21 Svensk Frötidning 4/18
S
tödet till ekologiska fokusarealer har på ett konstlat sätt drivit upp ärtodlingen. Ärter är precis som raps och lin bra förfruk-ter till vete. Ärtgrödan sägs i princip inte interferera med odlingen av raps och lin i växtföljden, något som är ömsesidigt för alla tre grödorna. Men det finns ändå en koppling mellan dem. Den heter bom-ullsmögel (Sclerotinia sclerotiorum) och kan angripa alla tre. Svampsjukdomen är välkänd bland oljeväxtodlare, men är inte känd för att ställa till det i ärter och lin.Sklerotier i ärter
Ann-Charlotte Wallenhammar, verk-sam med forskning- och utveckling vid HS Konsult i Örebro, skrev redan i nr 11/1993 av Svensk Frödtidning att ärter är en värdväxt eftersom hälften av alla inkomna prover av ärt till Frökontrollen i Örebro innehållit sklerotier av bom-ullsmögel. Observationen var kunskaps-mässigt väl underbyggd. Redan 1992 presenterades på en växtskyddskonferens i Brighton i Storbritannien att sklerotier-nas storlek varierade mellan olika grödor.
Både ärter och raps kan angripas av bomullsmögel. Därför kan ärter vara en brygga för svamp-sjukdomen i en annars klander-fri växtföljd med långa avstånd mellan rapsgrödorna. Fältobser-vationer 2017 bekräftar att ärter är huvudmisstänkta i en skuld-härva med kraftiga angrepp av bomullsmögel.
Text & foto: Albin Gunnarson, SFO
Ärter är en brygga
för bomullsmögel
i växtföljden
»
Också i ärter.Bomullsmögel-svampens angrepp karak-täriseras av att stjälken blir kritvit och inne i stjälken går det att hitta sklerotier (vilkroppa r) som i detta ärt-fält utanför Vadstena i Öster-götland. Foto: Jens Blomquist
Svensk Frötidning 4/18 22
Störst blev sklerotierna efter solros > potatis = ärt > höstraps > vårraps > lin. Större sklerotier torde överleva längre i marken, men halveringstiden vid från-varo av värdväxter uppges vara 2,5 år.
Ärter huvudmisstänkta
En inte ovanlig variant av svensk växt-följd utan sockerbetor är höstraps,
höst-vete, hösthöst-vete, ärter, hösthöst-vete, höstvete. Den kan förefalla bra med 6 år mellan oljeväxtgrödorna, men nu har det dykt upp problem där ärterna är huvudmiss-tänkta.
Under hösten 2017 kom SFO i kontakt med två lantbrukare som hörde av sig av samma skäl, men oberoende av varandra. En odlar i Kalmartrakten och en i
Öster-götland. Båda lantbrukarna hade fått en kraftigt reducerad rapsskörd orsakad av bomullsmögel. Angreppen beskrevs som mycket hårda. Gemensamt för båda lant-brukarna var att de odlat ärtor 2014 och inte hade haft speciellt mycket oljeväxter tidigare. Ytterligare en gemensam fak-tor var att ärfak-torna låg platt utmed mar-ken vid skörd. Ingen hade bekymrat sig
YaraMila Raps är en P- och K-stark produkt med extra mycket svavel och bor samt en mindre mängd magnesium (NPK 17-5-10 + S + Mg, B). Alltså en produkt som är utvecklad för att tillgodose höstolje-växternas speciella näringsbehov. Använd YaraMila Raps på hösten i kombination med Sulfan på våren. Det ger ökad odlingssäkerhet, tidigare mognad och
högre skörd.
Läs mer om YaraMila Raps och gödsling på olika jordar på yara.se
Avslöjar angrepp. Vita fläckar i
rapsfältet kan betyda angrepp av bomullsmögel eftersom svampe n sätter stopp för transport av både vatten och växtnäring. Det gör att rapsen brådmognar.
Drabbat fält. Det drabbade fältet i Östergötland hade
kraf-tiga angrepp av bomullsmögel 2017. Det hade burit ärter 2014 och låg då platt ner vid tröskning, sannolikt som ett resultat av att även ärterna var angripna av bomullsmögel.
23 Svensk Frötidning 4/18
om varför. Ärter kan ju som bekant ligga platt längs backen och det kan bero på dålig stjälkstyra hos sorten. Inget ovan-ligt alls – så är det ju med ärter – i varje fall var det så förr i tiden. Men man ska nog ta och kika lite extra framöver när ärterna ligger platt. Bomullsmögel kan vara boven.
Vindburen smitta
Efter ärter odlades höstvete i två år hos de båda lantbrukarna och därefter alltså höstraps 2017. Dessa rapsgrödor blev båda mycket hårt angripna trots att annan raps i området var relativt frisk. Inget av fälten svampbehandlades. Fältet i Östergötland låg invid en väg och på andra sidan vägen fanns ännu ett raps-fält, men betydligt större till bredden mot den förhärskande sydvästliga vinden. I det senare fältet angreps rapsen i ett stråk med avtagande styrka tvärs igenom. En mycket tydlig vindburen smitta alltså. Efter detta fält kom en betesmark och en granskog. Bortom detta ett tredje rapsfält med samma sort och samma behandling, men detta fält förblev oskadat.
Vaksamhet i växtföljden
Angreppen i de tre rapsfälten visar att bomullsmögelsporer kan spridas med vinden till intilliggande fält under gynnsamma förhållanden. Det stämmer väl överens med litteraturuppgiften att sporer kan spridas 200 meter i sidled som redovisades i tidigare nämnda undersökning. Den visar också att ärter är en potent värdväxt för bomullsmögel, något som Ann-Charlotte Wallenham-mar fick obefogad kritik för på 1990-talet när hon påpekade risken med ärter i rapsväxtföljder. Med en ökad ärtodling och en mer slimmad växtodling med mer raps finns anledning att vara mer vaksam på kombinationen ärter och raps tätt om varandra i växtföljden.
Böj på ryggen
Men man bör faktiskt också börja böja sig ned och undersöka ärtreven om ärterna ligger platt vid skörd. Det är alltid viktigt att notera platsbundna skadegö-rare som exempelvis aggressiva ogräs och skadegörare som bomullsmögel och klumprotsjuka. Detta för att bättre kunna
värdera risken för angrepp längre fram i växtföljden. Man bör också utveckla risk-värderingsmodellerna för bomullsmögel till att ta hänsyn till om det odlats ärter på fältet och om de eventuellt angripits. För uppenbarligen tyder mycket på att så sker – även om ännu ingen böjt sig ned och tittat efter.
•
Ann-Charlotte Wallenhammar påpekade redan i början av 1990-talet att ärter är värdväxt för bomullsmögel och kan utgöra en brygga för svampsjukdomen i en annars klanderfri växt-följd. Foto: Jens Blomquist