• No results found

Mest fett blir nr ett

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mest fett blir nr ett"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

10 Svensk Frötidning 3/16

Mest fett

blir nr ett

Kvävegödslingen i tävlingen

Rapsmästa-ren drog igång de första dagarna i mars. Raps svarar bra på kväve, men mest blir inte bäst eftersom oljehalten sjunker när N-gödslingen ökar. Tajmingen är avgöran-de och högst råfettskörd vinner tävlingen, så bättre är att gödsla smart än mycket. Text: Albin Gunnarson, SFO

Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning

F

redagen den 18 mars kom rapstävlingen igång på allvar. Men redan vecka 9 körde en del lag ut det första kvävet. Sedan blev mar­ ken under vecka 10 och början på vecka 11 allt för fuktig, så två

veckors beställningar från täv­ lingsdeltagarna kom ut i fält fre­ dagen den 18 mars. Där gick alltså det egentliga startskottet i Raps­ mästaren våren 2016.

Skillnader i övervintring

Ännu är statusen på övervintringen lite oklar. Klart är dock att det finns skillnader mellan sorter, men också mellan N­gödslingsstrategier. Gene­ rellt sett så går det att ana att led med hög höstgödsling har drabbats av större andel nedfrusna blad. Det behöver inte påverka övervintringen eftersom nedfrusna blad inte är lika illa som avfrusen tillväxtpunkt. Men visst finns det viss anledning till oro för en och annan tävlande.

Mot oändligheten

När denna tidning kommer ut har säkert merparten av de tävlande kört åtminstone en giva med göd­ ning. Men det finns anledning till eftertanke. I en tävling där kost­ nad inte har någon betydelse kan man lätt förledas till att mata på med oerhört stora mängder totalt kväve. Det kan ju verka enkelt med responskurvor för kväve till raps som inte viker av nedåt utan sna­ rast stiger sakta mot oändligheten, om kostnaden inte spelar roll. Men riktigt så enkelt är det inte, för om alla resonerar så, speciellt alla med Explicit, vad är det då som kom­ mer göra att skördarna skiljer sig åt? Ja, förutom alla andra åtgärder

På beställning. Tävlings­ deltagarnas olika insat­ ser i parcellerna utförs på beställning av HS Skåne. Den 22 mars gödslades en del led med 1:a giva medan andra led fick sin 2:a giva av växtnäring för våren av Madeleine Nilsson bakom ratten och Helena Håkansson bakom tratten.

(2)

11 Svensk Frötidning 3/16

som inte har med kväve att göra så klart.

Fingervisning i N-försök En fingervisning kan ges i äldre kvävegödslingsförsök. I serie OS­168, med 66 försök redovisade 1988, speglades tidpunktens bety­ delse för höstrapsen. Där konstate­ ras att tidpunkten för kvävegivans tillförsel inte hade så stor betydelse förutsatt att förluster inte finns. I OS­168 gav 180 kilo N tidigt jäm­ fört med 180 kilo N vid normal tid­ punkt – som sägs vara då marken bär – samma skörd. Men 4 veckor senarelagd spridningstid sänkte skörden med 8 procent om givan kördes som en engångsgiva. Råfett­ skördarna var i medeltal högst för den högsta kvävegivan på 240 kilo N per hektar, men blott 2 procent högre än vid 180 kilo N. Således rejält olönsamt i praktiken. Tappar i oljehalt

Därefter startades år 2002 en kvä­ veserie i Svensk Raps regi, OS3–185, med kvävestegar och två höstkväve­ givor. I denna efterkommande serie OS3–185 jämfördes kvävestegar med 50 kilos intervall upp till 250 kilo N. Samma sak där: kvävegivan ökar nästan mot oändligheten – men oljehalten sjunker närmast lin­ järt (se figur). Från dryga 51 procent vid 0 kilo N på våren för att falla till ca 46,5 vid 250 kilo N på våren. Det man tagit igen på gungorna kan gå förlorat på karusellerna.

Tajming avgörande

Så är det så enkelt att bara peppra på med kvävet? Kanske inte riktigt. Kom ihåg att i tävlingen Rapsmäs­ taren gäller högst råfettskörd. Visst kan man kompensera och laborera med tillväxtreglering och fungici­ der, men vatten och nederbörd kan vi blott hoppas på.

Tidiga höga kvävegivor stimu­ lerar biomassetillväxt. När höst­ rapsen får kraftiga bladverk blir bestånden förtätade, plantor skug­ gar varandra och konsumerar mas­ sor av vatten vid värme, något som förvärras om situationen övergår i torka. Är beståndet nedfruset och har förlorat merparten av sina

gröna blad kan tidigt kväve i större mängd kompensera för detta. Men är beståndet fortfarande kraftigt efter vintern är det fördelaktigare att vänta och lägga den större delen av kvävegivan senare i samband med kompletteringar. Tajmingen är avgörande och mest är inte bäst. Blast slukar vatten

Raps är en kväveälskande växt som vid för hög tillgång på kväve bildar stora mängder blast. Stora blad­ massor tidigt på säsongen ger inte högre skörd, utan skuggar tvärtom för mycket på blad, sidoskott och andra plantor. Kombineras detta med torka kan situationen eskalera. Stora grönvuxna plantor transpi­ rerar enormt och vattnet räcker helt enkelt inte till och plantan går in i en fas av torkstress. Detta kan absolut sänka skörden. Därför kan det vara fördelar för lag med frodiga gröna bestånd att ha väntat med större delen av kvävet för att helt enkelt senare tillföra reste­ rande del som ska vara tillgängligt när stjälksträckningen drar igång. Det gynnar frösättning i stället för vattenslukande blast.

Bättre smart än mycket Dessa grundläggande regler för kvävegödsling av raps kan man förstås förändra och förbättra med tillämpning av tillväxtreglering. Allt i jakten på en lagom gles eller tät gröda som släpper ned ljus till alla sidoskott för att leverera den högsta skörden i Rapsmästaren 2016. I den jakten är det bättre att gödsla smart än mycket.

Starthjälp. De första N­gödslingarna i Rapsmästaren skedde under vecka 9 – de första dagarna i mars. Drar ner oljehalten. Kväve är ett måste för att bygga upp den fotosyntesfabrik som rapsplatan utgör. Men kväve sänker samtidigt oljehalten i fröna så en viss återhållsamhet kan löna sig.

Oljehalten i skörd vid olika kvävegivor på våren samt vid två höstgivor, 30 respektive 60 kilo N per hektar. OS3 – 185, 25 försök åren 2002–2007 i Västergötland och Skåne. Oljehalten kan komma att ha stor betydelse när tävlingen Rapsmästaren avgörs 2016, både som resultat av kvävegivans storlek, men också som effekt av sortvalet.

Oljehalten faller med stigande N

Oljeha lt % a v ts 54 52 50 48 46 44 42 40 0 50 100 150 200 250 Kg kväve/ha på våren 60 kg N/ha på hösten 30 kg N/ha på hösten

References

Related documents

När hastighetstavla (Hatavla) innebär "ändring av banans sth" anges detta, oavsett om ändringen innebär minskning eller höjning av sth....

[r]

[r]

[r]

se planbeskrivning eller teckenförklaring för plankarta. För beteckningens betydelse, Skyddsåtgärder

se planbeskrivning eller teckenförklaring för plankarta. För beteckningens betydelse, Skyddsåtgärder

se planbeskrivning eller teckenförklaring för plankarta. För beteckningens betydelse, Skyddsåtgärder

se planbeskrivning eller teckenförklaring för plankarta. För beteckningens betydelse, Skyddsåtgärder