13 Svensk Frötidning nr 2 mars 2005
Av Ann-Charlotte Wallenhammar1 Per Ståhl2 och Boel Pettersson1 1Örebro läns hushållningssällskap, 2Hushållningssällskapet Östergötland
Under 2002-2003 dokumente-rades ekologiska vallfröodlingar från Närke i norr till Skåne i sö-der. Samtidigt demonstrerades odlingsteknik hos odlare och på försöksgårdar. Projektens samlade erfarenhet är en viktig kunskapskälla för nya odlare som kommer med i takt med att den ekologiska vallfröodlingen raskt marscherar uppåt i areal. EU har föreskrivit att allt utsäde som används inom ekologisk duktion ska vara ekologiskt
pro-ducerat senast 2004. Det har un-der flera år engagerat inblandade i ekologisk vallfröproduktion. Ökande specialodling
Vi måste få fram en certifierbar vara som uppfyller samma krav på renhet som konventionellt producerad. Produktionen av ekologiskt vallfrö var inlednings-vis begränsad då det inte fanns avsättning. Genom att delvis eko-logiska vallfröblandningar (DEV) infördes 2003 ökade marknaden. År 2003 kontrakterades 835 hek-tar, 2004 1200 hektar och för 2005 är närmare 2000 hektar kontrak-terade. Det innebär att tillgången närmar sig behovet av de största fröslagen.
Odlingar dokumenterade Ett stort samarbetsprojekt kring ekologisk vallfröodling i Östergöt-lands, Örebro, Västra Götalands och Skåne län genomfördes 2002 och 2003 genom att utsädesod-lingar dokumenterades. Syftet var att ge lantbrukarna ett underlag för hur odlingarna ska skötas och att visa på olika alternativ för att lösa odlingstekniska frågor. Dess-utom genomfördes demonstra-tionsodlingar med fokus på tre frå-geställningar:
• ogräsreglering i rödklöver • skördeteknik i rödklöver • växtnäringsförsörjning i gräsfrö.
Både gårdsdokumentationen och demonstrationsodlingarna in-gick i KULM- verksamheten och
Ekologisk vallfröodling
utvecklas starkt
Snabb kväverespons. 80 kilo kväve per hektar i Vinasse tillfört i mitten av april gav bra kväveeffekt i timotejodling utanför Örebro, 2003.
Svensk Frötidning nr 2 mars 2005 14
Siffror och ord om de ekologiska utsädesodlingarna av vallfrö 2002-2003
Tabell 1. KlöverfröodlingarÅr Län Gröda
Antal
odlingar Areal(ha) Insåningsgröda Ogräsförekomst (arter)
Skördeteknik (antal) Direkt Stränglagd Skörd (kg/ha) 2002 Östergötland
Rödklöver 8 71 höstvete, rågvete, havre baldersbrå, kvickrot, tistel, skräppa, spillvete 8 0 100-570 Örebro
Rödklöver 1 12 havre vitklöver 1 0 250 Skåne
Rödklöver 2 13 höstvete baldersbrå, våtarv 2 0 100-275 Vitklöver 2 9 vårvete baldersbrå, spillvete 0 2 Ca 195 V. Götaland
Rödklöver 7 41,5 höstvete, råg, havre, vårvete, helsäd baldersbrå, tistel 1 4 200-500
Summa 20 146,5
2003 Östergötland
Rödklöver 6 17,7 höstvete, rågvete, vårvete, havre, korn baldersbrå, kvickrot, vitklöver 5 1 60-280 Alsikeklöver 1 20 höstvete - 1 0 350 Örebro
Rödklöver 1 4 havre baldersbrå 1 0 290 Skåne
Rödklöver 2 15,5 korn, vårvete - 2 0 320-390 Vitklöver 2 8,8 vårvete baldersbrå 0 2 150-274 V. Götaland
Rödklöver 9 73,4 höstvete, vårvete, korn, havre, raps, helsäd kvickrot, skräppa, tistel 2 1 90-250
Summa 21 139,4 Tabell 2. Gräsfröodlingar År Län Gröda Antal
odlare Areal(ha) Insåningsgröda
Gödsling frövall (kg N/ha) Höst Vår Skördeteknik (antal) Direkt Stränglagd Skörd (kg/ha) 2002 Östergötland Timotej 1 16 havre 0 70 1 430 Ängssvingel 4 40 korn 45-60 40-80 4 500-950 Örebro Timotej 1 11,4 renbestånd 0 0 1 700 V. Götaland
Timotej 6 144,4 höstvete, korn, havre, åkerböna 25-50 40-70 3 2 400-600 Eng. rajgräs 1 0,5 åkerböna 0 0 1 100
Summa 13 212
2003 Östergötland
Timotej 2 19 havre 0 60-70 2 100-300 Ängssvingel 3 40 höstvete, korn 45-50 45-55 3 275-400 Örebro
Timotej 1 11,4 renbestånd 0 55 1 400 V. Götaland
Timotej 8 142,6 höstvete, havre, korn, åkerböna 25-35 10-70 3 3 300-570
15 Svensk Frötidning nr 2 mars 2005
Var går gränsen? Kultivering av rödklöver på hösten insåningsåret för att bekämpa ogräs och för att testa hur hårt man kan fresta klövern.
Mycket hårt blev svaret! Vinslöv, Skåne oktober 2002. Foto: Stefan Lundmark
finansierades av EU och svenska staten.
Insådd vid ogräsharvning Uppgifter om klöverfröodlingarna 2002-2003 presenteras i tabell 1. Insådd av frö skedde ofta i sam-band med ogräsharvning, med konventionell teknik samt med hjälp av rampspridare. I hälften av odlingarna ogräsharvades före in-sådd. I de flesta odlingarna togs halmen bort efter skörd. Vitklöver-odlingarna putsades på hösten. Under våren fröåret ogräsharvades en del odlingar med bra effekt på våtarv, medan effekten på bal-dersbrå var otillräcklig. Flera od-lare ansåg att ogräsharvning under fröåret gav otillräcklig effekt och plockade för hand.
Tröskning två gånger
Data kring gräsfröodlingarna 2002-2003 finns i tabell 2. Insådden skedde oftast med Rapid och frö-låda, men även i samband med ogräsharvning. Ogräsharvning ut-fördes i några av odlingarna
inså-ningsåret. Efter skörd tog hälften av odlarna bort halmen, och hälf-ten av odlingarna putsades un-der september. En del av odlarna stränglade grödan före skörd med-an med-andra direkttröskade. Några av dem som direkttröskade, tröskade två gånger med 1 veckas mellan-rum.
Radhackning fungerade
I demonstrationsodlingarna i röd-klöver demonstrerades två tekni-ker för ogräsreglering, nämligen ogräsharvning och radhackning efter radsådd med 36 och 24 cm. I ledet med radsådd 24 cm såd-des skyddsgröda och frö samtidigt s k samsådd, vilket möjliggjorde hackning redan efter uppkomst. Radhackning fungerade bra och samsådden underlättade hack-ningen. Möjligheterna att harva beror på bestånd och markfukt. Harvningen har inte effekt på alla ogräs och handplockning av stora ogräs kan vara nödvändig.
I rödklöver demonstrerade vi också skördetekniker. I
konventio-nell odling tillämpas bladdödning rutinmässigt. Här demonstrerade vi i stället avhuggning av grödan och effekten av luftning av sträng-en. Både 2002 och 2003 var onor-malt gynnsamma år för tröskning av klöverfrö. Strängläggning fung-erade därför mycket bra både med rotorslåtter och dubbelkniv. Efter 3-7 dagar var materialet torrt och tröskningen kunde genomföras friktionsfritt.
Fina gödslingeffekter
Växtnäringsförsörjningen har av-görande betydelse för gräsfröpro-duktionen. Effekten av två olika organiska gödselmedel, nötflyt-gödsel och Vinasse, jämfördes i ängssvingel- och timotejfröval-lar. Gödsling av gräsfrövall med nötflyt och Vinasse fungerade bra, med synbara gödslingseffekter.
■
Vill Du veta mer?
Dokumentationsprojektet 2002-2003 kan laddas ner på www.hush.se/e eller www.hush.se/t
