SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2003 13
Av Charlotte Elander, VäxtRåd Enköping
VäxtRådgruppen följde i samarbe-te med Svensk Raps tre Mellansven-ska rapsfält som var glesa på våren. Tidigt i våras valdes fälten ut. Fäl-ten var glesa och hade 10 –15 plan-tor per kvadratmeter. Fälten obser-verades under säsongen för att därefter tröskas med försökströska.
Metod
På varje försöksplats observerades 50 kvadratmeter. Planträkning och mätning av rothalsens grovlek
genomfördes tidigt i våras. Då ogräskonkurrensen kan tänkas spela en viktig roll i glesa bestånd gjordes även en kartläggning av ogräsen. Blomningen följdes, bl.a. för att se om de glesa bestånden hade längre blomning och mer ojämn mognad. Slutligen försök-ströskades rutan och prover för analys av vattenhalt, oljehalt, ren-het och klorofyll togs ut.
Försöksplatser
Trots den torra hösten fanns en hel del fält att välja på tidigt i våras
särskilt om man sökte glesa bestånd i Mellansverige. Tyvärr försvann en del av dessa lite sena-re under våsena-ren. Kall blåst på bar-mark knäckte bestånd som redan hunnit starta. I Mälarområdet blev endast ett fåtal fält kvar.
Kvarvarande gröda hade det mycket gynnsamt när väl kylan släppte sitt grepp. Vårnederbör-den var riklig vilket gjorde det optimalt för bestånden att komma igång. Många sidoskott bildades vilket det ofta gör under gynnsam-ma förhållanden.
Hur dålig får
höstrapsen vara?
Varje år skrivs artiklar om hur rapsen skall vara inför invintringen. En tumregel är 8 cm
pålrot, 8 mm tjock rothals och 8 blad per planta. Lättare sagt än gjort, men vad händer
SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2003
14
Tre fält valdes till slut ut. Ett norr om Uppsala på Hånsta samt två fält i Södermanland, Hofsta och Hagbyberga.
Små plantor och lite ogräs
På samtliga försöksplatser var plantorna klena. Se tabell 1. Rothalsarna på framförallt Hofsta var mycket smala. Snittdiametern låg där på ca 6 mm. Att plantorna var små på alla försöksplatser berodde på torrt bruk i höstas. Plantorna hann inte komma igång innan vintern kom. Enstaka plantor grodde tidigt, de har också över-levt vintern bättre. Dessa drar upp snittdiametern. Majoriteten av plantorna var alltså ännu klenare.
Precis som rapsen hade även höstgroende ogräs missgynnats av de torra förhållanden som rådde vid sådd. Ogräsförekomsten var låg på alla platser. På en av för-söksplatserna kom däremot ett sent uppslag av målla.
där man jämför höstraps som ger 1 700 kg/ha med alternativ som skulle kunna vara möjliga i dessa lägen. Det kan dock vara värt att nämna att om en Butisanbehand-ling gjorts på hösten ska man und-vika korn och havre. På lerjord kan man komma runt problemet genom jordbearbetning innan sådd.
Täckningsbidrag 1 visar att glesa höstrapsfält matchar alternativet att etablera en ny gröda. Detta med en skörd på 1 700 kg i de glesa fälten. I kalkylen ligger genomsnittliga skördar på de alter-nativa grödorna.
I omsåningskostnaden ligger kostnad för utsäde, sådd och ihjäl-sprutning av rapsen. Räkna med att så gott som alltid spruta ihjäl raps på skiften som ska sås om. Höstrapsplantor i vårraps drar till sig rapsbaggar och direktsådd av stråsäd får ofta stora ogräsplantor kvar som överlever omsådden och Blomningen var ganska jämn på
samtliga platser och började i slu-tet av maj. Däremot blommade de glesare partierna av fälten senare än övriga delar. På fältnivå var allt-så blomningen ojämn.
Försöksfälten skördades med försökströska. Tyvärr skedde ett misstag vid en av platserna som gjorde att rutan inte kunde försök-ströskas. Skiftet gav dock i snitt 2289 kg/ha vilket skulle kunna ge en indikation om skördenivå i rutan. Försöksrutan i Vattholma avkastade 1 730 kg/ha och i Hofsta 1 944 kg/ha
Alternativ
Var det då rätt att spara dessa bestånd i år? Skulle man sått något annat? Vilken hade totaleko-nomin blivit då? Naturligtvis är svaret olika beroende på vilka alternativ som finns och var i lan-det man befinner sig. En jämföran-de kalkyl, se tabell 2, kan göras
SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2003 15
Med ca 12 plantor/m2är det ett ”luftigt” bestånd
blir svårsprutade med ordinarie ogräsbehandling.
Vid givna skördenivåer var det alltså rätt att ha kvar beståndet av gles höstraps om alternativet var vårraps eller korn. Ofta är det ju inte heller hela skiftet som är glest.
Funderingar i glesa bestånd
• Ojämnt. Vissa delar av fältet bru-kar vara bra andra sämre. Går det att göra en enkel delning av fältet så att den dåliga delen hamnar på en sida och den bra på den andra sidan? Ganska sällan.
• Odlaren grips av vårrybsdjävulen. ”Jag sår i fläckarna med lite vår-rybs, det hinner nog mogna i tid”. Oftast blir det en halvmesyr som inte skördas och där det enda resultatet blir en halvfull säck med vårrybs liggande på logen.
Dessutom har de bra delarna av fältet blivit vändteg.
• Lite extra kväve för att få fart på
rap-sen. ”Rapsen ser klen ut, den
behö-säkert att se bättre ut än en dålig raps. Men hur bra brukar vårsäden egentligen bli på fält som såtts om?
Slutsatser
Vi kan dra slutsatsen av försöken att även ett bestånd som ser mycket klent ut kan vara värt att spara. Ojämnheten är det svåra. Beståndet består inte av 10-15 plantor/m över hela skiftet utan är oftast mycket ojämnt efter en hård vinter. På en av försöksplatserna gick hjortar och betade på våren, varje planta de förstörde sänkte potentialen i beståndet. Ett bestånd med få plantor blir mer sårbart, varje planta har ett stort värde.
Dessa försök blir en vägledning i beslutsprocessen för de bestånd som är bra på vissa delar men tunna på stora partier. Dessa kan ofta upplevas som tunnare än de är. Gå ut och räkna de plantor du hittar. Som exempel kan man ta ett ver kväve för att få fart” Ekonomin
i ett dåligt rapsbestånd blir aldrig lysande. Men låga kostnader kan lyfta vilken kalkyl som helst. Sänk istället kvävegivan till dåliga bestånd. Halv skörd, halv giva. Det är plantor det är brist på, inte kväve. Gödsla inte heller på tjälen. Risken är att man kickar igång beståndet för tidigt och att en sen köldperiod sedan knäcker bestån-det. Gödsla när marken bär utan hjälp av tjälen.
• Ogräs. I dessa försök var förekom-sten låg. Så är det inte alltid. Om rapsen är klen och det finns myck-et ogräs bör dessa bekämpas. Dmyck-et går inte att snåla in på ogrässprut-ningen för att beståndet är klent. Tvärtom, grödan behöver mer hjälp i konkurrensen.
• Viljan att åtgärda sätter in. ”Jag måste ju göra något” De flesta odlare lider med dåliga grödor och väljer därför att etablera en ny gröda. Den nya grödan kommer
SVENSKFRÖTIDNING NR6 NOVEMBER2003
16
bestånd som på en tredjedel av skiftet har 10-15 plantor per kva-dratmeter, resten har så gott som fullt bestånd. Detta kan se illa ut för ögat men skulle enligt dessa försök kunna ge 2,5 ton/ha om de bra delarna ger 3 ton och de sämre
ger 1,5 ton. Titta på bilderna av de dåliga bestånden. Dessa fläckar har ändå givit halv skörd. • Spara på kvävet men inte på ogräsmedel.
• Bestäm dig i tid. Sen omsådd blir sällan bra.
• Lär dig leva med fläckar som inte ser bra ut.
Och du, glöm inte bort att årets rapssådd ser bra ut. En höstraps-odlare är optimist. ■
Tabell 1. Antal plantor och rothalsdiameter på de olika försöksplatserna samt skörd. Medel på 50m2.
Försöksplats Medelantal Snittdiameter Skörd kg/ha
plantor/m2 (mm)
Vattholma 11,5 11 (min 7, max 15) 1730
Hofsta 12,75 5,9 (min 4, max 8,5) 1944
Hagbyberga 12,75 8,5 (min 5, max 12) (2289, snitt hela fältet)
Tabell 2. Täckningsbidrag 1 för höstraps och olika omsåningsalternativ.
Maltkorn Vårraps Vårvete Höstraps
Skörd 4750 2100 5000 1700
Intäkter 7384 6965 8246 6142
Kostnader 3693 3472 3818 3510
Omsåningskostnad 1150 1150 1150 0
TB 1 2541 2343 3278 2632
