Linköpings universitet
SE-581 83 Linköping, Sverige
Hållbarhetsredovisning i
publika och statliga
bolag
En kvalitativ studie om skillnader i publika och
statliga bolags hållbarhetsredovisning
Johan Norvik
Adrian Wagner
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Linus Axén som under studiens gång bidragit med konstruktiv kritik och värdefull handledning. Vi vill även rikta ett tack till våra medstudenter som bidragit till studien genom opponering och givande diskussioner på seminarier.
Linköping 31/5 - 2020
Sammanfattning
Titel Hållbarhetsredovisning i publika och statliga bolag –
En kvalitativ studie om skillnader i publika och statliga bolags hållbarhetsredovisning
Författare Johan Norvik och Adrian Wagner
Handledare Linus Axén
Nyckelord Hållbarhetsredovisning, Innehållsanalys, Statliga bolag,
Publika bolag, Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Disclosure theory.
Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat
fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen.
En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag.
Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra
hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag.
Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En
tematisk innehållsanalys av bolagens års- och
hållbarhetsredovisningar gjordes.
Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen
identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.
Abstract
Title Sustainability reporting in publicly listed companies and
state owned enterprises – A qualitative study about differences in publicly listed companies and state owned enterprises sustainability reporting
Authors Johan Norvik and Adrian Wagner Supervisor Linus Axén
Keywords Sustainability reporting, Content analysis, State owned
enterprises, Public companies, Stakeholder theory, Legitimacy theory, General disclosure theory
Background Sustainability reporting is a relatively unregulated
phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how
sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability.
A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting.
Purpose The purpose of this study is to examine and compare the
sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies.
Method The study is qualitative with a mostly deductive approach.
The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports.
Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting
were identified and discussed in context to the theoretical frame of references.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 2
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 4
2. Vetenskaplig metod ... 5
2.1 Val av ansats, design, forskningsmetod och syfte ... 5
2.2 Val av teori ... 6
3. Institutionalia ... 8
3.1 Global Reporting Initiative standarder ... 8
3.2 Styrning av svenska statligt ägda bolag ... 9
3.3 Upplysningar i Årsredovisningar ... 11
3.4 Global Compact ... 12
3.5 Greenhouse Gas Protocol ... 13
4. Teori ... 14
4.1 Legitimitetsprincipen ... 14
4.2 Disclosure theory ... 15
4.3 Hybrida organisationer ... 17
4.4 Hållbarhetsupplysningar och sammanfattning ... 18
5. Empirisk metod ... 20
5.1 Val av företag ... 20
5.2 Innehållsanalys ... 21
5.3 Operationalisering ... 22
6. Empiri & Resultat... 26
6.1 Fallföretag ... 26
6.2 Resultat ... 29
6.2.1 Skogsindustrin – SCA & Sveaskog ... 29
6.2.2 Spelindustrin – Betsson & Svenska Spel ... 37
6.2.3 Gruvindustrin – Boliden & LKAB ... 50
6.3 Sammanställning ... 62
7. Analys ... 69
8. Slutsatser och vidare forskning ... 78
8.1 Slutsatser ... 78
8.2 Bidrag och vidare forskning ... 81
Tabell och figurförteckning
Tabell 1: Översikt av bolagspar.
Tabell 2: Andel statligt ägande i statliga bolagen. Tabell 3: Egenvalda sökord.
Tabell 4: Nyckeltal om de valda bolagen. Tabell 5: Citatutdrag Socialt ansvar. Tabell 6: Citatutdrag Ekonomiskt ansvar. Tabell 7: Citatutdrag Miljöansvar.
Tabell 8: Citatutdrag Intressenter.
Figur 1: Översikt av GRI standardserierna. Figur 2: FN:s 17 mål för hållbar utveckling. Figur 3: Carrolls pyramid.
Figur 4: Andelar av hållbarhetsinformationen för SCA. Figur 5: Andelar av hållbarhetsinformationen för Sveaskog. Figur 6: Andelar av hållbarhetsinformationen för Betsson. Figur 7: Andelar av hållbarhetsinformationen för Svenska Spel. Figur 8: Andelar av hållbarhetsinformationen för Boliden. Figur 9: Andelar av hållbarhetsinformationen för LKAB.
Figur 10: Andelar av hållbarhetsinformationen för publika bolag. Figur 11: Andelar av hållbarhetsinformationen för statliga bolag.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Svenska bolag har sedan länge haft en skyldighet att vid ett räkenskapsårs slut upprätta en årsredovisning beståendes av balans- och resultaträkning, noter, en förvaltningsberättelse och för större bolag dessutom en kassaflödesanalys enligt 2 kap 1§ Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554). Årsredovisningen har som primärt syfte att redovisa bolagets finansiella ställning, dess verksamhet och utveckling under det gångna året och därmed verka som underlag för en mängd intressenter (Runesson et al., 2018). Sedan 31 december 2016 är större bolag skyldiga att i förvaltningsberättelsen eller som separat dokument även upprätta en hållbarhetsrapport enligt 6 kap 10 § Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554).
Hållbarhetsredovisning i sig är inget nytt fenomen då organisationen Global Reporting Initiative (GRI) år2000 gav ut Sustainability Reporting Standards, med målet att få fler bolag att redovisa hur deras verksamhet påverkar det samhälle som bolaget verkar i (GRI, 2020). Detta ansvar för företag benämns som Corporate Social Responsibility (CSR) och innebär att företag ansvarar för verksamhetens påverkan på samhället, ett ansvar som infrias genom integrering av etik, miljö och mänskliga rättigheter i sin strategiska och operationella verksamhet (European Commission,2020). Hållbarhetsrapportens innehåll ska enligt 6 kap 12 § Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) bestå av upplysningar gällande miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och antikorruption samt information rörande bolagets policys, konsekvenser av verksamheten och affärskontrakt, risker kopplade till företagets verksamheter och hur de hanteras samt resultatindikatorer. Informationen i hållbarhetsrapporten är i enhällighet med de aspekter som innefattas av CSR och den verkar som ett underlag för intressenter om företagets hållbarhetsarbete och de hållbarhetsrisker företaget är exponerade mot (PwC, 2018). Intressenter av ett bolags hållbarhetsarbete kan normalt sett vara staten, samhället, leverantörer, investerare och kreditinstitut. Hållbarhetsredovisningen leder till ökad transparens då intressenterna kan ta del av och granska bolagens utveckling i hållbarhetsfrågor.
Antalet bolag som hållbarhetsredovisar har ökat de senaste åren men kritik har ändå riktats från bland annat Patten (2002) att fokus snarare ligger på mängden information kopplat till hållbarhet och inte kvaliteten bakom informationen.
Från statligt håll kan vi se en tydlig uppmaning om hållbarhetsredovisningen:
Näringsminister Ibrahim Baylan skriver följande om de statligt ägda bolagen i regeringskansliets verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande:
“Ledande och gemensamt för alla är dock att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt på ett sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende.”
(Regeringskansliet, 2019, s.1).
Det blir tydligt genom citatet ovan att näringsministern som också är ansvarig minister för de statligt ägda bolagen, vill framhäva hållbarhetsredovisning som något fundamentalt för de statligt ägda bolagen.
Trots att det finns lagstiftning som gör att många bolag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport så är lagen tvetydig gällande hur bolagen ska hållbarhetsrapportera och de har därigenom ett stort tolkningsutrymme för dess utformning (Romolini et al., 2014). Enligt revisorernas branschorganisation FAR kan GRI:s riktlinjer följas vid hållbarhetsredovisningen, men det är inte ett måste (FAR, 2020). I frånvaron av enhetlig lagstiftning kring hållbarhetsrapportering i Sverige, kan valfriheten inom den redovisningen tänkas bereda vägen för diskussioner kring vad och varför vissa bolag hållbarhetsredovisar som de gör.
1.2 Problemformulering
Enligt Gallo & Jones Christensen (2011) redovisar statligt ägda bolag en större mängd information i sin hållbarhetsrapportering jämfört med privatägda bolag. De argumenterar för att en förklaring till detta är att de statliga bolagen har fler incitament till att hållbarhetsrapportera jämfört med privatägda bolag. Statliga bolag kan ha intäkter genom försäljning men också genom statliga bidrag, på så sätt har staten och andra institutionella intressenter ett starkt inflytande på vad gäller finansiering eller licenser för den operationella verksamheten i det statligt ägda bolaget. I förlängningen leder statlig finansiering till att det uppstår en större press eller förväntan på dessa bolag att inte bara
rapportera finansiell information, utan även information om hållbarhet och social påverkan och genom det bli mer transparenta (Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014). Ju högre andel statligt ägande desto större och mer omfattande bör hållbarhetsarbetet vara i ett bolag då staten inte bara ska förvalta och driva bolaget med hög lönsamhet utan även upprätthålla det samhällsuppdrag som föreligger och vara transparenta mot samhället och dess intressenter (Garde-Sanchez et al., 2017).
En studie om svenska statligt ägda bolag visar, tvärtemot vad Garde-Sanchez et al. (2017) kommit fram till, att bolag som är helägda av staten redovisar mindre information i sin hållbarhetsrapport jämfört med de som är privatägda (Argento et al., 2019). Oavsett ägarstruktur så är det för alla bolag gemensamt att det finns en medvetenhet om betydelsen och behovet av att vara transparenta och rapportera om hur verksamheten påverkar miljön samt vad den har för finansiell och social påverkan (Sutantoputra, 2009). Trots att en mängd tidigare forskning påvisat att statligt ägda bolag både har fler incitament och större förväntningar på att hållbarhetsrapportera (Garde-Sanchez et al., 2017; Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014) så råder det ingen konsensus i tidigare forskning kring skillnader i publika bolags hållbarhetsrapportering jämfört med statligt ägda bolag. Även de publika bolagen har incitament till att hållbarhetsrapportera då det skapar legitimitet och trovärdighet gentemot intressenter och kapitalmarknader (Deegan et al., 2000). Hållbarhetsrapportering har inte bara funktionen av att öka transparens och legitimitet, den har även finansiell inverkan. Enligt Muat & Prayogo (2018) så finns det ett positivt förhållande mellan hållbarhetsrapportering och finansiell prestation. Studien visade att statligt ägda bolag som hållbarhetsredovisar får en signifikant positiv effekt på bolagens räntabilitet på eget kapital och vinst per aktie vilket är ytterligare skäl och incitament till att hållbarhetsrapportera på ett fullständigt och omfattande vis.
Sammanfattningsvis kan det tänkas att det utan en ansenlig mängd regleringar rörande hållbarhetsredovisningen kan uppstå skillnader i redovisningen kring hållbarhet. Specifikt hur redovisningen skiljer sig åt mellan statliga och publika bolag är vad uppsatsen kommer att undersöka och redogöra för. Jämförelsen mellan statligt ägda och publika bolag blir intressant då tidigare forskning om hållbarhetsrapportering haft fokus på hållbarhetsinformation i relation till bolagsstorlek (Argento et al., 2019). Det finns en brist på forskning inom hållbarhetsredovisning bland statligt ägda bolag överlag vilket
denna uppsats kommer undersöka. Det är även brist på forskning kring statligt ägda bolag som är verksamma på en kontroversiell marknad så som spelindustrin (Ibid). Förutom Boliden och LKAB samt SCA och Sveaskog i gruv- och skogsindustrin undersöker studien även Betsson och statliga Svenska Spel som är verksamma inom just spelindustrin. Vidare finns det även ett stort tolkningsutrymme i hållbarhetsrapporteringen vilket gör att företagen själva i stor mån styr vad som presenteras (Romolini et al., 2014), vilket gör att även andra faktorer som incitament, ägarskap, finansiering, institutionella faktorer och legitimitet, istället för lagstiftning, blir det som kan driva omfattningen av ett företags hållbarhetsredovisning.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen bland publika och statliga bolag.
2. Vetenskaplig metod
2.1 Val av ansats, design, forskningsmetod och syfte
Denna studie avser att vara komparativ och därmed är jämförbarheten mellan undersökta bolag av större vikt. Bryman (2012) definierar den komparativa designen enligt följande:
“Put simply, this design entails studying two contrasting cases using more or less identical methods. It embodies the logic of comparison, in that it implies that we can understand social phenomena better when they are compared in relation to two or more meaningfully contrasting cases or situations”. (Bryman, 2012, s.72).
Då det främst kommer vara text som jämförs och inte siffror och nyckeltal, blir metoden kvalitativ. Bryman (2012) förklarar att kvalitativa studier är mer lämplig för text än siffror och att det finns tre egenskaper som ofta utmärker en kvalitativ studie; studien är induktiv, studien har mer inslag av tolkningsfrågor än vad en naturvetenskaplig kvantitativ studie tillåter och studien försöker förklara utfall som härleds från sociala egenskaper istället för objektiva fenomen. Bryman (2012) förklarar också att en stor del av kvalitativ forskning bygger på data från kvantitativa studier och forskning. Kvalitativa studier är alltså inte helt främmande för siffror. Detta är något som kommer att märkas i denna studie då text, men också data i form av siffror i årsredovisningar, jämfördes.
Studiens ansats har som många andra kvalitativa studier induktiva inslag (Bryman 2012) då slutsatserna främst bygger på empiri i form av texter hämtade ur undersökta bolagens årsredovisningar. Ansatsen blir dock främst deduktiv då studiens analys försöker koppla teorier till den undersökning som görs i uppsatsen.
Studien är en fallstudie då den dels undersöker en organisation och dess hållbarhetsredovisning för att sedan jämföra den med ett annat fall, d.v.s. ett annat bolags hållbarhetsredovisning, dels för att studien undersöker de aktuella organisationerna under ett räkenskapsår; 2019 (Bryman, 2012).
Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka skillnader som föreligger bland bolagens hållbarhetsredovisning. Att syftet tar höjd för att beskriva något är ett deskriptivt syfte enligt Bryman (2012).
Studiens bygger på primärdata som hämtas ur fallföretagens års- och hållbarhetsredovisningar vilket ökar kvaliteten i studiens resultat (Bryman, 2012).
2.2 Val av teori
Uppsatsens syfte är att undersöka skillnader i hållbarhetsredovisningen i publika och statliga bolag. Hur bolag hållbarhetsredovisar kan förklaras av tidigare forskning, institutionalia och teorier. Uppsatsen presenterar därför i den teoretiska referensramen ett antal teorier som används genom studien, dessa är Legitimitetsprincipen, Disclosure theory, Intressentteorin, Hybrida organisationer och Hållbarhetsupplysningar. Dessa teorier används för att ge läsaren en större förståelse för perspektiven som används när hållbarhetsredovisningarna i fallföretagen undersöks. De hjälper även till att förklara eventuella drivfaktorer till fallföretagens hållbarhetsredovisnings innehåll. Teorierna beskrivs med hjälp av vetenskapliga artiklar och utdrag från böcker som primära källor för att öka studiens förtroende och trovärdighet.
Legitimitetsprincipen beskriver hur samhället och andra intressenters förväntningar påverkar företags organisatoriska beslut (Lindblom, 1983). Bolag handlar och agerar för att nå upp till de sociala förväntningar som intressenterna har vilket kan vara en påverkande faktor vad gäller utformning och innehåll i olika bolags hållbarhetsredovisningar (Deegan et al., 2000). Disclosure theory beskriver hur företag tillämpar lagstadgade och frivilliga upplysningar för att kommunicera och skapa en dialog med sina intressenter men även för att minska bolagets kapitalkostnader (Beyer et al., 2010). Upplysningar bidrar till att minska osäkerheten kring ett bolag och dess verksamhet vilket i sin tur påverkar den finansiella risken gentemot kreditinstitut och avkastningskraven från kapitalmarknader (Botosan & Plumlee, 2002; Sengupta, 1998). Teorin blir därför en viktig aspekt för studien och i undersökningen av lagstadgade och frivilliga upplysningar gällande fallföretagens hållbarhetsarbete. Intressentteorin beskriver hur företag genom sin redovisning och genom upplysningar försöker tillgodose krav och förväntningar från intressenter (Freeman, 2004). Beroende på vilka primära
intressenter ett bolag har så kan viss hållbarhetsinformation vara mer eller mindre framträdande (Ibid). Intressentteorin är den teori som i störst utsträckning används i forskning om hållbarhetsredovisning (Frynas & Yamahaki, 2016) och teorin är särskilt relevant för vår undersökning då vi undersöker både publika och statliga bolag som har olika intressenter vilket då kan påverka hur redovisning eller upplysningar framhävs (Freeman, 2004). Hybrida organisationer är enligt Kickert (2001) bolag som både är verksamt på en konkurrensutsatt marknad samtidigt som de ska uppfylla en samhällsnytta. Detta tudelade syfte går inte alltid hand i hand och hybrida bolag ställs ofta inför en målkonflikt beståendes av just avkastning kontra samhällsnytta (Ibid). De statliga bolagen i studien konkurrerar med de publika bolagen samtidigt som de statliga bolagen dessutom behöver ha samhällsnyttan i åtanke vilket kan tänkas ha en påverkan på hur de agerar kring sitt hållbarhetsarbete och presentationen av det i hållbarhetsredovisningen. Vidare är tidigare forskning om hybrida organisationers hållbarhetsredovisning fåtalig vilket gör studien och teorin intressant (Argento et al., 2019). Slutligen används teori kring hållbarhetsupplysningar då det är det studien syftar till att undersöka.
Kapitlet avslutas med en sammanfattning för att knyta an tidigare forskning och de olika teorierna till hållbarhetsredovisning och på så sätt skapa en grund för en vidare analys av empirin och eventuella skillnader i de publika och statliga bolagens hållbarhetsredovisning.
3. Institutionalia
3.1 Global Reporting Initiative standarder
GRI:s standarder för hållbarhetsrapportering är än så länge frivilligt för svenska bolag att följa, men som nämndes i bakgrundsavsnittet i detta arbete, rekommenderar revisorernas branschorganisation FAR att bolag som hållbarhetsredovisar ska följa GRI:s standarder (FAR, 2020).
GRI:s standarder är uppdelade i olika sektioner. Den första standarden är GRI 101. Den förklarar redovisningsprinciper som rapporteringen ska bygga på, vilken nytta rapporteringen förväntas ha och syftet med hållbarhetsrapporteringen (GRI, 2020). Resten av GRI:s standarder bygger på denna, likt hur finansiell rapportering ska utgå ifrån IFRS eller K3 ramverken.
Det finns ytterligare två övergripande standarder: GRI 102 och GRI 103. Den förstnämnda siktar in sig på hur bolag bör inkludera upplysningar i hållbarhetsrapporteringen, medan den andra standarden handlar om ledningens organisatoriska arbete mot hållbarhetsredovisning, ett så kallat “managementapproach” mot hållbarhet, och hur rapportering kring det ska sammanställas (GRI, 2020).
Utöver de tre nämnda universella standarderna GRI 101–103, finns ytterligare tre specifika standardserier: GRI 200-serien, 300-serien och 400-serien. Dessa standardserier innehåller i sin tur ett ytterligare antal standarder där 200-serien innefattar standarder rörande ekonomi, 300-serien innefattar miljöstandarder och 400-serien tillhandahåller standarder ur ett socialt perspektiv (GRI, 2020).
Om och hur de valda företagen väljer att redovisa enligt GRI:s standarder kommer vara en del av innehållsanalysen som görs i detta arbete.
(Figur 1. GRI, 2020 GRI 101: Foundation 2016)
3.2 Styrning av svenska statligt ägda bolag
Först och främst präglas ett statligt bolag utav ett statligt ägande av det egna kapitalet i bolaget. Hur stort detta ägande är skiljer sig åt, men en majoritet av bolagen i Sverige som har ett statligt ägande är ägda till hundra procent av staten och är således statligt helägda bolag (Regeringskansliet, 2020a).
Ett vanligt aktiebolag ska i stiftelseurkunden inkludera en bolagsordning enligt 2 kap 10§ Aktiebolagslagen (ABL 2005:551). I bolagsordningen ska bland annat verksamhetens syfte vara fastställt enligt 3 kap 3§ Aktiebolagslagen (ABL 2005:551). Syftet är oftast att skapa avkastning på det egna kapitalet och då generera vinst till ägarna, men andra syften som exempelvis att vinsten ska gå till vissa andra ändamål, som till exempel forskning, är inte främmande. Statliga aktiebolag är inte undantagna från att ha en bolagsordning men statliga bolag har i större omfattning verksamhetsändamål som inte nödvändigtvis endast är att generera vinst till aktieägarna. Enligt 2018 års verksamhetsrapport för statligt ägda bolag ska regeringen:
“Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.”
(Regeringskansliet, 2019, s.13).
De statliga bolagen har alltså utöver syftet att skapa avkastning också ibland ett eller flera samhällsuppdrag. Varje år lämnas en skrivelse till riksdagen om de statliga bolagens samhällsuppdrag och hur dessa planeras fortlöpa i framtiden enligt Riksrevisionens rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (Riksrevisionen, 2018 s.6). Riksrevisionen noterar dock i samma rapport att redovisningen av samhällsuppdragens kostnader och målkonflikter kan förbättras. Ett exempel på en målkonflikt kan vara att väga avkastning mot samhällsnytta. En sådan avvägning är vanlig för så kallade “hybrida bolag”, alltså bolag som ofta har ett samhällsuppdrag men som samtidigt agerar på en konkurrensutsatt marknad (Kickert, 2001).
Statliga hybrida bolag kan alltså tänkas ha en extra dimension i sin bolagsstyrning i och med samhällsuppdraget.
Statligt ägda bolag ska följa statens ägarpolicy. I ägarpolicyn föreskrivs principer och mål med styrning av statligt ägda bolag (Regeringskansliet, 2020c) Bland annat skrivs det i Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020:
“Staten som ägare har särskilt identifierat vissa områden inom vilka det är av stor vikt att bolagen med statligt ägande har ett aktivt arbete för att uppnå ett hållbart värdeskapande.” (Regeringskansliet, 2020c, s.8)
Enligt statens ägarpolicy 2020 är det av särskild vikt för statligt ägda bolag att arbeta för bland annat följande sociala aspekter:
“En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter, samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inkluderande kultur.” (Regeringskansliet, 2020c s.9)
Även frågor kopplade till miljömässigt ansvar, antikorruption och affärsetik beskrivs ha stor vikt i styrningen av statligt ägda bolag. (Regeringskansliet, 2020c).
3.3 Upplysningar i Årsredovisningar
Bolag som uppfyller nedanstående villkor är skyldiga att i förvaltningsberättelsen upprätta en hållbarhetsrapport. Fler än ett av villkoren nedan behöver vara uppfyllda enligt 6 kap 10§ Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554).
1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Enligt 5 kap 1§ Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554) ska mindre och större företag i årsredovisningen lämna upplysningar i noter. Det finns både lagstadgade upplysningar i bland annat Kap 5 ÅRL och frivilliga upplysningar ett bolag kan redovisa. De lagstadgade upplysningarna är just skrivna i lagen för att bidra till att rapporteringen som helhet ska ge en rättvisande bild av bolaget, se 2 kap 3§ Årsredovisningslagen (ÅRL 1995:1554). I övrigt innefattas rättvisande bild i den goda redovisningssed som finns i Sverige (Skatteverket, 2020).
Termen rättvisande bild finns utöver i (ÅRL 1995:1554) också med i IASB:s konceptuella ramverk, ett ramverk som utmynnar i IFRS-regelverken. Samtliga undersökta bolag följer IFRS vid uppställandet av sin redovisning. Redovisningen i IFRS bygger på sex kvalitativa egenskaper, varav två av dessa egenskaper ses som fundamentala; Trovärdig representation och relevans (IFRS, 2020). Egenskapen trovärdig representation sägs vara uppfylld om informationen är fullständig, neutral och felfri, (IASB konceptuella ramverk, 2020). Dessa ledord om vad som innefattar trovärdig representation kan indirekt sägas leda till att redovisningen ger en rättvisande bild (Runesson et al., 2018). Här blir upplysningar ett viktigt instrument för att visa hur ett bolag valt att räkna och presentera viss information. Likaså är upplysningar viktigt med utgångspunkt i den andra fundamentala egenskapen relevans, som redovisningen ska bygga på. Upplysningar som kan påverka intressenters uppfattning och beslut rörande bolaget får en relevans (Ibid).
För mycket information eller information som är gammal eller oanvändbar förlorar sin relevans. Det kan därför alltså tänkas att det inte bara är viktigt att se till hur trovärdig informationen är utan dessutom vilken information som valts att presenteras.
3.4 Global Compact
Global Compact är ett hållbarhetsinitiativ som lanserades år 2000 av FN. Syftet med initiativet är att få fler aktörer inom näringslivet att engagera sig och arbeta för hållbarhet.
“Idag är FN Global Compact det största hållbarhetsinitiativet med över 13 000 företag och organisationer från flera än 170 länder.” (Global Compact Network Sweden, 2020).
Arbetet för en mer hållbar värld bygger på tio principer som utgår ifrån konventioner om bland annat mänskliga rättigheter och miljö (Ibid).
Sedan 2015 ska företag och organisationer som är en del av Global Compact nätverket också ta ett ansvar för att främja FN:s 17 mål för hållbar utveckling (Ibid).
De 17 målen för hållbar utveckling är huvudmålen i FN:s Agenda 2030. Agenda 2030 är ett arbete FN:s medlemsländer åtagit sig för att bland annat skydda planeten jorden och dess människor (Ibid).
3.5 Greenhouse Gas Protocol
Greenhouse Gas Protocol, eller GHG-protokollet, är ett omfattande globalt ramverk för mätning och hantering av växthusgasutsläpp för privata och statliga bolag. Ramverket har olika standarder som kan tillämpas för olika aktörer och för olika delar av verksamheter. GHG-protokollet innehåller även standarder för städer och för tillämpning på företags värdekedjor.
Ramverket är den mest använda standarden inom global redovisning och under 2016 användes det av 92 procent av alla bolag i Fortune 500 i USA (Greenhouse Gas Protocol, 2020).
4. Teori
4.1 Legitimitetsprincipen
Legitimitetsteorin pekar på att organisatoriska beslut påverkas av den sociala kontexten och därmed också de sociala förväntningar som ligger på ett bolag (Lindblom, 1983). Sociala förväntningar på ett bolag kan utöver på aktiemarknaden också påverka intressenters val om att ha affärsförbindelser med bolaget. Det enskilda bolagets handlingar för att nå upp till de sociala förväntningar intressenter sätter på bolaget, är kärnfrågan inom forskningen kring legitimitetsprincipen (Deegan, 2002). Ett exempel på handlingar för att återfå eller bibehålla legitimitet är Exxon Valdez oljeläcka år 1989. En explosion på en utav företagets oljetankrar ledde till att tusentals kubikmeter olja läckte ut i mexikanska golfen. I och med den katastrofen började det ansvariga bolaget Exxon rapportera om hållbarhetsfrågor i årsredovisningen. Detta för att inte förlora legitimitet och i sin tur bolagets intressenters tillit och affärsmöjligheter (Deegan et al., 2000). Om ett bolags kunder förväntar sig att ett bolag ska arbeta mot exempelvis hållbarhet och det sedan visar sig att bolaget inte gör det i tillräckligt stor utsträckning, kan kunderna istället vända sig till något annat bolag för varor och tjänster. Intressenter såsom kunder kan uppfatta det som att det sociala kontraktet bolaget har med samhället runt i kring bolaget är brutet om handlingarna inte uppfattas som bra eller tillräckliga (Ibid). Ett brutet socialt kontrakt mellan bolag och intressenter kan resultera i:
If firms cannot justify their position or actions their social contract may be revoked. This may occur in a number of ways, including pressure from government in the form of more stringent legislation and reporting requirements, or higher taxes or licensing fees; or it may occur as a result of reduced demand for products by consumers; reduction in labour supply; or a decline in funds from lenders. (Deegan et al., 2000, s.113).
Enligt citatet ovan finns det flera sätt för bolag att bli bestraffade om inte förväntningar från intressenter tillgodoses. Denna legitimitetsaspekt kan tänkas påverka båda icke-statliga och icke-statliga bolag. Hur stor denna påverkan är kan också tänkas ha att göra med vilka intressenter de olika bolagen har, då det är dessa intressenter som de sociala förväntningarna bland annat kommer ifrån.
4.2 Disclosure theory
De upplysningar som bolag lämnar i sina årsredovisningar kan som tidigare nämnts i avsnitt 3.3 vara både lagstadgade och frivilliga. Företag följer regelverk och redovisar lagstadgade och frivilliga upplysningar dels för att skapa en dialog med intressenter, dels för att reducera kapitalkostnader (Beyer et al., 2010). Vare sig upplysningarna är lagstadgade eller inte har användbara upplysningar en påverkan på ett bolags intressenter. Ju mer användbara upplysningarna är, desto mindre osäkerhet kommer potentiella investerare och kreditgivare att ha i sitt beslutsunderlag. Då osäkerhet är en risk, kommer en högre osäkerhet hos exempelvis investerare att prisas in genom ett högre avkastningskrav på bolaget de investerar i (Botosan & Plumlee, 2002). Användbara upplysningar har också ett positivt samband med en lägre kostnad för lån ett företag tar (Sengupta, 1998). Även Coller & Yohn (1997) menar att upplysningar kan minska ett företags kapitalkostnader. Enligt Sengupta (1998) leder för lite upplysningar till osäkerhet och misstänksamhet hos kreditgivare. Kreditgivares riskanalyser om bolag de lånar ut till kan bli på obestånd, blir mindre precisa utan upplysningar. Därav kommer kreditgivaren kräva en högre riskpremie på lånen till bolaget, vilket ökar finansieringskostnaden (Ibid).
Fama (1970) förklarar en effektiv marknad där priset på värdepapper grundas på all tillgänglig information på kapitalmarknaden. Det finns olika grader av effektivitet på marknader vilket huvudsakligen beror på hur information på marknaden produceras och görs tillgänglig för olika intressenter. I detta sammanhang talas det om informationsasymmetri. På en perfekt, effektiv marknad är all information rörande marknaden tillgänglig för alla intressenter och således råder ingen informationsasymmetri då ingen har mer information än den andre (Ibid). Med utgångspunkt i den effektiva marknadshypotesen som Fama (1970) förklarar och tanken om informationsasymmetri kommer de noterade bolagens produktion och distribution av dess redovisning påverka priset på dess aktie och indirekt den förväntade värdeökning eller värdeminskning av bolagets kapital (Diamond & Verrecchia, 1991). Förväntningar på aktiens värde och bolagets finansiella ställning kan i sig komma att påverka bolagets finansiering från aktieägare och kreditinstitut.
Upplysningar har också en påverkan på hur företagsledningar agerar. Det är tänkbart att allt från mellanchefer till verkställande direktörer ibland inte har samma ändamål med bolaget som resterande intressenter har (Fama, 1980). För att ledningen ska ha liknande
mål med bolaget som ägarna, kan kompensationskontrakt vara en aktuell lösning. Med kompensationskontrakt menas det att ledningen får en rättvis kompensation sett till de resultat som företagsledningen förmått bolaget att prestera (Bushman och Smith, 2001). På så vis ligger det i ledningens intresse att bolaget ska prestera goda resultat.
Carroll (2016) beskriver förväntningar ett samhälle kan ha på ett bolag och i sin tur dess upplysningar genom att strukturera upp aspekter i en pyramid. Carroll delar upp en pyramid i fyra lager av ansvar; ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt ansvar. Grunden i pyramiden och de två första aspekterna handlar om att bolaget ska följa lagar och regler och agera på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt gentemot intressenter med ett ekonomiskt intresse i bolaget, vilket samhället kräver att bolaget efterlever. De två andra aspekterna som fungerar som de två övre delarna i pyramiden kallar Carroll för etiskt och filantropiskt ansvar. Det förväntas från samhället att bolag gör rätt för sig och att de agerar både rättvist samt etiskt i sin verksamhet. Vad gäller filantropiskt ansvar så menar Carroll (2016) att det varken är ett krav eller förväntat från samhället att bolag donerar pengar eller engagerar sig i välgörenhet och samhällsutveckling, men att det är önskvärt. Genom att tillämpa detta ramverk och alla dess fyra ansvarsområden så kan bolag uppnå ett hållbart ansvarstagande i sin verksamhet och därmed leva upp till de förväntningar som ett samhälle har.
4.3 Hybrida organisationer
Konceptet hybrida organisationer diskuteras av Kickert (2001), om vad hybrida organisationer är skriver han:
“That is, they are somewhere between pure government agencies on one hand and commercial firms on the other.” (Kickert, 2001. s.1).
Hybrida organisationer kan bedriva verksamheter på en konkurrensutsatt marknad och samtidigt vara ålagda att uppfylla en samhällsnytta (Kickert, 2001). Denna delade uppmärksamhet mellan privata och publika uppdrag en hybrid organisation har kan tänkas leda till ett avvägande mellan de privata och publika syftena med organisationen. Syftet att skapa avkastning kontra syftet att skapa samhällsnytta går självklart inte alltid hand i hand. De statligt ägda bolagen som undersöks i denna studie kan sägas vara hybrida organisationer då de antingen är statligt finansierade eller innehar ett statligt samhällsuppdrag gentemot de svenska medborgarna. Kickert kallar publika bolag för SOE:s, state owned enterprises. Om SOE:s diskuterar Kickert:
“As subjects on manegement reasearch, these organizations seem to be the ones that are most likely to reveal the conflicts that may be found in the twilight zone between the private and public sectors. They want to behave as if they were situated in the commercial business sector but, as will be shown, they cannot escape their origins.” (Kickert, 2001
s.136).
Statligt ägda bolag som klassas som hybridorganisationer har fler incitament till en mer omfattande hållbarhetsredovisning (Gallo & Jones Christensen, 2011) och då de är statligt finansierade så råder en större förväntan på dessa bolag att hållbarhetsredovisa och vara transparenta gentemot intressenter och samhället (Gallo & Jones Christensen, 2011; Grossi & Steccolini, 2014). Det föreligger ett djupare ansvar för statligt ägda bolag att bedriva sin verksamhet på ett hållbart och transparent sätt samt att det bortom vinster och lönsamhetsmål även finns ett samhällsuppdrag som ska upprätthållas (Garde-Sanchez et al., 2017).
4.4 Hållbarhetsupplysningar och sammanfattning
Den mest frekvent använda teorin i tidigare forskning kring hållbarhetsupplysningar är intressentteorin (Frynas & Yamahaki, 2016). Intressentteorin beskriver hur företag med redovisning och upplysningar som verktyg försöker tillgodose sina intressenters behov och krav på information (Freeman, 2004). Att det kan finnas mer specifika intressenter för ett bolag kan enligt intressentteorin påverka hur ett bolag väljer att framhäva viss information i sin redovisning och rapportering (Ibid). Genom att undersöka vilka primära intressenter de valda bolagen kan tänkas ha, så kan man förklara varför viss hållbarhetsinformation finns med eller inte i bolagens rapportering (Ibid). Som diskuterats av Deegan et al. (2000) har bolagen ofta ett socialt kontrakt med sina intressenter. Det finns incitament till att det sociala kontraktet ska vara uppfyllt eller åtminstone vara tillräckligt. Bolag som inte lyckas med att tillgodose det sociala kontraktet dess intressenter upplever bolaget har, kommer indirekt bli bestraffade genom minskad tillit från kunder, institutioner, kreditgivare och investerare (ibid). Ur ett sådant legitimitetsperspektiv kan det då tänkas finnas liknande incitament till att rapportera kring exempelvis hållbarhet så till vida att bolagen har samma eller liknande sociala kontrakt med sina intressenter, för att undgå bestraffning. Enligt Gallo & Jones Christensen (2011) och Grossi & Steccolini (2014) har hybrida organisationer större sociala förväntningar på sig i och med att de just är statligt ägda. Med ett lands medborgare som en enhetlig intressentgrupp blir det sociala kontraktet bredare än vad ett enskilt bolag kan tänkas ha. En högre förväntan på att hybrida organisationer ska producera bra hållbarhetsredovisning är alltså inte otänkbart om intressentgrupperna är större.
Vad som kan anses vara bra hållbarhetsredovisning är inte isolerat från koncept som trovärdig representation och relevans, två begrepp som innefattas i god redovisningssed (Skatteverket, 2020) och IASB:s konceptuella ramverk (IFRS, 2020). En hållbarhetsrapportering som inte är trovärdigt representerad kan tänkas gå emot det som diskuteras av (Deegan et al., 2000) om att upprätta hålla det sociala kontraktet och Botosan & Plumlee (2002) som diskuterar kring osäkerhet och risk. Mindre legitimitet leder till mer osäkerhet hos bolagets intressenter och det kan påverka bolagets sociala kontrakt som i sin tur möjligtvis kan få utslag på bolagets finansiering (Deegan et al., 2000; Diamond & Verrecchia, 1991; Botosan & Plumlee, 2002).
Likt IFRS har GRI också kvalitativa egenskaper och standarder för hur upplysningar i hållbarhetsredovisningen bör göras (GRI, 2020).
Diamond & Verrecchia (1991) och Coller & Yohn (1997) argumenterar för
att användbara upplysningar i årsredovisningar kan minska kapitalkostnaderna för ett bolag. Om exempelvis en investerare ser en osäkerhet kring hur ett bolag handskas med hållbarhetsfrågor, kommer den investeraren, med utgångspunkt i diskussionen från Botosan & Plumlee (2002) om påverkan osäkerhet och risker har på avkastningskrav, kräva en högre avkastning på sin investering. I ett sådant scenario får alltså hållbarhetsupplysningar en finansiell påverkan på bolaget. Likaså kan hållbarhetsupplysningar kunna tänkas påverka kreditgivares riskpremier på lånen till bolaget (Sengupta, 1998), om mer information kring hållbarhet har en påverkan på bolagets förmåga att betala av på lånet.
Enligt Muat & Prayogo (2018) så har hållbarhetsrapportering även en påverkan på den finansiella prestationen för statliga bolag. De menar att det finns ett positivt samband mellan finansiellt resultat och hållbarhetsrapportering då statligt ägda bolag som hållbarhetsrapporterade fick en positiv effekt på både sin räntabilitet på eget kapital och vinst per aktie. De menar att det i och med detta även föreligger finansiella incitament för bolag att hållbarhetsrapportera utöver det faktum att en användbar hållbarhetsredovisning även leder till mer legitimitet och tillit till bolaget, vilket stärker det sociala kontrakt bolaget har till dess intressenter (Deegan et al., 2000).
Incitamentprogram för företagsledningar kan vara aktuellt om man som ägare vill att ledningen ska ha incitament till att bolaget ska gå med vinst (Bushman och Smith, 2001). Incitament som inte bara grundar sig på företagets vinst utan också uppfyllandet av hållbarhethetsmål förekommer också bland noterade bolag enligt Maas & Rosendaal (2016). De visade i deras studie att 33 procent av de publika bolagen som hållbarhetsredovisade också hade uppfyllandet av hållbarhetsmål som en faktor i den rörliga ersättningen till befattningshavare. Sociala hållbarhetsmål var vanligast och var då mest förekommande för bolag inom verkstadsindustrin (Ibid).
5. Empirisk metod
5.1 Val av företag
Studien omfattar tre bolagspar som är verksamma inom tre olika branscher i Sverige. Varje bolagspar består av ett statligt och ett privatägt bolag inom samma bransch. Gemensamt för alla bolagen är att de upprättar hållbarhetsredovisning separat eller integrerat med sin årsredovisning. Dessa bolag och branscher är valda för att dels kunna undersöka skillnader mellan statligt- och privatägda bolag inom samma bransch, dels för att undersöka skillnader mellan branscherna. De branscher och bolag som omfattas av studien är enligt följande:
(Tabell 1. Fallföretag. Egen bearbetning).
Bransch Bolagspar
Publika Statliga
Gruvindustrin Boliden LKAB
Skogsindustrin SCA Sveaskog
Spelindustrin Betsson Svenska Spel
Valet av bolag inleddes med att titta på vilka bolag som hade ett betydande statligt ägande. Med statligt ägande avses direkt ägande av eget kapital och röster i bolagen. Indirekt statligt ägande genom pensionsfonder har inte utretts då det direkta ägandet i de tre statliga bolagen redan ses som betydande. Nedan listas det statliga ägandet i bolagen, vilket utgår ifrån Regeringskansliets årsrapport för 2019 (Regeringskansliet, 2020a).
(Tabell 2. Andel statligt ägande. Egen bearbetning).
Bolag Andel statligt ägande
LKAB 100 %
Svenska Spel 100 %
Sveaskog 100 %
Valet av publika bolag gjordes genom att undersöka marknaderna som de statliga bolagen verkar i, och matcha ett annat privatägt bolag i samma bransch med varje statligt bolag. De bolagen utan statligt ägande har utöver liknande produkter också en stark anknytning till Sverige. Samtliga icke-statliga bolag finns noterade på OMX Stockholm Large Cap.
Urvalet av statliga bolag föll sig naturligt då antalet statliga bolag i Sverige inte är så stort. De tre statliga bolagen valdes utifrån möjligheten att matcha dessa bolag med varsitt publikt bolag som agerar på samma marknad samt även av den anledningen att års- och hållbarhetsredovisningarna fanns lättillgängliga. Urvalet av bolag kan därmed sägas vara ett bekvämlighetsurval om vilket Bryman (2012) skriver följande:
“A convenience sample is one that is simply available to the researcher by virtue of its accessibility.” (Bryman, 2012. s.201)
En nackdel med ett bekvämlighetsurval är att resultatet blir svårare att generalisera i och med att urvalet inte är helt representativt (Bryman, 2012).
5.2 Innehållsanalys
En innehållsanalys innebär att en text systematiskt analyseras med syftet att undersöka innehållet (Bryman, 2012). En del av denna process är att skapa olika variabler och teman som ska ligga till grund för kategoriseringen av textdata som sedan kan analyseras med hjälp utav en utarbetad matris (Ibid). Krippendorff (2004) beskriver kategoriseringsprocessen som en basal del i en innehållsanalys:
“Text is always qualitative to begin with, categorizing textual units is considered the most elementary form of measurement (Stevens, 1946), and a content analysis may well result in verbal answers to a research question.” (Krippendorff, 2004, s.87).
Krippendorf förklarar också att kategorierna måste vara distinkta. Han menar att de enheter i innehållet som ska kategoriseras måste ha någonting gemensamt. Exempel på typiska gemensamma karaktärsdrag i innehållet som skulle kunna vara en utgångspunkt i kategoriseringen är exempelvis: Ett objekt, en person, en händelse, en handling eller en idé (Krippendorf, 2004).
Braun & Clarke (2006) beskriver tematisk analys som ett arbetssätt bestående av sex olika steg. De sex olika stegen är (1) bekanta sig med data, (2) generera kodningskategorier, (3) generera teman, (4) granska teman, (5) definiera och döpa teman och (6) lokalisera och identifiera mönster. Genom att läsa den information och text som ska analyseras flera
gånger så skapas en bekantskap med data. Utifrån det kan kodningskategorier och sedan teman genereras. De teman som tas fram döps och definieras för att sedan kunna appliceras på texten och därigenom lokalisera likheter, olikheter och andra mönster i den data som undersöks.
5.3 Operationalisering
Genomförandet av en innehållsanalys kan utföras på en mängd olika sätt beroende på vilken typ av kategorisering och metod som tillämpas. För att kunna arbeta fram tydliga teman utgick studien från de sex punkter för tematisk innehållsanalys som beskrivs av Braun & Clarke (2006). Vad gäller de texter som skulle analyseras så valdes de enskilda bolagens hållbarhetsredovisningar då det är i årsredovisningen, integrerat eller separat, som de undersökta bolagen är skyldiga att presentera en hållbarhetsrapport (ÅRL 1995:1554). Hållbarhetsredovisningarna lästes igenom flera gånger för att skapa en bekantskap med data och för att lättare kunna generera kategorier och teman i nästa skede av innehållsanalysen enligt Braun & Clarke (2016). Övergripande kategorier och teman genererades, vilka användes för att identifiera information i texterna och sedan bröts dessa övergripande kategorier ner till mindre underkategorier och underteman. Slutligen kunde de framarbetade teman appliceras på bolagens hållbarhetsredovisningar för att identifiera skillnader.
Det är viktigt att de kategorier som tillämpas är distinkta och har något gemensamt i innehållsanalysen (Krippendorf, 2004), därför utgick studien till stor del från GRI:s ramverk och i synnerhet från standardserierna 200, 300 och 400 i skapandet av distinkta och relevanta underkategorier till de mer övergripande huvudteman som valts för innehållsanalysen: socialt ansvar, ekonomiskt ansvar och miljöansvar. Dessa teman valdes då det är sådana aspekter, sociala, ekonomiska och miljöaspekter som (GRI 2020) rekommenderar att bolag presenterar. Temat intressenter valdes till för att det just är intressenter som skapar incitament för bolagen att hållbarhetsrapportera, och bolagen gör det för att på så sätt skapa legitimitet, trovärdighet och transparens (Deegan et al., 2000). Utifrån dessa teman kunde vi bearbeta texten i års- och hållbarhetsredovisningarna, identifiera och analysera skillnader och likheter i hållbarhetsrapporteringen.
Bearbetningen av hållbarhetsredovisningarna gjordes genom att markera och lyfta ut hållbarhetsinformation som överensstämmer med våra teman och kategorier. Den informationen jämfördes sedan med det andra bolagets hållbarhetsinformation. Textstycken som kunde kopplas till de valda teman och underkategorierna markerades och sammanställdes för att kunna jämföras när all text var genomarbetad. Även sökord, relaterade till våra teman, har använts genom bearbetningen för att identifiera information. Följande sökord har använts för studien:
(Tabell 3. Sökord. Egen bearbetning). Sökord
Hållbarhet Staten Jämställdhet Återanvändning
Miljö Medarbetare GHG Cirkulär ekonomi
Ansvar Risk Samhällspåverkan Incitament
Intressenter Väsentlighetsanalys Samhällsbidrag Utbildning
Medarbetare Omvärldsanalys Hälsa Mänskliga rättighet Förtroende Intressentdialog Personal Partiklar
Klimat Befattningshavare Säkerhet Enkät
CSR Hållbarhetsstyrning Integritet Workshop
Mångfald Koldioxid Compliance Möte
Arbetsmiljö Utsläpp Due dilligence Kompetens
Etik Energi Biologisk
mångfald
Leverantör
Korruption Energiförbrukning Förnybar energi Olyckor Regelefterlevnad Samhälle Uppförandekod GRI
Långsiktighet Indirekt Material Global Compact
Visselblåsning Ekonomisk påverkan Avfall Välgörenhet
Mängden hållbarhetsinformation räknades också ihop för varje bolag. Detta gjordes genom att understryka och ringa in information som var kopplat till underkategorierna bland de valda teman. Istället för att räkna antal ord räknades information som andelar per sida. En genomskinlig A4-mall som var uppdelad i tjugo stycken mindre rutor applicerades för sidor där relevant information fanns. Genom att lägga mallen över sidorna i års- och hållbarhetsredovisningen kunde storleken på informationen uppskattas.
Exempelvis kunde ett stycke information uppskattas till tre tjugondelar av en sida eller tio tjugondelar av en sida. Den ovan beskrivna metoden begränsar validiteten av att jämföra mängden information mellan olika bolag som sidor i absoluta tal. Någon jämförelse av den absoluta mängden hållbarhetsinformation gjordes därför inte mellan bolagen, utan mängden information användes istället för att presentera och skapa en uppfattning om de enskilda bolagens andelar av hållbarhetsinformation. Syftet med studien är inte att jämföra mängden hållbarhetsinformation utan hur och vilken information som rapporteras. Mängden hållbarhetsinformation är därmed sekundärt till hur och vilken hållbarhetsinformation som presenterats av de undersökta bolagen.
De fyra övergripande teman som användes valde vi att kalla Socialt ansvar, Ekonomiskt ansvar, Miljöansvar och Intressenter. Utifrån dessa övergripande teman så skapades en mängd underteman. På de två följande sidorna redovisas teman, underteman samt en beskrivning av vad de valda underteman innefattar.
Socialt ansvar
• Jämställdhet och mångfald: Lönestatistik för vardera kön, andel kvinnor och män
i ledande positioner och i bolaget som helhet, diskriminering.
• Mänskliga rättigheter: Basala mänskliga rättigheter och barns rättigheter. • Kundsäkerhet och kundintegritet: Kundens dataintegritet, personlig integritet hos
kund, GDPR, informationssäkerhet, kundens hälsa och välbefinnande.
• Arbetsmiljö och arbetsvillkor för anställda: Utbildning för anställda,
arbetsförhållanden, medarbetares hälsa, visselblåsarpolicys, anställningsavtal, pensioner.
Ekonomiskt ansvar
• Compliance: Marknadsnärvaro, antikorruption, affärsetik.
• Ekonomisk påverkan på samhället: direkt och indirekt ekonomisk påverkan på
samhället, bidragande till tillväxt, bidrag till lokala och nationella organisationer, ekonomisk påverkan på entreprenörer och leverantörer, påverkan skatteintäkter.
Miljöansvar
• Biologisk mångfald och utsläpp: Främjande av biologisk mångfald, avfall från
verksamhet, klimatförändringar, utsläpp av växthusgaser och farliga partiklar.
• Energiförbrukning: Energiförbrukning, förnybar energi, energieffektivitet. • Materialval och återanvändning: Material i produktion och värdekedjor,
återanvändning av material, biprodukter och använda produkter.
Intressenter
• Betydande intressentgrupper: Diskussion och analys av intressenter,
intressentdialoger, väsentlighetsanalyser kopplat till intressenter, information om aktieägare.
• Styrning och ledning: Styrningsprocesser kopplat till hållbarhet, beslutsfattande,
kompensationskontrakt och incitamentsprogram för ledning.
• Icke-finansiella risker och riskhantering av dessa: Legala risker, sociala risker,
6. Empiri & Resultat
6.1 Fallföretag
Under följande avsnitt ges en kortare presentation av fallföretagen samt bolagens andelar av hållbarhetsinformation kopplade till studiens teman presenteras också nedan.
6.1.1 Svenska Spel
Svenska Spel är ett statligt svenskt spelbolag som är ledande på den svenska spelmarknaden. De har lotterispel, sportspel och casinospel både digitalt och fysiskt. Svensk Spel marknadsför sina spel med ett starkt konsumentskydd och de arbetar aktivt emot spelmissbruk. Svenska Spel vill verka för en underhållande men ansvarsfull spelmarknad och arbetar därför aktivt med spelansvar och sättet de marknadsför sig på. Svenska Spel vill med hjälp av sitt årliga överskott bidra till samhället och delar därför varje år ut bidrag till bland annat svensk elit- och ungdomsidrott.
6.1.2 Betsson
Betsson är ett svenskt holdingbolag som är en av de största aktörerna inom onlinespel i Europa. Bolaget är noterat på Stockholmsbörsen sedan 2000 och på Large Cap sedan 2015. Betsson är verksamma i Norden, Europa och Centralasien och deras produkter består av digitala casino- och sportspel genom en mängd varumärken, exempelvis Betsson, Betsafe, NordicBet och Sverigeautomaten. Betsson vill erbjuda underhållning och en bra spelupplevelse samtidigt som de arbetar aktivt med att deras kunder har sitt spelande under kontroll.
6.1.3 Sveaskog
Sveaskog är ett statligt bolag som är Sveriges största skogsägare då de äger totalt 14 procent av Sveriges skogsmarksareal. Sveaskogs verksamhet består av skogsskötsel, försäljning av skogsprodukter så som sågtimmer, massaved och biobränsle samt markaffärer. Deras kunder är i huvudsak svenska och återfinns inom skogsindustrin. Sveaskogs ambition är att både visa vägen till ett hållbart samhälle samtidigt som de är lönsamma och konkurrenskraftiga. De arbetar därför aktivt med att skogsbruket ska vara lönsamt och ansvarsfullt för att skapa tillväxt, rik natur och ett högre värde för kommande generationer.
6.1.4 SCA
SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är Europas största privata skogsägare och är noterade på Stockholmsbörsen Large Cap. De äger 2,6 miljoner hektar skog i norra Sverige, Estland och Lettland. Verksamheten består av aktivt skogsbruk, virkes- och massaproduktion, bioenergi och pappersbruk. SCA:s kunder återfinns inom den europeiska byggvaruhandeln och träindustrier över hela världen. SCA vill bidra till ett förnybart samhälle genom att växa sitt skogsinnehav och utöka sina förnybara produkter samtidigt som deras investeringar ska ge god avkastning med en bibehållen stark balansräkning.
6.1.5 LKAB
LKAB är ett statligt bolag och en internationell gruv- och mineralkoncern. LKAB tillverkar och förädlar järnmalmsprodukter till den globala stålmarknaden. I huvudsak återfinns kunderna i Europa men bolaget levererar även till kunder i resten av världen. Kärnan i LKAB:s arbete är hållbarhet och de arbetar aktivt för att vara det mest innovativa, resurseffektiva och ansvarsfulla gruvbolaget i deras bransch.
6.1.6 Boliden
Boliden är ett metallföretag med egna gruvor och smältverk. Boliden är noterade på Stockholmsbörsen Large Cap och verksamheten är aktiv i Sverige, Norge, Finland och Irland. Boliden arbetar långsiktigt för att säkerställa samhällets och industriers tillgång till olika metaller genom järnmalmsbrytning och leveranser av metall. I huvudsak har Boliden industrikunder och en större del av produkterna exporteras till Europa. Boliden vill skapa lönsamhet och tillväxt genom att arbeta på ett ansvarsfullt sätt och med hänsyn till människor, miljö och samhälle.
(Tabell 4. Egen bearbetning baserad på siffror ur bolagens årsredovisningar).
Formlerna nedan användes för att räkna ut nyckeltalen. Data användes från bolagens koncernresultaträkningar, koncernbalansräkningar och noter. Skattesatsen som användes var 21,4 procent.
Räntabilitet på totalt kapital (Rt) = (Rörelseresultat + Finansiella intäkter) / Balansomslutning
Synlig soliditet = (Eget kapital + (0,786 * obeskattade reserver) / Balansomslutning Kassalikviditet = (Omsättningstillgångar - Lager) / Kortfristiga skulder
6.2 Resultat
6.2.1 Skogsindustrin – SCA & Sveaskog
(Figur 4. Andelar av hållbarhetsinformationen för SCA. Egen bearbetning.)
Socialt ansvar
“SCAs medarbetare är en viktig del av lokalsamhället, inte bara som konsumenter och skattebetalare, utan också som medborgare, föreningsmedlemmar och grannar.” (SCA,
2020, s.15).
“Motiverade och engagerade medarbetare med relevanta kompetenser är en förutsättning för att bedriva en framgångsrik verksamhet.” (Sveaskog, 2020, s.20).
Utifrån det sociala perspektivet kunde majoriteten av den sociala hållbarhetsinformationen kopplas till medarbetare i båda bolagen. Båda bolagen hade liknande information om pensioner, anställningsavtal och kollektivavtal.
Informationen om medarbetares säkerhet och arbetsmiljö skiljer sig dock åt. SCA arbetar utifrån en uttryckt nollvision om arbetsplatsolyckor. SCA kallar arbetet mot nollvisionen för ZERO och detta arbete bedrivs genom att bedriva en gemensam hälso- och säkerhetskultur på SCA:s arbetsplatser.
“SCA har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Koncernen har samlat arbetet för att realisera ett olycksfritt och hälsosamt SCA under namnet ZERO. ZERO beskriver bolagets hälso- och säkerhetskultur, gemensamma rutiner och förhållningssätt.” (SCA,
2020, s.55).
Inom ZERO-arbetet fokuserar SCA också på att utveckla nytt ledarskap inom organisationen och att förändra gamla potentiellt skadliga beteenden. Samtliga medarbetare har dessutom årliga utvecklingssamtal för vidare kompetensutveckling. Externa och interna utbildningar erbjuds och utbildning i SCA:s uppförandekod är obligatorisk. Sveaskog har ingen uttryckt nollvision men arbetar emot att arbetsskador ska uppkomma. Sveaskog noterar i sin rapport att arbetsolyckor nästan tredubblats sedan 2015 men att inrapportering av arbetsolyckor blivit bättre och att antal fall därmed ökat. Sveaskog skriver att de fortsätter med aktiva åtgärder till att öka användandet av dess inrapporteringsapp för olyckor, IA-appen.
“Sveaskog fortsätter med aktiva åtgärder för att öka användandet av IA-appen, där medarbetarna själva kan rapportera olyckor, tillbud och risker. Genom den får företaget in fler riskobservationer som kan leda till förebyggande insatser” (Sveaskog, 2020, s.35).
Likt SCA har Sveaskog också interna utbildningar för medarbetare, främst för att motverka stress i arbetslivet och att främja ledarskap inom organisationen. Sveaskog har också en uppförandekod likt SCA. SCA förklarar vad som utgör uppförandekoden vilket inte Sveaskog gör lika ingående i hållbarhetsredovisningen.
Båda bolagen har en visselblåsarfunktion och informationen kring den är liknande.
Information kopplat till jämlikhet och mångfald skiljer sig åt främst till hur detaljerad informationen är. Sveaskog har minst dubbelt så mycket information om jämlikhet och mångfald jämfört med SCA då presenterar hållbarhetsområdet mycket mer detaljerat och ingående. Information om könsfördelning i ledande positioner och i koncernen som helhet finns i båda bolagen. SCA skriver att principerna för mångfald och inkludering finns i SCA:s HR-policy. Flera av SCA:s enheter har haft som mål att få en jämnare könsfördelning bland annat när det kommer till nya rekryteringar och sommarpersonal.
“Under 2019 har affärsområde Skog fortsatt sitt stora jämställdhetsarbete som bland annat omfattat utbildning av ledningen och medarbetare samt möten med studenter på de skogliga högskoleutbildningarna. Flera enheter har haft som mål att nå en jämnare könsfördelning hos sina sommarvikarier, vilka flera enheter har lyckats med” (SCA,
2020, s.146).
Till skillnad från SCA har Sveaskog valt att lyfta fram statistik och arbete för etnisk mångfald inom organisationen. Sveaskog arbetar för mångfald bland annat genom ett samarbete med organisationen Mitt Liv, vars mentorprogram ska fungera som en brygga mellan svensk arbetsmarknad och kompetent arbetskraft med utländsk bakgrund.
“Tolv medarbetare på Sveaskog har agerat mentorer och på olika sätt stöttat adepter med utländsk bakgrund och akademisk examen på deras väg mot ett arbete som motsvarar deras kompetens.” (Sveaskog, 2020, s.35).
Sveaskog skriver också att de lanserat en utbildning i jämställdhet och mångfald som erbjuds bolagets entreprenörer.
Ekonomiskt ansvar
Båda bolagen nämner att de aktivt bidrar till lokalsamhällen och regionalutveckling. Skatter redovisas liknande och indirekta värden såsom arbetstillfällen och uppdrag till entreprenörer nämns i båda bolagen. SCA hade betydligt mer information om marknadsandelar vad gällde deras olika produktsortiment. SCA listade också konkurrenter inom dess olika affärsenheter. Sveaskog listade också konkurrenter men inte specificerat till olika affärsenheter. SCA beskriver också vikten av att de finns på mindre orter och att SCA bidrar till att behålla samhällsservice på mindre orter i Sverige.
“Förutom de direkta inbetalningarna i form av olika skatter, genererar SCA förutsättningar för att handel, servicetjänster och samhällsservice kan finnas kvar på mindre orter.” (SCA, 2020, s.147).
“Sveaskogs verksamhet bidrar till en levande landsbygd och ekonomisk tillväxt utanför storstäderna. Entreprenörernas kompetens är viktig för Sveaskogs förmåga att skapa effektiva processer och nöjda kunder.” (Sveaskog, 2020, s.23).
I Sundsvall har SCA flera forskningssamarbeten med Mittuniversitetet. SCA har också innovationssamarbeten med IBM för utveckling av startups. Sveaskog hade ingen information om startupsamarbeten men beskrev konkret hur de hjälpte gruppen skogsentreprenörer. Bland annat tar Sveaskog på sig risken för skador vid skogsbränder och längre arbetsstopp och ersätter entreprenörer om brandrisk leder till produktionsstopp. SCA har mer beskrivande information om arbetet kring antikorruption och affärsetik. SCA skriver att de har obligatoriska återkommande utbildningar i affärsetik för att motverka dålig affärsetik. God affärsetik är en utpräglad del av SCA:s uppförandekod. SCA beskriver också att de är med i flertalet regionala och internationella branschorganisationer för att motverka korruption. Sveaskog nämner enbart att de arbetar med interna riktlinjer för att motverka korruption.
Miljöansvar
Båda bolagen hade mest miljörelaterad information om biologisk mångfald och utsläpp. Både SCA och Sveaskog tillämpade GHG-protokollet för mätning av utsläpp. Vid redovisningen av utsläpp redovisar SCA den utsläppsminskningen som bolagets hållbarhetsarbete bidragit till som klimatnytta. SCA kvantifierar klimatnyttan i bland
annat mängden koldioxid. Båda bolagen redovisar sin nettopåverkan. SCA redovisar dessutom verksamhetens utsläpp av kväveoxid och svaveloxid vilket inte Sveaskog gör. SCA redovisar också mer information om var i verksamheten utsläppen uppkommer. Båda bolagen förklarar att de har uppsatta mål för miljöfrågor. Båda bolagen följer miljömålen i FN:s Global Compact mål. Vad man gör för att uppfylla uppsatta mål skiljer sig dock åt. Sveaskog skriver att man bland annat gjort satsningar på att övergå från olja till biobränsle för att driva sina växthus för skogsplantor. Man har också ett samarbete med Volvo för att öka mängden last per transport av trä för att minska utsläppen av koldioxid. Om arbetet kring biologisk mångfald skriver Sveaskog också att de varje år utvärderar sin påverkan på miljön i samband med avverkningar.
“Sveaskog mäter varje år sin påverkan på miljön i samband med avverkningar. Det gäller bland annat mängden körskador, naturvårdsträd och hänsynsytor. Målet är att 99 procent ska klaras utan större påverkan på miljön. Under 2019 lyckades Sveaskog uppnå 98 procent.” (Sveaskog, 2020, s.21).
SCA skriver bland annat om nya investeringar i anläggningar för att minska beroendet av fossila bränslen. Man har också börjat ersätta plastförpackningar med fiberbaserade förpackningar. SCA skriver likt Sveaskog också om att man kan köra transporter med mer trä för att minska antal körningar och utsläpp. SCA uppger att de har börjat öka produktionen av biodrivmedel och gjort nya investeringar i biodrivmedelsanläggningar. SCA utvecklar också ett vindkraftsprojekt. I övrigt beskriver SCA hur de återanvänder sina biprodukter från produktionen. SCA skriver att deras egna industriprocesser är till 95 procent fossilfria. SCA bedriver programmet ESAVE för att öka energieffektiviteten genom kontinuerliga investeringar.
“SCAs energieffektiviseringsprogram ESAVE (Energy Savings and Efficiency) har sedan 2003 bidragit till energibesparingar och ökad effektivitet. ESAVE omfattar investeringar i energieffektiva tekniska lösningar, arbete med ständiga förbättringar samt en ökad medvetenhet bland medarbetarna.” (SCA. 2020, s.151).
SCA nämner att de jobbar med att minska förekomsten av miljöpåverkande ämnen i vatten kring dess verksamheter. SCA redovisar också till vilken mängd råmaterial som
