• No results found

Utnyttja grödans konkurrensförmåga mot ogräs

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Utnyttja grödans konkurrensförmåga mot ogräs"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003

4

Text och foto: Christer Persson, Svalöf Weibull AB

Lantbruket har länge haft

tillgång till kemisk

ogräsbe-kämpning även om den

per-fekta herbiciden ännu inte

uppfunnits. Därför är det lätt

att glömma bort att en del

grödor har en alldeles

utmärkt förmåga att

konkur-rera med ogräs.

Detta gäller inte minst raps och rybs. Bild 1 illustrerar detta tydligt. En såmista i ett vårrybsförsök visar att fältet ingalunda är ogräsfritt, men där rybsen är välutvecklad lämnar den inte mycket utrymme för ogräs.

Test av utsädesblandning

Rybs växer snabbare än raps och anses därför ha en bättre ogräskon-kurrensförmåga. För att undersöka om det verkligen förhåller sig så, genomförde Svalöf Weibull AB under 2002 ett försök där vårrybs-sorten SW Djingis jämfördes med vårrapssorten Wildcat. Wildcat är en

tidig vårraps som lanseras som ett alternativ till vårrybs när tidig mog-nad är väsentlig. SW Djingis är en ny vårrybssort som godkändes år 2002. Utsädet för några försöksled blandades med frö från den andra arten, motsvarande 10 frön/m2. För att undersöka om utsädesmängden har betydelse, användes två olika utsädesmängder, 2 resp. 4 miljoner frön/ha (200 resp. 400 frön/m2). För varje behandling användes 3 upp-repningar. Tabell 1 visar de olika behandlingarna.

Stor skillnad mellan raps och rybs

Ca 2 veckor innan skörden påbör-jades markerades plantor av ”fel” art i parcellerna och räknades (bild 2 a–b). Endast plantor som syntes ovanifrån i parcellerna räk-nades. Utsädesmängden tycktes ha obetydlig inverkan på inbland-ningen (bild 3). Däremot var det en mycket stor skillnad mellan raps och rybs. Rybsen lyckades mycket effektivt konkurrera ut rap-sen. Det framgår också av inbland-ningen av frön i skörden (bild 4). För att få en rättvis bedömning av antalet rapsfrön i rybsen, upp-sköts skörden av rybsparcellerna tills de inblandade rapsplantorna

Bild 2b. Wildcat med inblandning av rybs. Rybsplantorna har markerats med röda etiketter. Bild 1. En såmista i ett vårrybsförsök ger ogräset fritt spelrum medan grödan konkurrerar ut ogräset på resten av fältet.

Bild 2a. SW Djingis med inblandning av raps. Rapsplantorna har markerats med röda etiketter.

Utnyttja grödans

konkurrensförmåga mot

0 5000 10000 15000 20000 25000

SW Djingis 2 milj frön Wildcat 2 milj frön SW Djingis 4 milj frön Wildcat 4 milj frön

Inbla n dning i f ä lt , pla nt or /ha

(2)

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003 5

rapsens fördel. I de försöken har rybsen representerats av Kulta eller Agat. SW Djingis har en bättre stjälkstyrka än Kulta och ett krafti-gare växtsätt än Agat. Dessa båda egenskaper är viktiga för ogräskon-kurrensförmågan och kan ha bidra-git till den goda avkastningen. Kvävegivan (108 kg N/ha) var också mer anpassad till rybs än till raps.

Tävling mellan gröda och ogräs

Grödans ogräskonkurrensförmåga har givetvis stor betydelse i ekolo-gisk odling där man inte kan använ-da kemisk bekämpning, men den är också viktig i konventionell odling. Herbicider har sällan 100-procentig effekt och bekämpningen kan därför bli effektivare i en gröda som själv kan hjälpa till. 1995 gjorde Arable Research Center i Storbritannien på uppdrag av Semundo Ltd. en jämfö-relse av bekämpningseffekten i hös-trybs och höstraps. Som framgår av tabell 2 fick man ofta bättre effekt av ogräsbekämpningen i höstrybs.

När ogräset tar över i en odling av raps eller rybs, beror det i regel på att grödan fått en dålig start. Om grödan klarar första delen av täv-lingen har den sällan något problem att hålla ogräsen stången i

fortsätt-ningen. Europeiska lantbrukare tit-tar avundsjukt på sina nordameri-kanska kollegor som kan använda sorter resistenta mot totalbekämp-ningsmedel som RoundUp och Basta. Dessa herbicider kan dock användas även i konventionella sor-ter – under förutsättning att man gör det före sådd. Flera nya sorter med bättre ogräskonkurrensförmåga knackar på dörren, som vårrybs-kunde tröskas ur helt. Dråsning

förekom inte i försöket.

Åkerbinda överlever

Den naturliga ogräsförekomsten i försöket var jämn och den art som klarade konkurrensen med grödan bäst var åkerbinda. Dessa frön är relativt stora och lätta att skilja ut i skörden. Som ett mått på ogräsfö-rekomsten räknades därför antalet frön av åkerbinda i skörden. Bild 5 visar resultatet. Antalet ogräsfrön är genomgående dubbelt så många i Wildcat som i SW Djingis. En viss tendens kan skymtas att den högre utsädesmängden ger lägre ogräsförekomst.

Vårrybs gav högst skörd

Vanligtvis förväntar man sig en högre skörd av vårraps än av vår-rybs, men i det här försöket gav rybsen betydligt högre avkastning (tabell 1). Förmågan att konkurrera med ogräset har antagligen gett utslag även i avkastning. Som framgår av bild 2 a-b, så var dock inte försöket övervuxet med ogräs. Andra försök där tidiga vårrapssor-ter som Wildcat och Hyola 38 jäm-förts med rybs, har gett mycket skiftande resultat, dock ofta till

ogräs

0 5 10 15 20 25 30 35

SW Djingis 2 milj frön Wildcat 2 milj frön SW Djingis 4 milj frön Wildcat 4 milj frön

Inbla ndning i s k ö rd, f n/g 0 2 4 6 8 10 12 14 16

SW Djingis Wildcat SW Djingis Wildcat SW Djingis Wildcat SW Djingis Wildcat

Fr ö n av Å k e rbinda /g s k ö rd

2 milj frön 4 milj frön 2 milj+inblandn 4 milj+inblandn

Bild 4. Antal rapsfrön i skörden av SW Djingis respektive rybsfrön

i Wildcat. Bild 5. Antal frön av åkerbinda i skörden.

Fakta om försöket

Försöksplats: Svalöv, Skåne Jordart: nmh Mä ML Förfrukt: Höstvete Sådatum: 6 april 2002 Radavstånd: 12 cm N-gödsling: Svavelsalpeter, 400 kg/ha (=108 kg N/ha) 25 april Kemisk ogräsbekämpning: Ingen Mekanisk ogräsbekämpning: Ingen Övrig bekämpning:

Decis 0,3 l/ha mot jordloppor 25 april. Mavrik 2F 0,25 l/ha mot rapsbaggar 20 maj, 23 maj, 2 juni, 8 juni, 11 juni. Decis 0,3 l/ha mot rapsbaggar + Bortrac 150 2,5 l/ha 27 maj

Skördedatum: 15 augusti Försöksdesign:

Randomiserat block

(3)

SVENSKFRÖTIDNING NR1 FEBRUARI2003

6

Tabell 1.

Avkastning av behandlingar i försöket.

Sort Utsädesmängd Inblandning i utsäde Fröskörd Fröskörd Oljehalt Råfettskörd Råfettskörd milj. frön/ha frön/m2 kg/ha Rel. % kg/ha kg/ha

SW Djingis 2 2626 100 48,6 1161 100 Wildcat 2 2126 81 49,0 948 82 SW Djingis 4 2443 100 50,4 1121 100 Wildcat 4 2072 85 48,8 920 82 SW Djingis 2 10 raps 2267 100 49,9 1029 100 Wildcat 2 10 rybs 2018 89 48,4 889 86 SW Djingis 4 10 raps 2395 100 49,2 1072 100 Wildcat 4 10 rybs 2123 89 48,7 941 88 SW Djingis, totalt 2433 100 49,5 1096 100 Wildcat, totalt 2085 86 48,7 924 84

sorterna SW Djingis, SW F3164 och höstrybssorten Largo. Det skulle vara intressant att prova hur dessa sorter klarar ogräset på fält som först sprutats med RoundUp eller Basta och därefter direktsåtts. Man bekämpar då alla befintliga ogräs-plantor och vid direktsådden drar man inte upp många nya ogräsfrön till ytan. Konceptet skulle kunna innebära att lantbrukaren inte behövde bekymra sig om ogräsbe-kämpningen resten av säsongen. Kanske Svensk Raps AB kan ta över stafettpinnen? ■

Tabell 2.

Effekt av ogräsbekämpning i höstoljeväxter. Louth, Lincolnshire, Storbritannien 1995. Publiceras med tillstånd av Semundo Ltd.

Herbicid Ogräseffekt i höstrybs Ogräseffekt i höstraps

Benasalox Gröe 0 % Gröe 0 %

Våtarv 20 % Våtarv 20 %

Butisan S Gröe 75 % Gröe 50 %

Våtarv 75 % Våtarv 60 %

Kerb Gröe 100 % Gröe 100 %

Våtarv 70 % Våtarv 40 %

Fortrol Gröe 40 % Gröe 40 %

References

Related documents

Förslaget skulle innebära ännu en ökad belastning för kommunerna och ökad risk för smittspridning i miljöer där kommunen redan idag ser en tydlig problematik. Det

Sollefteå kommun ber därför regeringen att utarbeta ett förslag där såväl motionsidrotten som naturturismen också kan undantas på samma villkor, att deltagarna kan hålla

Förslagen innebär att förordningens förbud inte ska gälla för vissa sammankomster och tillställningar med sittande deltagare, och inte heller för sammankomster och

Åre kommun tolkar förslaget som att det innebär att det kan bedrivas t ex konserter, klubb eller liknande tillställningar på restauranger eller caféer där besökare inte omfattas

Kommunen kan konstatera att förslaget innebär inga förbättringar för små teatersalonger genom att införa en ny avståndsgräns d v s två meter mellan varje person. Det är

perspektivet för Västra Götalandsregionen är att vi måste ta ansvar för att begränsa smittspridningen och vidhålla en restriktiv inställning till.. sammankomster och

Därutöver föreslås även att samma sammankomster och tillställningar ska kunna arrangeras för en sittande publik med fler än 50 deltagare ”men färre än ett visst högre

barnkonventionen och barnets bästa att förmå ett barn att hålla 2 meters avstånd till en förälder eller annan ansvarig vuxen vid deltagande i ett större arrangemang