Se upp med tetraploid rödklöver

15 Svensk Frötidning 5/09

Se upp med

tetraploid rödklöver

I skrivande stund (mitten av

juni) ser många grödor fina ut

trots torkan i april. När ni har

tidningen i er hand är

troligt-vis skörden mycket nära. Det

är nu viktigt att överväga

vilken skördeteknik som ska

användas i de olika grödorna.

I denna artikel redovisas

gamla och nya försök och

erfarenheter.

Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

usenkornvikten för tetra ploida sorter är cirka 2,7 och för diploida cirka 1,8 gram. Skillnaden i fröstorlek på hela 50 procent, gör att man måste vara extra försiktig när man skör-dar tetraploid rödklöver för att inte skada fröna. I alla trösk manualer gäller grundinställningarna di-ploid rödklöver. Den sämre gro-barhet man ibland ser i tetraploida sorter hänger troligtvis ihop med en alltför tuff inställning på trös-kan. Målsättningen är därför inte att tröska rödklövern helt ren – det är bra för grobarheten med en del ”hylsor” i fröråvaran (se faktaruta här intill).

Bladdödning är standard-behand ling i konventionell odling av rödklöver och används för att minska mängden gröna växtdelar som gör tröskningen besvär-lig. Bladdödningen ska göras när 60–80 procent av blomhuvude-na är fullmogna. Tidigare ansåg man att cirka 80 procent av blom-huvudena skulle vara mogna före bladdödning, men nya norska för-sök visar att vare sig skörd eller kvalitet minskar vid bladdödning

när 60 procent av blomhuvudena är mogna. Det finns alltså ett stör-re ”skörde fönster” än vi tidigastör-re har trott.

Under normala väderleksförhål-landen behövs det 40–45 dagar från bästa pollineringsdag till tid-punkten för bladdödning. Normalt inträffar den bästa pollinerings-dagen i mitten av juli – anteckna gärna vilken dag det är. När plan-tan är mogen är blom huvudet brunt och blomstjälken kantig och intorkad någon cm under blomhu-vudet. Fröna är relativt hårda och har gul till violett färg. Om de fles-ta fröna är gröna är det för tidigt. Lufta rödklöverfröna direkt En norsk enkätundersökning visade på en skrämmande minsk-ning av grobarheten i rödklöver om luftning inte påbörjades inom

T

»

rödklöver. Tänk på att ställa tröskan rätt efter klövertyp – diploid eller tetraploid. Odlar du gräsfrö är det viktigt att inte stränglägga för sent. Foto: Hans Jonsson

Rödklöver kan skadas vid skörd. Risken är speciellt stor i tetraploida sorter.

Rödklöver tappar snabbt i grobarhet efter skörd om luftning inte påbörjas så fort som möjligt.

I nya och äldre svenska försök har sträng-läggning med rapshuggare gett en högre skörd än direkttröskning i ängsgröe, röd-svingel, rajsvingel och rörsvingel.

Stränglägg hellre två dagar för tidigt än två dagar för sent!

Läs mer om skördeteknik i gräs- och klöver-frö i presentationerna från vallklöver-frökonferen- vallfrökonferen-sen i Örebro 5-6 november 2008. De finns på www.svenskraps.se/vallfro10000

Tips för vallfröskörd

16 Svensk Frötidning 5/09 ett par timmar efter skörd. Fröna

får alltså under inga omständig-heter ligga i tanken eller vagnen en halv eller hel dag utan att luftning påbörjas. Enkätundersökningen visade också att grobarheten mins-kade från 84 till 76 procent om man tillsätter värme direkt. Det är viktigt att först lufta fröna med kall luft under 2–3 dygn innan man tillsätter värme (4–6 o_{C vid}

kallufts torkning).

Jämförande studier under svenska förhållanden beträffande de norska erfarenheterna av skörde teknik och efterbehand-ling i rödklöver genomförs för närvarande av Jan-Olov Emilson vid lantmästarprogrammet på

Alnarp. Examensarbetet finan-sieras av Partnerskap Alnarp och Vallfrö 10 000.

Skörd eller sträng i gräsfrö Norska försök i timotej och ame-rikanska försök i rörsvingel visar att grobarheten i gräsfrö inte på-verkas särskilt mycket av vatten-halten i fröet. I de norska försöken förändrades inte grobarheten i handskördad timotej mellan 45 till 27 procents vattenhalt. Försöks-resultaten bekräftas av erfaren-heter från Dalsland 2008 där många odlare stränglade timotej några dagar tidigare än vanligt för att kunna skörda före regnet. Man fick generellt sett utmärkt skörd

och grobarhet. Stränglägg därför hellre två dagar för tidigt än två dagar för sent!

Även om grobarheten kan vara bra i frö med hög vattenhalt bör vattenhalten dock vara lägre än 30 procent vid skörd för att undvika att skada fröet. De norska försöken visade att man måste minska cylindervarvtalet vid skörd av timotejfrö med hög vattenhalt.

På 1990-talet genomfördes ett antal försök med skördeteknik i ängsgröe och rödsvingel och i Vallfrö 10 000 genomförs liknande försöksserier i raj- och rörsvingel. Resultaten visar så här långt att strängläggning med rapshuggare gav högre skörd än direkttrösk-ning i alla grödor. I rödsvingel gav strängläggning med rapshuggare i samtliga fem försök en merskörd (2-45 procent) jämfört med direkt-tröskning. I ängsgröe gav sträng-läggning med rapshuggare i tre av fyra försök en merskörd (11-31 procent) jämfört med direkttrösk-ning. I det fjärde försöket var det ingen skillnad (se tabell 1). «

Bladdödning av rödklöver

Preparat: Reglone 2,5-3,5 l/ha +

vät medel (0,1 l/100 l vatten) i 400 l vatten.

Stor vattenmängd är nödvändig efter som det är stor bladmassa som ska avdödas. Tröskning kan oftast göras 5-7 dagar efter behandling. Om det blir en regnig period efter bladdödningen kan det hända att klövern växer om och man måste upprepa behandlingen.

Blad dödningen ska helst göras på kvällen.

Tröskning av rödklöver

Cylindervarvtal: Högsta

periferi-hastighet: 25-30 m/sek som normalt motsvarar 1000-1100 varv/minut.

Slagsko: i framkanten 6-8 mm och i

bakkanten 3-4 mm. Tetraploid rödklöver

Cylindervarvtal: Högsta

periferi-hastighet: 20-25 m/sek som normalt motsvarar 900-1000 varv/minut.

Slagsko: i framkanten 8-10 mm och i

bakkanten 4-6 mm. Skörd och merskörd kg/ha

Skördeteknik Rajsvingel 1 försök 2008 Rörsvingel 1 försök 2008 Rödsvingel 5 försök 1992-1996 Ängsgröe 4 försök 1994-1997 STRÄNGLÄGGNING Rapshuggare 536 774 1 221 1 164 Knivbalk -43 25 (-180) Rotorslåtter -191 -208 DIREKTTRÖSKNING -238 -31 -182 -154

Skördeteknik i gräsfrö

- sammanställning av svenska försöksserier

Tabell 1. Strängläggning med rotorslåtter (5 tallrikar) gav ett sämre och betydligt mer varierande resultat i försöken än strängläggning med rapshuggare. Tusenkornvikten och grobar heten påverkades bara marginellt av skördetekniken. Knivbalken testades bara i tre av försöken med ängsgröe men gav i två av tre försök högre skörd än direkttröskning.