Inget slarv med harv

10 Svensk Frötidning 1/10 åbruket bestämmer hur

li-vet efter sådd ska gestalta sig för våroljeväxtfröna. Det har många våroljeväxtsodla-re fått erfara när det inte vill våroljeväxtsodla- reg-na efter sådd. Då är fröplacering, aggregatstorlek och vattenhalt grunden till en lyckad vårrapseta-blering. Såbäddens egenskaper av-gör om plantorna ska lockas upp eller inte.

Grövre utan plog

Våren 2008 var det torrt på många håll i Mellansverige där det odlas våroljeväxter. Och på gårdar med plöjningsfri odling blev uppkomsten extra skral. I maltkorn genomfördes en studie av HIR-rådgivare som jämförde såbäddar och skörd på 10 gårdar runt Mälaren och Hjälmaren där hälften plöjde och hälften inte plöjde. Resultaten visade att går-darna som plöjde bara hade 20 procent grova aggregat i såbädden

(> 5 mm), medan gårdarna som inte plöjde hade nästan 50 pro-cent. Omvänt hade alltså såbäd-darna mera finjord på de plöj ande gårdarna. Det är de fina aggrega-ten som skapar kontakt mellan jord och frö samt skyddar såbäd-den från att torka ut. Resultaten blev tydligt – i maltkornstudien skilde det nästan 1 ton i skörd till de plöjande gårdarnas favör. Dubblerad harvning

Detta extra ton maltkorn plus de

återkommande grövre såbäddarna i försök med plöjningsfri odling på Ultuna fick forskarna på Avdel-ningen för jordbearbetning och hydroteknik på SLU att fundera i följande banor:

–Om det generellt blir grövre så-bäddar på våren i den plöjningsfria odlingen så borde ökad bearbet-ningsintensitet kunna kompensera och ganska enkelt hjälpa till att förbättra såbäddens kvalitet, för-klarar Johan Arvidsson, professor vid avdelningen.

Inget slarv med harv

Se till att skapa tillräckligt med finjord kring vårrapsfröna om du tror att det blir torrt efter sådd. Det gäller

speciellt om du inte plöjer på hösten. Ett fältförsök på SLU i Ultuna 2009 med extra harvningar visade att

såbädden förbättrades liksom plantuppkomst och skörd.

Text och foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

S

led Jordbearbetning, höst 2008 Jordbearbetning vår 2009 A. Plöjning varje år sedan 1974 2 eller 4 harvningar B. Plöjning vissa år, övriga år enbart _{ytlig bearbetning} 2 eller 4 harvningar C. Plöjning vissa år, övriga år luckring _{till plogdjup} 2 eller 4 harvningar D. Plöjningsfritt, enbart ytlig bearbetning 2 eller 4 harvningar E. Plöjningsfritt, luckring till plogdjup 2 eller 4 harvningar

Försöksplan R2-4007 år 2009

11 Svensk Frötidning 1/10

Idén testades i ett fältförsök som har grundbearbetats efter 5 olika modeller sedan försöks-starten 1974. Det 35:e försöksår-ets gröda år 2009 var vårraps och försöksrutorna delades på mitten – ena halvan harvades 2 gånger och den andra fördubblades in-tensiteten till 4 harvningar. Försö-ket såddes den 21 april och sedan blev det torrt. Inte förrän den 3–6 maj kom det under 4 dagar sam-manlagt 9 mm på såbäddarna. Så fröna låg först i jorden i 11 dagar utan regn.

Finare bruk

Efter sådd undersöktes såbäddarna i ett projektarbete av 4 agronoms-tudenter. Andelen stora aggregat (> 5 mm) minskade med ökad bear-betningsintensitet precis som man kunde förvänta sig. Inte så mycket i det plöjda A-ledet, men i de grunt (D) och djupt (E) bearbetade leden utan plöjning minskade andelen grova aggregat i såbäddens övre skikt från 56 till 46 procent res-pektive 65 till 50 procent (figur 1). Harvningen gjorde alltså störst nyt-ta i leden som inte hade plöjts.

Locket på

Fördelningen av grova och fina aggregat bestämmer hur mycket vat-ten som ska avdunsta från såbädden. Ett fint bruk lägger locket på, medan vattnet försvinner upp i luften när bruket är grovt på en lerjord. I för-söket speglades detta förhållande tydligt. Vattenhalten i såbädden förbättrades markant med 4 harv-ningar, speciellt i led D och E som inte plöjdes. I led A som plöjdes hös-ten innan var effekhös-ten inte lika tyd-lig (figur 2).

Summan av kardemumman blev i

»

Hög utväxling för 2 extra harvningar…

Finare bruk…

Figur 1. I såbäddens övre skikt minskade andelen grova aggregat

när antalet harvningar fördubblades från 2 till 4. Speciellt märktes det i leden D och E som inte plöjdes hösten utan bara bearbetades grunt respektive djup utan plog.

Bättre vattenhushållning…

Snabbare uppkomst…

Figur 3. Plantorna kom snabbare upp med fler harvningar.

Planträk-ningen den 8 maj speglar ganska väl uppkomsten utan regn eftersom den sparsamma nederbörd som föll kom just dagarna före planträk-ningen och inte påverkade uppkomsten.

Högre skörd…

Figur 4. Med 4 i stället för bara 2 harvningar före sådd ökade både fröskörden

och oljehalten. I led D med grund reducerad bearbetning ökade skörden med 240 kilo frö vilket ger bra betalt för 2 extra harvningar. råfettskörden steg med 3 , 14 respektive 9 procent i led A, D och E för dubblerad harvning.

Figur 2. Vattenhalten i såbädden förbättrades med fler harvningar. Med

4 harvningar nådde vattenhalten i led E upp i samma vattenhalt som i plöjda A-ledet där harvningsintensiteten inte gjorde någon skillnad.

2 4 2 4 2 4 A. Plöjt D. Grunt plogfritt E. Djupt plogfritt Harvningar 2 4 2 4 2 4 A. Plöjt D. Grunt plogfritt E. Djupt plogfritt Harvningar 2 4 2 4 2 4 A. Plöjt D. Grunt plogfritt E. Djupt plogfritt Harvningar 2 4 2 4 2 4 A. Plöjt D. Grunt plogfritt E. Djupt plogfritt Harvningar ag gr eg at > 5 m m , % , ö vr e s åb äd d 70 60 50 40 30 20 10 0 va tt en ha lt i s åb äd de n, % , 14 12 10 8 6 4 2 0 Pl an ta nt al 8 m aj , p l p er m 2 rå fe tt , k g p er h a

»

12 Svensk Frötidning 1/10 alla fall att man med fler harvningar

i leden utan plöjning fick en såbädd som nästan nådde upp till nivån i det plöjda A-ledet med avseende på aggregat och vattentillgång. Plantor snabbare upp De 2 extra turerna med harven gjorde också susen på plant antalet. Vid en första planträkning den 8 maj hade drygt 50 procent fler plantor kommit upp i led A och ca 25 procent fler i led E utan plöj-ning (figur 3). Skillnaden jämna-des ut med tiden, men fortfarande 3 veckor efter sådd fanns ett tydligt försprång i leden med 4 harvningar. –Det fanns en tydlig skillnad un-der vegetationsperioden med större plantor efter fler harvningar, det var troligtvis en kombination av tidigare uppkomst och bättre till-växt på grund av bättre vattenhus-hållning, säger Johan Arvidsson. Märktes i trösktanken

Antalet harvningar före sådd speg-lades hela vägen ut till skörden av

vårraps i försöket. I trösktanken rann det till bättre när harven hade passerat 4 gånger i stället för 2. I det plöjda A-ledet ökade vårrapsskör-den med 60 kilo frö. Men i led D och E utan plöjning ökade skörden med 240 respektive 130 kilo raps.

Men med fler harvningar ökade också oljehalten i samtliga led. Så råfettskörden ökade mer än frö-skörden. I det plöjda A-ledet öka-de råfettsköröka-den med 3 procent och i de icke plöjda D- och E-le-den med 14 respektive 9 procent (figur 4). Med den utväxlingen kan det vara värt att harva ett par gånger extra.

–Försöket visade bl.a. att plöj-ningsfritt på hösten inte behöver betyda reducerad bearbetning på våren – snarare tvärtom! Så-maskiner med skivbillar minskar behovet av harvning för att få en fast bearbetningsbotten att så på, men vi får inte glömma betydel-sen av harvning för att få ett bra avdunstningsskydd, sammanfat-tar Johan Arvidsson. «

Minst 50 % av aggregaten mindre än 5 mm i diameter

Minst 6 % växttillgängligt vatten kring fröet

Tumregel för en såbädd för

säker uppkomst utan regn.

3 3

Såbäddar på våren blir ofta finare efter plöjning jämfört med plogfritt. Varför?

Större specifik yta för frost, regn och töväder att verka med plogtilta Ofta högre vattenhalt i jorden vid samma bearbetningstidpunkt

Finare vårbruk med plog

3 3

Harv x 2

Harv x 4

Harven sätter spår. Till vänster harvades det 2 gånger medan det till höger i försöksparcellen harvades 4 gånger våren 2009. resultatet blev en mera finbru-kad såbädd, bättre vattenhushållning, snabbare uppkomst och 9–14 procent högre skörd i led D och E som bearbetades plogfritt med Carrier och kultivator hösten 2008.