. dial. hinst 'hingst'). Sjön Fåen har förr gått fram till gården och där bildat en något söndertrasad bukt, som har kallats K.; strax intill gården finns ett berg.
1 Kronan 1cr(3na 1/4 sk. - Cronnen 1550, Cronen 1551, Cronnan 1569, Cronan 1572 1725, Kronan 1825 1877, Cronon 1575, Crona 1585, Crono 1610 1633, Crone 1621 jb. - Kronan 1540 Skjb s. 171 1600 tl, Krona 1575 1590 tl, Kruna 1640 lh. Cl) Första g. jb 1550 kyrko-torp (nämnt som ödekyrko-torp Skjb 1540), snart kyrkopart, senare hmn 1/3 mtl. Namnet är best. form av ordet krona, men anledningen till namngivningen är okänd. Möjligen betecknar ordet högt läge (jfr SOÄ I: 2 s. 47); inom hmnet finns ett tämligen högt berg.
1 Kyrkebyn yårk(e)byn, ä. ykry(a)byti 1/4 sk. - Kyrkiebyn(n) 1602 1715, -byen(n) 1621 1686, Kyrkiobyn 1633 1725, Kyrkebyn 1825
Jösse hd: Brunskogs sn 27
1877 jb. Kiörkiebyn 1631 db. cn Första g. jb 1602, kyrkopart,
snart hmn 1/4 mtl. 1 Lerhol WO 1 sk. - holl 1540, Lerholla 1542, Le(e)rhola 1546 1554 tl, Leerool 1640 db, Lerohl skattehmn 1 mtl. S. led stundom även i pl.
1 Mölnerud mnda Molndre, m4nara Malnere 1/4 sk. - Mölneryd
1583 1589, -rudh 1600 1686, Mölnerud 1660 1877 jb. - Mölnerod 1625 värml. db, Mölnerödh 1640 lh. co Första g. jb 1583, skattenyb. ("aff scog och march vpt. anno 82", upptas i Gunnarskogs sn 1600), torp, snart hmn 1/3 mtl, 1621 utj., sedan hmn 1/4 mtl. F. led. är an-tingen mölna 'kvarn' eller mölnare 'mjölnare'. S. led. är rud 'röjning'. Mellan m och det ur "tjockt" 1 och n sammansmälta ljudet har ö övergått till "orent å" (se Kallstenius, Sv. landsm. XXI: 2 s. 81 not 6). För inskottet av "tjockt" d mellan "tjockt" n och r jfr det
i viss mån analoga inskottet i värml. dial. spändel spennil) 'krea-
turstjuder' (Kallstenius, Sv. landsm. XXI: 1 s. 137).
1 Nolby nO.kby, nekby 1/4 fr. - Nolsiö 1600, Norssiö 1610, Nol-siöö 1621, Nolby 1633 1680, Nohlby o. d. 1660-1877 jb. - NolNol-siöö 1600 tl, Nolbyn 1623 värml. db, Nordby 1640 db, Nolby 1808 Hln ek bek GS 1909 kb. cia Första g. jb 1600, skatte ("optagitt 95"),
snart hmn mtl, 1633 1/s mtl; upptas jb 1660 som kronohmn 1/4 mtl. Hette äldst Nolsjö, vari f. led, är dial. form nol av nord 'norr'. Detta namn tillkom väl urspr. Nolbymossen på den tid, då den var sjö, och kunde då ha varit givet i motsättning mot sjön Rinnen. Då sjön blivit mosse, utbyttes i gårdnamnet -sjö mot -by. - En hem-mansdel kallas ännu Sunden sha, en erinran om tidigare förhållanden.
1 Nussviken witsvgka (1937), ntisvIka, ä. ntisvga 1/3 sk. - Nus-uichenn 1581, -uich 1585 1600, Nussewijken 1610, -viken 1825, Nuse-wijkan 1680 1715, Nusswijka 1633, Nussviken 1877 jb. - Nvsvick 1585 tl, Nåssuikan 1612 tl. Nusswijken 1629 tl, -vik 1808 Hin, Nusse-wikian 1624 värml. db, Norsswijka 1640 lh, Nyssviken 1831 lh. cia Första g. jb 1581, skattetorp, senare hmn 1/3 mtl. Gården ligger vid Nussviken av Värmeln (se denna).
1 Näs nos 1 sk. - Nes, Nesset 1503 N. o. H. II s. 84. - Näss 1540 1621, Nes 1542 1550, Näs 1543 1877 jb. - Lille Nes 1590 tl.
Ca Ä. jbr 1540 skattehmn 1 nid. Gården låg före sjön Fåens
sänk-ning på ett norrifrån inskjutande näs i denna sjö.
1 Ragnerud ritgnara, rågnara 1/3 sk. - Ragnilrudh 1600, Ragnele-1610, Rangnille- 1621, Rangelle- 1633, Rangnel- 1660, Ragnelrudh 1680 1686, Ragnill- 1715 1725, Ragnilsrud 1825 1877, Ragnerud 1917 jb. - 7 Ragnilarudh 1605 värml. db, Rangnillerudh 1600 tl, Ragnelrud 1629 tl, Rangelrödh 1640 lh, Ragnelssrudh 1644 db, Ragnerud 1791 1840 lh 1808 Hin, Rangnerud 1840 lh, Ragnhilsrud 1909 kb. va Första g. jb 1600, skattetorp (då i Gunnarskogs sn), snart skattehmn Lerholl 1503 N. o. H. II s. 84. - Lere--holl 1546 1633, Lerhol 1543 1877 jb. - Lät-hålla 1564 tl, Leroll 1627 värml. db, 1701 1831 lh, Lerol 1773 lh. ci3 Ä. jbr . är sv. och no. dial. hol 'rund kulle', förr
